Tesis sobre el tema "Styrning av"

En RMRC, Rail Mounted Railway Crane, är en kran för hantering av containertrafik till och från järnvägsvagnar. Kranen som är helt manuellt styrd utrustas med en semiautomatik som hjälper operatören att positionera kranen. Målpositionen för containern kommer från terminalens logistiksystem. För positioneringen har en lämplig regulator tagits fram som tar hänsyn till den mekaniska påverkan på motorer och växellådor som finns vid acceleration och retardation. Regulatorn har tagits fram och testats i en simuleringsmiljö. Den har sedan implementerats i ett PLC-system och provkörts i labmiljö med PLC och motorer. Regulatorn har förbättrad prestanda jämfört med den regulator som tidigare använts för andra typer av kranar. Den är också lättare att trimma in vid idriftsättning.För positionsåterföringen på de tre rörelserna lyft, tralla och kranåk, har olika typer av givare undersökts och rekommenderat.

This master thesis is a result of the work carried out for Research Electronics at Siljansnäs. The company develops customized electronical systems. Because of the rapidly increasing interest in colour displays there has been a desire within the company to represent information from sensors and electrical systems in a more advanced way.

Due to the mentioned reason above we were given the assignment to solve how a colour display using the STN technique works. The technique is used by small displays, the size of QVGA. Our ambition of this diploma work is to develop a fully functionally test prototype to evaluate the LCD (Liquid Crystal Display) and the LCD controller. The most important results from this study is the documentation of how a LCD controller works and how the pixels are addressed. We succeded in showing all the pixels we were able to address at the right place on the LCD wich indicates that there is a compatibility between the LCD and the LCD controller . A replacement of the LCD is recommended because of the difficulties working with it. Precisely wich LCD it should be replaced with is not mentioned in this report because of the extent of the work. One of the aims was to evaluate the function of the LCD, not to find an alternative LCD.When studiyng the LPC2129 and MC68K it emerged that both suits well as controlling units for this application, but an implemention with LPC2129 involves greater diffculties because of the absence of external system bus. Our aim is that this work will function as a starting point to further development leading to a controlling unit in working order, and that it will be implemented in other products the company develops.

Föreliggande rapport behandlar vårt magisterarbete på 20 poäng. Arbetet är gjort åt Research

Electronics i Siljansnäs som utvecklar skräddarsydda elektroniksystem. På grund av den ökade efterfrågan av färgdisplayer från marknaden har det länge funnits ett behov av att presentera information från givare och mätinstrument på ett mer avancerat sätt.

Av ovan nämnda skäl fick vi i uppdrag att undersöka hur en färgdisplay av typen STN (Super Twist Nematic) fungerar. Det är oftast små displayer som använder den här tekniken. Målet från början var att utveckla en fungerande testprototyp för att testa grafikcontrollern och displayen. De viktigaste resultat som framkommit efter arbetet är en dokumentation på hur en grafikcontroller fungerar och hur adressering av pixlar sker. Vi har visat att det är möjligt att använda den givna grafikcontrollern tillsammans med den display som köpts in då alla pixlar som gick att adressera visats på önskad plats på skärmen. Det finns också en rekommendation av byte till en annan display som är enklare att arbeta med. Exakt vilken anges inte i rapporten eftersom det inte har ingått i arbetet att ta hitta en alternativ display utan att undersöka den befintliga. Studien av mikrocontrollern LPC2129 från Philips och processorn MC68K från Freescale visar att båda är bra för applikationen. LPC2129 blir svårare att arbeta med till följd av att det saknas extern systembuss. Våra förhoppningar är att examensarbetet ska bli en god grund för fortsatt arbete som leder till en färdig produkt, och att den används i övriga tillämpningar i företaget.

Problemdiskussion:

När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. Vi ansåg att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som kan uppnås med mätning och styrning av tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken.

Syfte:

Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser För att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser.

Resultat:

Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? [] Leveransprecision in och ut ur tillverkningsprocessen [] Produktivitet [] Kvalitet På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? Företag arbetar aktivt med att ta tillvara måtten för att styra sin tillverkningsprocess mot förbättringar. För att få en effektiv styrning skall resultaten av de övergripande måtten förmedlas till alla inom företaget. Att arbeta med få mått ger en större tydlighet och gör att styrningen kan fokuseras på de mått som är viktiga.

Ramsta Robotics är ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som används för att göra rent i djurstallar. Tvättarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvätt. I framför allt svinhus är

arbetsmiljön direkt hälsovådlig – bland annat på grund av alla de kväveföreningar som löses ut när vattnet blöter upp anläggningen. Principen för roboten är att man lär den genom att med en styrpanel styra en arm så att alla ytor i boxen blir besprutad med högtryckstvätten minst en gång. Hela förloppet spelas in, och sedan kan roboten spela upp programmet flera gånger, och på det sättet kan roboten på egen hand göra rent i ett antal boxar, som står efter varandra.

Affärsidén har varit att utveckla en prisvärd robot där datastödet utgörs av ett enkelt styr- och reglersystem för industrin, en s.k. PLC. Den styr via ett drivkort 5-6 motorer, dock bara en motor i taget. Den traditionella robotteknikens komplexa mekanik och höga prisnivåer gör det direkt omöjligt att sätta in denna teknikplattform i jordbrukssammanhang. Kraven på en tvättrobot när det gäller mikrometerprecision och hastighet är heller inte lika hög som hos mer traditionella robotar.

Idag säljs detta system i ett flertal länder i Europa och också i Kanada. Hittills har c:a 150 robotar sålts, de flesta för att användas i svinproduktion men även fågel produktion och annan

industri har visat sig vara en marknad. C:a 100 maskiner är sålda i Sverige som representerar c:a 0,3 % av världens produktion av fläskkött. Eftersom Sverige är en så liten marknad i agrara sammanhang är verksamheten idag främst inriktad på export. Verksamheten är expanderande och företaget sysselsätter idag 4 personer på kontoret i Uppsala förutom tillverkning och service som köps externt. Omsättningen 2005 var c:a 8 milj. kronor och beräknas för 2006 närma sig 15 milj.

I samarbete med Robotdalen kommer fem olika examensarbeten på Mälardalens högskola att ge ett ökat tekniskt innehåll i företagets olika lösningar.

Projektbeskrivning:

Med individuella styrkort på respektive motor är det möjligt att använda en helt annan teknik för styrningen av motorerna på robotarmen. Man kan gå från att styra respektive led till att

utnyttja invers kinematik, och användaren styr var munstycket ska vara beläget, och styrprogrammet omvandlar den önskade positionen till vinklar och lägen för respektive led.

Att bygga ett komplett styrsystem kan vara ganska omfattande, men avsikten med detta examensarbete är att göra en första version av styrprogram, där användaren kanske kör fram armen till en punkt på en yta som ska tvättas, och sedan till en andra punkt, till en tredje.

Dessa tre punkter definierar en triangel på samma sätt som man bygger upp ytor i OpenGL.

En fjärde punkt ger med punkterna två och tre ytterligare en triangel. När sedan en hel yta har ’ritats upp’ (för en rak rektangel är det endast två trianglar) ska programmet kunna styra ut

robotarmens rörelsemönster.

Lansen Technology develops and sells alarm systems. The communication between the system devices are wireless. The radio protocol used by the system is developed by Lansen with the purpose to be energy efficient. The alarm systems target groups are individuals, businesses and government agencies. The current system is installed, configured and controlled from a control panel for all audiences. Some operations are also available using a mobile phone via a GSM network. Lansen Technology has a request to move more of the functionality to a mobile device and avoid the cost of using the GSM network used today. The target group for the application is primarily users that want instant access to information within the network. The project has mainly consisted of two parts. The first part of the project was to investigate two different wireless technologies that were relevant to the project. The investigation showed that Bluetooth was the best choice based on the requirements of the alarm system. Bluetooth was then integrated to the existing alarm system. The second part consisted of developing software to operate the alarm system from a PDA running Windows Mobile. An application was developed successfully and it can perform the majority of the functions specified by Lansen. The idea of remote controlling an alarm system from a mobile device has resulted in a successful project. Lansen Technology develops and sells alarm systems. The communication between the system devices are wireless. The radio protocol used by the system is developed by Lansen with the purpose to be energy efficient. The alarm systems target groups are individuals, businesses and government agencies. The current system is installed, configured and controlled from a control panel for all audiences. Some operations are also available using a mobile phone via a GSM network. Lansen Technology has a request to move more of the functionality to a mobile device and avoid the cost of using the GSM network used today. The target group for the application is primarily users that want instant access to information within the network. The project has mainly consisted of two parts. The first part of the project was to investigate two different wireless technologies that were relevant to the project. The investigation showed that Bluetooth was the best choice based on the requirements of the alarm system. Bluetooth was then integrated to the existing alarm system. The second part consisted of developing software to operate the alarm system from a PDA running Windows Mobile. An application was developed successfully and it can perform the majority of the functions specified by Lansen. The idea of remote controlling an alarm system from a mobile device has resulted in a successful project.

Lansen Technology utvecklar och säljer larmsystem. Kommunikationen mellan systemets enheter sker trådlöst. Det trådlösa radioprotokoll som används är utvecklat av Lansen med målet att vara energisnål. Larmsystemets målgrupp är privatpersoner, företag och myndigheter. Nuvarande system installeras, konfigureras och styrs från en manöverpanel. Viss manövrering kan också ske med hjälp av mobiltelefon via GSM-nätet. Önskemål från Lansen Technology finns att flytta funktionalitet till en mobil enhet och att komma ifrån trafikkostnaden på GSM-nätet. Målgruppen för applikationen är i första hand användare som omgående kräver tillgång till information från larmsystemet. Projektet har i huvudsak bestått av två delar. Första delen av projektet bestod av att utreda de två olika trådlösa tekniker som var aktuella för projektet. Utvärderingen visade att Bluetooth var det bästa valet med de krav larmsystemet ställde på uppkopplingen. Bluetooth integrerades därefter i nuvarande larmsystem. Den andra delen bestod av att utveckla en mjukvara  för att kunna manövrera larmsystemet från en handdator med Windows Mobile. Applikationen utvecklades framgångsrikt och kan utföra majoriteten av de funktioner som specificerats inför projektet. Idén med att fjärrstyra larmsystemet från en mobil enhet har resulterat i ett lyckosamt projekt. Lansen Technology utvecklar och säljer larmsystem. Kommunikationen mellan systemets enheter sker trådlöst. Det trådlösa radioprotokoll som används är utvecklat av Lansen med målet att vara energisnål. Larmsystemets målgrupp är privatpersoner, företag och myndigheter. Nuvarande system installeras, konfigureras och styrs från en manöverpanel. Viss manövrering kan också ske med hjälp av mobiltelefon via GSM-nätet. Önskemål från Lansen Technology finns att flytta funktionalitet till en mobil enhet och att komma ifrån trafikkostnaden på GSM-nätet. Målgruppen för applikationen är i första hand användare som omgående kräver tillgång till information från larmsystemet. Projektet har i huvudsak bestått av två delar. Första delen av projektet bestod av att utreda de två olika trådlösa tekniker som var aktuella för projektet. Utvärderingen visade att Bluetooth var det bästa valet med de krav larmsystemet ställde på uppkopplingen. Bluetooth integrerades därefter i nuvarande larmsystem. Den andra delen bestod av att utveckla en mjukvara  för att kunna manövrera larmsystemet från en handdator med Windows Mobile. Applikationen utvecklades framgångsrikt och kan utföra majoriteten av de funktioner som specificerats inför projektet. Idén med att fjärrstyra larmsystemet från en mobil enhet har resulterat i ett lyckosamt projekt.

This thesis deals with the field of warehouse management, focusing on frequency control of stock. The purpose of the thesis is to reduce the warehouse staff mileage by placing an article based on its number of picks, i.e. how frequently it gets picked. In order to achieve relevant results the following four questions have been answered in the thesis:

• How should the articles be placed with regard to the picking frequency?
• Which factors, if any, needs to be addressed beyond the picking frequency when articles are placed based on frequency?
• Can the present picking system be improved?
• Is frequency placement with regard to the picking frequency profitable to implement for the company?

The thesis is based on literature studies and on the data that has been collected from the company’s business system. Other information has been collected through interviews and observations.

The authors have reached a conclusion that is based on a classification and grading of the company’s articles. An analysis of how the articles where placed at the time of the study resulted in that deficiencies with the current article placement could be identified. The main deficiency was the articles placement with regard to how frequently they were picked. To find out which articles were the most frequently picked an ABC-analysis were done on the company’s standard articles. This thesis is based on the articles that were classified as A-articles in this ABC-analysis.

Articles that were identified among the most frequent was scattered throughout the warehouse, sometimes far away from the stock workers baseline. A number of different needs and criteria could be identified and used to formulate a improvement proposal. This proposal contains exact placements for the articles with the highest frequency as well as zones where the higher frequency articles should be placed. In conjunction with this proposal an additional proposal concerning the company’s picking system was presented. This proposal was based on opinions collected from interviews and on the article placement in the stock. The most influential criteria regarding the picking system was the size of the articles, since the picker needs to place larger articles in the bottom and smaller ones on the top of his pallet.  

Det här arbetet behandlar området lagerhantering med inriktning på frekvensstyrning av lager. Syftet med arbetet är att minska lagerpersonalens körsträckor på lagret vilket ska uppnås genom en artikelplacering baserad på artiklarnas antal plockningar, dvs. deras plockningsfrekvens. För att få fram ett relevant resultat har följande fyra frågeställningar besvarats i arbetet:

• Hur placeras artiklar ut på ett bra sätt med hänsyn till plockfrekvens?
• Vilka faktorer, om några, behöver tas hänsyn till utöver plockfrekvensen vid placering av artiklar?
• Hur kan det nuvarande plocksystemet förbättras?
• Är frekvensläggning med hänsyn till plockfrekvens lönsamt att implementera för företaget?

Grunden till arbetet ligger i litteraturstudier och den data som insamlats från företagets affärssystem. Övrig insamling har skett genom intervjuer och observationer.

Författarna har arbetat fram ett resultat som är baserat på en indelning och sortering av företagets artiklar. En analys av hur artiklarna var placerade i nuläget utfördes vilket resulterade i att brister i artikelplaceringen kunde identifieras. Den huvudsakliga bristen var artiklarnas placering utifrån hur frekvent de plockades. För att få fram vilka artiklar som var de mest högfrekventa genomfördes en ABC-analys av företagets standardartiklar. Arbetet baseras på de artiklar som klassats som A-artiklar utifrån ABC-analysen.

Artiklar som identifierades bland de högst frekventa var utspridda över hela lagret, vissa långt från plockarnas utgångsläge. Ett antal olika behov och kriterier kunde identifieras och användas för att skapa ett förbättringsförslag. Detta förslag innehåller exakta placeringar av de mest högfrekventa artiklarna och även föreslagna zoner där relativt högfrekventa artiklar bör placeras. I samband med förslaget utvecklades dessutom ett förbättringsförslag för lagrets plocksystem. Detta system baserades på åsikter vid intervjuer och efter var olika artiklar placerats på lagret. Det kriteriet som påverkade plocksystemet mest var storleken på artikeln, detta för att underlätta för plockaren då det blir enklare att ha stora artiklar i botten och små artiklar längst upp på en pall.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln.

Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts.

Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.

The purpose of this project is to get a fully functional, automatic steering system and a variable breaking system with an emergency breaking function to an off road vehicle. This off road vehicle is supposed to work as an aid in military situations. A team of two, Sebastian Attervall and Nichlas Gustafsson, got an order from Jonas Nyårds and the PreeRunners Project to construct a steering system that could manoeuvre an off road vehicle without any human involvement. To make this possible the vehicle would be guided by onboard sensors, cameras and computers. The team where also assigned to construct an automatic breaking system, there also no human would be involved. The breaking system should as well contain an emergency stop function to prevent any accidents. The team has solved the problems assigned by using theories by David G. Ullman. The system that was eventually chosen was a steering system containing a 48V, 250W DC motor. A planetary gear where chosen to increase the torque from the engine. To translate the torque from the planetary gear to the steering bar a chain with chainwheel where chosen, this because the chain and chainwheel could withstand the immense forces acting on the chain. Between the planetary gear and the chainwheel a skid clutch is placed to prevent destruction on the planetary gear due to overload. The whole steering system is monitored by two rotary encoders, one placed on the engine and one placed on the steering bar. The breaking system eventually chosen where a system build on the existing drum brakes, placed in the front. To make the system independent from any human interference a system containing a linear motor, an electromagnet and a spring where chosen. The system works by letting the spring act on the wire from the existing drum breaks. The spring is always compressed so a force will always act on the wire when the system is at rest. By compressing the spring further the force acting on the wire will decrease and by compressing it enough the breaks will be released. The force compressing the spring will come from the linear motor. And to make the system failsafe in case of an emergency an electromagnet will be placed between the linear motor and the spring. When the power is cut to the electromagnet the compressed spring will be released and the drum breaks will break. The breaking system as well will be supervised by encoders and in this case linear encoders.

Syftet med detta projekt är att få ett fungerande automatiskt styrsystem och en variabel broms med nödbromsfunktion till en fyrhjuling som ska bli ett hjälpmedel i militära situationer. En projektgrupp bestående av Sebastian Attervall och Nichlas Gustafsson fick i uppgift av beställare Jonas Nygårds att ta fram ett system som ska kunna manövrera en fyrhjuling utan att en människa är inblandad. På detta vis ska den fungera helt automatiskt med hjälp av sensorer, kameror och datorer. Projektgruppen fick även i uppgift att ta fram en broms som ska kunna fungera utan inblandning av en människa. Den ska även kunna fungera som en nödbroms om systemet skulle strejka. Projektgruppen har löst de uppgifter som de har blivit tilldelade med hjälp av David G. Ullmans konstruktionsmetodik. Det system som tillslut valdes åt styrenheten blev ett system där momentet som vrider styrstången skapas med hjälp av en DC motor på 48 V och 250 W. Efter motorn sätts en planetväxel för att öka momentet. Som överföring av momentet från planetväxeln till styrstången används kedjedrift, detta på grund av att kedjan klarar av att ta upp de krafter som uppstår. En slirkoppling finns även med mellan planetväxeln och kedjedriften för att inte motorn och planetväxeln ska ta stryk vid överbelastning. Hela detta system övervakas med rotationsgivare vid motorn och styrstången så att inget fel uppstår. Konstruktionen för bromsen blev tillslut en lösning där de befintliga trumbromsarna på framhjulen används. För att bromsen ska kunna fungera utan inblandning av en människa har projektgruppen valt ett system bestående av ett linjärt ställdon, en elektromagnet och en fjäder. Systemet fungerar på så sätt att fjädern trycks ihop och en kraft uppstår. Denna kraft kommer att spänna bromsvajern så trumbromsen låser sig. Men för att inte trumbromsen ska ligga i hela tiden valde projektgruppen att använda sig av ett ställdon för att trycka ihop fjädern ytterligare så att vajern slaknar och bromskraften försvinner. För att nödbromsfunktionen ska fungera sattes en elektromagnet mellan ställdonet och fjädern. Om fyrhjulingen skulle bli strömlös släpper elektromagneten och fjädern drar åt bromsvajern. Även detta system kommer att övervakas av givare och i detta fall av en linjärgivare.

Detta examensarbete är utfört vid Ahlstrom Cores AB som tillverkar spirallindade pappershylsor vid tre anläggningar i Sverige. Pappershylsor används främst vid tillverkning av papper av olika kvalitéer och företagets kunder använder då hylsorna till att linda upp det färdiga pappret på. Råvaror vid tillverkningen är hylskartong av olika kvalitéer och bredder samt lim. Rapporten behandlar två separata uppgifter. Den första och större av de två är att utforma ett nytt system för styrning av råvarulager och den andra är att förbättra materialflödet vid en av företagets anläggningar.

I dagsläget saknar företaget regler för när och i vilka mängder råmaterial ska köpas in. Detta föranleder företaget att tro att man skulle kunna minska sina lager utan att för den skull minska sin servicegrad. Samtliga slutprodukter produceras efter ett recept som specificerar hur en slutprodukt byggs upp. Rapporten visar hur företaget utifrån ett givet produktionsschema och samlingen av recept kan beräkna sitt materialbehov för den kommande tidsperioden. Rapporten drar också slutsatsen att företaget bör använda partiformningsmetoden Lot-for-lot för samtliga sina råmaterial utom två. Att dessa två råmaterial inte kan styras på samma sätt som de övriga beror på att dessa materials förbrukning varierar mycket mot den som beskrivs i recepten. För de två materialen rekommenderas att beställningspunktsystem används för den ena och återfyllnadsnivå för den andra. En beräkning visar att det nya lagerstyrningssystemet kommer att minska företagets råvarulagrer med cirka 45 %.

För materialflödesproblemet vid en av anläggningarna ger rapporten ett antal åtgärdsförslag som samtliga har det gemensamt att inga större investeringar kommer att krävas för att genomföra dem. Bland dessa åtgärdsförslag kan nämnas en ny disposition av företagets råvaru- och färdigvarulager. Denna nya disposition syftar till att minska längden på de interna materialtransporterna. Rapporten ger också ett förslag på hur råvarulagren ska organiseras och rekommenderar att en större maskin flyttas inom anläggningen. Detta genomförs framförallt för att bättre kunna utnyttja en yta som idag knappt används, samtidigt som denna maskin med dagens placering tar upp mer plats än vad som kan anses nödvändigt. Övergripande för åtgärderna vid anläggningen är att ingen exakt bedömning av hur stor förbättring åtgärderna innebär har gjorts, utan rapporten nöjer sig med att konstatera att det blir bättre.

Budgeten är ett vanligt förekommande styrmedel i företag idag, dock har dess roll och värde fått skarp kritik från flera håll. Det finns mycket forskning kring för- och nackdelar med budget och även kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlösa företag använder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och förklara den budgetlösa styrningen, samt varför företag frångår den fasta årsbudgeten. Uppsatsen har byggt på en kvalitativ studie av ett företag och det empiriska materialet har insamlats genom en personlig intervju. Undersökningen har visat att nyckeln till ett väl fungerande budgetlöst system är en decentraliserad organisation med tydlig företagskultur och mål samt med kostnadseffektivitet i centrum. Vi tror dock inte att en decentraliserad organisation är ett krav för att det budgetlösa systemet ska fungera, men att decentralisering i ett budgetstyrt företag inte är det ultimata förhållandet om målet är maximal lönsamhet.

The budget is a regularly used means of control in today’s companies – even though its value has been strongly criticized from many directions. There have been a lot of researches about both the advantages and disadvantages of budgeting, as well as alternative means of control, but only little is documented about what sort of system the non-budget companies use in their organization. The purpose of the study was to describe and explain the non-budget system, and why companies abandon the budget. The thesis was based on a qualitative study of one company and the empirical material has been collected through a personal interview. The study has shown that the key to a well functioning non-budget system is a decentralized organization with a well implemented company strategy, a well defined goal and where the focus lies on cost efficiency. However, we do not believe that an organization has to be decentralized for the non-budget system to work, but we do believe that decentralization in a budget organization is not the ultimate composition if the goal is to maximize the profit.

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.

Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer.

Slutsats: Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.

Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion. I studien har det framkommit att företaget på ledningsnivå tillämpar en ekonomistyrning som främst är baserad på ekonomiska mätetal, medan styrningen på användarnivå baseras på en egenutformad styrning för att med snabbare och enklare metoder kunna styra verksamheten. Enligt den valda modellen tyder det på att ekonomistyrningen har en underordnad funktion på användarnivå, vilket enligt modellen kan förklaras med att de direkta funktionerna förekommer med lägre frekvens än de indirekta funktionerna, vilket också är fallet i denna studie.

Nyckelord: Ekonomistyrning, styrning, Länsförsäkringar, verksamhetsstyrning, funktioner

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvända det grafiska programmeringsspråket Labview från National Instruments (NI) tillsammansmed hårdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM – styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa.

This report deals about controlling and regulating stepping motors and PM-motors by using thegraphical programming language NI Labview, with hardware NI CompactRIO and NI DAQ-USB.The implementation has been done by controlling a robot with a for the task built system, controllinga PM-motor by PWM and a own created controller.