Littérature scientifique sur le sujet « Aktivitetsteori »

Dansk ældrepolitik har det seneste årti været præget af stærke idéer om aktiv alderdom, uafhængighed og værdighed. Med afsæt i etnografiske indsigter om ældre danskere viser denne artikel, hvordan ældrepolitikkens fordringer om aktivitet og selvhjælp har gjort det delvist illegitimt at være svækket og plejekrævende. Artiklen argumenterer dermed for, at ældrepolitik, der primært baserer sig på aktivitetsteori, risikerer at bryde med den sociale kontrakt mellem individ og samfund, som har kendetegnet den danske velfærdsstat siden 1950’erne. Den viser også, at den sociale relation mellem plejekrævende ældre og omsorgsmedarbejdere ændrer sig som en konsekvens heraf.

Strukturerte intervensjonsprogrammer som implementeres i barnehager er ofte ikke tilpasset barnehagenes ulike kontekster og kompleksitet. Denne studien drøfter muligheter og barrierer i et intervensjonsdesign der personalgruppene er aktivt deltagende i å uforme og gjennomføre intervensjonens innhold. I prosjektet Barn i bevegelse var målet å forbedre betingelsene for barns fysisk aktive lek i barnehagen. Personalet bestemte mål og innhold for intervensjonen i deres institusjoner innenfor rammer gitt av forskerne, og personalet ble bedt om å dokumentere planlagte aktiviteter samt jevnlig dele og reflektere over praksiserfaringene sammen. Prosjektgruppen møtte personalet fem ganger under intervensjonen for kunnskapsdeling, gruppediskusjoner og idéforslag på praktiske aktiviteter. Studien er forankret i aktivitetsteori og bygger på data fra seks intervensjonsbarnehager. Evalueringen av intervensjonsdesignet ble gjennomført ved hjelp av spørreskjema. Faktorer som synes å ha betydning for en suksessfull implementering var inkludering av hele personalgruppen, personalets (med-)eierskap av prosjektet og formidling av praktiske ideer. Barnehagene benytter seg i større grad av en muntlig enn en skriftlig refleksjonskultur. Implementering av en skriftlig refleksjonspraksis var vanskelig å gjennomføre, både på grunn av tidspress og at intervensjonen ikke tilpasset dette godt nok til praksisfeltets kultur.

Som ett led i sin utveckling av skolväsendet, har Umeå kommun nyligen startat en implementering av en ny lärplattform kallad Lärum. Då denna plattform är ny, har fokus i stort legat på lärarnas uppfattning om denna, och hur integreringen i undervisningen skall ske. Detta då ett av de uttalade målen med plattformen syftat till att minska denna grupps arbetsbelastning. Mindre tid har således funnits att undersöka rektorernas roll i denna process. Denna studie presenterar hur rektorer inom Umeå kommun beskrivit implementeringsprocessen av lärplattformen Lärum. Utgångspunkten med uppsatsen har varit att undersöka vilka kontradiktioner som uppstått, genom att ställa det planerade tillvägagångssättet mot det praktiska arbetet kring implementeringen, och vilka faktorer som influerat och påverkat denna process. Inom ramen för studien intervjuades sju rektorer, där dessa fick svara på frågor om, och resonera kring hur de arbetat med implementeringen av Lärum. Vidare fick rektorerna berätta om hur de sett på sin roll som ledare, vilka faktorer de ansåg påverkat processen och hur de har hanterat och arbetat med dessa faktorer. Studien har med stöd av ett hermeneutiskt förhållningssätt och den kulturhistoriska aktivitetssteorin kunnat påvisa att rektorernas uppfattning om de centrala riktlinjerna i stor grad har påverkat implementeringen. Hur rektorn i den lokala skolmiljön uppfattar, tolkar och sedan praktiserar implementeringen utifrån lokala resurser har varit bidragande faktorer till denna uppfattning. Framförallt har så kallade piloter, vilket utgjorts av personer särskilt utbildade för implementeringen, visat sig vara nyckelpersoner för denna. Studien har därmed kunnat visa på hur piloterna i stor utsträckning ersatt rektorernas roll i processen.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.

Internationellt har kvinnors universitetsdeltagande ökat stadigt alltsedan samhället började bli mer egalitärt från och med 1960-talet. Mäns universitetsdeltagande har dock varit på nedåtgående trend sedan 1990-talet. Forskning har undersökt flera anledningar till kvinnors ökade intresse för högre utbildning, medan mäns minskade intresse är mindre beforskat. Trenden har i forskning kommit att kallas för ”det omvända könsgapet i högre utbildning”. Studien använder fenomenologisk metodologi för att undersöka mäns perspektiv av hur grundskolan som organisation påverkat deras val att inte eftersträva högre utbildning. Datainsamlingsmetoden har varit enskilda semi-strukturerade intervjuer, och urvalsgruppen har varit män mellan åldrarna 25 – 35 som slutfört svensk gymnasieutbildning och valt att inte eftersträva högre utbildning (N = 8). Studiens resultat har analyserats med aktivitetsteori. Resultatet visar att männensmotivation att lära i grundskolan inte innefattade aspekter relaterade till att eftersträva högre utbildning. Bidragande anledningar var att skolan inte visade hur fortsatt formell kunskapsförskaffande skulle gynna dem i sitt framtida arbetsliv. I kontrast visar resultatet att influenser hemifrån konkretiserade arbetslivet på ett sätt männen fann mer intressant och relaterbart. För att stärka mäns vilja att eftersträva högre utbildning rekommenderas skolan som organisation att skapa en tydligare koppling mellan högre utbildning och arbetsliv. Flera förslag för detta ges i rapportens analys och diskussion.

Det finns IT-system i verksamheter som inte är verksamhetsstödjande. Dessa ITsystem fungerar mer som hinder än stöd för personalen i utförande av arbetet. Det finns därmed behov av utveckling av IT-system så att de blir verksamhetsstödjande. Denna forsknings förslag är att denna utveckling bör ske med en designteori och metod. Designteorin och metoden har konstruerats genom en eklektisk och kumulativ kunskapsutveckling. Teoretiska komponenter från designteorierna handlingsbarhetsteori och aktivitetsteori har integrerats till en designteori för verksamhetsstödjande IT-system. Metodkomponenter från metoder för verksamhetsutveckling, systemutveckling och utvärdering baserade på handlingsbarhetsteori eller aktivitetsteori har integrerats till en metod för utveckling av verksamhetsstödjande IT-system. Designteorin och metoden har validerats empiriskt genom tillämpning i tre olika utvecklingsprojekt, vilka har studerats. Resultatet och kunskapsbidraget är ett förslag på en designteori och metod för design av verksamhetsstödjande IT-system, DEVIS. Designteorin beskriver och förklarar IT-system, verksamheter och deras relationer och innehåller designprinciper som föreskriver hur verksamhetsstödjande IT-system bör utvecklas. Metoden kan användas för både nyutveckling och vidareutveckling av IT-system och verksamheter och innehåller en arbetsprocess med ett antal olika tekniker och notationer för att studera och beskriva IT-system och verksamheter, analysera problem och förändringar, värdera verksamhetsstödjande och ge förslag på utveckling av IT-system och verksamhet.

Studien ämnar öka förståelsen för vilka förutsättningar ett elevhälsoteam ser för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram på gymnasieskolan. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap om hur förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med sitt eget åtgärdsprogram kan skapas. Delaktighet är tydligt framskrivet som ett mål i skollagen. Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är inte lika tydligt formulerade i frågan. Arbetet utgår ifrån kulturhistorisk aktivitetsteori och den tillhörande modellen, aktivitetssystemet som används som analysram. Modellen hjälper till att synliggöra förutsättningarna för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogrammet, samt vilka förutsättningar som finns för att utöka delaktigheten framöver, sett ur elevhälsoteamets perspektiv. Det empiriska materialet samlades in under en semistrukturerad gruppintervju. Målsättningen med intervjun var att försöka förstå vilka förutsättningar för elevens delaktighet, elevhälsoteamet kunde se, i upprättandet av och i processen kring åtgärdsprogrammet. Fokus har legat på frågor angående elevhälsoteamets erfarenheter, tankar och önskningar kring processen för att komma åt fenomenet; elevdelaktighet i samband med upprättandet av åtgärdsprogram. Det insamlade materialet analyserades utifrån aktivitetssystemets olika knutpunkter men också utifrån de konflikter som uppstod i aktivitetssystemet.I resultatet visar det sig att förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram, är något som finns som givna ramar i elevhälsoteamets dagliga arbete. Det blir också synligt att förutsättningarna även skapas i det dagliga arbetet. I resultatet framträder alltså förutsättningar som både givna och skapade. Förutsättningarna placeras och blir tydliggjorda i aktivitetssystemets olika knutpunkter. Det blir tydligt i resultatet att mellan eller inom dessa knutpunkter uppstår konflikter. Det är i dessa konflikter som möjligheter för ökad delaktighet för eleven framöver presenterar sig. Studien skulle kunna vara intressant för vem som helst i skolsamhället som intresserar sig för demokratifrågor rörande eleven i behov av särskilt stöd.

Bakgrund Formativ bedömning innebär att bevis för elevers visade kunskaper framkallas och används för att göra anpassningar i undervisningen som gynnar elevernas lärande. Formativ bedömning innefattar också att eleverna delges lärandeintentioner och framgångskriterier, att de får framåtsyftande feedback, att de aktiveras som läranderesurser för varandra samt att de aktiveras som ägare av sin egen kunskap. Det finns flera forskningsöversikter som påvisat att formativa undervisningspraktiker gynnar elevers lärande. Det förekommer också kritik mot dessa forskningsöversikter. Ytterligare forskning har visat att en formativ undervisningspraktik ställer krav på lärares kompetens vad gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. Syfte Syftet var att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 tillämpar formativ bedömning och dokumentation i matematikämnet, hur de motiverar denna praktik samt vilka förutsättningar och svårigheter de möter i utövandet av praktiken. Metod I denna kvalitativa undersökning användes semistrukturerad intervju som verktyg. Informanterna i intervjuerna var yrkesverksamma lärare i en svensk kommun vilka fått löpande fortbildning kring formativ bedömning. Resultat Undersökningen åskådliggjorde en stor variation av motiv och handlingar lärarna emellan. De för lärarna gemensamma motiven, handlingarna och förutsättningarna åskådliggjorde en komplex verklighet. Till en formativ klassrumspraktik lyfte lärarna klassrumsklimatet som ett motiv men också som en förutsättning som påverkade praktiken. Resultatet tydde också på att lärare som såg undervisning, planering och dokumentation som en sammanhållen helhet också upplevde dokumentationen som en naturlig och inte lika betungande del av sitt arbete. Lärarna uttryckte att de ville utveckla en dokumentationsform som de var bekväma med. Detta var en process som lärarna hade kommit olika långt i.

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool.

The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden.

The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design.

The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process.

Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.

Äldreomsorgen har länge varit reglerad av marknadsstyrning och ekonomiska vinster där effektivitet utgör en kärna. En följd av detta beskrivs bland annat vara nedskärningar och minskade resurser. Detta trots att befolkningsgruppen äldre blir allt större. Hur detta påverkar individer beroende av denna välfärd anses därför angeläget att beforska. Syftet med denna studie var att få en djupare kunskap och förståelse om hur äldre upplever att viktiga behov för ett gott åldrande blir tillfredsställda i särskild boendeform, samt vad dessa behov har för betydelse för välmående. Resultatet baserar sig på fyra semistrukturerade intervjuer som genom kvalitativ innehållsanalys bearbetats. Genomgående i studien har tidigare forskning av området samt teoretiska perspektiv så som aktivitetsteori, disengagemangsteori och socialgerontologi präglat tolkningen av resultatet. Av resultatet framgår att äldre boende på särskilt boende överlag är nöjda och att upplevelsen av tillfredsställelse gällande viktiga behov är relativt god. De sociala behoven har i studien beskrivits som det mest essentiella.

2019-01-15

Skolan idag står inför stora utmaningar i att erbjuda elever en likvärdig utbildning oavsett varman bor i Sverige. Detta avspeglas framförallt i glesbygdsskolan där det råder brist i behöriga lärare och elevunderlag, vilket som fjärrundervisning kan råda bot på. Denna studie har därför ur ett lärarperspektiv, samt inom ramen för kulturhistorisk aktivitetsteori ämnat att analysera och förstå fjärrundervisning samt strukturella och organisatoriska förutsättningar förutveckling av PDK som en förutsättning för fjärrundervisning. För att besvara syftet användes följande forskningsfrågor: Hur förstår lärarna objektet med fjärrundervisning inom ramen för svensk skola? Hur upplever fjärrlärare sin pedagogiska digitala kompetens och hur kan det förstås som en förutsättning för att utveckla och bedriva fjärrundervisning? Hur upplever fjärrlärare möjligheter och begränsningar i det skolorganisatoriska stödet som förutsättning till att utveckla pedagogisk digital kompetens som ett stöd för fjärrundervisning? Undersökningen genomfördes på 10 stycken fjärrlärare där TPACK-enkätundersökningar samt intervjuer analyserats, diskuterats och presenterats inom en hermeneutisk metodansats samt i grund av kulturhistorisk aktivitetsteori. Resultatet visade genomgående att samtliga skolorganisationer med huvudmän och ledning bör arbeta ytterligare för att skapa en gemensam samsyn på vad fjärrundervisning är samt förutsättningar för PDK då det saknas på flertalet skolor, men slutsatsen framförallt är att förutsättningar måste skapas på nationell nivå då det blir avgörande för en likvärdig skola nu och i framtiden.

In this chapter we present and discuss how cultural-historical activity theory (CHAT) can inform and contribute to action research. The discussion is based on a study of how principles in activity theory are translated and applied by participants in a PhD course on action research at Oslo Metropolitan University. Key findings show that when participants use activity theory as a thinking tool in their action research projects, they identify systemic contradictions which in turn contribute to increased understanding of what potentially hinders and promotes change and development in their projects.