Tesis: "Varierad"

1

Englund, Joakim y Johanna Ahlander. "Varierad matematikundervisning : problemlösning". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161178.

Texto completo

Resumen

En läroboksstyrd matematikundervisning innebär mindre möjligheter att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om lärares varierande undervisning om problemlösning i och utöver lärobok i årskurs 2. Fyra frågeställningar användes för att uppnå syftet. Hur många problemlösningsuppgifter finns det i läroböcker i årskurs 2 och hur många av dessa kan definieras som rika problem? Vilka uppgifter arbetar lärare med utöver lärobok? Hur menar lärarna att de utvecklar elevernas problemlösningsförmåga? Som teoretisk utgångspunkt användes rika problem, rika matematikuppgifter och Schoenfelds ramverk för matematiskt beteende. De metoder som användes var textanalys, observationer och intervjuer. Resultatet visar att av 1467 uppgifter i läroböcker var 64 stycken problemlösningsuppgifter. Av dessa 64 kunde 10 definieras som rika problem. Tre av de fem lärarna arbetade med rika matematikuppgifter när de arbetade utöver lärobok. Lärarna menar att de utvecklar elevers problemlösningsförmåga genom att arbeta med grundliga matematiska kunskaper, problemlösningsstrategier, metakognitiva frågor och klassrumsklimatet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Abdulamir, Hussein Hanin. "Lågstadielärares syn på varierad matematikundervisning". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15490.

Texto completo

Resumen

Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Elin, Abrahamsson y Gustafsson Hanna. "Kollaborativ konsumtion : En varierad garderob". Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173132.

Texto completo

Resumen

Kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning i fysiska butiker är ett relativt nytt och outforskat koncept som vuxit fram delvis på grund av den hårda konkurrensen från e - handeln. Konceptet kläduthyrning innebär att kunderna kan hyra utvalda klädesplagg under en bestämd tidsperiod. Kunden betalar en summa pengar som motsvarar den tiden plagget hyrs. Det nya konceptet faller inom ramen för begreppet kollaborativ konsumtion, och innebär att det nu är möjligt för individer att dela på modevaror. Konceptet kan både gynna företag, konsumenter och samhället ur såväl en ekonomisk som miljömässig aspekt då användningsgraden för varje plagg ökar. Dessutom kan konsumenterna maximera sin nytta för pengarna. En generation som fått lite uppmärksamhet i samband med kollaborativ konsumtion är generation X. Denna generation besitter karaktärsdrag som särskiljer sig från andra generationer och är bland annat en av de mest högutbildade generationen i historien. De kännetecknas av karaktärsdrag såsom självförtroende, individualism och skepsis. Dessa karaktärsdrag gör generationen till en intressant grupp att studera i förhållande till kollaborativ konsumtion. Syftet med vår studie är att identifiera vilka motiv, hinder och attityder modeintresserade individer i generation X har till deltagande i kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning. Vi vill även ge ett praktiskt bidrag till företag angående huruvida generation X kan vara en potentiell målgrupp för det nya konceptet. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes åtta intervjuer med individer som tillhör generation X, har ett modeintresse och som handlar moderelaterade varor minst var tredje månad. För att uppfylla studiens syfte har även teorierna Theory of reasoned action och Theory of planned behavior använts. Dessutom har även tidigare forskning kring hinder och motiv till deltagande i kollaborativ konsumtion använts. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering: Vad är det som gör att generation X väljer att delta eller inte delta i kollaborativ konsumtion? Resultatet av studien visar att generationens främsta motiv för att delta i konceptet kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning är att maximera nytta för pengarna samt negativa känslor kring outnyttjade resurser. Det som visade sig kunna hindra generationens deltagande var materiellt ägande, hygien, bekvämlighet samt att det är ett okänt koncept. Företag som vill få generation X att delta i kläduthyrning behöver tänka på att tydliggöra riktlinjerna för konceptet samt kommunicera ut detta på ett sätt som generationen förstår. Dessutom behöver företagen utforma konceptet på ett sätt som gör det enkelt och bekvämt för generationen att delta.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Ohlsson, Jonas. "Planerat beteende och varierad kost : Hur en webbaserad måltidsplaneringstjänst kan få människor att regelbundet äta varierat". Thesis, Linköping University, Linköping University, Cognitive Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57097.

Texto completo

Resumen

Uppsatsen presenterar två studier som med den socialpsykologiska modellen ’teorin om planerat beteende’ (Ajzen, 1991) undersöker hur väl en webbaserad måltidsplaneringstjänst lyckas med att få dess användare att regelbundet äta varierat.

Tjänsten bestod huvudsakligen av en sökbar receptdatabas på 250 recept, en kalender för att planera in recepten i, och en inköpslista som genererades automatiskt utifrån recepten i kalendern. Tjänsten byggdes under tiden som uppsatsen skrevs, och författaren deltog som interaktionsdesigner i detta projekt.

I uppsatsen presenteras två sekventiella studier för att mäta användarnas intention till beteendet. I vardera studie presenteras först webbtjänsten och den funktionalitet den hade vid tiden för testet. Detta följs av en hypotes om tjänstens påverkan över användarnas vilja att äta varierat. I vardera studie genomfördes sedan ett användartest av tjänsten, där 13 respektive 15 personer fick använda webbsidan och svara på enkätfrågor. Enkäterna mätte attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och intention till beteendet att regelbundet äta varierat, och en mätning gjordes före och en efter användartestet av tjänsten.

Testen visade på signifikanta ökningar för användarna givet att de skulle använda tjänsten; för upplevd beteendekontroll i den första studien; för subjektiv norm i den andra studien, och för intention i båda studierna.

Uppsatsen presenterar också interaktionsdesignsbeslut tagna för att anpassa tjänsten efter resultaten av mätningarna av användarnas intention. Avslutningsvis lyfter författaren fram forskningsfrågor för framtida studier i ämnet att förjupa sig i.

This report used the Theory of Planned Behavior (Ajzen, 1991); a model from social psychology, to determine how well an online meal planning service succeeds in making its users regularly eat varied.

The service consisted mainly of a searchable recipe database of 250 recipes, a calendar to schedule the recipes, and a shopping list that was generated automatically from the recipes in the calendar. The service was being constructed during the time that this report was written, and the author participated as an interaction designer in this project.

The report consists of two sequential studies to measure the users’ intention to the behavior of interest. In each study are first presented the meal planning service and its current functionality by the time of the testing; followed by a hypothesis about the effect it should have on the user's intent to regularly eat varied. In each study were then held a user testing of the product, where 13 and 15 people, respectively, were using the website and answering survey questions. The questionnaires were measuring attitude, subjective norm, perceived behavioral control and intention to the behavior to regularly eat varied, and these measurements were made once before and once after the user test of the product.

The tests showed significant increases for the users given that they would use the service; for perceived behavioral control in the first study; for subjective norm in the second study, and for intention in of both studies.

The report also presents interaction design decisions made to adapt the service due to the results of the measurements of the users' intention. Finally, the author presents his proposals for future research work in this domain.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Jannborg, Flyg Johan. "Geometri : Varierad undervisning i kreativ anda". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36822.

Texto completo

Resumen

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them. What we can learn from the study is that communication between teacher and student is aimed at ultimate weight and especially the verbal communication. The pattern found is that all the educators are using verbal communication as their primary tool when teaching math.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Jones, Karin y Sofia Bylund. "Laborativ matematik : En mer varierad undervisning". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226768.

Texto completo

Resumen

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ”Från konkret till abstrakt” sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ”Litteraturöversikten” (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material. Vår studie består av två olika metoder som är observation och intervju, dessa har genomförts på fyra olika skolor i en medelstor stad. Vi observerade lärare och elevers arbete med laborativt material i matematikundervisning och intervjuade klasslärarna om deras syn på laborativ matematikundervisning. Undersökningens ”Analysdel” samt ”Resultatdel” presenteras separat, men har ändå en tydlig koppling till varandra. ”Analysdelen” har en tydlig koppling till undersökningens frågeställningar som i sin tur har inordnats i teman.Det som framkom från observationerna och intervjuerna har noggrant bearbetats och sammanställts i undersökningens ”Resultatdel” (Se s27). Resultat som framkommit ur undersökningen visar att alla fyra skolor som besökts kontinuerligt använder sig av laborativt material i matematikundervisningen. Det visar även att alla fyra lärare rekommenderar användningen av laborativt material i matematikundervisningen, då de anser att elevers inlärning påverkas olika av det men aldrig på ett negativt sätt. Resultatet visar även att eleverna i två av de fyra skolorna förstod kopplingen mellan det abstrakta och det laborativa materialet under dessa lektionspass, medan de två andra skolorna skiljde sig åt. I en av dessa två skolor förstod inte eleverna denna koppling, medan det i den sista skolan visade sig att en del av eleverna förstod kopplingen medan andra inte gjorde det.Nyckelord: Matematik, laborativt material, konkret och abstrakt.Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ”Från konkret till abstrakt” sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ”Litteraturöversikten” (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material. Vår studie består av två olika metoder som är observation och intervju, dessa har genomförts på fyra olika skolor i en medelstor stad. Vi observerade lärare och elevers arbete med laborativt material i matematikundervisning och intervjuade klasslärarna om deras syn på laborativ matematikundervisning. Undersökningens ”Analysdel” samt ”Resultatdel” presenteras separat, men har ändå en tydlig koppling till varandra. ”Analysdelen” har en tydlig koppling till undersökningens frågeställningar som i sin tur har inordnats i teman.Det som framkom från observationerna och intervjuerna har noggrant bearbetats och sammanställts i undersökningens ”Resultatdel” (Se s27). Resultat som framkommit ur undersökningen visar att alla fyra skolor som besökts kontinuerligt använder sig av laborativt material i matematikundervisningen. Det visar även att alla fyra lärare rekommenderar användningen av laborativt material i matematikundervisningen, då de anser att elevers inlärning påverkas olika av det men aldrig på ett negativt sätt. Resultatet visar även att eleverna i två av de fyra skolorna förstod kopplingen mellan det abstrakta och det laborativa materialet under dessa lektionspass, medan de två andra skolorna skiljde sig åt. I en av dessa två skolor förstod inte eleverna denna koppling, medan det i den sista skolan visade sig att en del av eleverna förstod kopplingen medan andra inte gjorde det.Nyckelord: Matematik, laborativt material, konkret och abstrakt.Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ”Från konkret till abstrakt” sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ”Litteraturöversikten” (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material. Vår studie består av två olika metoder som är observation och intervju, dessa har genomförts på fyra olika skolor i en medelstor stad. Vi observerade lärare och elevers arbete med laborativt material i matematikundervisning och intervjuade klasslärarna om deras syn på laborativ matematikundervisning. Undersökningens ”Analysdel” samt ”Resultatdel” presenteras separat, men har ändå en tydlig koppling till varandra. ”Analysdelen” har en tydlig koppling till undersökningens frågeställningar som i sin tur har inordnats i teman.Det som framkom från observationerna och intervjuerna har noggrant bearbetats och sammanställts i undersökningens ”Resultatdel” (Se s27). Resultat som framkommit ur undersökningen visar att alla fyra skolor som besökts kontinuerligt använder sig av laborativt material i matematikundervisningen. Det visar även att alla fyra lärare rekommenderar användningen av laborativt material i matematikundervisningen, då de anser att elevers inlärning påverkas olika av det men aldrig på ett negativt sätt. Resultatet visar även att eleverna i två av de fyra skolorna förstod kopplingen mellan det abstrakta och det laborativa materialet under dessa lektionspass, medan de två andra skolorna skiljde sig åt. I en av dessa två skolor förstod inte eleverna denna koppling, medan det i den sista skolan visade sig att en del av eleverna förstod kopplingen medan andra inte gjorde det.Nyckelord: Matematik, laborativt material, konkret och abstrakt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Meszaros, Rebecca y Arnela Osmanovic. "Varierad matematikundervisning : -laborativ och läroboksbunden undervising". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26072.

Texto completo

Resumen

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att i dagens skola används laborativt material mer och mer men att läroboken fortfarande dominerar. Resultaten visar också att lärarna har svårt att kombinera de olika arbetssätten på grund av osäkerhet. Slutsatsen vi drar av denna studie är att det finns möjligheter och hinder med båda arbetssätten och att en kombination av de båda kan bidra till att undervisningen blir bättre, vilket vi rekommenderar lärare att göra. För fortsatt forskning rekommenderar vi undersökningar som rör hur man kan arbeta mer med laborativa arbetssätt i de högre åldrarna för att nå större variation och bättre resultat.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Hahne, Elisabeth. "Rolig matematik- varierad undervisning i år4-6". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1084.

Texto completo

Resumen

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Nyberg, Elina. "Laborativ matematikundervisning : För en mer varierad undervisningsform". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24078.

Texto completo

Resumen

Då matematikundervisningen i den svenska skolan domineras av tyst räkning i lärobok är studiens syfte att undersöka om en mer varierad undervisning med laborativt arbetssätt skulle leda till att elever utvecklar djupare kunskaper. Studiens frågeställningar är: Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskapsutveckling i jämförelse med en teoretisk matematikundervisning? Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevers inställning till matematikämnet? Hur ställer sig lärare till laborativ matematikundervisning? Tre datainsamlingsmetoder kommer att användas för att undersöka frågeställningarna: Enkät, undersökning med experimentell design och intervju. Enkäterna har visat att matematiken upplevs lättare om eleverna arbetar med laborationer i jämfoöelse med om de inte gör det. Underökningen med experimentell design har visat att elever som arbetar med laborationer utvecklar djupare kunskaper än elever som arbetar teoretiskt. Genom att eleverna får konkretisera matematikens abstraktioner synliggörs det abstrakta. Intervjuerna har visat att lärare anser att det är ett positivt arbetssätt som bör få större utrymme i undervisningen då elever blir mer motiverade och utvecklar djupare kunskaper. Det framkommer dock att det finns en del hinder i form av planeringstid och brist på material. Undersökningen har visat det som tidigare forskning pekat på, att elever fördjupar sina kunskaper när de får arbeta med laborationer.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Hedvall, Lisa y Emma Mattson. "Lagerstyrning vid varierad efterfrågan : minimering av lagerförings- och ordersärkostnader". Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27336.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning Syfte - Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för hur lager kan styras när varierad efterfrågan förekommer. För att uppnå syftet är målet med studien att sammanställa processer som underlättar för lagerstyrning vid varierad efterfrågan. Detta möjliggörs genom att besvara följande frågeställningar: 1. Vilka metoder för säkerhetslagerberäkning och lagerstyrning är lämpliga när hänsyn bör tas till varierad efterfrågan? 2. Hur påverkas lagerförings- och ordersärkostnader av olika sätt att styra lager vid varierad efterfrågan? Metod - Teorier angående lagerstyrning vid varierad efterfrågan samlades in via litteraturstudier. En fallstudie genomfördes för att applicera det teoretiska ramverket på empiri från fallföretaget. Empiri samlades in via intervjuer och dokumentationsstudier och utgjorde en grund för beräkningar och vidare analys. Resultat - Lämplig säkerhetslagerberäkning vid varierad efterfrågan anses vara SERV2 som tar hänsyn till antalet bristtillfällen och ger ett bra mått på lagertillgängligheten över tid. De dynamiska lagerstyrningsmetoderna Silver & Meal samt Wagner-Whitin kan i större utsträckning hantera stora variationer i efterfrågan gentemot beställningspunktssystem. Beräkningar resulterade i att Wagner-Whitin var den lagerstyrningsmetod som i majoriteten av fallen genererar lägst totalkostnad när hänsyn tas till lagerförings- och ordersärkostnader. En process för lagerstyrning vid varierad efterfrågan har kartlagts där indata i form av metod- och resursobjekt redogörs. Detta för att bidra till ökad förståelse för hur lager kan styras vid varierad efterfrågan. Implikationer - Inom denna studie framgår det att kostnaderna för lagerstyrningen vid varierad efterfrågan kan sänkas med hjälp av dynamiska lagerstyrningsmetoder. Det är dock viktigt med trovärdig indata för att generera tillförlitliga resultat. Begränsningar - Inom de dynamiska lagerstyrningsmetoderna vägs ordersärkostnad mot lagerföringskostnad och genererar det mest ekonomiska alternativet ur lagerstyrningens perspektiv. Det måste inte vara det bästa ur ett helhetsperspektiv då förändrade orderkvantiteter kan påverka andra delar av materialflödet. De processkartor som är upprättade utgår från den valda lösningen, detta begränsar tillämpningen till verksamheter som har liknande förutsättningar som fallföretaget. Nyckelord - Varierad efterfrågan, lagerstyrning, säkerhetslagerberäkning, lagerstyrningsmetod.
Abstract Purpose - The purpose of this thesis is to develop an understanding of how to control inventory when the demand varies. To achieve the purpose, the goal is to create a process that facilitates inventory management at varied demand. This is feasible by answering following questions: 1. Which methods of safety stock calculation and inventory control are appropriate and take varied demand in consideration? 2. How is the inventory carrying cost and ordering cost affected by different methods of controlling inventory when demand varies? Method - Information about controlling inventory at varied demand was gathered through literature studies. A case study was carried out to apply the theoretical framework on empirical data from the business case. The empirical data was collected through interviews and documentation studies, which provided a basis for calculation and further analysis. Findings - SERV2 is considered as an appropriate method for safety stock calculations since it takes the number of occasions for shortages into account and provides a good measurement of the stock availability over time. The dynamic inventory control methods Silver & Meal and Wagner-Whitin can handle variations in demand better than order point systems. Calculations show that Wagner-Whitin generates the lowest total costs in the majority of cases. A process is established to facilitate inventory management at varied demand. Implications - Within this study it is shown that using dynamic inventory control methods can reduce inventory control costs when demand varies. Nonetheless it is important to have persuasive input to generate reliable results. Limitations - The dynamic inventory control methods balance order cost with inventory carrying costs to find the most economic option from an inventory control perspective. It is not always the best solution from a holistic perspective since changed order quantities can affect other parts of the material flow. The established process charts are based on chosen solution, which limits its application to businesses with similar conditions as the case study. Keywords - Varied demand, inventory control, safety stock calculation, inventory management

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Jusufovic, Halima y Syrina El-Madhoun. "En jämförelse av Singaporemodellen och en varierad matematikundervisning". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41903.

Texto completo

Resumen

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Huynh, Isak y Linn Bengtsson. "Varierad undervisning och dess påverkan på elevers kunskapsinhämtning". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39381.

Texto completo

Resumen

I vår kunskapsöversikt har vi arbetat kring frågeställningen “Vilka argument finns det för att en varierad undervisning skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling i religionsundervisningen?” Samt belyses motargument som finns och som pekar på att den varierande undervisningen kan utgöra ett hinder för kunskapsinhämtningen. I informationssökandet om kunskapsöversikten har vi sökt på olika databaser och nyckelord för att få fram så stort urval av artiklar, rapporter och avhandlingar som möjligt. Syftet med vår text är att belysa hur forskning förhåller sig till varierad undervisning, vilken inverkan det har på elever i och utanför svårigheter samt vilken påverkan digitaliseringen har på den varierade undervisningen och i huvudsak på religionsundervisningen. Vi lyfter utifrån vår frågeställning fram för- och nackdelar för att synliggöra den varierade undervisningens betydelse i skolverksamheten. Arbetet kring variation i undervisningen är något som både läroplanen och forskning pekar på stärker eleverna samtidigt som det vid bristfällig användning och undervisning kan vara lika destruktivt som konstruktivt. Vår tolkning är därför att ett varierat arbetssätt inte är något som bara läraren ska ansvara för. Det åligger även i skolledningen och det organisatoriska verksamheternas ansvar att se till så att en varierad undervisning får chansen att framträda i klassrummen. Med vår kunskapsöversikt kring fördjupningsämnet i åtanke hoppas vi kunna främja vikten av variation i skolverksamheten och för lärarprofessionen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Krauklis, Katarina. "En varierad oaktsamhetsstandard- med betydande följder för den oaktsamme". Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Redovisning och Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18985.

Texto completo

Resumen

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande. Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar. I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet. Företrädaransvaret inom skatteförfarandelagen, och skadeståndsansvaret utifrån aktiebolagslagen, förutsätter således båda ett oaktsamt handlande i varierande grad. Eftersom två bestämmelser i skiljda regelverk kan medföra ett ingripande ansvar för någon i bolagsledningen, borde en viss kontinuitet fordras i hur oaktsamheten bedöms. Företrädaransvar har enligt praxis visat sig utgå endast genom överträdelsen i sig, d.v.s. de faktiska omständigheterna, i vissa fall har en subjektiv faktor spelat in, och det är insikten. Insikten i bedömningen motsvarar den grova oaktsamheten som förutsätts. Vid skadeståndsansvar bedöms fler faktorer än en insikt för att vanlig oaktsamhet ska föreligga, och utöver oaktsamheten, även andra faktorer för att ansvar sedan ska utgå. Risken för diskrepens inom tillämpningen av dessa ansvarsregler är inget bolagsledningens kan förutspå, och borde därför inte ligga på bolagsledningens axlar. Även om det kan vara svårt att skapa ett fullt ut förenligt system för oaktsamhetsprövning. Borde det kunna förhindras att oförenligheten blir på någons bekostnad.
In assessing the liability of the company management and shareholders of 29:1 and 29:3 in the Swedish Companies Act, a negligent appraisal is required. Without negligence or intent, no one can be held responsible. What constitutes negligence are not directly defined by statute but has been deemed by the courts in each case. When negligence, violations of law, and breaches of mission weighs heavily in a responsible assessment, the senior management needs beyond the general knowledge of current rules also know what prudence required to avoid liability. The tax procedure law 59:12-14 contains similar liability rules. The rules state that a representative of the company may be personally liable for taxes and fees associated with the company. The standard of liability in the Tax procedure law requires gross negligence. The liability regarding taxes and liability on the basis of the Companies Act, therefore both requires negligence is in varying degrees. Since the two provisions in separate regulations may result in an intervening responsibility for any of the senior management, a degree of continuity is needed as to how the negligence is assessed. The liability for taxes has by convention been shown to activate only by the infringement itself, i.e. the facts. In some cases, a subjective factor has played a role, and it is the recognition of the deficient tax payment. This recognition is in the tax-liability assessment equal to the gross negligence required. Liability in accordance with the Swedish Companies Act on the other hand, requires more than recognition to constitute ordinary negligence. In addition to this negligence, other factors are also assessed before actual liability is activated. The risk of discrepancy in the application of liability in two regulations can’t be predicted by the management, and shouldn’t lie on the management's shoulders. While it may be difficult to create a fully compatible system for negligence trial, it should be prevented that the incompatibility is at someone's expense.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Salomonsson, Sofia. "Varierad matematikundervisning : En kvalitativ studie om hur matematiklärare använder alternativa undervisningsformer". Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108875.

Texto completo

Resumen

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen. Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av. Lärarna är överens om att syftet med att variera undervisningen är att eleverna någon gång ska känna att ett arbetssätt passar dem. Samtliga lärare hävdar att olika elever föredrar olika sätt att lära sig på. Den största svårigheten som lärarna ser med att variera undervisningen är att det inte finns tid till att vara kreativ och komma på bra alternativa undervisningsformer. En faktor som hindrar lärare att variera undervisningen är det nationella provet. En traditionell undervisning är det bästa sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet eftersom prover är traditionellt uppbyggt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Ölund, Marie. "Att utveckla lärandet i matematik : En studie i hur lärare genom sin undervisning utvecklar elevers lärande i grundskolans tidigare år". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122679.

Texto completo

Resumen

The most important influencing factor in student learning is the teacher. It is not so much what the teacher does, but what the teacher makes his students to do that is important. That is what this study investigates. Which workingmethods are used and how are they varied? It also investigates how formative assessment is used in practice. Which formative elements can be found in the teachers practice and what methods are used? As data collection methods interviews, classroom observations and a student questionare have been used. The results shows that teachers who vary their working methods and who use interactive methods have more positive pupils. The result also shows that the teachers use formative assessment but in varied extent. No teaching method can safely be said to be the best but one thing is certain - varied teaching promotes pupils learning!

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Persson, Susanna. "Utomhusmatematik : För- och nackdelar utifrån aktivitet och uppfattningar från elever i årkurs 2". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77722.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete. Resultatet visar på ett samarbete med koncentration och engagemang för utomhuslektionen i matematik hos eleverna. Konklusionen av undersökningen är att elevernas inställning till utomhusmatematiken är positiv genom att de visar en motivation och lust att lära i ämnet matematik och de berättar även att de gärna vill ha fler lektioner utomhus.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Löf, Jimmy. "Varierad Examination inom Matematik : En kvantitativ studie av svenska gymnasielärares examinationsformer i matematikundervisningen". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26633.

Texto completo

Resumen

Denna uppsats ämnar undersöka vilka examinationsformer som används i den svenska gymnasieskolan och varför lärare anser att de är fördelaktiga att använda. Detta genom en elektronisk enkät som skickas ut till 284 skolor, de 115 svaren som inkom sammanfattas i grafiska representationer samt analyseras med varianstester och χ2-tester för att finna samband utifrån bakgrundsinformationen. Framför allt används skriftliga prov då dessa är tidseffektiva samt bringar en säkerhet i att elevens kunskap blir rättvist bedömd, vidare finns många alternativa examinationsformer som används vid sidan om de skriftliga proven för att skapa ett varierat examinationssätt och ge eleverna chansen att visa sina kunskaper på fler sätt än ett. Skriftliga prov används i högre utsträckning på de högskoleförberedande programmen än på de andra. Det finns en vilja att använda de alternativa examinationsformerna i större utsträckning men både tid i kurserna samt tid att planera sätter käppar i hjulen och förändringen blir därför inte av.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Hademalm, Madeleine y Rebecka Eriksson. "Barns intresse för matematik : En studie i två klasser i årskurs sex". Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7847.

Texto completo

Resumen

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det. Genom den här undersökningen kunde vi se att intresset i de två klasserna ser väldigt olika ut. Orsaken till detta kan vara att i den ena klassen var undervisningen mer varierande och läraren har en utbildning inom matematikämnet.

When we have been out in different schools we have seen traces that the pupils’ interest in mathematics is decreasing when they reach the higher school grades. We have also observed many different kinds of teachers and teaching styles. Our purpose with this study is to look closer into how the interest seems to be in two classes, both in the sixth grade, and determine which factors may be behind the decreasing interest in mathematics among the students. To obtain knowledge about this, we conducted surveys in the classes. Then, we chose four pupils from each class, based upon the result of the survey, two in each class who like mathematics and two in each class who do not. The result of this study shows that interest in mathematics differs in the two classes. Underlying reasons for this might be varying methods in teaching and the teacher’s qualification.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Garcia, Lawson David. "Produktion av näringspellets med varierad mekanisk kraft och ligninhalt : Utvärdering av pelletsegenskaper och energianvändning". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73304.

Texto completo

Resumen

En fortsatt ökning av koldioxidutsläppen leder ekosystemen på jorden mot snabba, farliga och irreversibla klimatförändringar. Den svenska skogsindustrin är en viktig aktör för att tillfredsställa framtidens efterfrågan på förnyelsebara bioprodukter. Produktionsökningen innebär ökad påtryckning på de svenska skogsmarkerna. Samhället, regeringen, företag och individer har ett ansvar att avverkningen av skog förblir hållbar. Reningsverken inom massa- och pappersindustrin producerar en stor andel biomassa i form av bio- och fiberslam. Bio- och fiberslamm innehåller näringsämnen som kan returneras till skogen. Uppgraderingen av biomassa till biokol har påvisade egenskaper som förbättrar skogsmarkens bördighet, främst genom att höja markens pH-värde. Biokol förbättrar hållningen av näringsämnen i marken genom katjonsadsorption, vilket påverkar träd och växters tillväxt. Markens sammansättning förändras när biokol tillförs, vilket påverkar den biologiska mångfalden i ekosystemen. Biobränsleaskan som utvinns från eldningspannorna inom pappersindustrin innehåller baskatjoner med alkaliskt pH-värde, vilket motverkar försurning i skogsmarker. Nackdelen med biomassa är den höga bulkdensiteten, vilket påverkar logistiken kring transport och lagring. Det finns metoder för att lösa problemen med logistiken, exempelvis genom sammanpressning. Sammanpressning är en väl beprövad metod för att uppgradera biomassan till pellets och förbättra biomassans egenskaper. Omvandlingen av biomassa till pellets ökar densiteten, mekaniska hållfastheten och gör att fuktupptagningsförmågan minskar. Pelletering medför att en homogen produkt kan produceras och levereras. Syftet med denna studie var att öka kunskaper om hur lignin som additiv, samt hur mekanisk kraft påverkar näringspelletsens egenskaper samt energianvändning. För att producera pellets genomgicks två moment, en förundersökning och en försöksmatris. Målet med förundersökningens var att införskaffa riktvärden och ge ett underlag till försöksmatrisen. Försöksmatrisen är en fortsatt studie på hur ligninhalt och mekanisk kraft påverkar näringspellets egenskaper. Ligninhalten som analyserades var 5, 10, 15 och 20 % med mekanisk kraft på 5, 10 och 15 kN. Näringspelletsen har utvärderats utifrån egenskaperna densitet, hårdhet, pH, fuktupptagningsförmåga samt energianvändning. För att pelletera de olika blandningarna användes singel-pelletspressen som finns på Karlstad Universitet. Pelletsegenskaperna testades i labblokalerna på Karlstad Universitet. Resultatet visar att testserien med mekanisk kraft på 15 kN och ligninhalten 20 % resulterade i högst densiteten, hårdhet, fuktupptagningsförmåga samt näst högst energianvändning. Studiens testserier varierade enligt följande: Densiteten i studien varierar mellan 843,5- 1 054 kg/m3 Hårdheten i studien varierade mellan <1–3,7 kg Fukthalten i pelleten varierade mellan 8,7 % och 9,2 % efter 96 timmar pH-värdet varierade mellan 8,7–9,58 efter 24 timmar och minskade mellan 2- 4,9 % efter 48 timmar Energianvändningen varierade mellan 105,5- 129,5 J
Continued increase in carbon dioxide emissions lead the ecosystems towards rapid, dangerous and irreversible climate change. The Swedish forest industry is an important operator to satisfy the future demand of renewable bio products to reduce the use of fossil fuels. The increase in production means increased pressure on the Swedish forests. Society, government, companies and individuals have a responsibility to secure that the harvesting of forests remains sustainable. The wastewater treatment plants in the pulp and paper industry produce a large proportion of biomass, in form of bio and fiber sludge. Bio and fiber sludge contains nutrients that can be returned to the forest. The upgrade of biomass to pyro-char has proven properties that improve the fertility of the forest, primarily by increasing the soil's pH value. Pyro-char improves the retention of nutrients in the soil by cation adsorption, which affects the trees and plant growth. The composition of the soil changes as pyro-char is added, and the change in composition affects the biodiversity in ecosystems. The biofuel ash extracted from the heating boilers in the paper industry contains basic cations and alkaline pH, which counteracts acidification in forest land. The disadvantage of biomass is the high bulk density, which affects the logistics of transport and storage. There are methods for solving the problems in logistics, for example compression. Compression is a well-proven method for upgrading the biomass to pellets and improving the physical properties of the biomass. The conversion of biomass into pellets increases the density, mechanical strength and the moisture absorption capacity decreases. Pelletizing biomass results in a homogeneous product can be created and delivered as pellets. The purpose of this study is to increase the knowledge on how lignin as an additive, and how mechanical force affects the physical properties of the nutritional pellets. The production of nutrition pellets consists of two stages, a preliminary investigation and a test matrix. The purpose of the preliminary study is to acquire guideline values and provide a basis for the experimental matrix. The experimental matrix is a continued study of how lignin content and pressure affect the physical properties of the nutrition pellet. The lignin content that was analyzed was 5-20 % with mechanical force that varied between 5, 10 and 15 kN. The nutritional pellets are evaluated based on the properties density, hardness, pH, moisture absorption capacity and energy use. The single-pelletizer press, located at Karlstad University, was used to pelletize the different mixtures. The pellet properties were evaluated at the laboratory at Karlstad University. The result shows that the test series with a pressure of 15 kN and the lignin content of 20% resulted in the highest density, hardness, moisture absorption capacity and the second highest energy consumption. Depending on the mechanical force and lignin content used, the parameters varied as follows. The density varies between 843.5 – 1,054 kg/m3 The hardness ranged between <1 and 3.7 kg The moisture content of the pellets varied between 8.7% and 9.2% after 96 hours The pH-value varied between 8.7-9.58 after 24 hours and decreased between 2- 4.9 % after 48 hours The energy consumption varies between 105.5-129.5 J

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Persson, Kristina. "”Jag lär mig mer när jag kommer ihåg det” En studie om varierad lärmiljö". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35321.

Texto completo

Resumen

Persson, Kristina (2019). ”Jag lär mig mer när jag kommer ihåg”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragExamensarbetets kunskapsbidrag är att visa och ge en inblick i att elevernas skrivförmåga kan utvecklas genom att eleverna får möjlighet att använda skolans närmiljö som lärmiljö. Kunskapsbidraget är även att elevernas beskrivningar och erfarenheter av utomhusundervisning synliggörs. Studien bidrar till ökad kunskap om varierad lärmiljö i allmänhet och utomhusundervisning i synnerhet när det gäller att utveckla elevernas förmåga att skriva.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om utomhusmiljön kan användas för att utveckla elevernas förmåga att skriva faktatexter. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i elevers faktatexter vad gäller antalet meningar, antalet ord samt adjektivanvändningen beroende på om lärarna använder skolans utomhusmiljö eller skolans klassrumsmiljö som lärmiljö i sin undervisning. Syftet är också att utifrån elevperspektiv beskriva erfarenheter av utomhusundervisning.Frågeställningarna är:•Vilka skillnader i elevernas texter kan upptäckas i textanalysen, beroende på om undervisningen sker inne i klassrumsmiljö eller i skolans utomhusmiljö?•Hur beskriver eleverna sin erfarenhet av utomhusundervisning?TeoriExamensarbetets teoretiska förankring utgår från variationsteorin som har sin utgångspunkt i fenomenografin samt upplevelsebaserad lärandeteori.MetodExamensarbetets empiriska material består av två delar. Den ena delen består av en textanalys som baseras på 34 elevskrivna texter där varje elev har skrivit två texter. Den ena texten skrevs vid studiens början och en vid dess slut. Resultatet sammanställdes i tabeller. Den andra delen består av två semistrukturerade gruppinterjuver. Intervjuerna spelades in och analyserades.ResultatResultatet av textanalyserna visar på att alla elever utvecklar sitt skrivande oavsett om undervisningen sker enligt traditionell undervisning inomhus eller med utomhusundervisning. I analysen syns att elever som vid studiens början presterade lågt, visade på större progression än elever som vid studiens start hade godtagbara kunskaper. Elever i intervjun beskriver att de tycker utomhusundervisningen ofta skapar ett lustfyllt lärande. Genom variation och aktivt lärande skapas goda förutsättningar för lärande, både när det gäller kunskap och förmågan att skriva.Specialpedagogiska implikationerAlla i skolan, i synnerhet speciallärare, ska verka för att eleven ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar oavsett behov. Alla elever har rätt att lyckas i skolan. Speciallärarens roll är att stödja både elever och pedagoger med strategier och verktyg så att undervisningen blir så gynnsam som möjligt. Det handlar inte om att finna den enda rätta vägen utan snarare erbjuda mångfalden. Som blivande speciallärare är det viktigt att se behoven. Det handlar inte om att hitta anpassningar till specifika elever utan snarare visa på vilka lärmiljöer som är bra för alla elever. Speciallärare behöver se till att elevernas glädje och lust att lära bibehålls under hela deras skolgång. Jag ser framemot, som skolans speciallärare, att få vara delaktig i att dra upp riktlinjer för skolans utvecklingsarbete och då förespråka och värna om varierade lärmiljöer, gärna utomhus.NyckelordLärmiljö, Närmiljö, skriva, utepedagogik, variation

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Widholm, Martin y Patrik Larsson. "Klassificering av punktmoln : En studie baserad på data insamlad med UAV över varierad terräng". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-58596.

Texto completo

Resumen

I projektet har digitala markmodeller tagits fram med en unmanned aerial vehicle (UAV) över ett område där varierad terräng förekommer. Undersökningen syftar till att utvärdera olika metoder att definiera markpunkter och är utförd ur ett noggrannhetsperspektiv, samt ett tidsperspektiv. Flygbilder samlades in med UAV på 60 meters höjd, sammanlagt 153 bilder över ett område på cirka 250 x 400 meter. Flygbilderna togs med ett överlapp på 80 % både i och mellan flygstråken. Bildmatchning utfördes i programvaran Agisoft Photoscan, där ett punktmoln skapades. Klassificering av punktmolnet gjordes i två olika programvaror, Agisoft Photoscan och Topocad från Adtollo. I varje programvara skapades tre klassificerade punktmoln för att undersöka hur olika inställningar påverkade klassificeringen. De klassificerade punktmolnen importerades i SBG GEO, där markmodeller skapades i form av triangelmodeller (TIN - triangulated irregular network). För att kontrollera markmodellerna utfördes inmätningar av kontrollprofiler i projektområdet med totalstation. Kontrollprofilerna fördelades inom tre marktyper: skogsmark, öppen terräng och hårdgjorda ytor. Höjder extraherades från markmodellerna, för att jämföras med de inmätta kontrollprofilerna. Den markmodell från respektive programvara som bedömdes återge verkligheten på bästa sätt jämfördes mot varandra. Agisoft Photoscan genererade det klassificerade punktmoln som gav den markmodell med de lägsta avvikelserna. Markmodellen visade på en medelavvikelse i höjd 0,19 meter, och en standardavvikelse i höjd på 0,24 meter. Markmodellen skapad från Topocads punktmoln visade på medelavvikelse i höjd på 0,22 meter och en standardavvikelse i höjd på 0,37 meter.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Forsgren, Melinda y Evelina Kauppinen. "Digitala verktyg: möjlighet till en varierad matematikundervisningEn intervjustudie om lärares erfarenheter av digitala verktyg". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94477.

Texto completo

Resumen

The use of digital tools is expanding and taking up more and more space in society and in Swedish schools. Although solid research shows that students' learning benefits from digital tools, there are teachers who choose not to use it in their teaching. This study aims to create an understanding of digital tools and how they are used in mathematics teaching. The study also intends to investigate the opportunities and challenges that exist with digital tools. The empirical data of the study has been collected through interviews with active teachers in grades 1–6. The results indicate that teachers experience greater confidence in differentiating and varying mathematics teaching if they have knowledge of and within digital tools. Digital tools also contribute to students sometimes losing focus, as computers and tablets tends to cause distractions. The study concludes that teachers' knowledge of digital tools develops mathematics teaching for more students. Teachers, on the other hand, need to be clear about the purpose for which the digital tool is used and create rules that students must follow when using a digital tool.
Användningen av digitala verktyg ökar och tar allt större plats i samhället och i svenska skolor. Även fast forskning visar att elevers lärande gynnas av digitala verktyg, finns det lärare som väljer att inte använda det i sin undervisning. Studien syftar åt att bidra till förståelse för digitala verktyg och hur det används i matematikundervisning. Studien avser även att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med digitala verktyg. Studiens empiriska underlag har samlats in genom intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–6. Resultatet tyder på att lärare upplever en större säkerhet i att differentiera och variera matematikundervisning om de har kunskap om och inom digitala verktyg. Digitala verktyg bidrar även till att elever stundtals tappar fokus, då datorer och lärplattor bidrar till distraktioner. Studiens slutsats är att lärares kunskaper inom digitala verktyg utvecklar matematikundervisning för fler elever. Lärare behöver däremot vara tydliga med i vilket syfte det digitala verktyget används och skapa regler som elever ska följa när de använder ett digitalt verktyg.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Nord, Linda y Lena Winberg. "Två lärares upplevelser av matematikundervisning utan lärobok". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4045.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna tankeverktyg samt nödvändiga matematiska begrepp som de behöver för den fortsatta matematiska förståelsen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Ryttberg, Elin y Dante Hallbäck. "“När det är roligare så är det roligare att lära sig. När det inte är så kul då är det inte kul” : elevers uppfattningar av undervisningsformer i engelska". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45224.

Texto completo

Resumen

In this research study, we test different teaching methods with Swedish middle school students in English as a second language and evaluate their perception and opinion of the different methods. The two teaching methods that have been tried are a traditional method, which consists of passive and sedentary learning, where textbooks and workbooks are the main focus. The other method is a varied and multimodal teaching method. This consists of more active and interactive lessons where the students used several different senses, for example in drama or when they got the chance to physically interact with different objects or tools when learning new words.This research addresses the questions, “How do students describe their teaching in English as a foreign language?” and “How do different teaching methods affect students' motivation?”. The result of this study shows that students think their English lessons are boring, unmotivated and passive and that they need a varied teaching that stimulates all students' different needs. This varied teaching method consists of active and interactive lessons, but also more traditional methods like glossary, translating a text and working with a textbook and workbook.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Arwand, Roia y Ofelia Jovcic. "Laborativ matematik för gymnasiet". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35795.

Texto completo

Resumen

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ”utantillkunskap” där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument.Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar.Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever. Denna studie visar att eleverna hade en positiv inställning till laborativa metoder och blev mer engagerade i undervisningssituationen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Qvarfordt, Kristin y Daniella Johansson. "Hur lärare undervisar i subtraktion med hjälp av representationsformer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61135.

Texto completo

Resumen

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare arbetar med subtraktion i helklass samt på individnivå utifrån representationsformerna. I kommande studie har en empirisk undersökning gjorts i två klasser i årskurs två. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i hur lärare arbetar och vilka representationsformer som används i undervisningen för helklass och på individnivå med elever i allmänna matematiksvårigheter. Vårt empiriska material samlades in under observationer med utvalda lärare som undervisade i subtraktion. Vårt resultat visade att olika representationsformer användes av pedagogerna i deras undervisning samt att det fanns vissa skillnader på hur man arbetade i helklass i jämförelse med elever i allmänna matematiksvårigheter på individnivå. Representationsformerna användes mycket för att introducera och befästa kunskap om olika matematiska begrepp så som subtraktion.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Elebring, Viktoria. "Laborativ matematik : ett sätt att väcka nyfikenhet och lust att lära?" Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75010.

Texto completo

Resumen

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod. Databaserna som användes var Academic Search Primer och ERIC. Resultatet visade att om laborativt material används i undervisningen bidrar det till att arbetssättet varieras. Då får eleverna större möjlighet att arbeta tillsammans i grupp, diskutera matematiska begrepp och idéer och uttrycka sitt matematiska tänkande. Syftet med laborativ matematik är att hjälpa eleverna att koppla samman det konkreta materialet med abstrakta begrepp, där läraren har en avgörande roll. Det laborativa materialet i sig hjälper inte eleverna till en ökad förståelse, utan det krävs god planering och reflektion över arbetet för att syftet ska uppnås. Elevers lust och motivation hänger ihop med elevers förståelse för matematik. På detta sett kan laborativ matematik bidra till att elevers intresse för ämnet ökar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Mattebo, John. "Motivation som leder till lärande". Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4509.

Texto completo

Resumen

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Jacobsson, Christina. "Bifrostskolan : En skola att inspireras av?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-549.

Texto completo

Resumen

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat.

Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema. Bifrostskolans undervisning har nytänkande, hopp, glädje och mod som väsentliga mål. Denna sorts undervisning kan vara mycket svår för ett barn med t.ex. DAMP, inlärningssvårigheter eller emotionella problem. Det finns inget skrivet om specialundervisning på Bifrostskolan.

Den svenska grundskolan och Bifrostskolan är överens om mycket. De vill fostra självständiga och ansvartagande elever i ett demokratiskt samhälle. Det är möjligt för en svenska skola att arbeta Bifrostinspirerat. Skolan måste göra vissa ändringar som t.ex. föra in betyg, vilket inte danska skolor behöver.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Ahijado, Susana. "Hur används den utökade resursen till matematikämnet i grundskolan?" Thesis, Linnéuniversitetet, Nämnden för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32542.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Hammargren, Therese y Jesper Stejdahl. "Utomhusmatematik : Ett sätt att variera undervisningen i grundskolans tidigare år". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32569.

Texto completo

Resumen

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik. Vår studie utgår från intervjuer med fyra lärare i grundskolans tidigare år vid två skolor som har lång erfarenhet av arbetssättet. Resultatet visar att det finns både möjligheter och begränsningar. Lärarens roll har en stor betydelse i utomhusmatematik. Att läraren synliggör matematiken och hjälper eleverna att koppla ihop utomhusmatematiken med matematikundervisningen inomhus är av stor vikt. Möjligheterna med arbetssättet är att eleverna får upptäcka matematiken med alla sinnen. Det sociala samspelet mellan eleverna gynnas och eleverna får använda mycket kroppsrörelse när de arbetar med utomhusmatematik. Begränsningar med arbetssättet menar samtliga respondenter framför allt är personalresurser och lärarens inställning.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Abbo, Mari. "Elevers perspektiv på motiverande matematikundervisning i grundskolans tidigare år". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32574.

Texto completo

Resumen

I denna studie har jag undersökt vilka lärandeaktiviteter som bidrar till en ökad motivation för elevers inlärning. För att göra detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Studiens datamaterial utgjordes av enkäter och intervjuer med elever i årskurs 3 i grundskolan. Resultatet av studien visar att det är huvudsakligen två faktorer som motiverar eleverna i deras matematiklärande. Läraren beskrevs som den största påverkande faktorn genom att eleverna jämförde olika lärare med varandra. Eleverna framhöll även hur en varierad matematikundervisning bidrog till att göra undervisningen lustfylld. Det gemensamma för denna studie samt tidigare studier inom området är att en varierad och lustfylld undervisning bidrar till motiverade elever.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Holmberg, Linnea. "Elevers erfarenheter av textuppgifter med varierad frågeplacering : En kvalitativ intervjuundersökning med sex elever i årskurs 5". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31934.

Texto completo

Resumen

Studien behandlar sex elevers erfarenheter av matematiska textuppgifter där frågans placering varierar. Det undersöks eftersom tidigare forskning inte har undersökt frågans placering utifrån elevernas perspektiv. Tidigare forskning har enbart undersökt elevers lösningar av textuppgifter där frågeplaceringen varierat. Syftet med studien var att undersöka hur sex elever i årskurs 5 erfar matematiska textuppgifter med två olika placeringar av frågan, i slutet och i början av uppgifterna. Undersökningen hade fenomenologi som vetenskaplig teori. I studien intervjuades sex elever medan de löste sex textuppgifter med varierad placering av frågan. Under intervjuerna svarade eleverna på frågor som bland annat berörde textuppgifternas svårighetsgrad och frågans placering. Resultatet av studien visar att elevernas tillvägagångssätt för att lösa uppgifterna inte skilde sig i förhållande till frågans placering. De textuppgifter som eleverna ansåg var svårast hade frågan i början. När frågan var i början ansåg flertalet elever att de, när de läste uppgiften, fokuserade på vad som skulle räknas ut. Trots det föredrog eleverna textuppgifter med frågan i slutet eftersom de var vana vid det. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna föredrog att frågan var i slutet av skriftliga textuppgifter.
This study discusses six students' experiences of mathematical word problems with different locations of the questions. This was investigated because previous research has not investigated the students' perspectives of question placement. Previous research has only investigated students' solutions of word problems with different locations of the questions. The aim of this study was to investigate how six students, between 11 and 12 years old, in 5th grade experienced mathematical word problems with different locations of the question. The question was either located in the end or in the beginning of the word problem. The study had phenomenology as a scientific theory. This study was done by interviewing each one of the six students while they solved six written mathematical word problems with different location of the question. During the interviews, the students answered questions about for example the difficulty of the word problems and question placement. The result of the study showed that the students' methods to solve the word problems did not differ in relation to where the question was located. The most difficult word problems according to the students had the question in the beginning. The difficulty of the word problems was also affected by which type of problem it was; change problem, combine problem or compare problem. When the question was located in the beginning of the word problem most students perceived that they focused on the calculation of the problem. However, the students preferred word problems with the question in the end because they were used to that. The conclusion is that students preferred the question in the end of written word problems.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Fridén, Viktoria. "Biologiintresset hos elever i högstadiet : Kan delaktighet, intresse och en varierad undervisning leda till högre motivation?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32314.

Texto completo

Resumen

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Cicek, Pierre y Emelie Dahl. "Varierad och individualiserad undervisning : En studie om lärares syn på behovsanpassad undervisning i årskurserna 4-6". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49552.

Texto completo

Resumen

Syftet med den här studien är att se hur matematikundervisningen kan planeras och genomföras för att variera och individualisera undervisningen. Undervisningen som kommer att granskas är den dagliga verksamheten som bedrivs i klassrummen med elever i årskurserna 4-6. Studien fokuserar på delarna problemlösning och räknesätten inom matematiken och hur den individualiserade undervisningen uttrycks inom dessa utvalda delar. Metoderna som använts för att genomföra studien är intervjuer och observationer. Dessa metoder är båda av kvalitativ art. De resultat som studien visar är att även om lärare har en vilja att variera och individualisera sin undervisning är det i praktiken svårt att genomföra. Det beror bland annat på tidsbrist, i klassrummet finns många elever och som ensam lärare är det svårt att se varje elev och ge den tid och stöd som behövs. En lärare hinner inte fundera igenom vad elever egentligen behöver hjälp med och vad det är som hindrar dem från att komma vidare i sitt skolarbete. Istället för att ta sig tiden till att fundera på detta och hitta ett annat sätt att hjälpa och förklara blir det att läraren förklarar på samma sätt hela tiden.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Karlsson, Lena. "Lärares reflektion över handling: Vad sägs i forskning om varierad matematikundervisning och vad görs i undervisningen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106666.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna studie är att belysa vilka uppfattningar lärare i matematik har om varierad undervisning efter behandling av innehållet tal i bråkform, och vilka aspekter de lyfter fram för att åstadkomma en varierad undervisning i relation till detta innehåll. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom digitala intervjuer i zoom. Totalt har 13 lärare i matematik intervjuats och inspelningar och transkriberingar har gjorts. Genom att skapa en modell för att analysera lärares reflektioner över genomförda lektioner har jag kunnat uttala mig om lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att trots att lärare inte har gemensamma begrepp när de diskuterar varierad undervisning, ger de uttryck för att de använder sig av varierad undervisning och anser varierande tillvägagångssätt som viktigt för elevers lärande.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Kurell, Strandqvist Cecilia. "Att motivera elever". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5142.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Grigoriadu, Hariklia. "Motivation till matematik : En kvalitativ studie om hur elever i årskurs F-3 kan motiveras i matematikundervisning ur ett lärarperspektiv". Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36117.

Texto completo

Resumen

Följande kvalitativa studie fokuserar på att beskriva vilka faktorer lågstadielärare uttrycker har inverkan på elevers motivation att lära sig matematik och vad en lågstadielärare gör i sin matematikundervisning i syfte att motivera sina elever. Studien är inspirerad av etnografi och har två datainsamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoderna består av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar att lärarna uttrycker att elevnära ämnen, utmaningar, osäkerhet, nya material och lärares och föräldrars inställning har inverkan på elevernas motivation för att lära sig matematik. Lärarna uttrycker också att de använder sig av varierad undervisning för att motivera sina elever. Med hjälp av teorin om självbestämmande kan resultatet tolkas som att lärarna försökte öka elevernas inre och yttre motivation under sin undervisning. Lärarna uttrycker att eleverna blir motiverade av nya material och nya saker i sin matematikundervisning vilket de gör genom att öka elevernas yttre motivation och det är studiens bidrag.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Josefsson, Johanna y Pia Trollsfjord. "Effektiv intern materialförsörjning i en volym- och produktmässigt varierad tillverkning : En fallstudie på ABB IEC LV Motors". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28611.

Texto completo

Resumen

Purpose: The aim of the study is to investigate how the material flow, of a high-frequent component family, to an assembly line with volume and product mix variations, can be streamlined. In order to examine this, the aim has been divided into two defined queries. Which factors affect the efficiency of the material flow, for a high-frequent component family, to an assembly line? How can an effective material flow, for a high-frequent component family, be designed? Methodology: Both a case study and a literature study has been performed, in order to answer the queries. Literature in the areas of material and inventory control, transportation and material handling has been studied. The case study, which was carried out at a company, was based on process mapping combined with interviews and observations. Collected data from the case study have been analysed with support of literature. Findings: Different factors that are restricting the efficiency of the material flow for an assembly line has been identified. Unnecessary operations and inefficient material handling resulted in high cycle times for the material flow. Furthermore, the layout and control of the inventory resulted in long lead time and unnecessary inefficient transportations. Inadequate design and integration of the logistic subsystems has shown to be a significant cause, resulting in limited effectiveness of the studied material flow. On this basis, a new design of the material flow has been proposed, where the holistic perspective and integration are central. A new inventory design and a tugger-train transportation solution along a timed route, reduce the material handling and the number of deliveries. In addition, a pull flow system where consumption controls material replenishment, reduces both inventory levels and the number of inventory buffers. Implications: The purpose of the study has been achieved by solving the defined queries. By identifying factors that reduce the effectiveness of the material flow, a more efficient solution can be designed. The study shows that there are several possible improvement opportunities for the studied material flow. However, only one case study was performed, therefore its ability to create scientific value, can be regarded as limited. Recommendations: For further studies, it may be of interest to study several companies with similar problems to be able to draw general conclusions with scientific depth.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur materialflödet för en högfrekvent komponentfamilj till en volym- och produktmässigt varierad monteringslina kan effektiviseras. För att kunna besvara denna frågeställning har syftet delats in i två problemfrågor: Vilka faktorer påverkar materialflödets effektivitet för en högfrekvent komponentfamilj fram till monteringslina? Hur kan ett effektivt materialflöde för en högfrekvent komponentfamilj utformas? Metod och genomförande: För att kunna besvara studiens syfte har en fallstudie genomförts parallellt med en litteraturstudie. Litteratur inom områdena material- och lagerstyrning, transporter och materialhantering har studerats. Fallstudien, som har genomförts på ett fallföretag, baseras på en processkartläggning i kombination med intervjuer och observationer. Insamlad data från fallstudien har analyserats med stöd från studerad litteratur. Studiens resultat: Faktorer som begränsar ett materialflödes effektivitet fram till monteringslina har identifierats. En stor andel av materialflödets totala cykeltid kunde kopplas till onödiga arbetsmoment och ineffektiv materialhantering. Ytterligare bidrog lagrets utformning och styrning till långa ledtider samt onödiga och ineffektiva transporter. Bristande utformning och integration av materialflödets delar visade sig vara en betydande orsak till begränsningen av dess effektivitet. Med detta som utgångspunkt har en ny utformning föreslagits där helhetsperspektiv och integrering har varit centralt. En ny lagerutformning, i form av materialtorg, samt en transportlösning med trucktåg utefter tidsbestämd rutt, reducerar materialhantering och antalet transporter. Tillämpningen av ett dragande flöde där monteringslinornas efterfrågan styr materialpåfyllnad, reducerar lagernivåer samt antalet buffertlager i materialflödet. Implikationer: Studiens syfte har uppnåtts genom att båda problemfrågorna har besvarats. Genom att identifiera negativa påverkansfaktorer kan förutsättningar skapas för utformningen av ett effektivt materialflöde. Studien visar att det på fallföretaget finns förbättringsmöjligheter för effektivisering av materialflödet fram till monteringslina. Då enbart ett företag studerats kan resultatet av studien och dess förmåga att skapa vetenskapligt värde, ur ett större perspektiv, anses begränsad. Rekommendationer: För vidare studier kan det vara av intresse att studera flera företag med liknande problematik för att öka studiens generaliserbarhet och förmåga att kunna presentera slutsatser med vetenskapligt djup.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Rönnblom, Tobias. "En varierad växtföljd som huvudmetod att förebygga skadeangrepp : - fokus på växtskydd av kålväxter och morötter i ekologisk odling". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13538.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Andersson, Moa y Anna-Clara Karlman. "Ska vi låta boken styra? : Lärares erfarenheter av att arbeta med respektive utan matematikbok". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14415.

Texto completo

Resumen

I skolan har läroböcker länge haft en framträdande och central roll i matematikundervisningen. Det har visat sig att allt fler lärare har börjat välja bort boken i undervisningen och istället arbeta mer varierat. I undersökningen kommer det bland annat att undersökas vad matematikboken kan medföra för möjligheter och svårigheter i undervisningen. Den här undersökningen utgår från tidigare forskning gällande matematikboken och är en fördjupning av kunskapsöversikten (Andersson & Karlman 2018) som vi tidigare har sammanställt. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning med matematikbok respektive undervisning utan matematikbok. När undersökningen genomförs kommer vi att utgå från frågeställningarna: Vad finns det för möjligheter och svårigheter med undervisning med respektive utan matematikbok? Hur ser undervisningens utformning ut med respektive utan matematikbok. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer då det var lärarnas utsagor som skulle vara centrala i resultatet. Semistrukturerade intervjuer valdes som redskap för att kunna få fram djupare reflektioner och utsagor av lärarna. Empirin i undersökningen har hämtats från fem lärare som är verksamma i årskurserna 1–3. En tematisk analys användes för att identifiera teman i lärarnas utsagor. Resultatet visade bland annat att när matematikoken tillämpas kan undervisningen bli ensidig. Om undervisningen blir ensidig kan det då påverka elevers attityd till ämnet. När elevernas attityd ändras till det sämre kan det göra att de tappar motivation till matematiken. Ett annat resultat visade att undervisning med matematikbokens både inre och yttre horisonter kan bidra till att den blir mer varierad. När undervisningen blir mer varierande ges eleverna chans att få lära sig på flera olika sätt, vilket kan bidra till att eleverna får möjlighet att befästa djupare kunskap.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Hansblom, Claudia y Anneli Öberg. "Matematikängslan : - en bov som begränsar elever till att nå sin fulla potential i matematik". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43528.

Texto completo

Resumen

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Wetter, Jenny y Lindholm Ann-Sofie. "Multimodal undervisning i matematik : En studie i mellanstadiet". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19499.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Vesterlund, Anna. "På gungfly i det geometriska träsket : -om elever i matematiksvårigheter och deras förståelse av geometriska begrepp". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144241.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att utifrån ett fokus på begreppsförståelse undersöka hur en varierad undervisning i geometri utvecklar SUM-elevers lärande. Det sker genom att en lektionsserie på fem lektioner genomförs med sju elever i årskurs 7. Lektionerna inspireras och utformas utifrån Skolverkets geometrimodul där varierad undervisning utgör en viktig del. En verksamhetsteoretisk modell ligger till grund som teoretisk utgångspunkt och som analysverktyg. Med verksamhetsteorins sociokulturella perspektiv och dess holistiska synsätt tas därmed hänsyn till flera medierande faktorer. I studien genomfördes reflektionsanteckningar, deltagande lektionsobservationer och elevintervjuer. Studiens resultat visar på att eleverna ökade sin förmåga att kommunicera geometrin, till viss del ökar deras förmåga att tolka och lösa problem. Ett positivt gruppklimat och konkret material kan ses som bidragande till det. Resultatet visar dock inte att elevernas förmåga att abstrahera geometriska begrepp ökat.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Gidlund, Martin. "Variationsrik matematikundervisning?" Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-716.

Texto completo

Resumen

Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Nilsson, Lina y Pamela Vang. "To create a learning situation for every learning style that occurs in the classroom". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33592.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna empiriska undersökning har varit att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar. Dessa enskilda individers behov och förutsättningar har vi i denna empiriska undersökning kopplat till de fyra inlärningsstilarna som Boström & Wallenberg (1997) använder. Matematikämnet är ett skolämne som vi anser har stor potential till att kunna varieras så att den inkluderar samtliga inlärningsstilar. Dock har vi insett att problematiken ligger i att matematiken sällan sker i praktisk form, utan mestadels sker den i visuell och auditiv form. Därav ville vi undersöka hur matematiken kan varieras för att även ske i praktisk form. Den empiriska undersökningen skedde genom att vi kombinerade den kvalitativa metoden med den kvantitativa metoden, då vi ansåg att delar av de olika metoderna kunde komplettera varandra så att validiteten i denna empiri skulle förbli hög. Vi valde att endast göra undersökningen i årskurs 6 eftersom att vi ville att samtliga elever och pedagoger skulle ha samma förutsättningar inför intervjutillfällena. Eftersom vi delade ut enkäter till samtliga elever ville vi att eleverna skulle vara jämnåriga, då det gav oss större möjlighet för att jämföra resultatet av den empiriska undersökningen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Mehdi, Asmaa. "Variation i undervisning av matematik". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36007.

Texto completo

Resumen

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik.Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Hjorth, Katarina y Stina Johansson. "En lektionssekvens i Bioteknik". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34029.

Texto completo

Resumen

Vi ville utforma en lektionssekvens för två klasser, sammanlagt 44 elever, på Naturvetarprogrammet på gymnasiet i årskurs 3. Med utgångspunkt i teorier om att människan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. Målet var att lektionerna skulle vara varierande så att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle också få möjlighet att använda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig.Under de förutsättningar som gavs på vår partnerskola delade vi in lektionssekvensen i två delar. Den första delen skulle vi lära ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell. Fokus låg på att verklighetsförankra stoffet, att variera undervisningen och att ge eleverna möjlighet att vara kreativa. Vi undersökte om inlärningen fungerat med ett skriftligt prov.Den andra delen, som behandlade framtidens drivmedel, kom från ett tvärvetenskapligt projekt om hållbarutveckling, som vi skapat på lärarhögskolan. Fokus låg även här på att verklighetsanknyta stoffet och variera undervisningen, men också på att tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Vi undersökte om inlärningen fungerat med en inlämningsuppgift. Efter att vi hade jämfört elevernas tidigare prestationer med resultatet av provet och inlämningsuppgiften kunde vi konstatera att inlärningen fungerat. Med en kvantitativ enkätundersökning ville vi få reda på hur de olika lektionerna upplevdes av eleverna. Generellt uppskattades lektionssekvensen, men man kan se att vissa lektioner uppskattades mer, och andra mindre.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Jonsson, Rebecca. "Hur anser elever att man uppnår en bra matematikundervisning i skolan". Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7143.

Texto completo

Resumen

AbstractThe purpose of this study has been to find out what attitude fifth graders have towards mathematics. This is done to get a better understanding of student’s feelings regarding about mathematics and what it is that makes mathematics fun or boring. My questions have been: What do the students think is fun, boring and difficult about mathematics? How do students think that a good mathematics teacher should be? Do the students see a difference in the mathematics teaching in easy compulsory school years?To find answers to my questions I have looked into prior research on students attitudes towards mathematics. I have also conducted group interviews with ten year old students.I was quite surprised to see what the attitudes of the students towards mathematics. I thought that it would be more students that thought that mathematics was a boring subject, but this was not the case. There are different factors that influence the student’s attitude towards mathematics. The factors that influenced the students positively were varied teaching, a committed teacher and peer-peer work.Things that can influence the students negatively are no variation in work, to hard problems to solve and exclusively working in their textbooks. Also the current emotional state of the students may influence their attitude towards mathematics, both positive and negative.Four key phrases:Student’s attitude towards mathematicsVaried teachingThe teacher’s role in teachingJoint work

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Friedner, Ekvall Edvin. "Lärocenter Slakthusområdet". Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-228538.

Texto completo

Resumen

Majoriteten av ytorna i slakthusområdets lärocenter är av tydlig offentlig karaktär (multifunktionella torget, serveringen, black-boxen, de öppna samlingarna m.m.). Även om exempelvis den öppna studiemiljön främst riktar sig till eleverna från de intilliggande gymnasieskolorna så utgår det här förslaget ifrån att alla våningar är offentligt tillgängliga och byggnaden betraktas som ett lokalt kulturhus eller folkbibliotek. Kulturhusets verksamhet kan delas upp följande i tre delar: 1. Publika ytor: multifunktionellt torg, infozon, black-box, servering och utställningsdel. 2. Biblioteksverksamhet: öppna samlingar, tyst läsesal m.m. 3. Studieytor: öppen varierad läromiljö, grupprum, undervisningssalar, multimediarum m.m. En gemensam nämnare för dessa verksamheter är, trots deras olika karaktär, ett, av olika anledningar, stort behov av flexibla lokaler. Verksamheterna ställer dock olika krav på lokalutformningen i fråga om bland annat ljus, akustik, och rumskonfigurationer. De vänder sig också till något olika målgrupper och genom att separera verksamhetsdelarna undviks problem som uppstår när verksamheternas behov blir för motstridiga. Slakthusområdet kännetecknas av industrilokaler som tack vare sina stora dimensioner och volymer (ofta mer än dubbel takhöjd) visat sig vara bra på att anpassa sig till nya eller förändrade verksamheter. I projektets inledande skede ägnades mycket uppmärksamhet åt att utforma en, av områdets industrilokaler inspirerad, mycket generell och tillåtande grundstruktur, vilken utgör grunden för lärocentret. Tre stycken industrihallsinspirerade volymer, en för vardera verksamhetsdel, staplas på varandra i ett pelargrid och binds samman av en serie kärnor som bland annat innehåller trapphus och hissar. Därefter anpassas de generella ”industrihallarna”, med hjälp av ett sekundärt system av skiljeväggar och entresollplan, efter varje verksamhetsdels mycket specifika behov. Verksamhetsdelarnas separata funktioner och därav olika utformning förklaras i diagrammet ”verksamheter och intentioner” nedan. De publika ytorna samlas på bottenplanet som genom skjutväggar har en flytande gräns mot parken och gatan utanför. Våningen kännetecknas av stor öppenhet, flytande rumsgränser och möjlighet till samutnyttjande av ytorna (blackboxen kan öppnas mot torget). På entresollplanet ryms större delen av serveringsytan och en utställningslokal. I våning två inryms biblioteket, ett rum som utformats med boken i fokus. Intentionen är att biblioteket ska vara ett inåtvänt rum som ger möjlighet till kontemplation. Genom att fasaden på detta våningsplan kläs in i plåtar av sträckmetall som släpper in brutet ljus, men inte tillåter någon utsikt, skärmas biblioteket av från omvärlden och fylls av ett stillsamt ljus. Bokhyllorna är de mest påtagliga rumsskapande elementen som leder till ett näst intill labyrintiskt rörelsemönster genom lokalen. I våning tre inryms studiemiljön. Rummet som uppstår mellan och kring undervisningssalarna och grupprummen m.m. utgör en stor öppen varierad studiemiljö. Detta ”negativa” utrymme erbjuder stora variationer i fråga om skala, ljus och akustik, så att alla kan hitta en passande studieplats. Variationen förstärks av en varierad fönstersättning och förekomsten av taklanterniner.
Most of the spaces in the learning center in Slakthusområdet are of a distinct public character (the multipurpose indoor plaza, the cafeteria, the black box, the open archives etc.). Even though, for example, the open educational spaces mainly are intended for students from the adjacent upper secondary schools, this proposal is based on the idea that all floors are available to the public. The building is thought of as local cultural center and public library. The program of this cultural center can be divided into three main departments: 1. Public spaces: multipurpose indoor plaza, information zone, black box, cafeteria, and exhibition area. 2. Library spaces: open collections, quiet reading hall etc. 3. Educational spaces: open and varied learning environment, group rooms, lecture halls, multimedia room etc. For a variety of reasons these departments, despite their different character, share a common need for flexible spaces. The activities, however, require different light settings, acoustics, and room configurations. In addition, they address different target groups. By separating them into three different departments, problems, that could arise as a result of the activities having conflicting needs, are avoided. Slakthusområdet is characterized by industrial premises which, due to their large dimensions and volumes (often more than twice the normal celling height) have proven to be extremely flexible and able to adapt to new or changed activities. In the early stages of the project focus was – inspired by the industrial premises on site – on creating a flexible and allowing structure for the building. Three building volumes – inspired by these premises – one for each department, are stacked upon each other in a primary construction system of pillars and beams and are connected through a series of concrete cores containing staircases, (elevator-)shafts, and toilets etc. Each volume is then adapted to the specific needs of the department using a secondary system of lightweight interior walls and mezzanine levels. The differing functions and disposition of the departments are explained in the diagram “verksamheter och intentioner” (below). The public areas are gathered on the ground level, which can be opened towards the park and street using a sliding glass partition wall. The floor is categorized by openness, floating boundaries between the rooms and a possible co-use of the areas (the black box can be opened towards the multipurpose plaza). The major part of the serving area and the exhibition space are located on the mezzanine level. The library is hosted on the second floor, a space that has been designed with the book in focus. The intention has been to create an introvert room that allows contemplation. The façade is covered with expanded metal sheets which prevents the inflow of direct sunlight and direct view to the surroundings. In this way the library is shielded from the outside and filled with a tranquil, ethereal light. The bookshelves are the most palpable room shaping elements giving rise to an almost labyrinthic movement pattern. On the third floor the educational spaces are hosted. The leftover space between and around the lecture halls, the group rooms etc. constitutes the open and varied learning environment. This ”negative” room offers a great variety of scale, light and acoustics – everyone can find place suited for their needs. The variation is enhanced by irregularly placed windows and skylights.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Varierad"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros