Tesis: "Systemteori i förskolan"

1

Lewton, Maria. "Specialpedagogisk kompetens i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33315.

Texto completo

Resumen

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Bengtsson, Cecilia y Eva-Marie Bolinder. "Specialpedagogers syn och påverkan på skolutvecklingsfrämjande arbete i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27387.

Texto completo

Resumen

Undersökningen utgår från åtta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt deras syn på och möjligheter att arbeta utvecklingsfrämjande på förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklinsfrågor i förskolan.
We have interviewed eight specialeducators because we were interested in their vision of and impact on preschools development. The aim of this study is to contribute to an increased usage of the specialeducators compentence and extand the use of it in school development.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Frid, Maria y Fredrika Eriksdotter. "Handlingsplanens varande eller inte varande i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33361.

Texto completo

Resumen

Forskningen inom handlingsplaner i förskolan är begränsad. Det kunskapsbidrag vi hoppas göra är att vidga perspektivet i arbetet med handlingsplaner i förskolan. Syftet är att belysa och i viss mån problematisera handlingsplanernas funktion i förskolan.Undersökningens teoretiska perspektiv utgörs av systemteorin och professionsteori. Systemteorin ger ett helhetsperspektiv på organisationen och professionsteorin bidrar med en grund till de olika professionernas perspektiv på handlingsplanerna.Vi har undersökt olika aktörers upplevelser och erfarenheter i de skilda nivåerna i förskolan. Intresset har riktats mot samsyn och olikheter i arbetet med handlingsplaner. Studien har haft en kvalitativ ansats. Den består av semistrukturerade intervjuer med en förskolechef, två förste förskollärare, två förskollärare samt en specialpedagog. För att öka förståelsen, inleddes studien med att göra en genomgång av litteratur, aktuell forskning och lokala riktlinjer från orten där intervjuerna gjorts.Resultatet från studien visar att kompetens/utbildning, förhållningssätt och bemötande spelar en stor roll i verksamhetens arbete med att levandegöra handlingsplanerna. Under studien har det framkommit att detta arbete kan göras genom att ha en öppen dialog mellan de olika yrkesprofessionernas erfarenhetsutbyte. Detta kan ske om lyhördhet och kommunikation mellan de olika leden ökar - från barn till vårdnadshavare, arbetslag, förste förskollärare, specialpedagog och ledning. När förskolans lärmiljöer kontinuerligt lyfts, gynnas alla barns utveckling och lärande vilket också gynnar att handlingsplanen blir ett levande redskap i det vardagliga arbetet. I resultatet framkom det att ett kontinuerligt arbete, reflektion och analys kring det pedagogiska arbetet i lärmiljöerna utgör en grund för arbetet med att se alla barn.Kompetens och förhållningssätt har framstått i resultatet som extra viktiga i arbetet kring barn i behov av stöd/ särskilt stöd.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Geisler, Louise. "Den likvärdiga förskolan : Likvärdig undervisning i förskolan sett ur förskolechefens perspektiv". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68366.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien var att lyfta förskolechefers syn på och arbete kring likvärdig undervisning i förskolan. I studien har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod, med en intervjuguide där följdfrågorna baserades på respondenternas svar. I undersökningen har fem förskolechefer intervjuats för att få en bredd på förskolechefens syn på likvärdig undervisning. Analyseringsarbetet har skett genom tematisk analys. Resultatet visar att alla deltagande förskolechefer ansåg att likvärdig undervisning är ett viktigt begrepp för att lyfta fram förskolans kvalitet och betydelse. De lyfte även vikten av att ha kunnig och professionell personal ute på förskolorna, då de ansåg att det hade stor betydelse för hur de som chefer kunde fullfölja sitt uppdrag. Resultatet är kopplat till den ekologiska systemteorin.
The purpose of this study is to raise the point of view and the work around equivalent education in preschool. In the study, qualitative interviews has been used as data collection method according to a guide, but follow up questions have been based on the responders answers. Five different preschool managers has been interviewed to get a wide range of their look on equivalent education. The responder’s answers has been analyzed according to the thematic analysis. The result shows that all the different head of preschools felt that equivalent education is an important matter to raise the quality and the meaning of the preschool. They also felt that it’s important to have knowledgeable and professional staff at the preschools, because it has a big meaning of how the head of preschools can complete their assignments. The result is connectedto the ecological system theory.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Bengtsson, Lisa, Monica Clahr y Eva Paulsen. "Samverkan för en utvecklande miljö i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29315.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Svensson, Käthe. "Delaktighet och inflytande i förskolan, studie med pedagoger i en kommun". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35394.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation.Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande.För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats.I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse.Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling.
Participation and influence in the preschool, a study with teachers in one municipality.The purpose of this study is to explore and describe teacher’s perceptions of how they create participation and influence, in a municipality´s preschool and organization.My questions are how teachers describe their opportunities and barriers to get and create participation and influence, and what internal and external factors that affecting the ability of participation and influence.To examine this, I have chosen a qualitative research approach. I have conducted semi structured interviews, with seven teachers. The empirical data have been processed in a qualitative empirical closely approach.In the result, I found that a greater focus on process quality needs to be added and awareness needs to be increased, on the pedagogic documentations significances.In conclusion, needs the municipal preschools, which have been examined, get a common consensus of the entire system in a understanding based and interpretive perspective, that support a long term and sustainable development.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Nilsson, Charlotte. "Problemskapande beteende hos barn i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33370.

Texto completo

Resumen

Nilsson, Charlotte (2017). Problemskapande beteende hos barn i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp. Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om hur en grupp förskollärare ser på barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de bemöter det. Den lyfter bristen på förebyggande arbetssätt och visar indikationer på hur ett sådant arbete behövs i förskolan. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka en grupp förskollärares syn kring barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de beskriver sitt arbete för att bemöta barn i ett problemskapande beteende. -Vad innebär problemskapande beteende för förskollärarna och i vilket sammanhang uppstår beteendet? -På vilket sätt framträder olika specialpedagogiska perspektiv i förskollärarnas berättelser kring barn i ett problemskapande beteende?-Vilka erfarenheter har förskollärarna av strategier eller metoder för att möta barn i ett problemskapande och vilket stöd har de för sina antaganden? TeoriFör studiens ändamål valdes Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori för att kunna relatera barn i ett problemskapande beteende i relation till förskolans kontext. För att ge ytterligare teoretiskt stöd tas även sociokulturellt perspektiv upp som avser att synliggöra förutsättningar i ett barns uppväxt utifrån ett kommunikativt perspektiv. Även några specialpedagogiska perspektiv har legat till grund för analysen av studiens material. MetodStudien inspireras av en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av empirin. Informanterna utgörs av sex förskollärare som samtliga arbetar inom förskola. ResultatResultatet visar på såväl likheter som skillnader i förskollärarnas uppfattning av vad problemskapande beteende hos barn innebär samt dess orsaker. Vidare indikerar resultatet på en kunskapsbrist om barn i ett problemskapande beteende och hur detta bemöts på ett relevant sätt. Det råder en brist på forskningsbaserade strategier och förskollärarna bygger stora delar av sitt bemötande på sina erfarenheter. Det efterfrågas en ökad närvaro av specialpedagogisk kompetens i verksamheten för att utveckla ett förebyggande arbete med barn i behov av särskilt stöd. ImplikationerEn djupare förståelse för barn i ett problemskapande beteende behöver förankras för att nå effektiva strategier för att bemöta barn i förskolan. Det behövs kunskap i betydelsen av kartläggning av barnet i olika sociala sammanhang och vilken betydelse det kan få för ett långsiktigt arbete. Utifrån resultatet visar undersökningen ett behov av förebyggande arbetssätt i förskolan för barn i ett problemskapande beteende. Specialkompetens inom handledning och förmedling av stödjande arbetssätt efterfrågas.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Bengtsson, Cecilia y Eva-Marie Bolinder. "Pedagogiskt bemötande av de oroliga barnen i förskolan- en utmaning eller ett problem". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29934.

Texto completo

Resumen

Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet. Den yttre miljön utgör en betydelsefull ingrediens men också en annan sorts miljö den som finns inom oss, med bemötande, värderingar och människosyn.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Blixt, Jeppsson Eva y Anette Rosèn. "Räddare i nöden eller...? Hur specialpedagogens kompetens tas tillvara i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34359.

Texto completo

Resumen

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens. Pedagogernas upplevelse av brist på tid gav dem en känsla av otillräcklighet gällande möjligheten att uppmärksamma alla barn utifrån deras enskilda behov. För att få till stånd en fungerande samverkan mellan pedagoger och specialpedagog visade resultatet på vikten av en tillitsfull relation dem emellan. De förväntningar som pedagogerna lyfte fram var att specialpedagogen skulle bidra med en fördjupad och bred kompetens angående barn i behov av särskilt stöd. Det framkom vidare att pedagogerna anser att ett regelbundet och närmare samarbete med specialpedagogen skulle ge förutsättningar för ett mer förebyggande arbete.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Gidaszewska, Anna. "Alla ska vara med - en kvalitativ studie om inkludering i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33356.

Texto completo

Resumen

Resultatet från studien visar att det förekommer skillnader i förståelse av begreppet inkludering. Inkludering förknippas ofta med barns delaktighet, påverkan samt ömsesidigt samspel med omgivningen. Synsättet är förankrat i det relationella perspektivet men också i det kompensatoriska perspektivet av verksamheten, där fokus ligger på barnets brister. Då barn uppfattas som bärare av sina egna problem, samt underordnas i olika kategorier. Detta resulterar i olika uppfattningar hos respondenterna om barn i behov av särskilt stöd och dess betydelse. Studien visar också att förekomsten av olika uppfattningar hos pedagogerna skulle kunna tolkas som brister på kompetensutveckling och otillräcklig tid för gemensamma reflektioner. Stor personalomsättning på förskolorna och många vikarier bidrar också till att reflektioner och diskussioner kring verksamheten inte förblir levande. Pedagogerna påpekade att allt för stora barngrupper och begränsade ekonomiska resurser är ett resultat av politiska beslut, som också har stor betydelse för förskolans kvalité.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Rydén, Hannah. "Specialpedagogens yrkesroll, ur ett handledningsperspektiv - en intervjustudie i förskolan. Special educator´s professional role, from a coaching perspective - An interview in preschool". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28936.

Texto completo

Resumen

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Melin, Maria y Camilla Svahn. "Planeringstid på gott och ont : En vetenskaplig essä om disponering av reflektion och planering på förskolan". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21049.

Texto completo

Resumen

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken. Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär. Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen.
In our scientific essay, we have chosen to write about the disposition of planning time at preschool. The reason we have investigated the differences regarding disposition of the planning time is that we have seen such differences, even though we work in the same municipality. Writing together in pair has given us the ability to provide a more objective or at least multi-perspectival way to highlight our issues through both dialogue and reflection. With our individual stories as a starting point, we have reflected on different concepts and theories that affect how planning time is used in practice. We have reflected on how we as prospective pre-school teachers should be sufficient for the children's group and be able to live up to the curriculum strut goals, with the pedagogical documentation and reflection that it brings. Concepts that we immerse ourselves in is practical knowledge, systems theory, communication and collaboration in teams.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Agdahl, Sara y Linda Eklund. "Vägar till specialpedagogiska insatser i förskolan : Att skapa förutsättningar för alla barns lärande - en intervjustudie". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167794.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Batistic, Sandra. "Bemötandet är A och O -man kan göra stor skillnad med små medel En kvalitativ studie om specialpedagogens arbete för att implementera betydelsen av pedagogens förhållningssätt för barns utveckling i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31368.

Texto completo

Resumen

Författare: Batistic, Sandra (2018). Titel: Bemötandet är A och O -man kan göra stor skillnad med små medel. En kvalitativ studie om specialpedagogens arbete för att implementera betydelsen av pedagogens förhållningssätt för barns utveckling i förskolan. Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning med den här studien är att i det förebyggande arbetet, främst på organisations- och gruppnivå synliggöra betydelsen av specialpedagogens viktiga roll för alla aktörer inom förskolans verksamheter. Vikten av att framhålla betydelsen, att alla som är verksamma i arbetet med barnen på våra förskolor, ska utgå utifrån det relationella perspektivet och ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Syfte och Frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt några specialpedagoger genom sitt uppdrag kan bidra till att implementera betydelsen av pedagogers förhållningssätt för barns utveckling i förskolan.-Hur resonerar specialpedagoger kring betydelsen av ett gemensamt förhållningssätt för pedagoger i förskolan?-Vilka möjligheter och svårigheter upplever specialpedagoger i arbetet för att medvetandegöra pedagoger om hur deras förhållningssätt och bemötande kan påverka barns utveckling och lärande? Teori: Som teoretisk utgångspunkt i studien valdes systemteori och specialpedagogiska perspektiv i relation för betydelsen av pedagogers förhållningssätt och vilka samband det kan ha på barns utveckling i förskolan. De avsnitt som har varit relevanta för undersökningen och är kopplat till specialpedagogens uppdrag har valts ut.Metod: Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Informanterna arbetar som specialpedagoger i fyra olika centrala resursteam i en kommun i södra Sverige. För att samla empiri och få en fördjupad förståelse av deras tankar och uppfattningar inom ämnet, har intervjuer analyserats med hermeneutisk forskningsansats. Med denna metod är syftet att undersöka på vilka sätt några specialpedagoger genom sitt uppdrag kan bidra till att implementera betydelsen av pedagogers förhållningssätt för barns utveckling i förskolan.Resultat: Det övergripande och viktigaste resultatet som framgick i studien var att goda relationer och ett relationellt perspektiv är grunden i allt arbete i förskolans verksamhet. Samtliga informanter arbetar med pedagogernas förhållningssätt och bemötande på olika sätt. De skillnader som kunde utskiljas handlade om vilka specifika kompetenser den enskilde specialpedagogen hade och fick uppdragen efter det. Förutom enskilda ärenden på respektive avdelning eller förskola, arbetar de med kompetensutveckling, grupphandledning, fortbildningar, föreläsningar och konsultation. Resultatet visar även att det är viktigt att skapa en medvetenhet hos pedagogerna, där de ska utgå från att det inte är barnet det är fel på, utan det är i första hand organisationen och gruppen man ska titta på och det är där vi kan förändra vårt arbete, eftersom det är bättre att förebygga problem än att behöva reparera dem i efterhand.Implikationer: Att fortsätta implementera betydelsen av pedagogers gemensamma förhållningssätt anser jag är en grundläggande del för att tillgogose våra barns behov i förskolans verksamhet. I rollen som specialpedagog är det viktigt att synliggöra för pedagoger att se sin egen del i ett helhetsperspektiv och se över alla delar kring varje barns behov. På samma sätt som pedagoger behöver reflektera över sitt förhållningssätt för att skapa goda relationer med barnen, måste specialpedagogen reflektera över sitt eget sätt i att bemöta pedagoger för att kunna nå dem. Slutsats: I kommunens lägesbedömning framgår det att på vissa förskolor finns ett samband mellan bristande kompetens och värdegrundsproblematik, vilket i sin tur gör att det finns brister i bemötandet av barnen. Här är det viktigt att specialpedagogerna lyfts fram som nyckelpersoner, eftersom deras roll är en betydelsefull insats i arbetet kring pedagogers förhållningssätt för alla barn, men särskilt för de barn som behöver stöd.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Gustavsson, Sophia y Maria Bergstén. "Hur kan undervisning i förskolan utformas och anpassas för att inkludera alla barn? : Pedagogers erfarenheter av ett dubbelt uppdrag". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95158.

Texto completo

Resumen

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Danielsson, Sandra y Emilia Nilsson. "Leken som en främjande faktor i arbetet med inkludering i förskolan : En studie om förskollärares, barnskötares och specialpedagogers uppfattningar om lek och inkludering". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22216.

Texto completo

Resumen

Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till.
The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Tapper, Anna. "Vikten av tydliga yrkesroller inom förskolans verksamhet". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31389.

Texto completo

Resumen

Resultatet från studien kan tolkas som att förskolecheferna har ett stort ansvar för att klargöra för vilka olika roller och vilka mandat som ska ges till förste förskollärare och specialpedagoger. Dock framträder det att förskolecheferna ser väldigt olika på hur dessa roller ska fungera ute i verksamheten vilket kan tolkas som att specialpedagogernas kompetens inte alltid tas till vara på. Tidigare forskningsresultat visar att specialpedagoger har svårt att etablera sin yrkesroll. Med otydliga roller och uppdrag för förste förskollärare och specialpedagoger kan detta tolkas som att aktörer inom förskolan har olika uppfattningar kring de båda yrkesgrupperna

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Kizil, Rojin. "Pedagogernas tankar om barn i koncentrationssvårigheter i förskolans vardag". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-79261.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Beischer, Magnus. "Musikens möjligheter och möjligheter till musik : En studie av musikverksamheten i de kommunala förskolorna i Varberg". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1001.

Texto completo

Resumen

Bakgrund I förskolans läroplan framgår det att musik skall utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet. Vinningarna med musik kan vara flera. I en förskolekontext visar forskning på att musik bland annat kan användas i språkutvecklande, hälsofrämjande, avslappnande, glädjespridande samt koncentrations- och kognitionshöjande syfte. Skolinspektionen (2012) belyser hur kvaliteten, sett till hur förskolor lever upp till läroplanen i sin helhet, och implicit musik, är i behov av att stärkas. Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form musik yttrar sig i de kommunala förskolorna i Varbergs kommun. Ytterligare ett syfte är att hitta eventuella samband mellan denna bild och olika faktorer, såsom kompetens, utbildning och material. Metod Bland Varbergs kommunala förskolor genomfördes ett stratifierat urval där 10 förskolor lottades ut för deltagande i en enkätundersökning om musiken i förskolorna. Materialet låg sedan till grund för statistiska analyser. Resultat Sångstund och dans/rörelse till musik visade sig vara de metoder som används mest frekvent. Materiella förutsättningar att arbeta efter läroplanens mål finns men pedagogerna upplever att det saknas kompetens. Statistiskt signifikanta skillnader* i upplevelse av egen kompetens i sång, musik och rytmik påträffades mellan de pedagoger som antingen har utbildning i musik eller kan spela ett instrument och de som varken har utbildning i musik eller kan spela något instrument. *För mer detaljerad information se kapitel 6.4.1

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Segersam, Ingvild. "Relationen mellan pedagogen och barnet iförskolan : En kvalitativ studie". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32115.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagogen upplever relationen mellan sig själv och barnet i förskolan. Grunden för studien har utgjorts av manknytningsteori ekologisk systemteori samt tolkningar av de samma. Anknytningsteorin har bidragit till att ge en grundförståelse för betydelsen av en trygg relation och anknytning mellan barnet och vårdnadshavaren och vilka effekter anknytningen har på barnets emotionella och även kognitiva utveckling. Systemteorin har använts för att förklara den olika kontexter barnet befinner sig i och hur dessa samverkar med varandra. Förskolans förmåga att integrera strukturella faktorer i lärardimensionen med barndimensionen och förmågan att tillgodose barnens omsorgs- och relationella behov, såsom gruppstorlek och personaltäthet, är avgörande både för barnets utvecklingspotential och kvaliteten på relationen mellanpedagogen och barnet. Studien har använt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika verksamheter. Frågorna har fokuserat på relationen mellan pedagogen och barnet därrespondenterna gavs möjligheten att beskriva sina upplevelser kring relationsbyggande och även denkontext relationen uppstår i. Resultatet har visat att relationen till barnet uppfattas som en självklarhet och som en förutsättning för att barnet skall känna trygghet och kunna lära. Vissa strukturella ramar såsom barngruppens storlek, relationen till föräldrarna och personalens kontinuitet visade sig också vara relationella påverkansfaktorer. Det existerar flera parallella synsätt på barn samt flera pedagogiska traditioner som pedagogen pendlar mellan när hen interagerar med barnet.

Godkönnande datum: 2017-06-02

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Håland, Elisabeth. "Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36274.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning- Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen. Receiving children seeking asylum into pre-school-¬the importance of cooperation in local government.Förväntat kunskapsbidragSverige har i många år tagit emot familjer och barn som fått fly från krig, förföljelse och andra katastrofer. I denna studie framkommer vilka kunskaper som är viktiga och på vilka olika sätt pedagoger kan arbeta med barn som upplevt krig och flykt. Studien visar även på vikten av kommunens betydelse när det gäller samverkan mellan de olika delarna i organisationen för ett bra mottagande av familjer och barn på flykt. Studiens fokus är på organisation, arbetssätt och förhållningsätt i kommuner och bland pedagoger på förskolan.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett systemteoretiskt och KASAM (salutogent) perspektiv bidra med kunskap om förskolans mottagande och arbete med barn på flykt. Frågeställningarna som besvaras i studien är.•Hur organiserar förskolan mottagandet av barn på flykt?•På vilka olika sätt arbetar pedagogerna i mötet med barn på flykt?TeoriStudiens teoretiska position som anknyts i analysen utgår från systemteori och KASAM. Beträffade frågor och analys som berör organisation, så som hur kommunen och förskolan arbetar med mottagandet av barn på flykt, används den systemteoretiska teorin med utgångspunkt från Von Bertalanffys systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. I de avsnitt som berör arbetssätt och förhållningsätt används Antonovskys KASAM begrepp utifrån ett salutogent perspektiv.MetodFör att uppfylla studiens syfte har intervjuer använts som metod. Förskollärare, specialpedagoger, förskolechefer, barnskötare och barnläkare, som har lång erfarenhet av mottagande och arbete med barn på flykt, har intervjuats. För att få en kommunövergripande inblick i förskolans mottagande av barn på flykt har även utbildningschefer, flyktingsamordnare och verksamhetsutvecklare intervjuats. Alla har olika arbetsbeskrivningar i organisationen vilket har betydelse för mottagandet av familjer och barn på flykt.ResultatAtt ta emot familjer och barn på flykt är en krävande process inte bara för den enskilda förskolan utan för hela kommunen. För att få en helhet i mottagandet av barn på flykt behövs ett kommunövergripande arbetssätt där alla nivåer i organisationen är delaktiga. I systemteori är information, kunskaper och erfarenheter viktiga att delge för att få en helhet. Hur kommunen organiserar mottagandet är beroende dels var Migrationsverket har sina boenden och dels kommunens storlek. Detta påverkar i sin tur den enskilda förskolan vilka barn som ska placeras på förskolan. Studien visar att det finns tre olika organisationsformer för förskolan i mottagande av barn på flykt; direktplacering, introduktion/flyktingförskola eller öppen asylförskola. Respondenterna ger sin syn på vilken organisationsform de upplever bäst, då det handlar om integration eller segregation. Studien visar att det finns två olika pedagogiska modeller som pedagogerna kan arbeta efter med barn på flykt. Dessa liknar varandra då de utgår från KASAM- begreppet, det salutogena, att se på det friska hos barnet och att arbeta med anknytningspedagogik. Att barnet får trygghet är A och O. Pedagogernas interkulturella förhållningssätt spelar också en stor roll.ImplikationerDenna studie har visat på behovet av kunskap i mottagandet av barn på flykt och deras bearbetning av traumatiska händelser som flykt, nytt land och nytt språk. Utifrån det harspecialpedagogen en roll i att handleda pedagoger, kartlägga barnets bakgrund, fokusera på det friska och titta på styrkor hos barnet. Helt enkelt att se barnet bakom krig, flykt och trauma. Det kan också innebära att samarbeta med andra aktörer och vara delaktig i att verksamhetsutveckla förskolans mottagande av familjer och barn på flykt.NyckelordBarn på flykt, förskola, KASAM, mottagande, nyanländ, trauma, organisation, systemteori.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

spagnolo, pernilla. "Några specialpedagogers syn på begreppet handledning". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29338.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Pekic, Eriksson Dragica y Susanne Hedlund. "Barns behov före ekonomi i balans : Tvåfallsstudie om kommunal resursfördelning till förskola och grundskola". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54770.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien var att undersöka hur tjänstemän, rektorer och specialpedagoger, beskriver och/eller motiverar fördelningen av resurser till förskolor och grundskolor i respektive kommun De tre teoretiska ramverken, ramfaktorteori, systemteori och dilemmaperspektiv, har valts utifrån studiens fokus som belyser styrning samt dilemman på olika nivåer i skolsystemet. Studiens resultat har presenterats utifrån fem kategorier, i två fall. Undersökningen har genomförts som en tvåfallsstudie med semistrukturerade intervjuer och följt av inläsning av dokument i syfte att styrka utsagor i intervjuer. Dessa data har tillsammans bidragit till en helhetsbild av resursfördelning i Storstad och Småstad, de två fallen i ett lika stort antal kommuner. Resultatet visade (1) att det statliga uppdraget går före ekonomi i balans, (2) tidiga insatsers betydelse för skolframgång och (3) personal som förskolornas och skolornas viktigaste resurs. Ett dilemma i kommunerna var att uppnå målet om en likvärdig utbildning utifrån varje enskilt barns behov i förhållande till en ekonomi i balans. Trots detta föreföll valet enkelt; barns behov går före ekonomi i balans. En av studiens viktigate implikationer till specialpedagoger är att ha kunskap om hur resursfördelning organiseras, genomförs och följs upp i förskola och grundskola då specialpedagogiska insatser påverkas av hur resursfördelning sker.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Oldén, Eva-Karin. "Vad ligger i betraktarens öga?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29353.

Texto completo

Resumen

Oldén, Eva-Karin (2016). Vad ligger i betraktarens öga?- en kvalitativ studie om förskolepedagogers syn på barn. (What lies in the beholders eye?). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund Utifrån skollagens önskan om att alla barn har rätt att utvecklas så långt som möjligt och examensförordningen för specialpedagogen där det framkommer att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner. Så väcktes min nyfikenhet kring vilka diskurser som råder på förskolor om barns utveckling och hur specialpedagogen kan påverka dessa diskurser genom samtal. Syfte Studien syftar till att synliggöra hur förskolepedagoger och specialpedagog tänker kring barns utveckling i förhållande till specialpedagogik. Preciserade frågeställningar Hur talas det om barn på möten där pedagoger samtalar? Hur formuleras texter i pedagogiska kartläggningar? Vilken inverkan kan specialpedagoger ha på pedagogers tal och texter om barn? Teoretisk och metodologisk ansats Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin samlats in via observation, textmaterial och fokusgruppssamtal. Studien tar stöd i systemteorin och empirin bearbetas med diskursanalys. Gjems (1997) beskriver systemteorin som en tvärvetenskaplig teori. Grundpelaren i teorin är begreppet helhetsperspektiv, alla handlingar som sker påverkar något någon annanstans i systemet från den minsta beståndsdelen till de största sammanhangen. Jörgensen och Philips (2000) baserar sina tankar utifrån Foucaults diskursanalys. De specificerar begreppet makt genom att förklara det utifrån att makt kan leda till något positivt när den ifrågasätts och breddas. Samtidigt kan makt leda till negativitet när den verkar självklar och inte ifrågasätts. De fortsätter med att kunskap ger makt och genom att luta sig mot kunskap så ifrågasätts makten sällan. Resultat I studien märks mönster på att de beteenden hos barnen som pedagogerna lyfter oftast har kopplingar till hur barnet leker och hur barnet talar utifrån synen på hur långt barnet borde vara i sin utveckling. Det mönstret blir synligt både i tal och text. När dessa brister hos barnet framkommer är det oftast pedagogen som ska kompensera barnet genom att stötta, hjälpa och stärka så att barnet kan komma ikapp i utvecklingen. Barnet ses utifrån ett kategoriskt perspektiv där pedagogerna anser att barnet behöver stöttning. Mönster framkommer också där pedagoger samtalar om barn från ett relationellt perspektiv. När detta sker så märktes det tydligt att det är när pedagogerna har lärt känna barnet och funnit strategier som fungerar i mötet tillsammans med barnen. Bjervås (2011) framhåller pedagogens betydelse för bemötandet av barnet och Lenz Taguchi (2000) anser att det är först när pedagogen blir medveten om sin roll i relationen tillsammans med barnet som en genuin förändring på synen av barnen kan ske. I detta medvetandegörande har specialpedagogen en stor betydelse genom att ställa frågor som hjälper till att fördjupa och förändra förståelsen hos pedagogen. När specialpedagogen handleder personalgruppen så framkommer mönster av konsensus där pedagoger påtalar att de ville veta hur de ska göra med barnen, medan specialpedagogen vänder perspektiv på frågan för att åstadkomma förändring i tankesättet. Implikationer De specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet baseras oftast på vart man anser att ett problem finns, men även vad specialpedagogik är. Enligt studiens informanter så framkommer det att barnet oftast är den som bär på problemet, och lösningen till detta är att finna kompensatoriska metoder för att få bort svårigheten. Det visar sig även att specialpedagogen har en svårighet att påverka de diskurser som finns på förskolan utifrån ovanstående specialpedagogiska perspektiv. Nyckelord: förskola, diskurs, identitet, pedagogisk kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, systemteori.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Lind, Niittymäki Jonna. ""Från Start Till Mål" : En intervjustudie med förskollärare om användning av ett pedagogiskt dokumentationsverktyg". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34600.

Texto completo

Resumen

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Lind, Johansson Gunilla, Jonsson Maria Ljung y Bettina Nordin. "Skolpersonals syn på inkludering av barn med intellektuell funktionsnedsättning i olika skolformer. : En intervjustudie i tre svenska kommuner". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39691.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur några yrkesroller inom förskola, grundskola och särskola såg på inkludering av barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Förskolan ska bereda plats för alla barn, sedan erbjuds grundskolan eller särskolan som två parallella skolformer. Placering i särskola ska ske efter utredning. Studien hade fokus på att se på uppfattningar om inkludering – förutsättningar, hinder och möjligheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Femton halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personal i förskolor och skolor och data analyserades med stöd av systemteori. Resultatet visade skillnaden i synen på att inkludera barn och elever i ordinarie grupper och kunde relateras till om personalen var verksam inom förskola eller skola och inte specifikt vilken yrkesroll de hade. Informanterna angav olika förutsättningar, hinder och möjligheter för inkludering som kunde föras till faktorer som var både individuella och strukturella. De pekade på komplexiteten i uppdraget och faktorer i skolsystem från individ-, grupp-, skol- och till en politisk nivå. Alla yrkesroller förespråkade ett relationellt förhållningssätt. De uttryckte att de såg möjligheter för inkludering i det sociala samspelet mellan barnen samt vuxna och barn. Hinder som kunde stå i vägen för att realisera detta var en känsla av att inte räcka till, sakna teoretisk kunskap, handledning och svårigheter att anpassa undervisning främst för äldre elever. En tydlig skillnad mellan personalens uppfattningar i förskola och skola framkom. I skolan angavs att elever med intellektuell funktionsnedsättning bara kunde inkluderas i vissa ämnen, i förskolan hade personalen en mer självklar inställning till en mer heltäckande inkludering av dessa barn och möjligheter till deltagande i aktiviteter.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Malmgren, Jonas y Johanna Palmaeus. "Starka system och bräckliga broar En studie om övergångar från och inom förskola och skola för barn och elever med en NPF-problematik utifrån ett systemteoretiskt- och specialpedagogiskt perspektiv". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32357.

Texto completo

Resumen

AbstractProgram och kurs: Specialpedagogprogrammet/ Magisteruppsats 15hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt 2018 Handledare: Lisa Hellström Examinator: Magnus ErlandssonTitel/ Rapportnummer: Starka system och bräckliga broar - En studie om övergångar från och inom förskola och skola för barn och elever med en NPF-problematik utifrån ett systemteoretiskt- och specialpedagogiskt perspektiv.Nyckelord: förskola, förskoleklass, NPF, organisation, skola, specialpedagogiskt perspektiv, systemteori, övergångar, överlämningar.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom förskolan och skolan uppfattar att de möter de behov som föreligger för barn med en NPF-problematik vid en överlämning mellan förskola och skola, samt inom skolan. Syftet är också att synliggöra hur man uppfattar förskolans och skolans generella kunskaper om NPF och hur skolan ser på specialpedagogens roll som kunskapsbärare av NPF. TeoriVi har valt att spegla vår empiri utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Systemteorin belyser att ett systems länkar mellan delarna är grundläggande för att ett system ska kunna arbeta mot ett gemensamt mål. Länkarnas styrka är även nära förknippade med det specialpedagogiska perspektivets utgångspunkt i det kategoriska- och relationella perspektivet, samt organisations- och systemperspektivet.MetodVi använder oss av en fenomenografisk ansats. Fenomenografin är lämplig att använda när syftet är att belysa informanternas egna upplevelser av ett fenomen. I vår forskningsprocess har utgår vi från semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att ta del av hur informanterna resonerar kring överlämningar, hur de upplever den egna- och organisationens samlade kunskaper om att möta barn och elever med en NPF-problematik, samt få kunskap om hur informanterna resonerar kring den specialpedagogiska uppdraget i organisationen i relation till överlämningar. Vårt empiriska material består av intervjuer av fem informanter, en rektor, en förskolechef, en förskollärare, en specialpedagog och en logoped. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och resultaten kategoriserades utifrån teman och underteman.ResultatResultatet visar på att det föreligger en väl underbyggd organisation vid överlämning från förskola till förskoleklass, som bygger på att man har bestämda dagar då samtliga förskolor och skolor i rektorsområdet möts i ett överlämningsforum. Samtidigt framgår det att vetskapen kring de dokumenterande rutinernas existens enbart befinner sig på ledningsnivå och inte delas med den pedagogiska personalen som är involverade i överlämningarna. Inom skolan framgår det att överlämningarna är bristfälliga och helt saknar fasta strukturer, dokumenterade rutiner och individuell dokumentation i överlämningarna, samtidigt framgår det att detta är något som det finns vetskap kring inom organisationen och uppges saknas, men som inte har organiserats.Vidare framgår det att den starka sekretessen mellan förskola och skola kan utgöra svårigheter vid överlämnandet. Det relationella perspektivet upplevs vara avgörande för att få en god samverkan med vårdnadshavarna och därmed goda förutsättningar för en framgångsrik överlämning, särskilt när det gäller barn med en NPF-problematik. Undersökningen visar också på bristen av kunskaper kring NPF och vilka behov som kan föreligga för de barnen. Rektor och förskolechef upplever att det inom organisationens pedagogiska personal finns tillräckliga kunskaper för att möta barn med NPF-problematik i deras respektive behov. Pedagogerna ger en annan bild och menar att avsaknaden av kunskaper om NPF från den pedagogiska utbildningen skapar en kunskapskonflikt, som innebär att det finns en förväntan på specialpedagogen från både ledning och övriga pedagoger att ha kunskaper som denne inte upplever sig kunna leva upp till. Vidare visar undersökningen att den undersökta organisationen har en logoped som utifrån sin utbildning har kunskaper om NPF, men att de kunskaperna används utifrån en mer rådgivande funktion och inte har spridits i organisationen genom ett systematiskt skolutvecklingsarbete. Det framgår också att specialpedagoger och speciallärare har samma uppdrag inom organisationen och att deras huvudsakliga fokus ska ligga på individ- och gruppnivå, samt att specialpedagogens kompetens inom skolutveckling på organisationsnivå inte får särskilt stort utrymme och inte tas tillvara på för ett mer långsiktigt förebyggande arbete. Vidare framgår det att den undersökta förskolan och skolan har ett starkt system, trots vissa informativa brister, och starka broar vid överlämningarna från förskola till förskoleklass, men att det inom skolan helt saknas ett utarbetat system kring överlämningarna och broarna vid överlämningarna riskerar att bli bräckliga.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Ottosson, Helene y Rebecca Tynell. "Barn kan om de vill, eller…?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33352.

Texto completo

Resumen

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer. Resultatet visar att det som barn upplever att de lär sig främst är disciplinära färdigheter. Deras motivation i aktiviteterna är generellt svag. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan vi se många förändringsbara delar för att öka barnens motivation, koncentration och möjlighet till en förståelseinriktad inlärning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Klintbo, Eva y Carina Kristensson. "Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30382.

Texto completo

Resumen

AbstractKristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn på handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola BakgrundVi upplever att specialpedagogisk handledning är något som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det är ett av våra främsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. Däremot upplever vi att det inte finns någon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller så mycket forskning kring detta ämne. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och därmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och på vilket sätt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tänker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad måluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan. SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagoger ser på och arbetar med handledning i förskolan. För att göra detta har vi valt att ta del av specialpedagogers erfarenheter och goda exempel kring handledning och hur de arbetar med detta under olika organisatoriska förutsättningar, så som specialpedagog knuten till verksamhet respektive centrala team. Vi har undersökt hur specialpedagogerna talar om barn i behov av särskilt stöd i sitt handledningsuppdrag, samt hur de tänker att deras handledning med pedagogerna konkret ska leda till utveckling på individ, grupp och organisationsnivå.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av systemteorin som sätter lärande och utveckling samt relationer mellan människor i fokus. Vi har även använt oss av specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra och förstå vårt empiriska material.MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie då syftet var att visa en variation av specialpedagogers perspektiv på handledning. För att göra detta har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex specialpedagoger som arbetar under olika organisatoriska förutsättningar, såsom specialpedagog knuten till verksamheten respektive centrala team.ResultatVårt resultat visar att specialpedagogerna menar att det huvudsakliga syftet med deras handledning är skapa kvalitét och verksamhetsutveckling för att kunna möta alla barn i förskolan. För att handledningen ska leda till verksamhetsutveckling på organisation, grupp och individnivå växlar specialpedagogerna mellan olika roller. Dessa roller kan innebära att vara ett stöd i den dagliga verksamheten, bidra med kunskap och utbildning, samt inspirera till ett förhållningsätt som utgår från barns förutsättningar och att det är verksamheten som ska anpassas och inte tvärtom. Verktyg som dokumentation i form av handlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt samarbete med andra professioner är betydelsefulla för att påverka verksamheten och är enligt vårt resultat ett viktigt komplement till handledningen. Dessa verktyg anpassas till de olika nivåerna för att uppnå förståelse och ett hållbart resultat. ImplikationerDet är positivt för både specialpedagoger och pedagoger att få möjlighet reflektera kring sin profession och de dilemman de ställs inför, för att utveckla ytterligare kompetens och för att en förändring ska ske. Vi menar att den reflekterande handledningen därför bör få ett större utrymme i förskolans verksamhet då vi ser att den kan verka förebyggande och bidra till ökad förståelse och utmana till perspektivbyte bland pedagogerna. Den rådgivande och konsulterande handledningen menar vi bör uppstå och genereras ur den reflekterade handledningen och fungera som ett komplement och åtgärdande insats i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Lutz (2013) menar att om fler skolledare och verksamhetsledare ändrar sitt förhållningssätt och satsar på tidiga specialpedagogiska insatser redan i förskolan, kan fler barn fångas upp och få hjälp tidigare i dagens skolorganisation.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt, förskola, handledning, systemteori

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Weclewicz, Olivia y Lena Ternström. "Det är mer komplicerat än att bara översätta : - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39691.

Texto completo

Resumen

Ternström, Lena & Weclewicz, Olivia (2020). Det är mer komplicerat än att bara översätta - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Vår studie synliggör problematiken som finns i tolkade samtal. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge en inblick i hur samtalsledaren kan förebygga och förbereda inför tolkade samtal för att minska problematiken och öka kvaliteten i tolkade samtal. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det professionella samtalet. Fokus ligger på samtal med vårdnadshavare där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa situationer. Frågeställningarna är följande, · Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sin roll som samtalsledare i professionella samtal där tolk används? · Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om samtalets kvalitet i professionella samtal där tolk används? · Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sitt professionella ansvar i professionella samtal där tolk används? Studien utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi valt att fokusera på fyra specifika begrepp. Begreppen är hierarki, helhet, påverkansfaktorer och nivåer. Systemteorins helhetstänkande har hjälpt oss att förstå samtalet som ett system som påverkas av olika faktorer (Öqvist, 2018). Metoden vi valt är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med inspiration av fenomenologi. Urvalsgruppen bestod av fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. Resultatet visar att tolkade samtal är komplicerade men att tolken är nödvändig för förståelse. Resultatet visar även att olika strategier bör tillämpas för att det tolkade samtalet ska bli framgångsrikt. De specialpedagogiska implikationerna sammanfattas på följande vis. Specialpedagogen bär ansvaret som samtalsledare i samtal med vårdnadshavare, därför bör hen vara medveten om speciella strategier som kan öka förståelsen i tolkade samtal.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Vestman, Anna y Theresé Hansson. ""Vi hamnar hela tiden i förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna!" : Specialpedagogisk kompetens i en förskola för alla". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22083.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla.
The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Systemteori i förskolan"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros