Tesis: "Utveckling och samspel"

1

Holander, Sofia. "När samspel leder till utveckling och inkludering : Pedagogers och barns tankar om samspel i förskolan". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-116852.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Fogis, Emma y Sara Ekström. "Utvecklingssamtal : – Dialog och samspel som grund för utveckling och lärande". Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-105.

Texto completo

Resumen

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området. Resultaten visar att dialog och samspel mellan lärare och förälder kan uppnås på olika sätt i utvecklingssamtalet. Hur det blir möjligt beror på vilka personerna är och hur de vill bli bemötta. Enligt vår tolkning är det dialogiska samspelet beroende av att läraren på åtskilliga vis bjuder in föräldern i samtalet. Vissa lärare hade innan samtalet förberett föräldern på det som skulle behandlas under samtalet. Väl under utvecklingssamtalet fokuserade läraren på att samtalet skulle grunda sig i båda parternas egna erfarenheter. Det dialogiska samspelet verkade också gynnas genom att läraren inte värderade eller kritiserade ett barn eller dess beteende. En situation eller eventuell problematik beskrevs istället exempelvis med konkreta exempel. Av betydelse för syftet anses också vara hur positivt laddat samtalet i sig var, samt den inspiration som läraren förmedlade. Genomgående mellan de resultat som uppkom i undersökningen är att läraren gav föräldern en chans till delaktighet. På olika vis signalerades att föräldern utgjorde en viktig del i förskolans arbete med barnet.

The main purpose of this investigation was to find out what in the parent-teacher conference (PTC) can lead to dialogue based interaction between teachers and parents in preschool. We concluded that observation was the best method to answer this question. Ten PTCs conducted at four different preschools were observed. The purpose was not to make any general assessments or to compare results. Instead, a discussion has been carried out concerning the results, which have been compared with previous research in the area. The results show that dialogue and interaction between teachers and parents can be achieved in different ways during the PTC. How it is made possible depends on who the individuals are and how they want to be treated and so on. According to our interpretation the dialogue-based interaction is dependent on the teacher inviting the parent into the conversation in numerous ways. Some teachers had before the conference prepared the parent of what would be discussed during the talk. During the actual talk other teachers focused on the talk being founded on the experiences of both parties. The dialogue based interaction also seemed benefitted by the teacher not valuing or criticizing a child or its behaviour. A situation or possible problem was instead described using actual examples. It is also important for the purpose how positively charged the actual conversation was, as well as the inspiration the teacher managed to display. A common trait between the results that came from the investigation is that the teacher gave the parents a chance to participate. In different ways it was signalled that the parent was a key factor in the preschool’s labour with the child.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Ahlström, Margareta. "Hörselskadade barn i kommunikation och samspel /". Stockholm : Univ, 2000. http://www.lhs.se/iol/publikationer/.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Gard, Linnéa y Joanna Heier. "Samspel och utvecklingsmöjligheter på syskonavdelningar : En kvalitativ observations- och intervjustudie". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34684.

Texto completo

Resumen

Syftet med följande studie är att undersöka hur samspel och utvecklingsmöjligheter hos barn i olika åldrar ser ut på två förskolor med syskonavdelningar. Vår studie är kvalitativ och vi använder oss av intervjuer och observationer för att samla in data som är relevant för studien. Resultatet visar på att pedagogerna ser stora utvecklingsmöjligheter och väl fungerande samspel på syskonavdelningar samt att barnen umgås i blandade åldrar. Syskon och barn i blandade åldrar är hjälpsamma vid all utveckling, även vid inlärning av språk. Vår slutsats är att erfarenhetsutbytet på syskonavdelningarna är stort och att syskonavdelning är en form som är positiv för utveckling och samspel för många barn.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Hajzeri, Gentiana y Marta Liziniewicz. "Förskolebibliotekets betydelse för barns utveckling och lärande". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27261.

Texto completo

Resumen

Studiens syfte är att studera förskolepersonalens uppfattningar kring förskolebibliotekets betydelse för barnens utveckling och lärande. Syftet med denna studie är även att ta reda på hur stor plats litteraturläsning får i verksamheten samt föräldrarnas engagemang i förhållande till förskolebiblioteket. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av intervjuer med förskolepersonal samt observerat förskolebibliotekets miljö. Vi har även varit i kontakt och intervjuat drivaren av läsprojektet angående förskolebibliotek. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet eftersom lärandet sker i samspel med omgivningen. Detta perspektiv förklarar vi genom att knyta an till begreppet literacy eftersom under literacyaktiviteter som förekommer på förskolan får barnen möjligheter att samspela med varandra och med vuxna. Studien visar att förskolebiblioteket har en stor påverkan på barnens läslust och förskolepersonalen beskriver att barnen visar stort intresse för de läsaktiviteter som sker där. Det finns skillnader som förekommer bland de yngre och äldre barnen. Men det är inte endast förskolebiblioteket som är viktig för barnens utveckling och lärande. Det kräver engagemang av både förskolepersonal och föräldrar för att stimulera barnens läslust och förskolebiblioteket är en plats som skapar goda förutsättningar för vidare utveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Ramadani, Gentiana y Hyusein Hamdegyul Tahir. "Barns flerspråkighet och deras sociala utveckling : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barns flerspråkighet och deras sociala utveckling". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91266.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring relationen mellan barnens flerspråkighet och deras sociala utveckling. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa berör förskollärarnas uppfattningar kring barnens sociala utveckling, relationen mellan barnens flerspråkighet och deras social utveckling samt deras uppfattningar kring arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Detta innebär att tre förskollärare med minst fem års arbetslivserfarenhet av arbete i förskola och med viss erfarenhet av arbete i flerspråkiga barngrupper har kommit att intervjuas och bidra till studiens syfte. Analysen av förskollärarnas svar från intervjuerna baseras på teorierna sociokulturellt perspektiv och interkulturell pedagogik. I sina berättelser uttrycker förskollärarna samspel, verbal och icke-verbal kommunikation samt lek som förutsättningar för barnens sociala utveckling. De uttrycker även vikten av det svenska språket och modersmålet för barnens skapande av gemenskap respektive lärande av varandra och möjlighet till uttryck. Vidare uttrycker förskollärarna olika uppfattningar av arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling. Beskrivningar om barnens uppdelning i mindre grupper och möjlighet för flerspråkiga barnens delaktighet samt pedagogernas roll anses vara viktiga inslag i arbetet med barnens flerspråkighet i relation till deras sociala utveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Karlsson, Anna-Karin. "FMT och interaktion : Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi". Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4822.

Texto completo

Resumen

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Henriksson, Marie-Louise y Johan Troedsson. "Samspel mellan föräldrar och deras 16-månaders barn : Kommunikativ utveckling i relation till mind-mindedness och föräldrasensitivitet". Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94000.

Texto completo

Resumen

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg. Materialet bestod av 35 inspelade förälder-barndyader som observerats när barnen var ca 16 månader. För att mäta föräldrasensitivitet användes lyhördhetsskalan ”Lyhördhet eller icke-lyhördhet för barnets signaler”. För att mäta mind-mindedness kodades förälder-barndyaderna samt föräldrabeskrivningar utifrån manualen för mind-mindedness av Meins och Fernyhough (2010). De kommunikativa förmågorna mättes dels genom the Swedish Early Communicative Development Inventories och dels genom the Early Social Communication Scales. Resultatet visade att det förelåg samband mellan föräldrasensitivitet och kommunikativa förmågor. Såväl språkförståelse, kommunikativa gester samt delad uppmärksamhet korrelerade med föräldrasensitivitet. Beträffande föräldrars mind-mindedness, konstaterades ett samband mellan en hög andel icke-intonade mentaliseringsyttranden och bristande förmåga till delad uppmärksamhet. Vidare framkom samband mellan mind-mindedness och föräldrasensitivitet: en förälder med hög föräldrasensitivitet använde fler intonade mentaliseringsyttranden än en förälder med låg föräldrasensitivitet. Ett motsvarande omvänt samband uppstod mellan icke-intonade mentaliseringsyttranden och en låg nivå av föräldrasensitivitet, där en icke-lyhörd förälder använde fler icke-intonade mentaliseringsyttranden. Slutligen upptäcktes en könsskillnad som innebar att föräldrar använder fler icke-intonade mentaliseringsyttranden till pojkar än till flickor.
The way a parent interacts with his or her child can have a great effect on communication and language development of the child. Maternal sensitivity and mind-mindedness are two measures used for parent-child interplay. Maternal sensitivity measures the parent’s ability to accurately perceive and interpret the child’s cues while mind-mindedness involves the parent’s use of words and comments regarding the child’s internal state. These comments can be classified as appropriate or non-attuned regarding the situation and the child’s state of mind. To what extent mind-mindedness and maternal sensitivity affect different parts of the child’s communicative development is still mainly unknown. The purpose of the present study was to investigate if maternal sensitivity and mind-mindedness co-vary with communicative abilities, if mind-mindedness and maternal sensitivity co-vary with each other, and finally, if any gender differences was present. The material of the study consisted of 35 videotaped parent-child interactions, which were observed when the children were 16 months of age. To measure maternal sensitivity, the sensitivity scale were used, “Sensitivity vs. Insensitivity to the Baby's Signals”. To measure mind-mindedness, parent-child interplay and parental interviews were coded. The child’s communicative abilities were assessed with the Swedish Early Communicative Development Inventories and with the Early Social Communication Scales. The result showed a correlation between maternal sensitivity and language comprehension, communicative gestures and joint attention. A relationship was found between mind-mindedness and parents’ using more non-attuned mental comments and children’s decreasing ability to respond to joint attention. The results also demonstrated that a sensitive parent uses more appropriate mental comments than a parent who was insensitive. A reversed relationship was found between non-attuned mental comments and a low level of maternal sensitivity, where the insensitive parent used more non-attuned mental comments. Finally, a difference in gender was found, where parents use more non-attuned comments to boys than to girls.
FAS dnr 2008-0875

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Andreasson, Anna y Merja Tauru. "Utemiljön som pedagogiskt rum : Pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och barns lärande och utveckling". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20294.

Texto completo

Resumen

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling. Sex pedagoger har intervjuats på två förskolor.ResultatPedagogerna uppfattar utomhuspedagogik som ett utrymme för den fria leken samt att den medför frihet för barns egna tankar och intressen. Pedagogerna beskriver att de vägleder, stödjer och utmanar barnen i deras lärande och utveckling och att utemiljön har en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Under utevistelsen får barn utlopp för rörelsebehovet samt utforska och undersöka sin omvärld. Utemiljön ger andra förutsättningar för fantasi, sinnen samt att leken får en annan dimension än i inomhusmiljön är vad pedagogerna också uttalar.
Program: Lärarutbildningen

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Jacobsson, Jennifer. "Lek är liv : Sex förslollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64383.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten? För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet. Jag upplever vidare en svårighet från de intervjuade förskollärarna att kunna förklara varför den fria leken är viktig. Det framhålls att den fria leken inte finns med i verksamhetsplaneringen och jag tycker mig märka att reflektion och diskussion av och kring begreppet är något som saknas för att förskollärare ska kunna utforma verksamheten så att den fria leken främjas för barns utveckling och lärande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Jaeschke, Israelsson Anna y Therese Qvist. "EQ i förskolan : Att arbeta praktiskt med barns sociala och emotionella kompetenser". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11546.

Texto completo

Resumen

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats. Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation). Barngruppen bestod av sex barn i åldrarna fyra till fem år och det praktiska arbetet sträckte sig över fem tillfällen. Efter genomförandet av veckan kom vi fram till att de övningar vi valt fungerade bra och att barnen var mycket engagerade i aktiviteterna. Vi upptäckte att både begreppet EQ och även de praktiska övningar vi valde, kan kopplas samman med den värdegrund läroplanen ger uttryck för. Därför tycker vi att det vi genomfört under detta utvecklingsarbete är motiverat att använda i förskolans planerade verksamhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Adnan, Shabir y Camilla Trolle. "Barnbokens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan - ur förskollärares och barnskötares perspektiv". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53921.

Texto completo

Resumen

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal resonerar kring barnbokens funktion för barns lärande och utveckling. Finns det ett syfte med valet av barnbok? Hur blir alla barn delaktiga under en lässtund och hur arbetar pedagoger för att få alla barns röster och önskemål tillgodosedda? Finns en bakomliggande tanke när det gäller val av barnbok? Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra barnskötare på två olika förskolor. Hur beskriver de deltagande förskolepersonalen undervisningen utifrån barnboken och vad kan det tillföra barnen kunskapsmässigt? Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsansats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare har vi inhämtat material till vår undersökning. Utifrån det sociokulturella perspektivet valdes några begrepp som användes för att tematisera och analysera det insamlade materialet. I resultatet synliggörs pedagogernas resonemang kring användning av barnböcker. Förskollärarnas och barnskötarnas arbetssätt utgår från de didaktiska frågorna vid användning av barnböcker. Den deltagande förskolepersonalen i studien strävar efter skapandet av förutsättningar som främjar barns lärande och utveckling genom barnböcker. Slutsatsen av denna studie är att barnboksaktiviteter anses främjabarns lärande och utveckling men att detta är avhängigt förskolans miljö och pedagogernas litteracitetkompetens.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Hedfors, Irene. "Avvikelserapportering : - en möjlighet till kvalitetsutveckling och lärande inom äldreomsorgen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56380.

Texto completo

Resumen

Ledningen för äldreomsorgen i en småländsk kommun menade att antalet avvikelserapporter i förvaltningen var för få och medförde att tillfällen till lärande gick förlorade. Att lära av avvikelser/misstag är ett etablerat förhållningssätt i systematiskt kvalitetsarbete i många branscher. Alla kommuner och regioner/landsting ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avvikelserapportering är en del av detta system. Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder för att avvikelserapporteringen skulle bli ett tillfälle till utveckling och lärande. Studien är kvalitativ med en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper och omfattade 13 personer bland enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultatet visade underrapportering av avvikelser. Att rapporterar uppfattades i förvaltningen som att "sätta dit" en kollega. Personalen avstod ibland från att rapportera. Att värna de goda relationerna på arbetsplatsen var väsentligare. Samtidigt fanns kunskapen om att avvikelser skulle rapporteras enligt lag och erfarenheter av att avvikelserapportering kunde leda till utveckling av verksamheten. Förvaltningskulturen uppvisade ambivalens. Enhetschefer och sjuksköterskor hade flera förslag på åtgärder för att öka avvikelserapporteringen och få till stånd lärande. Någon undersköterska reflekterade över återkopplingens betydelse för lärande och kontinuiteten i ledarskapet. Resultatet relaterades till Illeris´ lärandeteori. Mina slutsatser av studien är att förvaltningen kan öka lärandet genom att göra handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete känd bland personalen och förvissa sig om att det finns kunskap om avvikelserapporteringen och dess funktion. Förvaltningskulturen behöver genomsyras av ett systemtänkande och inte ett syndabockstänkande. Attityden behöver förändras. Enhetschefers och sjuksköterskors förslag att kommunicera och föra dialog om avvikelser, att återkoppla statistik och förändringar till följd av dem samt att skapa gemensamma rutiner kring dem förefaller vara goda förslag för att öka lärandet. I denna process finns "känslor som hänger kvar" och måste bemötas med tolerans och empati av ledarskapet. Ett politiskt "tryck" eller "efterfrågan" på systematiskt kvalitetsarbete skulle underlätta och stärka utvecklingsprocesser.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Kemoka, Liliana y Maria Fihlén. "Ensamlek bland förskolebarn. : En kvalitativ studie om förskolepedagogers erfarenheter av och arbete med barn som leker ensamma i barngruppen". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27459.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de använder för att få in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemställning innefattar hur man som förskolepedagog kan tänka när det kommer till barn som leker ensamma då samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgångspunkt är den sociokulturella teorin som belyser både samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lärande. I studien har åtta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar på ett liknande sätt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de använder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats är att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pågå under en längre tid eftersom de anser att detta inte är bra för barns sociala utveckling och lärande. Mot bakgrund av förskolepedagogernas utsagor har vi även fått en förståelse för att ensamleken kan beskrivas som positiv för barns utveckling på olika sätt beroende på om ensamleken upplevs som konstruktiv eller ej.
Självständingt arbete - Förskolepedagogisk område

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Johansson, Johanna y Josefin Johansson. "Bilderböcker i förskolan : En studie om hur förskollärare talar om bilderböcker och hur de kan bidra till barns utveckling och lärande". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59680.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om användandet av bilderböcker och de budskap bild och text förmedlar till barn. Studien baseras på frågeställningarna: På vilket sätt anser förskollärare att bilderböcker bidrar till barns utveckling och lärande? Hur talar förskollärare om genus och mångfald i bilderböcker? Hur anser förskollärare att bilderböcker kan vara ett stöd i relationer i barngruppen? Den kvalitativa metod som användes för att besvara frågeställningarna bestod av enskilda intervjuer med sex förskollärare från tre kommunala förskolor. Resultatet visade att förskollärarna är väl medvetna om bilderböckers språkfrämjande funktion. Bilderböcker används dagligen i verksamheten, både individuellt och i grupp. I studien konstaterades det att förskollärarna har en stor bidragande roll gällande bilderböcker och barns möjlighet till utökat ordförråd och ordförståelse. Studien visade även förskollärarnas medvetenhet kring bilderböcker och de budskap de förmedlar. Ämnen som utanförskap, konflikter, genus och mångfald visade sig i resultatet vara viktiga ämnen att begrunda vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterade vikten av en variation av bilderböcker och dess innehåll. Detta för att möjliggöra för alla barn att identifiera sig med karaktärerna och därmed känna en tillhörighet. Studiens övergripande resultat visade att samspel är centralt vid användandet av bilderböcker, både mellan förskollärare och barn samt mellan barn och barn. Samspelet konstaterades var det som huvudsakligen bidrar till barns utveckling och lärande vid användandet av bilderböcker i förskolans verksamhet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Saliba, Yaakob y Tim Ellsén. "Dyslektikers kreativitet i samspel med kunskap : Att arbeta med estetiska ämnen för att nå framgång och utveckling". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147868.

Texto completo

Resumen

Dyslektiker har en fallenhet för att tänka visuellt istället för att tänka alfabetiskt. Genom att ha detta i åtanke kan en lärare använda sig av estetiska ämnen för att underlätta för en dyslektikers läs- och skrivinlärning. Musik hjälper elever med deras språkförståelse, fonologiska medvetenhet och läsinlärning. Bild hjälper elever med dyslexi att uttrycka sig, att se alfabetet som symboler eller bilder och att kunna rita eller måla sina inferenser. Drama hjälper dyslektiska elever med deras självförtroende, självkänsla och självbild samt förstärker motivationen och en dyslektisk elevs läsförståelse. Dessa tre estetiska ämnen ska inte ersätta de strategier och metoder som redan finns, utan de ska enbart komplettera där dessa metoder och strategier inte räcker till.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Tadarus, Athra. "Lekens betydelse för barns lärande och utveckling : En kvalitativ studie om pedagogers syn på lärande och utveckling genom lek och den egna rollen för att främja detta". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38204.

Texto completo

Resumen

The purpose of my study is to gain a wider and broader knowledge of the importance of the play for children's learning and development based on what the preschool teachers believe about this and how they perceive their own role in children's play to promote learning and development. My two questions are: What importance do the preschool teachers think that play has for children's learning and development? and How do the preschool teachers consider their own role in promoting learning and development threw the childrens play? Since this is a qualitative study, I have used a qualitative research method that involves qualitative research interviews as a data collection method, since my research is based on interviews with six preschool teachers working at the preschool. I have tried to answer my questions by analyzing the results of the interviews with the preschool teachers, using three didactic questions: what, how and why. I have also used some of the central concepts taken from the study’s theoretical frameworks, that is Vygotskij´s sociocultural perspective, as analytical tools in my analysis. These analytical tools are interactions and communication, mediation, the proximal development zone and support. The result of the study shows that the preschool teachers emphasize the importance of the children playing since it has a central importance for children's learning and development as it awakens their imagination, interest and creativity and stimulates many of their senses. Through the game, children learn to communicate and interact with others, and they learn a great deal of other things. But in order to be able to learn and develop in the game, the children must be offered the right conditions in terms of time, material, the right environment and freedom. This is where the preschool teachers role comes in. It is the preschool teachers' responsibility that children get the right conditions to play. The preschool teachers can also support through their presence and their commitment.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Genberg, Malin y Maria Karlsson. "”Om du säger samma sak på fredag som du sa på onsdag, då har du inte lärt dig någonting om torsdagen” : En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-98068.

Texto completo

Resumen

Syftet med examensarbetet var att undersöka och få kunskap om förskollärarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Vår första frågeställning utgick från förskollärarnas åsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frågeställningen inriktade sig på hur förskollärarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansåg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frågeställningen fokuserades på vilka erfarenheter förskollärarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner. Förskollärarna hade en ålder mellan 25-63 år och de avslutade förskollärarutbildningen vid olika tillfällen. Intervjuresultaten visade att det fanns möjligheter och svårigheter med både pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Pedagogiska dokumentationer möjliggjorde för att både barnens och pedagogernas synvinklar kunde lyftas fram. Det visade även den utveckling och lärande som förekom i verksamheten. Resultatet uppvisade också att förskollärarna hade olika uppfattningar om hur reflektioner skulle gå till. Informanterna var eniga om att det kunde synliggöra hela förskolans verksamhet. Förskollärarna hade däremot varierande erfarenheter kring hur reflektionen kunde ta form i förskolan.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Pettersson, Therese y Mia Wahllöf. "Pedagogen som ett didaktiskt verktyg : Ett stöd i barns tidiga matematiska utveckling". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21586.

Texto completo

Resumen

Inledning Studien undersöker hur pedagoger kan ge barn en tidig matematisk förståelse och hur pedagogen utgör en länk mellan barnet, materialet och miljön som skapar förutsättningar för ett matematiskt lärande. Studien presenterar vidare hur pedagogerna arbetar för att ta tillvara på de spontana matematiska situationer som uppstår och fångar upp dem till ett matematiskt lärtillfälle efter barnens eget intresse och upptäckter. Den tidigare forskning vår studie tagit del av visar att barns tidiga matematiska förståelse läggs redan i förskolan och påvisar vikten av pedagogens kunskap att med ett pedagogiskt syfte utmana barnen för att kunna ge barnen en tidig matematisk förståelse. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att ge barn i åldrarna 3-5 åren tidig matematisk förståelse i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna studien utgick från var -Hur arbetar pedagogerna för att ge barnen en tidig matematisk förståelse i förskolan? -På vilket sätt tar pedagogerna tillvara på de matematiska spontana situationer som uppstår i vardagen? Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med fenomenografi som forskningsansats, där metoden self report har använts som insamlat material. Urvalspersonerna består av tio pedagoger som beskriver hur de ger barn en tidig matematisk förståelse samt hur de tar tillvara på de spontana matematiska situationer som uppstår i vardagen. Resultat Resultatet visar att samtliga pedagoger ger barnen en tidig matematisk förståelse genom att ta tillvara på spontana och planerade situationer som uppstår i förskolans vardag. Pedagogerna arbetar för att ge barnen möjlighet att upptäcka, urskilja, jämföra och undersöka i sin omgivning. Resultatet visar att pedagogernas närvaro och delaktighet har betydelse och undersökningspersonerna belyser vikten av att i samspel med barnen utgå från deras intresse och utmana barnen med matematiska begrepp, vilket bidrar till att utveckla barnen matematiskt. I resultatet framgick att några av pedagogerna ansåg tiden som ett hinder i verksamheten för att kunna vara en närvarande och stöttande pedagog i barnens tidiga matematiska utveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Larsson, Erica y Amanda Råsmark. "Lekens betydelse för barns sociala kompetens : Fritidspedagogers och lärares uppfattningar". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32512.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken. Bearbetningsprocessen i lek är något som också tas upp flera gånger i intervjuerna, de menar att kunskaper och erfarenheter främst bearbetas i den fria leken. När pedagogerna beskriver hur de arbetar med barns sociala kompetens beskriver de att kommunikation och samtal är viktigt eftersom det hjälper barnen att uttrycka känslor och tankar och på så sätt får de förståelse för varandra. När ett barn står utanför leken har pedagogerna olika strategier för att hjälpa barnen att bli delaktiga i en pågående lek. Ett sätt är att med hjälp av samtal med barnen få med alla i leken. Ett annat sätt är att själv delta för att göra leken mer attraktiv. När leken fungerar tar pedagogerna också olika roller, några av dessa är som observatör, igångsättare, medlare och deltagare. Vilken roll de tar beror på hur leksituationen ser ut. Slutsatsen av studien är att pedagogerna uppfattar att leken har en betydande roll för barns sociala kompetens med även för att bearbeta ämneskunskaper samt erfarenheter. Vilken roll pedagogerna tar i elevernas lek beror på hur leksituationen ser ut.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Hellqvist, Mia y Eva Tasel. "Lekens betydelse : Förskollärarnas syn på lekens betydelse för barns sociala utveckling, lärande och miljö". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20151.

Texto completo

Resumen

Denna uppsats är en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lärande och miljö. Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka vad förskolepersonalen på tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning när det gäller lekens betydelse. Utifrån vår fallstudie där vi har intervjuat sex förskollärare har vi fått deras tolkningar och syn på leken, lärandet och miljöns betydelse för barns utveckling. I undersökningen har vi arbetat utifrån kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer på tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollärare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet från de sex intervjuerna av förskollärarna visar att det finns många likheter i deras tolkningar av lekens betydelse. Där redovisas deras syn på hur viktig de tycker att leken är och på vilket sätt de använder lek och lärande i förskolan och skolan. Förskollärarnas uppfattning om att miljön är anpassningsbar utefter barns behov samt att den ska vara inbjudande och locka till lek och lärande. I vår studie av förskollärarnas tolkningar är de överens om att de försökte använda leken i så stor utsträckning som möjligt. Det de anser som ett dilemma är all strävan efter mål som skall uppfyllas. Förskollärarna betonar att tiden till lek ofta försummas i och med detta.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Näslund, Cecilia y Victoria Johansson. "Leken är grunden, där man tränar inför livet : Pedagogers syn på barn med svårigheter i leksituationer och arbetet kring dem". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80109.

Texto completo

Resumen

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra. Då förskolan är barnets första arena att utvecklas ihop med andra är det extra viktigt att pedagogerna uppmärksammar de barn som inte fungerar i leken och samspelet. Studien omfattar tretton kvalitativa intervjuer i en mindre stad i Norrland. De slutsatser som vi fått fram genom intervjuerna är att de flesta av pedagogerna anser att de stora barngrupperna kan spela roll för barnets sociala beteende. Pedagogerna ser också att hela samhället ser annorlunda ut idag och att det kan ha en bidragande orsak till att barnen har koncentrationssvårigheter i förskolan.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Ernstsson, Astrid, Simon Rissler y Oliver Johansson. "Hur fungerar Birgitta och Noel i en arbetsgrupp? : - En kvalitativ uppsats om samspel, konflikter och utveckling hos grupper med olika generationer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85720.

Texto completo

Resumen

Det finns en hel del genomgående forskning kring hur arbetsgrupper fungerar. Angående fenomenet generationer finns det även relativt mycket forskning, dock är den forskningen främst ifrån USA. Går vi vidare till hur olika generationer fungerar i arbetsgrupp, speciellt i en svensk kontext, finner vi däremot en kunskapslucka. Arbetsgruppers dynamik och uppbyggnad har under lång tid varit ett stort forskningsämne. Att arbetsgrupper fungerar och är högpresterande är viktigt för organisationer då de ansvarar för många viktiga områden och uppgifter. Under senare tid har etnicitet, kultur och köns påverkan på arbetsgrupper varit faktorer som varit en trend inom forskningen. I skuggan av dessa har olika generationers påverkan blivit bortglömd. Därmed ville vi genom en kvalitativ forskningsmetod öka förståelsen för samspel, konflikter och utveckling i multigenerationella grupper. Genom semistrukturerade intervjuer med två arbetsgrupper ifrån olika företag fick vi ett empiriskt material med en svensk kontext som visade vad medarbetare i grupperna hade för egna erfarenheter och intryck av multigenerationella grupper. Uppsatsen visar att arbetsgrupper gynnas av att ha olika generationer i sin arbetsgrupp då de bidrar med olika styrkor och svagheter som kompletterar varandra väl. Konflikter var något vi vid uppsatsens början förväntade oss skulle finnas mellan generationerna, det visade sig dock inte vara något större problem enligt arbetsgrupperna. Trots olikheter mellan generationernas syn på värderingar, lojalitet och hierarki fungerar samspelet i arbetsgrupperna väl.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Kjellberg, Klara. ""Någons skräp, en annans skatt" : Samspel och skapande med returmaterial i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31493.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Persson, Johanna y Stefan Andersson. "Lärplatta som ett medierande verktyg : En studie om barns tillgång till lärplatta i förskola och hem och hur lärplattan, med dess olika användningsområden, kan fungera som en artefakt med syfte att gynna barns lärande och utveckling". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35247.

Texto completo

Resumen

Studien syftar till att ta reda på vilken tillgång barn har till lärplatta i förskolan och hemmet och undersöka vilka användningsområden lärplattan får där. Syftet är även att undersöka vilken betydelse barnens samspel med andra, vid användning av lärplattan, kan ha för deras lärande och utveckling. För att ta reda på detta har vi genomfört fem halvstrukturerade intervjuer med förskollärare och sedan har barns vårdnadshavare fyllt i en enkät, för att ge oss en inblick i vårdnadshavares syn på digital teknik och hur lärplattan används i hemmet. Studien har visat att lärplattan kan vara ett medierande verktyg för lärande, när den används med syfte att gynna barns lärande och utveckling. Det förekommer ofta ett samspel vid användning av lärplatta både i hemmet och förskolan. Det uppstår även lärsituationer vid barns användning av lärplatta, omedvetet och medvetet, i samspel med andra barn eller vuxna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Andersson, Lina y Evelina Jeppsson. "Inställning och kompetens : En studie om gruppstorlek och personaltäthet i förskolan". Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5800.

Texto completo

Resumen

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt. Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Linnéa, Nilsson y Skoglund Elin. "Barn och återvinningsstationer som främjare av hållbar utveckling i förskolan : En materiell-diskursiv studie av barns samspel med återvinningsstationer och återbrukande praktiker". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114744.

Texto completo

Resumen

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas – i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till. Vi har observerat hur de olika hållbarhetsinriktade materialiteter och diskursiva föreställningar som barnen sammanflätades med i olika intraaktioner gjorde det möjligt för barnen att bli delaktiga i miljörörelsen på förskolan. Eftersom det inte endast är undervisning och diskussioner om hållbar utveckling som avgör vilken delaktighet barnen får i miljörörelsen, utan även miljö och material, är vår slutsats att den pedagogiska miljön måste utformas på ett medvetet sätt där barn ges möjlighet att intraagera med materialen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Järsenholt, Emma y Viktoria Brämersson. "Högläsning för barns språkutveckling och delaktighet : En studie om förskollärares och barns uppfattningar av högläsning i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49201.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barns uppfattningar av högläsning i förskolan samt jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. För att ta del av förskollärares och barns syn på högläsning i förskolan har intervju använts som metod. Undersökningen omfattar fem förskollärare och tolv barn på tre olika förskolor. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som handlar om att samspel är en central del i barns språkutveckling. Studien bygger på tidigare forskning inom ämnet högläsning samt studier om barns språkutveckling. Resultatet visar att högläsning utgör en del av förskolans dagliga rutiner och äger oftast rum efter maten som en lugn aktivitet. Vidare visar resultatet att högläsning används i syfte att utmana och utveckla barnen i deras språk genom att ge barnen nya ord och begrepp. Genom att dela in barnen i mindre grupper visar resultatet att det sker fler diskussioner och dialoger tillsammans. Ett viktigt resultat är att barnen själva tycks uppfatta att det är de delaktiga i högläsningen vilket även stöds av förskollärarnas utsagor. Det kan handla om att vara delaktig genom att välja böcker, antingen själv eller tillsammans med andra.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Lafta, Asil. "Inre miljöer för lärande : en studie om hur sociokulturellamiljöer påverkar elevers lärande och utveckling". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2249.

Texto completo

Resumen

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.

Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet.

"Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader.

I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Norberg, Jatta, Linda Fredriksson y Linda Berggren. "Några pedagogers didaktiska val i läs- och skrivundervisning : -utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv och med fokus på utveckling av didaktisk kompetens". Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-217.

Texto completo

Resumen

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument. De studerade pedagogerna arbetar i linje med det socialinteraktionistiska perspektivet när de i undervisningen tar hänsyn till barnens individuella skapande och använder sig av betydelsefulla arbetsuppgifter. Pedagogerna följer inte perspektivet fullt ut eftersom det kommunikativa samspelet inte erbjuds den framträdande platsen i undervisningen som det socialinteraktionistiska perspektivet förordar. Det som pedagogerna lyfter fram som varit avgörande för deras professionsutveckling är en kombination av både utbildning och arbetslivserfarenheter men arbetslivserfarenheter är det som motiverat mest till utveckling av didaktisk kompetens.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Andersson, Ulrika. "Att hjälpa eller stjälpa eleven : En studie om det pedagogiska mötets betydelse för elevers lärande och utveckling". Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-14649.

Texto completo

Resumen

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.

Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas. Här anser pedagogerna att de har en viktig roll, och att de i arbetet med elever i behov av stöd, dagligen arbetar med att motivera, stödja och ”coacha” dem. En viktig del i deras arbete är att skapa en positiv och stimulerande lärandemiljö.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Sigvardsson, Agnes y Sara Sjögren. "Utomhusmiljön i förskolan : En kvalitativ studie med fokus på pedagogers syn på användandet av förskolegårdens miljö för barns utveckling och lärande". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97064.

Texto completo

Resumen

Studien syftar till att bidra med kunskap om verksamma pedagogers syn på förskolans utomhusmiljö för barns utveckling och lärande. Frågeställningar som hur verksamma pedagoger talar om förskolans utomhusmiljö som en lärmiljö i undervisningen samt vilket syfte pedagogerna har med utevistelse har guidat studien. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter och mediering är centrala begrepp och som används för att tolka och analysera data liksom det utvecklingsekologiska perspektivet som bidrar med centrala begrepp som mikro-, meso-, exo- och makrosystem. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in genom ett internetbaserat frågeformulär som består av tre öppna frågor. Formuläret har besvarats av 24 respondenter. Resultatet visar en syn på möjligheter med utomhusmiljön både för barns hälsa och välbefinnande samt skapande av en lärandemiljö. Inomhus- och utomhusmiljön verkar i form av olika mikrosystem som kompletterar varandra genom att pedagogerna flyttar ut det pedagogiska materialet, exempelvis böcker, luppar, papper och pennor så materialet får en ny dimension för barns utveckling och lärande. Genom att pedagogerna möjliggör att artefakter används i olika mikrosystem medverkar det även till att dessa medierar olika aktiviteter och öppnar upp för nya kamratrelationer. Pedagogernas tal om närvaro och delaktighet tycks påverkas av makro- och mikrosystemet där kulturella faktorer och förskolegårdens storlek är aspekter som synliggörs. Däremot visar studiens resultat att exosystemet i form av kommunala beslut där faktorer som bl.a. regler och pengar utgör begränsningar för utvecklande av utomhusmiljön.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Madenäng, Pehr y Dzano Hasanagic. "Mötesplatser för samarbete : En studie om fysiska och virtuella mötesplatser för att främja utveckling av innovationer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27553.

Texto completo

Resumen

This study focus on how physical and virtual meeting places may promote collaboration between firms and academia for the development of innovations. A case study was conducted on a meeting place that aims to support collaboration for the development of innovations in eHealth between different actors in the Linnaeus region. Data was collected through 6 interviews, whereas 3 with scientists and 3 with entrepreneurs. The data was analyzed based on a theoretical framework based on different perspectives on collaboration and networks, meetings and interaction and, physical and virtual meeting places. The results show that the purpose for collaboration is to be included in a network with other actors in the same area, gain increased knowledge of the subject area and to acquire new external contacts. Furthermore, in order to support collaboration, physical meeting places have to organize effective and interesting meetings. In addition, virtual meeting places should provide opportunities for discussion and, worldwide news coverage. What is more, the physical and virtual meeting places aiming to support collaboration for a specific purpose and for a specific network of actors should be integrated. This implies for example that the virtual meeting places should provide opportunities for participants to attend at an announced physical meeting synchronously. Furthermore, the virtual meeting place should also provide possibilities to continue a discussion that was initiated at the physical meeting. This study has concluded that the collaborative development of innovation means creating new business opportunities for entrepreneurs and receive input to current and future research for researchers. To support collaboration in the development of innovations meetings and interaction are needed. Virtual and physical meeting places needs to integrate physical and virtual interaction in the development of innovations.
Denna studie fokuserar på hur fysiska och virtuella mötesplatser kan främja samarbete mellan företag och akademi för att utveckla innovationer. En fallstudie genomfördes på en mötesplats som syftar till att stödja samarbete för utveckling av innovationer inom eHälsa mellan olika aktörer i Linné regionen. Datainsamling genomfördes med 6 intervjuer varar 3 med forskare och 3 med företagare. Data analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika perspektiv på samverkan och nätverk, möten och interaktion samt fysiska och virtuella mötesplatser. Resultaten visar att syftet med samarbetet är att ingå i nätverk med andra aktörer inom samma intresseområde, få ökad kunskap om ämnesområdet och att skapa nya externa kontakter. För att stödja samarbete måste fysiska mötesplatser organisera effektiva och intressanta möten. Dessutom bör virtuella mötesplatser ge möjlighet till diskussion och omvärldsbevakning. Fysiska och virtuella mötesplatser som stödjer samarbete för ett specifikt syfte och nätverk bör integreras. Detta innebär till exempel att de virtuella mötesplatserna ska ge möjligheter för deltagarna att närvara synkront oberoende av tid och rum vid ett fysiskt möte. Vidare bör den virtuella mötesplatsen ge möjligheter för att fortsätta fysiska diskussioner virtuellt. Den här studien har kommit fram till att samarbete för utveckling av innovationer innebär att skapa nya affärsmöjligheter för företagare och få input till nuvarande och fortsatt forskning för forskare. För att stödja samarbete vid utveckling av innovationer behövs möten och interaktion. Virtuella och fysiska mötesplatser ska samspela vid utveckling av innovationer genom att integrera fysisk och virtuell interaktion.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Jormhage, Erica. "Att vara utomhus i förskolan : Åtta pedagogers syn på utomhusvistelse". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16570.

Texto completo

Resumen

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra. Eriksson (2002) och Dahlgren & Szczepanski (1997) lyfter pedagogers roll som medupptäckare och medupplevare som viktig för barns lärande och upptäckarglädje. Studiens teoretiska ramverk utgörs av den sociokulturella teorin så som den definieras av Säljö och synen på undervisning och lärande så som den presenteras av Dewey.SyfteSyftet med studien är att ta reda på några pedagogers syn på utomhusvistelse i förskolan, hur de beskriver arbetet med den och vilken vikt de lägger vid utomhusvistelsen. Syftet är vidare att undersöka pedagogernas syn på barns möjligheter till lärande, samt sin egen roll som pedagog utomhus.MetodJag har använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen är gjord med hjälp av self-report. Att skriva en self-reprot innebära att respondenten får en eller flera frågeställningar som besvaras genom att ex. skriva en text eller berättelse. Dessa berättelser analyseras sedan för att få fram ett resultat. Jag har valt att använda mig av Georgies analysmodell så som den beskrivs av Bachelor & Joshi (1993).ResultatUtifrån de åtta pedagogernas berättelser kan jag utläsa hur de ser utomhusvistelsen som en plats för barns lärande och utveckling. De menar att barnen här får mer plats för sin lek och rörelse. De får även andra upplevelser än inomhus vilket stimulerar fantasi, kreativitet och samspel. Pedagogernas syn på utevistelsens betydelse för motorik- och matematikinlärningen framgår tydligt i deras texter.
Program: Lärarutbildningen

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Bygdeson-Larsson, Kerstin. ""Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt " : Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion". Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36683.

Texto completo

Resumen

The overall aim of the Educational Process Reflection (EPR) studies has been to develop a better understanding concerning interaction between adults and children and the conditions for children’s peer play and interaction within the pre-school arena. The ultimate goal of the present study is to explore how practitioners through the use of EPR may develop the dimension of social interaction between practitioners and children and between children, in order to consciously create a more healthy and inclusive experience for all children and especially for children at risk. The study is based on a hermeneutic and a socio cultural perspective and a combination of activity theory and object relation theory. The methodology draws on activity theory and Yrjö Engeström’s (1987) development work research and specifically a more elaborated version of learning activity termed Educational Process Reflection, which is a model for professional development created in the previous EPR-studies presented in Bygdeson-Larsson (2005a; b; 2006). It builds on practitioners´ observations of peer play interactions and practitioners retold experiences of interaction with the children. The model consists of an oscillation between EPR-sessions and pre-school practice. The results of the study are presented in a narrative way and show how changes in pre-school grow out of collaborative reflection combined with new theoretical perspectives. The practitioners´ competence or professionalism concerning the interactive dimension was improved and individual children at risk got new and better conditions for being included in positive peer play and interaction experiences. The pre-school turned out to become a resilient environment for children in peer play and interactive difficulties. The main results illuminate and give an understanding of how practitioners´ ways of working with children in peer play problems or special needs turned out to become more resilient and how children got better possibilities to be included in positive ways. It also enhances the understanding of how the processes in peer play situations changed for the better for other children and how the whole climate in the pre-school also seemed to change and become more inclusive. Overall the results of this study bring about an enhanced understanding of the complexity of the pre-school seen as an activity system and the need for new tools concerning interactive processes. This study implicates that pre-school practitioners own investigation and reflection of interactive processes in pre-school is essential, and may well be used before applying a categorising or diagnostic approach concerning children in special needs. This study has implications for professional development, researcher-practitioner co-operation and consultative activities concerning pre-schools and children. The present study implies that all these activities have an advantage of taking the dynamics of the pre-school as an activity system into account before focusing on practitioners or children as individuals.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Granberg, Josefin y Sandra Fougstedt. "”Att sträcka sig bortom det lokala och bjuda in världen” : – Om förskolepedagogers arbete med hållbar utveckling". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65395.

Texto completo

Resumen

Föreliggande studie syftade till att synliggöra hur pedagoger inom förskolan beskriver sitt arbete med hållbar utveckling och hur resonemangen utvecklas över tid. Som teoretisk ut- gångspunkt i studien användes socialkonstruktionismen som sätter fokus på dialog och sam- spel, vilka var faktorer som användes i analysen. Den representerade urvalsgruppen var ett arbetslag med tre pedagoger i en mindre kommun i Norrbotten. Som metod användes kvalita- tiva gruppintervjuer som genomfördes vid tre separata tillfällen. I studiens slutskede fick pe- dagogerna möjlighet att opponera på resultat och resultatdiskussion så att de tolkningar som utförts stämmer överens med pedagogernas tankar. I studien har en avgränsning inom området hållbar utveckling gjorts genom att fokusera på vatten som naturresurs. Studiens resultat visar på att dialog och samspel är centralt i det praktiska arbetet med hållbar utveckling. Dessutom förändras pedagogernas utsagor över tid så att perspektivet på hållbar utveckling i större ut- sträckning relateras till hela verksamheten.
Ex jobb i samverkan

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Aregger, Heidi y Louise Otteby. "Bild- och formskapande i förskolan : Pedagogers syn på sin roll". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7840.

Texto completo

Resumen

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn på sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara väl insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan påverka barnsutveckling. Vårt tillvägagångssätt för insamling av material har bestått av sex kvalitativaintervjuer med förskollärare som är verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat på att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som väldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgå från barnen kan det ske både personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling är viktig eftersom det är desom ger barnen förutsättningarna för att utvecklas. Det har framkommit att miljön är väldigtbetydelsefull för att främja bild- och formskapande verksamhet. Den skall vara inbjudande,tillgänglig och erbjuda en stor variation av material. Det har påpekats att för- och efterarbeteockså spelar roll för skapandet, men det har framkommit att tiden kan begränsa möjlighetenatt planera och dokumentera arbetet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Lundell, Evelina y Johanna Lilja. "Den stödjande förskolläraren i leken : En kvalitativ studie om förskollärarnas stöd i barns lek". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54978.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares perspektiv på sin roll i att ge barn stöd i leken. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med åtta intervjuade verksamma förskollärare på kommunala förskolor i olika kommuner. Datainsamlingsmetoden för studien är semistrukturerade videointervjuer. I studien används det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling för att tolka datamaterialet. I resultatet framkommer det att förskollärarnas uppfattning är att deras närvaro är en viktig del i att stödja barnen. Studiens slutsats är att barn som ännu inte besitter kunskaper om lekkoderna eller det sociala samspelet kan behöva förskollärarens närvarande stöd. Slutsatsen för studien är även att alla barn har rätt till att leka och ska därför ges förutsättningar bemästra leken.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Jansen, Joyce y Frida Eriksson. "Språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utveckling och lärande av barns språk". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54575.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar för att främja barns språkutveckling. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes i datainsamlingen. Åtta förskollärare som var verksamma på sju olika förskolor har deltagit. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att den fysiska miljön samt materialet har en betydelse för barns språkutveckling. Socialt samspel, daglig kommunikation, lek samt högläsning är arbetssätt som lyfts som effektiva i arbetet med språkutvecklingen. Tecken som stöd, bildstöd och förskollärarna själva används som redskap. Slutsatsen är att förskollärarna använder sig av miljön, olika arbetssätt samt redskap för att främja barns språkutveckling. Förskollärarnas pedagogiska medvetenhet framkommer som betydelsefull för att kunna forma en språkfrämjande utbildning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Adam, Linda. "Språket inom matematiken : En studie om vikten av det svenska språkets betydelse för matematikundervisningen". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14793.

Texto completo

Resumen

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system. The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its’ concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade. Especially in the areas of solution solving and the understanding of mathematical texts. I wanted to find out if communication and interplay between the pupils lead to increasedprogress in the Swedish language and increased understanding of mathematical texts. I also examined what possibilities the pupils have to absorb and understand the education and how favourable the conditions are in their teaching process. My starting points were Vygotskijs’ sociocultural perspective. The main research questions were: Is the language a barrier for the pupils in my research group when they develop their mathematical knowledge? Which approach may enhance the pupils knowledge in mathematics? The research is based on interviews with the teacher and observations of the pupils during mathematic lessons. With the help of the empirical material I wanted to increase myunderstanding about the process of learning and development in the class and about how the teacher labours and reflects around the situation. She practiced silent and individual studies in the class. The result of this research showed that the pupils were not benefited by the teachersmethods and that they did not reach the main goals in Swedish and mathematics for the earlier years in Swedish compulsory school. The reason to this result is mainly that language and learning go hand in hand and that mathematics requires a good vocabulary and good reading comprehension.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Larsson, Maria y Linnéa Ekholm. "Lek och Lärande : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med lek i förskolans verksamhet och hur förskollärare definerar lek respektive lärande". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40040.

Texto completo

Resumen

Den föreliggande studiens syfte var att ta reda på om förskollärare arbetar med lek som lärande samt förskollärares definition av vad som betraktas som lek respektive lärande. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – sociokulturellt perspektiv och aktuell forskning. Resultatet visade att samtliga förskollärare arbetade med lek som lärande i förskolans verksamhet och definitionerna av vad lek respektive lärande var kan anses som omfattande. Slutsatsen blev att lek och samspelet med andra människor hade enligt förskollärarna en stor betydelse för barns utveckling och lärande och att arbetet med lek och lärande såg olika ut beroende på om förskollärare arbetade med barn 1-3 år eller 3-5 år.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Johansson, Ing-Marie. "Samspel mellan pedagogik och arkitektur : En studie av den svenska grundskolans framväxt och utveckling speglad genom erfarenheter hos elever och personal i samband med renovering och ombyggnad av en 1960-talsskola för 2000-talets behov". Thesis, Uppsala University, Department of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-107247.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Öhman, Susanne y Pia Wernebäck. "Förskollärens syn på barns språk och sin egen roll som språkutvecklare i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37401.

Texto completo

Resumen

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier. I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Persson, Hanna. "Inkludering av barn i behov av särskilt stöd : en analys av fem intervjuer och observationer av hur skolan kan arbeta med inkludering". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8207.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov. Pedagoger behöver ha kunskap om barns individuella utveckling för att kunna tillgodose deras behov. Vuxnas tillgänglighet blir också väsentlig då de intervjuade beskriver att det är av stor betydelse att vuxna finns till hands. En annan sak som tas upp är betydelsen av rätt bemötande av barnet, att man skapar en positiv känsla hos barnet av att lyckas och duga. I litteraturen tas det upp att en inkluderande skola skapar ett demokratiskt samhälle. Och en förutsättning för att det ska kunna ske är att barn från olika hemförhållanden och kulturer möts i skolan. I skolan lär sig barn att acceptera olikheter och de tar del av varandras verkligheter. Inte sällan har barn i behov av särskilt stöd bristande sociala förmågor. Redan från tidig ålder lär sig barn att samspela med varandra, men för att göra det måste dessa förmågor övas. Därför är leken viktig. Genom att möta olika situationer lär vi oss normer och regler. Som är grundläggande för vår sociala förmåga. En del barn behöver mer stöd i att lära sig samspela med andra barn. Den vuxne kan fungera som en handledare eller stöd för barnet. Studiens resultat pekar på att den skola jag gjort min studie arbetar de mycket med inkludering. De har alltid inkludering som mål men ibland är de tvungna att plocka ut vissa barn ur gruppen för att sedan kunna inkludera barnet i klassen. De arbetar mycket med att hjälpa barn i det sociala lärandet. Genom att bygga på en relation byggt på förtroende kan de hitta vägar till barnet och ge stöd i samspelet med andra. Studiens resultat pekar även på att samhället spelar stor roll för möjligheterna till inkludering. I ett segregerat samhälle blir det svårare att arbeta med inkludering.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Malmqvist, Mathilda. "Estetiska uttrycksformer i förskolan : Pedagogers uppfattningar om hur estetiska uttrycksformer används i den dagliga verksamheten och på vilket sätt de kan bidra till barns sociala samspel". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77654.

Texto completo

Resumen

Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016) ska estetiska uttrycksformer vara en del av den dagliga verksamheten i förskolan. Denna studie grundar sig i mitt eget intresse för arbetet med estetiska uttrycksformer. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar om de estetiska uttrycksformerna i relation till barns sociala samspel. Jag valde att undersöka hur sex stycken verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet inom förskolan resonerar om estetiska uttrycksformer, hur dessa används i verksamheten och hur de påverkar barns sociala samspel. Studien utfördes med kvalitativaintervjuer som metod och har analyserats utifrån Lev S Vygotskij’s sociokulturella perspektivmed fokus på att lärandet sker i sociala sammanhang. Studiens resultat visar att pedagogernas uppfattningar om användandet av estetik i den dagliga verksamheten både anses vara roligt och utvecklande för såväl barn som pedagoger. Resultatet visar även att estetiken och dess olika former och uttryckssätt bör användas dagligen för att barn skall få möjlighet att utveckla sitt sociala samspel.
According to the Curriculum for Preschool, Lpfö 98, (Swedish National Agency for Education, 2016), aesthetic forms of expression should be part of the daily activities of the preschool. This study is based in my own interest in the work of aesthetic forms of expression. The purpose of the study was to investigate how educators in preschool discuss about the aesthetic forms of expression in relation to children's social interaction. I chose to examine how six active educators with different long experience in preschool discuss about aesthetic forms of expression, how these are used in the daily activities and how they affect children's social interaction. The study was conducted with qualitative interviews as a method and has been analyzed from the perspective of Lev S Vygotskij's socio-cultural perspective focusing on learning in social contexts. The study's results show that educators' perceptions of the use of aesthetics in daily activities are both considered fun and developing for both children and educators. The result also shows that aesthetics and its various forms and modes of expression should be used daily to give children the opportunity to develop their social interaction.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Futvoye, Susanne. "Lekens betydelse för barns sociala samspels utveckling : Lekarbete och pedagogers syn". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5336.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Grabarska, Kamila y Shilana Najmaddin. "Förskolebarn i sociala och språkliga svårigheter : Förskollärarnas synsätt och strategier kring det sociala samspelet och språkliga utvecklingen". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35401.

Texto completo

Resumen

The purpose of our study is to investigate how preschool teachers work with children in need, how to stimulate children in language and social interaction between preschool teachers and children. The study is based on the following questions; “What conceptions do preschool teachers have about children in need of special support?” and “What strategies are pre-school teachers using in order to promote children's social and language development?”. In this study, we have chosen Vygotsky’s concepts of zone of proximal development or sociocultural theory as the starting point and previous research that concerns our area. We have chosen to conduct a qualitative survey in the form of interviews with six preschool teachers in two schools. Starting point was to use our interviews with preschool teachers. Our examination shows that interplay between preschool teachers and children has a major impact on children´s development, to become an individual, to function alone and even with others. This is done by preschool teachers’ attitudes and beliefs in how they meet and talk with children and how the conditions are met. In the result, we realized that it is important that preschool teachers create good conditions for all children regardless of their difficulties. It was about how preschool teachers have to be efficient to ensure capture of children’s difficulties in time to help them to become independent individuals and to feel included together with involvement in the children’s group. It was about how preschool teachers organize the environment and materials in a way that would benefit all children’s learning and development in different contexts so that all children get the same opportunity worthy and to feel confident in the group of children.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Bengtsson, Marlene y Lina Holmström. ""Kroppen måste vara igång…" -Förskolepedagogers syn på samspelet mellan fysisk miljö och barns motoriska utveckling". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27727.

Texto completo

Resumen

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna ansåg att det viktigaste för barns motoriska utveckling var rörelse. Alla pedagogerna använde sig av närmiljön i sitt arbete, för att kompensera små lokaler och utegårdar. Pedagogerna ansåg att det viktigaste var hur pedagogerna arbetade med den fysiska miljön, inte hur denna miljö såg ut.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Wardak, Rustam. "Utvecklingen av samspelet mellan lagstiftare och rättstillämpare : En studie av 3 kap. 1 § BrB". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92980.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Österström, Stefan. "Om konsten att överbrygga gränser : En fallstudie om kommunal äldreomsorg och samspelet med andra organisationer". Licentiate thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10630.

Texto completo

Resumen

Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.

I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.

Report code:LiU-PEK-R-247.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Utveckling och samspel"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros