Pour voir les autres types de publications sur ce sujet consultez le lien suivant : Aktivitetsteori.

Thèses sur le sujet « Aktivitetsteori »

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres

Choisissez une source :

Consultez les 46 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Aktivitetsteori ».

À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.

Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.

1

Brunn, Karl, et Leo Hansson. « "Vi har inger val" : En studie om implementeringen av lärplattformen Lärum i Umeå kommun ur ett rektorsperspektiv ». Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118059.

Texte intégral
Résumé :
Som ett led i sin utveckling av skolväsendet, har Umeå kommun nyligen startat en implementering av en ny lärplattform kallad Lärum. Då denna plattform är ny, har fokus i stort legat på lärarnas uppfattning om denna, och hur integreringen i undervisningen skall ske. Detta då ett av de uttalade målen med plattformen syftat till att minska denna grupps arbetsbelastning. Mindre tid har således funnits att undersöka rektorernas roll i denna process. Denna studie presenterar hur rektorer inom Umeå kommun beskrivit implementeringsprocessen av lärplattformen Lärum. Utgångspunkten med uppsatsen har varit att undersöka vilka kontradiktioner som uppstått, genom att ställa det planerade tillvägagångssättet mot det praktiska arbetet kring implementeringen, och vilka faktorer som influerat och påverkat denna process. Inom ramen för studien intervjuades sju rektorer, där dessa fick svara på frågor om, och resonera kring hur de arbetat med implementeringen av Lärum. Vidare fick rektorerna berätta om hur de sett på sin roll som ledare, vilka faktorer de ansåg påverkat processen och hur de har hanterat och arbetat med dessa faktorer. Studien har med stöd av ett hermeneutiskt förhållningssätt och den kulturhistoriska aktivitetssteorin kunnat påvisa att rektorernas uppfattning om de centrala riktlinjerna i stor grad har påverkat implementeringen. Hur rektorn i den lokala skolmiljön uppfattar, tolkar och sedan praktiserar implementeringen utifrån lokala resurser har varit bidragande faktorer till denna uppfattning. Framförallt har så kallade piloter, vilket utgjorts av personer särskilt utbildade för implementeringen, visat sig vara nyckelpersoner för denna. Studien har därmed kunnat visa på hur piloterna i stor utsträckning ersatt rektorernas roll i processen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Johansson, Patrik. « Distribuerad kognition och aktivitetsteori som perspektiv i analysen av kognitiva arbetsmiljöproblem : En etnografisk fallstudie ». Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10215.

Texte intégral
Résumé :
Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Pettersson, Oscar. « OMVÄNDA KÖNSGAPET I HÖGRE UTBILDNING : Synliggörandet av det manliga perspektivet genom kultur-historisk aktivitetsteori ». Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188405.

Texte intégral
Résumé :
Internationellt har kvinnors universitetsdeltagande ökat stadigt alltsedan samhället började bli mer egalitärt från och med 1960-talet. Mäns universitetsdeltagande har dock varit på nedåtgående trend sedan 1990-talet. Forskning har undersökt flera anledningar till kvinnors ökade intresse för högre utbildning, medan mäns minskade intresse är mindre beforskat. Trenden har i forskning kommit att kallas för ”det omvända könsgapet i högre utbildning”. Studien använder fenomenologisk metodologi för att undersöka mäns perspektiv av hur grundskolan som organisation påverkat deras val att inte eftersträva högre utbildning. Datainsamlingsmetoden har varit enskilda semi-strukturerade intervjuer, och urvalsgruppen har varit män mellan åldrarna 25 – 35 som slutfört svensk gymnasieutbildning och valt att inte eftersträva högre utbildning (N = 8). Studiens resultat har analyserats med aktivitetsteori. Resultatet visar att männensmotivation att lära i grundskolan inte innefattade aspekter relaterade till att eftersträva högre utbildning. Bidragande anledningar var att skolan inte visade hur fortsatt formell kunskapsförskaffande skulle gynna dem i sitt framtida arbetsliv. I kontrast visar resultatet att influenser hemifrån konkretiserade arbetslivet på ett sätt männen fann mer intressant och relaterbart. För att stärka mäns vilja att eftersträva högre utbildning rekommenderas skolan som organisation att skapa en tydligare koppling mellan högre utbildning och arbetsliv. Flera förslag för detta ges i rapportens analys och diskussion.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Broberg, Hanna. « DEVIS : Design av verksamhetsstödjande IT-system : En designteori och metod ». Doctoral thesis, Linköpings universitet, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17851.

Texte intégral
Résumé :
Det finns IT-system i verksamheter som inte är verksamhetsstödjande. Dessa ITsystem fungerar mer som hinder än stöd för personalen i utförande av arbetet. Det finns därmed behov av utveckling av IT-system så att de blir verksamhetsstödjande. Denna forsknings förslag är att denna utveckling bör ske med en designteori och metod. Designteorin och metoden har konstruerats genom en eklektisk och kumulativ kunskapsutveckling. Teoretiska komponenter från designteorierna handlingsbarhetsteori och aktivitetsteori har integrerats till en designteori för verksamhetsstödjande IT-system. Metodkomponenter från metoder för verksamhetsutveckling, systemutveckling och utvärdering baserade på handlingsbarhetsteori eller aktivitetsteori har integrerats till en metod för utveckling av verksamhetsstödjande IT-system. Designteorin och metoden har validerats empiriskt genom tillämpning i tre olika utvecklingsprojekt, vilka har studerats. Resultatet och kunskapsbidraget är ett förslag på en designteori och metod för design av verksamhetsstödjande IT-system, DEVIS. Designteorin beskriver och förklarar IT-system, verksamheter och deras relationer och innehåller designprinciper som föreskriver hur verksamhetsstödjande IT-system bör utvecklas. Metoden kan användas för både nyutveckling och vidareutveckling av IT-system och verksamheter och innehåller en arbetsprocess med ett antal olika tekniker och notationer för att studera och beskriva IT-system och verksamheter, analysera problem och förändringar, värdera verksamhetsstödjande och ge förslag på utveckling av IT-system och verksamhet.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Carlströmer, Anna. « Förutsättningar för elevens delaktighet Ett elevhälsoteams erfarenheter angående arbetet med åtgärdsprogram på gymnasieskolan ». Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28942.

Texte intégral
Résumé :
Studien ämnar öka förståelsen för vilka förutsättningar ett elevhälsoteam ser för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram på gymnasieskolan. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap om hur förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med sitt eget åtgärdsprogram kan skapas. Delaktighet är tydligt framskrivet som ett mål i skollagen. Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är inte lika tydligt formulerade i frågan. Arbetet utgår ifrån kulturhistorisk aktivitetsteori och den tillhörande modellen, aktivitetssystemet som används som analysram. Modellen hjälper till att synliggöra förutsättningarna för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogrammet, samt vilka förutsättningar som finns för att utöka delaktigheten framöver, sett ur elevhälsoteamets perspektiv. Det empiriska materialet samlades in under en semistrukturerad gruppintervju. Målsättningen med intervjun var att försöka förstå vilka förutsättningar för elevens delaktighet, elevhälsoteamet kunde se, i upprättandet av och i processen kring åtgärdsprogrammet. Fokus har legat på frågor angående elevhälsoteamets erfarenheter, tankar och önskningar kring processen för att komma åt fenomenet; elevdelaktighet i samband med upprättandet av åtgärdsprogram. Det insamlade materialet analyserades utifrån aktivitetssystemets olika knutpunkter men också utifrån de konflikter som uppstod i aktivitetssystemet.I resultatet visar det sig att förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram, är något som finns som givna ramar i elevhälsoteamets dagliga arbete. Det blir också synligt att förutsättningarna även skapas i det dagliga arbetet. I resultatet framträder alltså förutsättningar som både givna och skapade. Förutsättningarna placeras och blir tydliggjorda i aktivitetssystemets olika knutpunkter. Det blir tydligt i resultatet att mellan eller inom dessa knutpunkter uppstår konflikter. Det är i dessa konflikter som möjligheter för ökad delaktighet för eleven framöver presenterar sig. Studien skulle kunna vara intressant för vem som helst i skolsamhället som intresserar sig för demokratifrågor rörande eleven i behov av särskilt stöd.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Albin, Evelina, et Magdalena Humila. « Formativ bedömning och dokumentation : Matematiklärares motiv, handlingar och förutsättningar ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1040.

Texte intégral
Résumé :
Bakgrund Formativ bedömning innebär att bevis för elevers visade kunskaper framkallas och används för att göra anpassningar i undervisningen som gynnar elevernas lärande. Formativ bedömning innefattar också att eleverna delges lärandeintentioner och framgångskriterier, att de får framåtsyftande feedback, att de aktiveras som läranderesurser för varandra samt att de aktiveras som ägare av sin egen kunskap. Det finns flera forskningsöversikter som påvisat att formativa undervisningspraktiker gynnar elevers lärande. Det förekommer också kritik mot dessa forskningsöversikter. Ytterligare forskning har visat att en formativ undervisningspraktik ställer krav på lärares kompetens vad gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik. Syfte Syftet var att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 tillämpar formativ bedömning och dokumentation i matematikämnet, hur de motiverar denna praktik samt vilka förutsättningar och svårigheter de möter i utövandet av praktiken. Metod I denna kvalitativa undersökning användes semistrukturerad intervju som verktyg. Informanterna i intervjuerna var yrkesverksamma lärare i en svensk kommun vilka fått löpande fortbildning kring formativ bedömning. Resultat Undersökningen åskådliggjorde en stor variation av motiv och handlingar lärarna emellan. De för lärarna gemensamma motiven, handlingarna och förutsättningarna åskådliggjorde en komplex verklighet. Till en formativ klassrumspraktik lyfte lärarna klassrumsklimatet som ett motiv men också som en förutsättning som påverkade praktiken. Resultatet tydde också på att lärare som såg undervisning, planering och dokumentation som en sammanhållen helhet också upplevde dokumentationen som en naturlig och inte lika betungande del av sitt arbete. Lärarna uttryckte att de ville utveckla en dokumentationsform som de var bekväma med. Detta var en process som lärarna hade kommit olika långt i.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Broberg, Hanna. « Verksamhetsanpassade IT-stöd : Designteori och metod ». Licentiate thesis, Linköping University, Linköping University, VITS, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7938.

Texte intégral
Résumé :

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Alex, Johan. « Business Navigator : Användarcentrerad utveckling av framtidens internetbank ». Thesis, Uppsala University, Division of Human-Computer Interaction, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-120203.

Texte intégral
Résumé :

This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool.

The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden.

The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design.

The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process.

Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Edbjörk, Nina. « Att vara äldre på särskilt boende - en meningsfull tillvaro ? : En kvalitativ studie om hur äldre upplever att fysiska, psykiska och sociala behovblir tillfredsställda som boende i särskild boendeform ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35673.

Texte intégral
Résumé :
Äldreomsorgen har länge varit reglerad av marknadsstyrning och ekonomiska vinster där effektivitet utgör en kärna. En följd av detta beskrivs bland annat vara nedskärningar och minskade resurser. Detta trots att befolkningsgruppen äldre blir allt större. Hur detta påverkar individer beroende av denna välfärd anses därför angeläget att beforska. Syftet med denna studie var att få en djupare kunskap och förståelse om hur äldre upplever att viktiga behov för ett gott åldrande blir tillfredsställda i särskild boendeform, samt vad dessa behov har för betydelse för välmående. Resultatet baserar sig på fyra semistrukturerade intervjuer som genom kvalitativ innehållsanalys bearbetats. Genomgående i studien har tidigare forskning av området samt teoretiska perspektiv så som aktivitetsteori, disengagemangsteori och socialgerontologi präglat tolkningen av resultatet. Av resultatet framgår att äldre boende på särskilt boende överlag är nöjda och att upplevelsen av tillfredsställelse gällande viktiga behov är relativt god. De sociala behoven har i studien beskrivits som det mest essentiella.

2019-01-15

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Stenman, Saga. « Fjärrundervisning - Skolans verktyg för likvärdig utbildning ? : En aktivitetsteoretisk analys av fjärrlärares syn på fjärrundervisning och pedagogisk digital kompetens ». Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161094.

Texte intégral
Résumé :
Skolan idag står inför stora utmaningar i att erbjuda elever en likvärdig utbildning oavsett varman bor i Sverige. Detta avspeglas framförallt i glesbygdsskolan där det råder brist i behöriga lärare och elevunderlag, vilket som fjärrundervisning kan råda bot på. Denna studie har därför ur ett lärarperspektiv, samt inom ramen för kulturhistorisk aktivitetsteori ämnat att analysera och förstå fjärrundervisning samt strukturella och organisatoriska förutsättningar förutveckling av PDK som en förutsättning för fjärrundervisning. För att besvara syftet användes följande forskningsfrågor: Hur förstår lärarna objektet med fjärrundervisning inom ramen för svensk skola? Hur upplever fjärrlärare sin pedagogiska digitala kompetens och hur kan det förstås som en förutsättning för att utveckla och bedriva fjärrundervisning? Hur upplever fjärrlärare möjligheter och begränsningar i det skolorganisatoriska stödet som förutsättning till att utveckla pedagogisk digital kompetens som ett stöd för fjärrundervisning? Undersökningen genomfördes på 10 stycken fjärrlärare där TPACK-enkätundersökningar samt intervjuer analyserats, diskuterats och presenterats inom en hermeneutisk metodansats samt i grund av kulturhistorisk aktivitetsteori. Resultatet visade genomgående att samtliga skolorganisationer med huvudmän och ledning bör arbeta ytterligare för att skapa en gemensam samsyn på vad fjärrundervisning är samt förutsättningar för PDK då det saknas på flertalet skolor, men slutsatsen framförallt är att förutsättningar måste skapas på nationell nivå då det blir avgörande för en likvärdig skola nu och i framtiden.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
11

Leino, Lindell Tiina. « Erfarenheter och potentiella transformationer : Lärare och elever beskriver hur mobiltelefoner kan användas för skoluppgifter ». Licentiate thesis, KTH, Lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-227155.

Texte intégral
Résumé :
I denna licentiatuppsats undersöks lärares och elevers erfarenheter av och synpunkter på mobilanvändning för skoluppgifter. Forskningsprojektet knyter an till en årlig studiebesöksaktivitet som äger rum i en medelstor kommun i västra Sverige. Elever i kommunens grundskola besöker därvid en gymnasieskola för att genomföra olika moment i teknikundervisningen. Studien har sitt ursprung i att lärare tidigare upplevt problem med studiebesöksaktiviteten och föreslagit att mobiltelefoner skulle kunna användas för att komma till rätta med problemen. Därför undersöks synpunkter från två lärare och sju elever, vilka tidigare deltagit i denna aktivitet, beträffande hur den kan förändras med hjälp av mobiltelefoner. Syftet har varit att öka vår förståelse om hur mobiltelefoner kan användas som stöd för skoluppgifter, samt vilka problem en sådan användning kan orsaka, enligt lärares och elevers beskrivningar. Mer specifikt innebär syftet en undersökning av en designprocess där lärare och elever uttryckt erfarenheter av elevers mobilanvändning för skoluppgifter och synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas för att förändra studiebesöksaktiviteten. För att möta syftet har licentiatuppsatsen följande tre frågeställningar: - Vilka erfarenheter beskriver lärare och elever av elevers mobilanvändning för skoluppgifter?– Hur kan elevers mobilanvändning potentiellt transformera en studiebesöksaktivitet, enligt lärares och elevers beskrivningar? – Vilket är sambandet mellan deltagarnas uttryckta förslag för studiebesöksaktiviteten och deras erfarenheter av mobilanvändning? Frågeställningarna besvaras med hjälp av kulturhistorisk aktivitetsteori och kvalitativa gruppintervjumetoder. För analyserna har en ny analytisk modell utvecklats och tillämpats. Resultaten visar att elever har använt mobiltelefoner som stöd för att göra skoluppgifter i flera ämnen. De har även erfarenheter av att mobilanvändning har orsakat problem. Det är främst användningen av meddelanden och vissa regler för mobilanvändande som vållat problem. Därtill visar resultaten att samtliga deltagare anser att fotografier kan användas som stöd för studiebesöksaktiviteten. Enligt samtliga kan mobilanvändning bli problematisk om mobiltelefoner används för andra syften. Resultaten visar även en komplexitet i deltagarnas synpunkter på hur mobiltelefoner kan vara användbara för studiebesöksaktiviteten, eftersom deras förslag är motstridiga. Deltagarnas erfarenheter av mobilanvändning är i viss mån relaterade till deras synpunkter om hur mobiltelefoner kan användas. Mycket tyder på att deras erfarenheter av upplevda problem under studiebesöksaktiviteten till stor del har format deras synpunkter på hur mobiltelefoner kan användas som stöd för aktiviteten. Resultaten bidrar med nya pusselbitar av kunskap som kan relateras till en vidare tillämpning. För det lokala sammanhang där studien genomförts kan resultaten understödja nya insikter om såväl de möjligheter som de problem som en framtida implementering av mobiltelefoner i undervisningen kan bidra till.
This licentiate thesis examines the views and experiences of teachers and students concerning the use of smartphones for school tasks. The research project is linked to an annual study visit in a medium-sized municipality in western Sweden, during which elementary school students visit a senior secondary school to enhance their technology education. The rationale behind the study is the fact that teachers have previously experienced problems with such activities and suggested that smartphones could be useful for solving the problems. Therefore, the views of two teachers and seven students about how smartphones could be used to improve the situation were investigated. The teachers and students in this study had previously taken part in a study visit. The aim of the research was to increase our understanding of how smartphone use can support school tasks, as well as the problems it may cause, based on descriptions by teachers and students. More specifically, the aim was to explore a design process by asking teachers and students to describe their experiences of students’ use of smartphones for school tasks and their views on how smartphones could be employed in the study visit. To achieve the aim, the following three questions were posed: -How do teachers and students experience students’ use of smartphones for school tasks? -How can students’ smartphone use potentially transform a study visit? -How do the participants’ experiences of using smartphones relate to their proposals for the study visit? The research questions are addressed using cultural-historical activity theory and qualitative group interview methods. For the analysis, a new analytical model was developed and applied. The results reveal that students used smartphones to support school tasks in several subjects. They also described situations in which smartphone use caused problems, mainly due to the sending and receipt of messages and the need to adhere to certain rules. In addition, all participants suggested that photographs could support the activities of the study visit and that smartphone use could be problematic if employed for other reasons. The results also demonstrate conflicts within the participants’ views because their proposals are contradictory. The participants’ experiences of smartphone use to some extent determine their views on how smartphones could be employed. The findings indicate that their experiences of problems in connection with the study visit greatly influenced their views on how smartphones could be used in support of it. The result contributes new knowledge that can be related to future research and design processes. In the local context, in which the study visit took place, the present results may provide new insights into opportunities and problems associated with the future use of smartphones.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
12

Franzén, Åsa, et Jonas Bergkvist. « Designförslag på alkolåsmodul för båtar : ». Thesis, Högskolan i Kalmar, Institutionen för kommunikation och design, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-763.

Texte intégral
Résumé :
I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig. Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT). Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen.
In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”. The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT). The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip. This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
13

Pettersson, Olof. « "Vi jobbar ändå på en myndighet va" : Hur klarspråk tillämpas på Försäkringskassan ur ett praktikerperspektiv ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256394.

Texte intégral
Résumé :
Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna. Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan. Det andra materialet består av Försäkringskassans interna klarspråksutbildning, som är uppdelad i en webbutbildning och ett lärarlett kurstillfälle. Materialet från kurstillfället är insamlat genom etnografiska fältobservationer. Analysmetoden är baserad på aktivitetsteori. Analysen av intervjuerna visar att handläggarnas verksamhet inrymmer två olika normuppsättningar kring skrivande. Den ena uppsättningen främjar framför allt juridisk korrekthet i texterna. Den andra uppsättningen främjar framför allt så begripliga texter som möjligt. Handläggarna prioriterar i praktiken normuppsättningarna olika högt, där den normuppsättning som främjar juridisk korrekthet oftare ges högre prioritet. Analysen av utbildningen visar att webbutbildningen förmedlar klarspråksråden utan att anpassa dem till lokala skrivförutsättningar. Däremot kan kursledaren vid det lärarledda tillfället anpassa råden genom att bland annat förhandla om expertroller samt visa diskursrespekt. Resultaten visar dels att praktikernas övergripande mål är att undvika omprövningar, dels att myndighetens övergripande mål med klarspråksutbildningen är att medborgarna begriper. På grund av hur olika målen är, och på grund av att handläggarna har ansvaret för sina texter, får klarspråksutbildningen begränsade effekter på handläggarnas slutgiltiga skrivande.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
14

Walfridsson, Andreas. « Skapande av innovativ och välunderbyggd konceptdesign med stöd av ramverk för medierad handling : En undersökning av hur ”The Mediated Action Sheets”, ett ramverk för interaktions- och tjänstedesign, kan och bör användas ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94344.

Texte intégral
Résumé :
Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats. Resultatet av studien skulle kunna rikta vidareutvecklingen av ramverket och beaktas av interaktionsdesigners som vill undvika fallgropar och istället generera initiativtagande, innovativa och välunderbyggda designkoncept.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
15

Michailoff, Julia. « En kvalitativ studie om vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen ». Thesis, Linköpings universitet, Interaktiva och kognitiva system, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151409.

Texte intégral
Résumé :
Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
16

Karlow, Egil. « Frihet och inflytande ur barns och pedagogers perspektiv ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32356.

Texte intégral
Résumé :
Denna studie undersöker förutsättningarna för barns och vuxnas inflytande och frihet i förskolan. Studien bygger på observationer, intervjuer och diskussioner på en förskoleavdelning. Frihet definieras i studien – i linje med Marx och den dialektiska traditionen – som människans förmåga att uppleva och förändra verkligheten på ett aktivt meningsskapande sätt. Hur framgångsrika individerna är i sitt meningsskapande tolkas i samspelet mellan subjektens aktivitet och yttre omständigheter. Denna analytiska metod utvecklas i linje med aktivitetsteori, utifrån Vygotskij och Leontiev.I analysen – som också innefattar teorier från Habermas och Honneth – kopplas ökade krav på resultat och lärande i förskolan till en avsaknad av frihet för både vuxna och barn. Detta framträder hos vuxna dels i hur de uppfattar sig som passiva objekt för yttre krav dels i en upplevd brist på erkännande i yrkesrollen. Från barnens perspektiv inskränker ett mer formaliserat och planerat lärande möjligheter till fri lek, vilket barnen efterfrågar.Studier gjorda av Anette Emilson och Klara Dolk bekräftar bilden av styrda aktiviteter som hinder för barns inflytande. Men andra observationer i föreliggande studie motsäger också detta. Vissa sätt på vilket vuxna och barn skapar mening skulle inte vara möjligt utan planerade aktiviteter och organiserade möten. I en närstudie av två aktiviteter framstår inte pedagogens styrning som den mest avgörande faktorn för barns inflytande. Utifrån Csikszentmihalyis begrepp "flow" och Bjørkvold term "musisk" bedöms den avgörande faktorn för barnens frihet vara mer tydligt knuten till det sätt som barnen agerar. Detta frigörande förhållningssätt utmärks av en aktiv närvaro utan rädsla för misslyckande samt upplevelsen av verkligheten som föränderlig och dynamisk.
This study examines the conditions for children’s and adults' influence and freedom in preschool. The study is based on observations, interviews and discussions in a preschool class. Freedom is defined – in accordance with Marx and the dialectical tradition – as the human ability to experience and reshape reality in an active way that creates meaning. The success of children and adults in the creation of meaning is, in the study, examined in the interplay between the subjects’ action and the external circumstances. This analytic method is developed in accordance with activity theory, following Vygotskij and Leontiev.In the analysis – which also employs Habermas’s and Honneth’s theories – the increasing demands on results and learning in preschool are linked to a lack of freedom of both children and adults. The lack of freedom among adults appears both in relation to how they seem to experience themselves as passive objects of external demands and in relation to how they perceive a lack of recognition in their profession. From the children's horizons, a focus on a more formalized and planned learning can be interpreted as an obstacle for their desire for free play.Studies done by Anette Emilson and Klara Dolk confirm this picture of controlled activity as an obstacle to children's influence. But other central findings in my study contradict this viewpoint. Some of the ways in which children and adults create meaning, as observed in the study, would not be possible without planned activities and organized meetings. Furthermore, in a close study of two activities at the preschool, teacher control does not appear to be the most important factor determining children’s freedom. Based on Csikszentmihalyis concept of "flow" and Bjørkvolds concepts "musisk", the key factor for children’s freedom in the activity seems more strongly linked to the way in which children act and relate. This liberating way of being is defined in the way they are actively present without fear of failure and an ability to experience reality as changeable and dynamic.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
17

Olovsson, Peter. « Att motverka fragmentering av arbete vid design av informations- och kommunikationsteknik : en fallstudie av IT i sjukvården ». Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6466.

Texte intégral
Résumé :

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom

datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare

forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det

perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två

kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att

beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga

slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande

av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler

för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid

utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.

Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat

sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa

aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
18

Lennholm, Malin. « Framgångsfaktorer och hinder för elevhälsoarbete : Ingen organisation är starkare än dess svagaste länk ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28200.

Texte intégral
Résumé :
Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer. Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan. Det finns dessutom en tydlig ledning och struktur i organisationen där rutiner och ansvarsfördelning är väl kända och accepterade av personalen. Det förebyggande arbetet bland personal och elever är betydelsefullt. Beslutsprocessen är snabb och dokumentationen upplevs som betydelsefull och användbar i praktiken. Det utgår stöd till elever i svårigheter utifrån deras individuella behov där lärarna visar att de tror på elevens förmåga att lyckas. Arbetet har sin grund i att det råder en positiv stämning bland både personal och elever, där det förebyggande arbetet för att stärka elevernas självkänsla och självtillit är betydelsefullt.   De hinder eller svårigheter som kan finnas för utvecklingsarbetet med Elevhälsan är att det inte finns något facit på hur verksamheten ska organiseras, varje skola måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Brist på tid, långdragen beslutsprocess och komplicerad dokumentation av elevärenden kan vara andra hinder. En otydlig ledningsorganisation kring Elevhälsans arbete utgör dessutom hinder för att utveckla en fungerande Elevhälsa.
The aim of this study is to find factors for success, and indicated impediments to achieving a well-functioning organization for students’ health. The study was carried out with qualitative in-depth interviews with the staff of the Students’ Health Organization for grade 6-9 at a school in the middle of Sweden, which according to the Swedish National School Board (Skolverket) is considered to have a well-functioning organization for student’s health. The results are also based on conversations held with other staff members of the school and observations made in different classrooms. Data from the interviews, conversations and observations have been analyzed based on the activity theory, focusing on descriptions of the goals, actions and operations of the different professions of the Students’ Health Organization. The study shows how the work of the different professions of the Students’ Health Organization, as well as the cooperation among the different professions, contributes to a well-functioning organization for students’ health. The work of the Students’ Health Organization revolves around promoting the health of the students’ and to establish prerequisites for the students to reach the knowledge requirements. This work is based on values and ethics where much effort is put into the relationship-building and good interactions among students and students and staff. There is also a distinct leadership and a structure of the school organization where routines and distribution of responsibility is well known and accepted by all staff. The preventive work among staff and students is important. The decision procedure is quick and the documentation is experienced as significant, important and useful in everyday work. Support is given to student in need, based on their individual needs and it is shown that there is belief in the students’ abilities to succeed. The work has its foundation in a positive attitude among both staff and students, where the preventive work; to enhance the students’ self-esteem is of great importance. The impediments or difficulties that can be found for the development of a functioning students’ health organization is that there is no key or straight answer to how the work should be organized; each school has to create its own model based on its own conditions. Lack of time, protracted decision procedures and complicated documentation of students needs, abilities and how to work with them are other impediments. An indistinct leadership of the students’ health organization and their work is also an impediment to the development of a functioning students’ health organization itself.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
19

Allawerdi, Rabii, et Raisa Kemppainen. « Aktiviteter som främjar samarbete inom kreativa online communitys : En fallstudie om social loafing ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96556.

Texte intégral
Résumé :
Det finns en utmaning för designers att skapa digitala miljöer som främjar aktivitet, för att skapa goda vanor och rutiner som leder till växandet av communitys. Online communitys kan ibland sakna målstyrning som leder till minskat engagemang och motivation för medlemmar att bidrag till communityt. Det kan vara svårt för deltagare i dessa digitala miljöer att se vilket värde deras egna bidragande skapar. Eftersom online communitys får en allt mer växande roll i dagens samhälle när distanskollaborationer blir allt vanligare är det relevant att undersöka dessa problem. Tidigare forskning uppmärksammar social loafing som en förklaring till minskat engagemang och motivation i samarbeten. Vad som har kunnat påvisa förebyggande faktorer för denna negativa utveckling är att om individer blir påminda om deras värde till en community kan bidragandet öka, samt att gruppmål kan ge en mer bidragande effekt än individuella mål. Vad som även påverkar motivationen hos deltagarna är arbetsmönster i form av vanor och rutiner och den gemensamma grund som etableras mellan parter som inleder samarbeten. Denna studie fördjupar sig i aktiviteter hos innehållsskapare i kreativa online communitys inom spelutveckling, musikproduktion och andra typer av distanskollaborationer som är beroende av datorstödd kollaborativt arbete (CSCW). Resultat från intervjuer och enkätundersökningar har analyserats med hjälp av Aktivitetsteorin för att förstå vilka vanor som leder till framgångsrika kreativa samarbeten i en online community. Detta har genererat riktlinjer för design av digitala plattformar avsedda som online communitys och grundar sig i de aktiviteter som etablerar gemensam grund och deltagarkultur. Ett bästa praxisexempel presenteras även, baserat på de fynd från datainsamlingen som beskriver en distansbaserad musiktävling som främjar deltagande kultur och etablering av gemensam grund. Fortsatt forskning inom online communitys för kreatörer rekommenderas eftersom det finns ett behov tillgodose användarens specifika behov som grundar sig i personliga mål men även deras specifika användande av externa verktyg.
There is a challenge when designing digital environments that promotes activities for the purpose to creates routines and habits leading to the growth of a community. Online communities could sometime lack objective management, resulting in lowered engagement and motivation amongst the members to contribute. Members in these environments sometimes struggle to see how their contribution can make an impact. The importance of online communities has a greater role in society while attitude towards distance collaborations are becoming familiar, consequently investigating these issues is relevant. Previous research has observed this behavior and defines it as social loafing, groups and communitys lack contribution even though they have many members. What has been found as a prevention to this negative development shows that individuals are more likely to contribute when their value are acknowledged. What also has a motivating and positive effect is when they are assigned group-oriented goals rather than just assigned goals individually. Establishing routines, habits, and common ground between members of a collaboration has a role in this development. This study explores activities amongst creators that are active in creative online communities oriented in game development, music production and other types of distance collaborations dependent on computer supported collaborative work (CSCW). The results gathered from interviews and user-surveys, has been analyzed through Activity theory, to better understand the habits that leads to successful creative collaborations in online communities. We propose design guidelines for development of digital platforms that serves the purpose for online communities and stems through the activities that establishes common ground and a culture for participation. We also present a best practice example based on the finding, describing a distance facilitated competition in music production that promotes participation and establishment of common ground. Taking to account the wide variety of different technical and individual needs and goals of multidisciplinary creators serves as a suggestion for further research.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
20

Kristensen, Josefin. « Hållbar tillgänglighet : Ur ett User Experience perspektiv ». Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18588.

Texte intégral
Résumé :
Fokus på arbetet ligger på hållbar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet görs i samarbete med en organisation vars medlemmar är familjer där en eller flera familjemedlemmar har en funktionsnedsättning. Syftet med arbetet är att undersöka unga vuxna med funktionsnedsättning och deras användarupplevelsen av hjälpmedelsteknologier och teknologier genom hållbar tillgänglighet och genom en aktivitetsteoretisk lins. Datainsamlingen bestod av en enkät, fyra semistrukturerade intervjuer och tre research in the wild observationer, varav två inspelade och en ute på fältet. Data analyserades genom en aktivitetsteoretisk lins varefter resultatet påvisade tre större teman: Skillnad i användarupplevelse mellan unga vuxna och föräldrar i användningen av hjälpmedelsteknologier och teknologier. Skillnad i användarupplevelsen för unga vuxna jämfört med hur många användbarhetsproblem som uppstår vid interaktion med hjälpmedelsteknologier och teknologier. Brister i hållbar tillgänglighet. Resultatet användes för att påvisa brister på både mikronivå; inom användarupplevelen av hjälpmedelsteknologi och teknologi, samt på en makronivå; hur samhälleligt stöd brister från skola och habilitering ända upp till tillämpning av lagar, regler och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Slutsatsen av resultatet är att det är sämre än vad man kunnat ana vad gäller att lagar, regler och rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte tillämpas fullt ut i praktiken i Sverige idag. Detta medför att användargruppen inte får ta del av de möjligheter som står till buds för att bli fullvärdiga aktörer i samhället, vilket dels är ett slöseri med resurser samtidigt som det hindrar deras personliga och yrkesmässiga utveckling och potential.
Focus in this work lies in sustainable accessibility for people with psychical disabilities. This work is made in cooperation with an organization which members are families where one or more family members has a disability. The purpose of this work is to investigate young people with disabilities and their user experience of assistive technology and technology, through an activity theory lens. The data collection consisted by an inquiry, four semi structured interviews and three research in the wild observations, whereas two were recorded and one were out on the field. Data was analyzed through an activity theory lens whereas the result demonstrated three larger themes: The difference in user experience between young adults and parents in the use of assistive technology and technology. The difference in user experience by young adults compared to the amount of usability problems that occurs in the interaction with assistive technology and technology. Deficiency in sustainable accessibility. The result was used to show deficiencies at both micro level; in the user experience of assistive technology and technology, and through a macro level; how society support fails from school and rehabilitation all the way up to laws, rules and rights for people with disabilities. The final result is that it is worse than what you could possibly imagine in terms of laws, rules and rights for people with disabilities in Sweden today. This causes that this user group can’t take part of the possibilities that stands a head to be full worthy actors in society, which on one hand is a waste of resources and on the other hand stops their personal and professional development and potential.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
21

Holmgren, Robert. « Brandmannautbildning på distans, en het fråga : om utmaningar, motsättningar och förändringar vid implementering av distansutbildning ». Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101813.

Texte intégral
Résumé :
In recent years, distance courses combining online studies with physical meetings on campus have become increasingly common as an alternative to regular campus courses, even in vocational training programs with extensive practical skills components. This thesis is focused on the implementation of distance firefighter training in Sweden and the ways in which this intervention has affected training activities and participants, as well as on the impact that historical and contextual training aspects have had on the implementation process. Based on a sociocultural and activity theory framework, a longitudinal, comparative study was made of the distance and campus study modes, focusing on those challenges, contradictions and changes resulting from this intervention that have had the greatest impact on the students’ learning processes, the instructors’ teaching roles and the basic training program as a whole. Four data collections were made over a period of about five years. The data consisted of interviews with students and instructors, observations of practical exercises, logbook notes and general documents pertaining to the training programme. Three phases were identified in the implementation, viz. an introduction phase, an extension phase and a consolidation phase. The introduction phase was characterized by a focus on instructor-driven approaches where the instructors’ traditional one-way knowledge transfer approach to teaching was gradually re-assessed, which made possible the introduction of a technology-supported, more process-oriented and student-centered course design. This resulted in the distance students beginning to take greater individual responsibility for their studies than the campus students, who proved to be more dependent on the knowledge imparted by their instructors. The extension phase, during which other instructors, usually with little experience of technology-supported teaching, and additional student groups were included in the distance training, was characterized by a normalization of the changes brought about during the introduction phase, meaning that, to some extent, they tended to shift in the direction of the traditional knowledge transfer and practice-oriented approaches of the campus training mode. This tendency can be attributed to conflicts between the instructors’ conceptions of the online learning environment and their views of how vocational training should be conducted. The manner in which they dealt with these conflicts can be summarized as quiet resistance, manifested by reduced online presence, less support to the distance students and a continued focus on their commitments on the campus program. Over time, this appears to have resulted in the distance students adapting their study strategies to the dominating attitudes in the training program and spending less time interacting online. Although these patterns also occurred in the consolidation phase, it would appear that during this phase the distance students developed their own goal-oriented and self-directed learning strategies. An important conclusion of this thesis is that the traditional attitudes commonly found in the firefighter profession had less impact on the distance students’ learning processes than on those of the campus students. Furthermore, it was found that the implementation of the distance mode was a catalyst that brought to light conflicting views about the program’s goals and core content, and contributed to established attitudes to teaching and learning being challenged. However, it also contributed to some extent to changes in the approaches to teaching. Finally, the thesis demonstrates that the gradual changes in course design and the division of responsibility between instructors and students in the technology-supported distance mode resulted in the students becoming more goal-oriented, more focused on exercise preparations and better able to participate in exercises in a manner that deepened their understanding of the complexity of exercises.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
22

Rösare, Sara. « Journalen i vardagen, vardagen i journalen : En fallstudie av social dokumentation på ett äldreboende ». Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90956.

Texte intégral
Résumé :
Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text. Detta görs i en etnografisk fallstudie av en avdelning på ett äldreboende, där många av de anställda är andraspråkstalare. Materialet består av normerande styrdokument, observationer på avdelningen, intervjuer med omsorgspersonal samt analys av journalanteckningar. Arbetet på avdelningen analyseras med hjälp av Engeströms aktivitetsteori. Slutsatsen är att det finns motsättningar mellan den institutionella normen och den professionella praktiken. En motsättning är inbyggd i dokumentationens flerdelade syfte: den ska vara såväl ett dagligt arbetsredskap (ett professionellt syfte) som ett underlag för uppföljning (ett institutionellt syfte). Detta kommer till uttryck i att omsorgspersonalen när de skriver riktar sig till flera olika läsare. En annan motsättning är att det är möjligt för normauktoriteter att tolka den institutionella normen på olika sätt, om vad och hur mycket som ska dokumenteras. I uppsatsen föreslås att detta kan vara en anledning till variationer i den vardagliga skriftpraktiken. En tredje motsättning syns i personalens val mellan olika medierande redskap för att rekontextualisera händelser i vardagen. Ibland väljer de att kommunicera muntligt i stället för skriftligt, ibland väljder de andra skriftbaserade redskap än de institutionellt reglerade. En fjärde motsättning är att de institutionella reglerna slår fast att dokumentationen är ett viktigt redskap, men att det inte verkar finnas särskild tid avsatt för det skrivande som krävs. Denna tidsbrist leder till att en del händelser inte journalförs. En ytterligare slutsats är att det verkar vara minst lika viktigt att problematisera de krav som journalskrivandet i dag ställer på omsorgspersonalen, som att höja deras språkliga och yrkesmässiga kompetens.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
23

Sundqvist, Anneli. « Search Processes, User Behaviour and Archival Representational Systems ». Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8821.

Texte intégral
Résumé :
Information technology and political motives, e.g. e-governance, freedom of information legislation, has recent years lead to an increasing emphasis on users and access to records, but little research based knowledge about those issues exist so far. The main focus of the previous research is the use of non-current records in archival repositories. The aim of this thesis is to make a contribution to the research field, in order to gain a better understanding of the information behaviour of users of records in contemporary organizational settings. The research questions addressed are: § How are records used in contemporary organizations?- In what context and for what purposes are records used?- What user categories can be identified? § How is the search for records mediated?- What intermediaries are used in the search process?- How well do the features of the artefactual intermediaries serve the users' information needs?- What is the role of human intermediaries? An additional purpose of the study is to contribute to theory development, and to provide a conceptual model of the information behaviour of users of records that can form the basis for further research. The thesis is based on explorative case studies undertaken in two contemporary Swedish public organizations, one municipality and one governmental agency. Data was collected through interviews, analysis of documentary sources and complementary observations. The analysis of the findings was guided by a theoretical framework consisting of activity theory informed by concepts from archival theory and models of information behaviour. The results of the cases studies showed that information behaviour of users of records and the search process could be described as a part of an activity system. The search process was a sub-ordinated activity of other activities. The needs for records was generated by a task or accomplishment of anykind with purpose to achieve something. Those needs motivated the purposes of use of records: material, operational, accountability seeking or knowledge enhancing purposes. The subjects, users in collaboration with the registrars and archivists, seeked to obtain records with help of different mediational means, e.g. artifactual intermediaries as the journal and the archives inventory that could be defined as representational systems, in order to reach a certain outcome: fact-finding, re-construction of past actions and events, regaining experience and knowledge, verifying status, or illustrating and exemplifying. A variety of user groups, internal as well as external, could be identified in both organizations. Those could act as direct or indirect users, and indirect use by one part meant direct use by another who acted as a mediator between the records and the end users. The external users could be defined as stakeholders of the organizations or other users. Users showed, with occasional exceptions, a preference for informal means of mediation, particularly personal communication. Certain features of the formal representational systems, journals and inventories, could be identified, which made them less useful as search tool. Those were generated by contradictions and tensions within the organizations: contradictions within the representational systems; contradictions between the tasks of the users and the representational systems; contradictions between user requests and the access points in the representational systems; contradictions between external users and the activities of the organizations; contradictions between exogenous institutional conditions and the the activities of the organizations; and contradictions of a temporal character. These circumstances necessitated an active intervention of human intermediaries. This could be seen as an example of the division of labour in the organizations. Search and retrieval of records were part of the registrars’ and the archivists’ specific professional knowledge, but were not considered as primary tasks of other employees or, especially not, of the external users. The results of the study contributes to to the knowledge about the use of records, and how records are approached. It provides a model of the search process that can form the basis for further research. The practical implications of the findings could be improved search tools and user services, i.e. enhanced access. The thesis can also contribute to theoretical enrichment of the field by combining a more comprehensive social theory with archival theory and concepts from information science.
Utveckling av arkiv- och informationsvetenskap
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
24

Eriksmo, Anton, et Johan Sundberg. « Från whiteboard till pekskärm : En studie av universitetslärares upplevelser av interaktiva klassrum ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90043.

Texte intégral
Résumé :
Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views. Using data from qualitative interviews we apply Technology acceptance model (TAM) and Activity theory (AT) used in both education and human computer interaction to identify how different factors interact to form these opinions. Our study finds that teachers experience a lack of proper training in the use of classrooms as a concept and tend to stay in established norms of how education is to be conducted. These results leads to questions whether education in the use of these classrooms is adequate for teachers or if education needs to focus more on outcomes of the concept and changing established norms rather than to focus on the use of technology. Our study also shows that teachers do not view the classrooms as a whole where artefacts enable and form each other. Rather they view the physical room, the technology and themselves as separate entities that operate separately from each other.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
25

Hong, Yeji. « DESIGNING INTERACTIVE CARPET AND EVALUATING THE ARTIFACT WITHIN ACTIVITY THEORY ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-152128.

Texte intégral
Résumé :
When people are stressed, they are likely to walk faster. Research indicates that walking speed is an indicator of pace of life, with a faster walking speed in urban areas. Based on empirical data, I designed and developed a prototype of an interactive carpet for encouraging users on the carpet to slow down and thus to relax more. I evaluated the interactive carpet with user interviews, and two different experiments, where one of the experiments was conducted in an exhibition environment. My findings indicate users feel more relaxed in the interaction when they are informed about how to operate the prototype, as opposed to users who are not informed before they use the prototype and thus have a learning phase in which they have to figure out how the prototype works. Like earlier research, my finding assures that the usability problem should be prioritized over improving the system for user experience (UX). In addition, I discuss applicability of the Activity theory framework to my studies and propose an extension of the activity checklist, namely to take user intention into account for a more holistic analysis.
När människor är stressade,så går de ofta snabbare.Forskning pekar på gånghastighet som en indikator på livstempot i övrigt, med en högre gånghastighet i stadsmiljöer.Baserat på empirisk data så har jag designat och utvecklat en prototyp för en interaktiv matta som ska uppmuntra användare till att sakta ner när de går över mattan, och därmed bli mer avkopplande.Jag utvärderade den interaktiva mattan med användarintervjuer och två olika experiment, där ett av experimenten utfördes i en utställningsmiljö.Mina resultat indikerar att användare känner sig mer avkopplade i interaktionen när de är informerade om hur de ska använda prototypen, i kontrast till användare som inte har blivit informerade innan de får använda prototypen och som därmed har en inlärningsfas där de måste räkna ut hur prototypen fungerar.I enlighet med tidigare forskning så visar mina studier att användbarhetproblem bör prioriteras över att förbättra systemet med avseende på användarupplevelse (UX).Utöver detta så diskuterar jag applicerbarheten hos aktivitetsteori på mina studier och föreslår en utökning av aktivitetschecklistan, nämligen att ta hänsyn till användarens avsikt för en mer holistisk analys.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
26

Owen-Berghmark, Erica, et Marie Svensson. « "På samma sätt som man servar bilen så måste man serva sitt ledarskap" : En studie om deltagares uppfattningar efter medverkan i ledarutvecklingsaktiviteter ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252097.

Texte intégral
Résumé :
Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet. Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer. Därefter analyserades materialet med inspiration av pragmatisk diskursanalys, samt med hjälp av utvalda teoretiska utgångspunkter; aktivitetsteorin, proximala utvecklingszonen, samt reflekterande handling. I detta analysförfarande urskildes en norm, att individers problemformuleringar i aktiviteterna kunde ses som ett dialektiskt spel mellan det individuella och kollektiva. Resultatet visar att motiv till att delta ofta grundade sig i ett behov av stöd.  Således har det visat sig att kommunikation och reflektion i ledarutvecklingsaktiviteterna tycks generera redskapen. Likväl som kommunikation ligger till grund för verktygsskapandet uppfattades kommunikativ kompetens och ett reflekterande förhållningssätt viktigt i rollen som ledare. Ledarutvecklingsaktiviteterna har vidare bidragit med redskap vilka lärt individer hantera situationer utifrån nya perspektiv. Det har framkommit hur aktiviteterna gett en ökad förståelse för betydelsen av att lära känna sig själv, medarbetares olikheter och således hur dessa lärdomar bidrar till ett mer effektivt ledarskap. Resultatet visar hur individer upplever att de haft nytta av flera av de verktyg som genererats, både för egen del och för organisationen i stort.
Present conception is that individuals are under constant development and learning during their entire life. Every year a large amount of money is spent on leadership development. There has been an increasing interest to such educational activities. The aim of this study is to examine, what the basis beyond participation can be in leader development activities, through a case-study at Stelena, and how participants perceive that the activities contributes to learning and practical use. Four questions were framed; which motives for participation in these activities appear? In which way do participants perceive that competencies and tools generates in the activities? In which way do participants perceive that the leader development activities have influenced them and contributed to learning? How do participants perceive the ability to use acquired competencies and tools in their daily work?   In order to find answers to our questions, we took part of recent science connected to leader development. Seven interviews were done in order to collect our empirical material. With inspiration from pragmatic discourse analysis and with theoretical base, the material was analysed. Our theoretical bases are activity theory, the zone of proximal development and reflective action. In the analysis work we did distinguish a norm, that problem formulations in the activities could be seen as a dialectical game between the individual and the collective.  The result shows that motives beyond participation many times were based on a need of support. It has been shown how communication and reflection in Stelena leader development activities appear to generate tools. As well as communication and reflection is underlying the creation of tools, communicative competence and a reflective approach are seen as very useful in the role of a leader. Stelena has also provided tools, which have taught individuals to manage situations from new perspectives. The study shows how the activities increased the understanding of the importance to get to know oneself, differences of co-workers and in what way such learning contributes to more effective leadership. The result shows how individuals experienced great usefulness of those tools, both for themselves and for the organisations.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
27

Lilja, Anna, et Catharina Block-Fredricson. « Karaktärsdanande matematikundervisning : En studie i hur elever angriper större karaktärsämnesnära matematikproblem på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75975.

Texte intégral
Résumé :
Under många år har det pratats om ämnesintegrering i den svenska skolan. Detta skulle enligt forskare, Skolverket och Skolinspektionen vara ett sätt att öka engagemanget för matematik och förhoppningsvis öka kunskapsnivån i matematik hos Sveriges skolungdomar. Vår studie undersöker om elever på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram angriper matematikproblem olika beroende på graden av ämnesintegrering av programmets karaktärsämnen. Hela matematikkursen har präglats av denna typ av uppgifter för att sätta matematiken i en kontext som eleverna möter i sina karaktärsämnen och kommande yrkesliv.   Genom att både observera elever, då de löst större karaktärsämnesnära matematikuppgifter, och genomföra före-efter-diagnoser studerar vi hur eleverna formar sina lösningar men även hur deras kunskapsnivå i matematik påverkats av att kursen integrerats med karaktärsämnen.   Observationerna har analyserats med hjälp av boundary objects och boundary crossings mellan matematik och karaktärsämne. Dessa har tagits fram med hjälp av Engeströms (2005; 2015) aktivitetsteori samt Star och Griesemers (1989) utveckling av boundary crossing-teori.   Vi har i våra observationer sett att om uppgifter ligger nära elevernas kunskaper i karaktärsämnen har de lättare att hitta alternativa lösningsmetoder för matematikproblemen. Uppgifter kan vara färgade av karaktärsämnet men det är elevernas trygghet i sina karaktärsämneskunskaper som spelar störst roll huruvida de löser uppgiften med en traditionellt matematisk metod eller om de prövar alternativa metoder.   Elevernas kunskapsnivå i matematik förändras till största delen positivt, men inte så markant att det går att dra slutsatsen att ämnesintegrerad undervisning kan revolutionera svensk matematikundervisning.   Denna studie kan vara av intresse för fortsatt forskning kring ämnesintegrering samt för matematikkollegor som undervisar yrkeselever.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
28

Danielsson, Öberg Karin. « Att främja medverkan : Utmaningar och möjligheter för barns och ungdomars delaktighet vid design av digitala edutainmentproduktioner ». Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35603.

Texte intégral
Résumé :
Denna avhandling inom interaktionsdesign handlar om användarmedverkan vid design av digitala edutainmentspel. Arbetet omfattar en aktionsorienterad forskningsansats där barns och ungdomars medverkan har främjats i tre tillämpade designprojekt. Genom observationer och intervjuer har utmaningar och strategier för användarmedverkan dokumenterats. Därtill även de bidrag som barnens och ungdomarnas medverkan innebar för design av edutainmentspel. Avhandlingen visar på två tydliga resultat. För det första, genom de utmaningar för användarmedverkan som designprocessen innebar och hanterandet av dessa utmaningar, så påvisas hur motiv till användarmedverkan kan förändras hos designteamet. Denna förändring är en pågående process som sker före, under och efter ett designprojekt. Motiv till användarmedverkan förändras med stöd av en förmedlare. En förmedlare bibringar synpunkter och designförslag mellan användare och designers. Förmedlaren anpassar även användarmedverkan till det sammanhang inom vilket designprojektet genomförs. Genom att delge designteamet dokument om och resultat av användarsessioner, så omvandlas förmedlarens kunskap om och erfarenhet av användarmedverkan till designteamets egen. Kunskap och erfarenhet vilka därefter förändrar motiv till design av fördel för användarmedverkan. För det andra så dokumenteras i avhandlingen betydelsen av att barn och ungdomar medverkar vid design av edutainmentspel. Dessa spel har under en längre tid utmanats av att finna balans mellan lärande och underhållning. Genom sin erfarenhet av målgruppens förväntningar på tekniken, samt av att bidra inom områden för design så som; koncept och innehåll, interaktionslösningar, samt utseende och känsla, så medförde barnens och ungdomarnas medverkan ett stöd för designteamet i att finna balans mellan lärande och underhållning. I resultaten framkommer att barnen och ungdomarna deltog i projekten i egenskap av informanter. Eftersom de inte hade ansvar för den utvecklade produktionen betraktades de inte heller som medlemmar i designteamet. Med sina resultat medverkar avhandlingen i diskursen om hur traditionella designperspektiv kan tillämpas vid design av digitala edutainmentproduktioner.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
29

Jansson, Emma, et Emina Telo. « "En människa ute i livet" : Synen på äldres deltagande i aktiviteter bland verksamhetschef, personal och brukare på särskilt boende ». Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29684.

Texte intégral
Résumé :
This qualitative study’s purpose was to investigate and compare the view towards activities for elders among the manager, employees and the elders at a nursing home. One manager, two employees and three elders participated in interviews. These interviews showed that the view towards activities among elders was generally positive. The informants stated that the activities contributed with several positive effects. Among them were the elders’ subjectively reported well-being. This indicated correlation between the results and activity theory, implying that activities are a vital part of elders’ well-being. When the informants were asked about the possibilities as well as obstacles of elders engaging in activities, economy and disease were, directly and indirectly, brought up as obstacles. Regarding the economy, the HR perspective but also new public management could serve as explanations. The largest possibility presented however was the employees; if they were passionate about activities, as would the elders also become.
Studien hade som syfte att undersöka och jämföra synen på aktiviteter för äldre bland verksamhetschef, personal och brukare på ett särskilt boende. En verksamhetschef, två personal samt tre brukare deltog som informanter i denna kvalitativa studie bestående av intervjuer. Dessa intervjuer visade att synen på aktiviteter är generellt positiv. Samtliga informanter uppgav aktiviteters positiva effekter, till exempel ett ökat välbefinnande för den äldre. Detta indikerar en korrelation mellan resultaten och aktivitetsteorin, vilken tyder på att aktiviteter är en viktig komponent i den äldres välbefinnande. När informanterna blev tillfrågade vilka möjligheter och hinder som fanns angående brukarnas deltagande i aktiviteter angavs ekonomi och sjukdom, både direkt och indirekt, som hinder av samtliga informanter. Vi tolkar dessa ekonomiska aspekter genom att använda oss av ett HR- samt new public management-perspektiv. Den största möjligheten som de alla uppgav var personalen; om de ansågs engagerade till aktiviteter, blev också de äldre det.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
30

Hansson, Kristina. « Skola och medier : Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden ». Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96299.

Texte intégral
Résumé :
Over time, the state has undertaken various reforms to govern the development of education. The issue of using new media may be seen as such an example. A change in the use of media in education imposes great challenges on both municipalities and teachers. This thesis aims to visualise and discuss governance in the contradictions that arise in practical activities aimed at integrating new media in school teaching, based on three actors’ perspectives, namely the dilemmas of the teacher, the media pedagogue and the media developer. The study is based on systemic thinking about governance and I employ both activity theory and the concept of governmentality to visualise and discuss the governance. The study is conducted in the form of a case study. The case consists of a municipality where, based on the curriculum’s mission, teachers have tried to find ways to integrate new media into their teaching. My own connection to the case consists of having been a driving and governing force in the work as a teacher, media pedagogue and media developer. The case was chosen because the municipality’s work on the national level and via the media has been held up as a good example. The empirical part consists of both my own life narrative and studies of different documents, texts, images, films and sound recordings that show how govern­mentalities are formed and take shape on the micro, macro and meso levels. I use a methodological prism, a combination of different analytical perspectives, discourse, activity, narratives and governmentality. The results reveal that the driving actors are innovatively handling the systemic contradictions that arise in the work of carrying out the curriculum’s mission. The governance of the activities is based on a trust rationality. The more the use of new media is spread in the municipality’s schools, the more contradictory it becomes for the middle level’s actors. The trust rationality has been superseded by a distrust rationality, creating a growing gap between the administration and the activities.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
31

Agius, Eva. « Handläggares praktiska makt över bevarande och gallring : En studie hos svenska statliga myndigheter ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28676.

Texte intégral
Résumé :
I och med att det finns en möjlighet till otillåten gallring, och därmed risk för allmänhetens bristande insyn i svenska statliga myndigheters verksamhet, var syftet med denna uppsats att se i vilken utsträckning en handläggare har praktisk makt över bevarande och gallring hos svenska statliga myndigheter. Vidare var uppsatsens syfte att redovisa vilka faktorer i myndigheternas egen verksamhet som bidrog till utfallet av hur handläggare hanterade bevarande och gallring.   Som metod har intervjuer gjorts med arkivarier och handläggare på två olika svenska statliga myndigheter för att se om myndigheternas verksamheter påverkade hur handläggare valde att bevara eller gallra handlingar som de hanterade. I undersökningen deltog en mindre myndighet och en större myndighet med syftet att undersöka om olika verksamheter kunde påverka vem som hade den praktiska makten över bevarande och gallring hos myndigheterna.   Som teorimodell användes verksamhetsteorin och verksamhetssystemet för att systematisera och redovisa resultaten av undersökningarna. Ännu en teorimodell som lyftes fram i uppsatsen var Records Continuum Model som visade på informationens olika dimensioner och vikten av att fånga och organisera handlingar så att det finns en möjlighet att tillgängliggöra dem.   De två fallstudierna visade att det förekom att handlingar inte hanterades efter de regler och rutiner som tagits fram för den ena av myndigheterna. Resultatet visade också att hur verksamheten såg ut hos myndigheten starkt påverkade den praktiska makten som handläggare gavs för att ta ställning till bevarande och gallring av vissa handlingar. Resultatet visade att för en myndighet med många anställda och större informationsflöden har arkivarien svårt att nå ut med information och rutiner på ett bra sätt och handläggare hade mindre tid till att värdera informationen.
There is a suspicion of increased destruction of documents when the Administrative Officer manages the records appraisal in Swedish government authorities, which can lead to a problem regarding the transparency and public access to information. The aim of this thesis was to contribute with knowledge about in which extent an Administrative Officer has the power over practical records appraisal in Swedish government authorities and to find out if the practical power depended on activities within the agencies.   Interviews with Archivists and Administrative Officers at two different Swedish government authorities were conducted in order to see if the activities within the authorities affected how Administrative Officers handled the records appraisal. The study involved a small and a large authority to examine whether different activities could affect the practical power over records appraisal.   The activity theory was used to introduce, present and analyze the survey results. Records Continuum Model is another theory model that was highlighted in the thesis to show the importance of planning the records management even before a record is created.   The result of the case studies showed that there were records not handled according to the rules and policies for one of the studied authorities. It was revealed that Administrative Officers had some practical power over appraisal. The result also showed that the activities within the authorities strongly affected the practical power which Administrative Officers was given. It was shown that, in an authority with a large number of employees and greater flow of information, the Archivist did not reach out with information and routines to the employees. Administrative Officers also had less time to evaluate information when the number of e-mail was a problem.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
32

Rusk, Jeanette. « Mot ett ökat samarbete mellan hjärtklinik och vårdcentral : En beskrivande fallstudie ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv ». Thesis, Linköping University, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58872.

Texte intégral
Résumé :

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter. Syftet med denna studie är att beskriva hur samarbetet mellan hjärtklinik och vårdcentral kan ökas genom att specialister vid hjärtklinik aktivt utbyter erfarenheter kring förmaksflimmer med läkare på vårdcentral. I studien presenteras även ett kunskapshanteringsverktyg i form av en kunskapsdatabas för förmedling av dessa erfarenheter. Data har samlats in genom sedan tidigare inspelat material, fokusgrupp, litteraturgranskning samt ett frågeformulär. Ett teoretiskt ramverk, aktivitetsteorin, har sedan använts genom att tillämpas på aktiviteten för specialister vid hjärtklinik respektive läkare vid vårdcentral för att beskriva hur aktiviteten ser ut och hur arbetet fördelas idag. Teorin har sedan applicerats på resultatet av insamlad data för att teoretiskt presentera hur ett aktivt utbyte av erfarenheter skulle kunna påverka aktivitetsstrukturen vid de båda vårdenheterna. Studien visar att det finns kunskap i form av erfarenheter kring förmaksflimmer som anses vara viktig att förmedla från hjärtklinik till vårdcentral och att förmedling av dessa erfarenheter kan göras möjlig genom ett kunskapshanteringsverktyg som stöd för detta.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
33

Odobasic, Andrej, et Mikael Sundvall. « "Va' sa du?" : En studie om ljudnivån och pedagogers interaktion med elever i skolmatsalen ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243590.

Texte intégral
Résumé :
I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen. För att analysera ljudnivån har lombardeffekten använts som teoretisk utgångspunkt. Denna teori grundar sig i att en person höjer sin röst omedvetet i förhållande till bakgrundsljud, högre ljudnivå i bakgrunden resulterar i högre samtalsvolym. Studiens resultat visar pedagoger prioriterar socialt samspel i den pedagogiska lunchen för att bygga goda relationer med elever i en avspänd miljö. Observationerna visade att pedagogerna har en generellt positiv inställning i samtal med elever vid matbordet. Många pedagoger ansåg att ljudnivån påverkade den pedagogiska lunchen negativt. Resultatet visade även att ljudnivån skiljde sig från skola till skola, vilket kan bero på ett flertal komponenter, så som matsalens utformning, möblering och antal närvarande elever.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
34

Gahamanyi, Marcel. « Mathematics at work : a study of mathematical organisations in Rwandan workplaces and educational settings ». Doctoral thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-60260.

Texte intégral
Résumé :
To make mathematics more significant for the beneficiaries, the problem studied in this thesis is to investigate how to connect mathematical daily practices with educational contexts. The overarching aim is to investigate how to contextualise school mathematics within Rwandan cultural mathematics practices. The content of the thesis reports on the characteristics of mathematical organisations in three workplace settings (taxi driving, house construction and restaurant management) which in turn serve as source for the design of contextualised mathematical activities for student teachers in a teacher education programme. Three levels of mathematical practices are described: (1) mathematical practices that are performed by workers within their respective workplaces, (2) mathematical practices that are performed by student teachers while solving and posing contextualised mathematical tasks for secondary school students, (3) mathematical practices that are carried out by secondary school students. Data gathered from individual and group interviews, transcripts of group discussions and students’ written reports of mathematical work were analysed from the perspective of both activity theory and anthropological theory of didactics. Findings from workplace settings revealed that mathematical organisations performed by workers are characterised by techniques which are functional to the problem at hand, the cultural constraints and the educational background of the workers. As long as they are pragmatic towards the goals of the activity no further justification of the techniques used is needed, resulting in a mathematical organisation with undeveloped know-why (logos). On the contrary, at university and secondary school settings, students justified the used techniques throughout the related taught content of the subject mathematics. Also from each category of mathematical practice, it is shown that while connecting workplaces and educational settings the didactic transposition process was much influenced by the institutional conditions and constraints.
För att göra matematiken betydelsefull för avnämarna är problemområdet som studeras i denna avhandling hur den matematik som finns i samhället kan överbryggas till en undervisningskontext. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man kan kontextualisera skolmatematik i kulturella praktiker i Rwanda. I avhandlingen belyses först matematisk organisation på tre arbetsplatser – i en taxiverksamhet, hos en byggmästare och hos en restaurangägare. Matematik i dessa verksamheter utgör underlag för att konstruera uppgifter för lärarstudenter inom ämnet matematik som först löser uppgifterna och sedan i sin tur konstruerar uppgifter för elever motsvarande årskurs nio i grundskolan. Uppgifterna konstrueras med utgångspunkt i den information studenterna fått om de tre verksamheterna. Datainsamlingen skedde med hjälp av individuella intervjuer, gruppintervjuer och bandinspelade gruppdiskussioner samt studenters och elevers nedtecknade lösningar på respektive uppgifter. Data analyserades med hjälp av aktivitetsteori och antropologisk didaktisk teori. Resultaten från arbetsplatserna visade att matematisk organisation kännetecknades av tekniker som är funktionella för de problem som behövde lösas, de kulturella villkor som förelåg och deltagarnas utbildningsbakgrund. Så länge som teknikerna ledde till önskade mål för verksamheten fanns inga behov att utveckla tekniken som kännetecknades av en matematisk organisation med outvecklad logos. I kontrast till denna strategi sågs studenter och elever i respektive miljöer redovisa de tekniker som användes och motivera dem i enlighet med vad som krävs inom matematikämnet. Den matematiska transpositionsprocessen som utfördes av deltagarna i de olika miljöerna influerades i hög grad av rådande institutionella villkor och begränsningar.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
35

Valtonen, Arto. « Change Lab : Att arbeta med lärande förändring ». Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1465.

Texte intégral
Résumé :
In order to be able to change, to maintain competitiveness as a company in a world where rapid changes is part of the daily life, it is crucial to have knowledge and methods in how to change. One method, originally developed in Finland, is the Change Laboratory. This method is said to be efficient, not only concerning change aspects but also learning, since change and learning in this method is intertwined. This Master Thesis (20p.) tells about the process of conducting a Change Laboratory with a Swedish high-tech company and analyses factors in the process that makes change possible.
Detta Magisterarbete (20 poäng) berättar om processen kring ett Change Lab på ett svenskt high-tech företag och analyserar vilka faktorer i metoden som gör förändring möjlig.
0455-311143, -309097
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
36

Hagelvik, Albin, et Adrian Bahtiri. « En studie om nyanlända och matematik : En etnografisk studie om lärares kommunikation med nyanlända ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53468.

Texte intégral
Résumé :
En etnografisk studie om hur lärare kommunicerar med nyanlända elever i ämnet matematik. Studien är kvalitativ och består av både observationer och intervjuer. Ett syfte utformades och utefter det formades två forskningsfrågor. För att analysera datan användes aktivitetsteorin och dess aktivitetstriangel. I studien berörs den tidigare forskning som finns inom området. En klass observerades på sina matematiklektioner under en vecka. Klassens lärare intervjuades som uppföljning av lektionerna. Datan som observationerna och intervjuerna gav, kodades och analyserades sedan med hjälp av den valda teorin. Ett resultat som studien visar är att lärare använder olika kommunikationsformer beroende på situation och elever. Studien visar också att det i många fall är bristen på språkkunskaper hos eleverna som försvårar inlärningen i matematik och inte alltid de faktiska kunskaperna.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
37

Fogelquist, Sofia, et Lisa Karlsson. « Den äldre människans psykiska hälsa : med fokus på fysisk aktivitet ». Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1923.

Texte intégral
Résumé :
SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv. Syfte Syftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 17 artiklar som undersöker vilken effekt fysisk aktivitet har på hälsa ur olika aspekter hos människor som är 60 år och äldre. Föreliggande studie fokuserar på aspekten psykisk hälsa. De flesta artiklarna var icke-kontrollerade studier. Fem av artiklarna var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Beroende på studie visade det sig att fysisk aktivitet har ett direkt positivt samband, ett indirekt positivt samband eller inget samband med psykisk hälsa hos den äldre människan. Sambanden påvisades oavsett typ av fysisk aktivitet, intensitet eller regelbundenhet. Slutsats Oavsett typ av fysisk aktivitet har den ett positivt samband med psykisk hälsa hos den äldre människan. Om den fysiska aktiviteten är låg- eller högintensiv, samt om den genomförs regelbundet eller inte kunde inte påvisas vara av betydelse.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
38

Voss, Weinelin Cecilia, et Maria Engvall. « Kvinnor och män i träffpunktensaktiviteter - En studie av genus betydelse i aktiviteter ur äldres perspektiv ». Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24629.

Texte intégral
Résumé :
I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilkaaktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om detvar något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vidplanering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studerahuruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man sökersig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp iåldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat. I det svenskasamhället råder både kvarboende principen och det aktivitetsteoretiska perspektivet.Äldre personer skall ges större möjlighet att bo kvar i det egna hemmet samtidigtsom en aktiv livsstil är den rätta vägen mot ett friskt åldrande. Kommunens svar pådetta är verksamheter som Träffpunkter. Äldreomsorgen domineras av kvinnor,kvinnor lever längre, döttrar vårdar sina föräldrar och även ibland personalen ärkvinnor i majoritet. Enligt riksdagens motion 2006/07:So395 är männens möjlighettill en socialt meningsfull vardag mindre än kvinnornas. Detta skulle kunna tolkassom att kommunens träffpunkter inte tillgodoser männens behov av aktiviteter. I vårstudie ingick 4 kvalitativa intervjuer utav två män och två kvinnor. Resultatet visaratt det finns skillnad i män och kvinnors intresse av aktiviteter på Träffpunkter, ochatt intresset av aktiviteter skiljer sig åt kvinnor och män emellan. Det dominerandeperspektivet, vilket intresset för aktiviteter på en träffpunkt grundar sig på,framkommer som livsloppsperspektivet. Vilken typ av aktivitet intervjupersonerna ärintresserade av beror mer på hur deras personlighet och intresse byggt upp underlivets gång än beroende av om de är män eller kvinnor. Individuellt anpassadeaktiviteter är av stor betydelse för att kommunens verksamheter skall kunnatillgodose varje enskild äldres behov.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
39

Rosendahl, Emma, et Hanna Jonsson. « På ett boende blir man ensam i sin rullstol : En kvalitativ studie om vårdpersonalens perspektiv på äldres ensamhet på särskilda boenden ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54293.

Texte intégral
Résumé :
The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
40

Andersson, Mariella. « Olika aktörers perspektiv på nyanlända och flerspråkiga elevers skolframgång : i relation till framgångsfaktorer och skolutvecklingsprocesser ». Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30538.

Texte intégral
Résumé :
Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång.

Svenska som andraspråk

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
41

Leander, Mikaela. « "I slutänden är det ändå det dagliga, att man går till sina kollegor" : En kommunikationsetnografisk studie av vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande ». Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105161.

Texte intégral
Résumé :
Med hjälp av aktivitetsteorin och teorin om praktikgemenskaper undersöks i denna uppsats vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Syftet är att se om det går att välja vad som ska påverka skivandet samt pröva teoriernas tillämplighet och användbarhet för språkkonsulter. Sammanlagt har 35 teknikinformatörer deltagit genom deltagande observation, enkät och intervju. Resultaten visar att det främst är den dagliga förhandlingen och befintliga texter som påverkar nya texters utformning. Praktikgemenskapsteorin och aktivitetsteorin visade sig vara mycket användbara under undersökningen och kan vara ett bra verktyg för språkkonsulter i deras arbete.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
42

Bjälestig, Hanna, et Madelen Jahr. « ”Man kan ju vara ensam fastän man bor… tillsammans… så här många” : Boendepersonalens arbete med äldres ensamhet på särskilt boende ». Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14208.

Texte intégral
Résumé :
Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
43

Lanner, Kenneth. « Serious Games, körsimulatorer och lärande : En studie om strukturerande verktyg - som stöd vid återkoppling ». Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-203.

Texte intégral
Résumé :

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
44

Johansson, Anna, et Ahl Anna Nelldal. « ”Dom är ju ändå som alla andra, bara att dom är lite äldre.” : unga vårdbiträdens tankar om den äldre omsorgstagaren ». Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7364.

Texte intégral
Résumé :

The purpose of this study is to investigate the young caregivers thoughts of the elderly caretaker. A qualitative method was chosen when interviewing young caregivers in order to get an insight of how they perceive and speak of the elders. The main questions of the study are: How do the caregivers believe that the elders perceive their day-to-day life and situation? Is it possible to distinguish if the young caregiver’s thoughts about the elders affect their work with the elderly caretaker? Is it possible to notice any common factors that the young caregivers perceive as important in their work with the elderly caretaker? The criteria for inclusion in this study are caregivers aged 18 to 25, who are working with elderly at special accommodation. The theories chosen for this study are the salutogenetic perspective, the activity theory and the theory of gerotranscendence. From the outcome of the study the conclusion is that the interaction between the elder and the caregiver seem to be decisive for how the young caregiver think of the elders and their life situation. The caregivers in this study experience that activities give the elderly a meaningful life.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
45

Brännström, Andreas. « Knowledge Elicitation of Human Activities Using a Graphical Modeling Language ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148985.

Texte intégral
Résumé :
Recent, and ongoing, research has been addressing the general problem of representing complex human activities for the purpose to provide intelligent software agents with a way to identify, reason, and evaluate human activities. Reliable evaluation of complex human activities requires the intelligent agent to obtain a representation that comprises distinguishing features of an activity. This is a challenging task, since a person´s activity is driven by goals, motives, and norms that may be conflicting in a situation. In order to provide knowledge about human activities to an intelligent software agent, we require tools that can allow us modeling human activities enabling knowledge elicitation. This study has evaluated a software prototype of a graphical modeling language with the overall research question to find the minimum language elements required to elicit the knowledge of activities from a domain expert. Eight participants tested the prototype through think aloud usability sessions were their understanding of the structure of the language was tested. Qualitative data analysis was conducted using a Grounded theory approach, which validity has been discussed. The findings indicated that characteristics of the hierarchical structure of Activity Theory are a supportive theoretical framework for the graphical language that resembles the way occupational therapists reason when analyzing human activities. The study proposes a set of minimum elements for the graphical language. A focus a for future study is to target the intelligent software system to further expand and tune the language by the systems requirements.
Pågående forskning har tagit upp det generella problemet med att representera komplexa mänskliga aktiviteter för att tillhandahålla intelligenta mjukvaruagenter med ett sätt att identifiera, resonera och utvärdera mänskliga aktiviteter. Tillförlitlig utvärdering av komplexa mänskliga aktiviteter kräver att den intelligenta agenten erhåller en representation med definierande särdrag hos aktiviteten. Det är en svår uppgift då en persons aktiviteter drivs av mål, motiv och normer som kan vara motstridiga i en situation. För att kunna ge kunskap om mänskliga aktiviteter till en intelligent mjukvaruagent behöver vi verktyg som kan tillåta oss att modellera mänskliga aktiviteter. Denna studie har utvärderat en prototyp av ett grafiskt modelleringsspråk där den övergripande forskningsfrågan var att hitta minsta antalet modelleringskomponenter som krävs för att representera kunskapen om aktiviteter från en domänexpert. Åtta deltagare testade prototypen genom användbarhetstester med tänka högt metodik där deras förståelse av språkets struktur testades. Grundad teori avändes för att analysera den kvalitativa datan. Validitet har diskuterats. Resultaten visade att den hierarkiska strukturen hos Activity theory är en stödjande teoretisk grund för det grafiska språket som liknar hur arbetsterapeuterna resonerar när de analyserar mänskliga aktiviteter. Studien föreslår minsta antalet modelleringskomponenter som krävs för det grafiska språket. Ett fokus för framtida studier är att rikta in sig på det intelligenta mjukvarusystemet för att ytterligare expandera och justera språket efter agentens krav och hitta en komplexitetsnivå i språket som båda parter kan förstå.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
46

Wu, Naomi. « A LONG-DISTANCE RELATIONSHIP : RECONNECTING HOTELS WITH THEIR GUESTS VIA INTUITIVE DESIGN ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150792.

Texte intégral
Résumé :
Currently for travel planning, guests will research via hotel websites while still preferring to book through third-party sites, which leads to a disconnect between hotels and their guests. A chat widget artifact that is added onto the hotel’s website and linked through messaging applications was created by a start-up company, Bookboost, to bridge this gap. The current intuitiveness of the artifact and future improvements that may increase intuitiveness was investigated through a case study of user and expert analysis. 10 participants – 5 hotel staff users and 5 guest users – were sampled at hotel lobbies via systematic sampling and non-random sampling. Participants ranged in age from 18 to 65 years old, with 30% being millennials. Task analysis, an interview, and a questionnaire were used for user analysis. The researcher acted as an evaluator and examined the artifact for flaws and possible improvements using activity theory’s human-artifact model (HAM). Analyses suggest that current intuitiveness is fairly high, but there is room for improvement. There seems to be a difference between millennials and non-millennials, especially regarding the amount of time taken and preference for the artifact (versus more familiar methods for communicating with others). Interest and comfort in technology usage was a factor in intuitiveness. Generally, those more comfortable with technology had higher zone of proximal development (ZPD) scores. Improvements have been suggested that may increase artifact intuitiveness, although this was not tested due to the scope of the study. Future research can continue to examine if the suggested improvements have indeed increased intuitiveness in the artifact for users of all ages.
Vid reseplanering brukar gäster ofta undersöka hotellwebbplatser men sedan ändå föredra att boka via tredjepartssidor, vilket leder till en klyfta mellan hotellen och deras gäster. För att överbrygga detta gap har startupföretaget Bookboost skapat en chattwidget (artefakt) som läggs till på hotellets webbplats och länkas till användarnas chattappar. Denna artefakts nuvarande intuitivitet och möjlighet till framtida intuitivitetsförbättringar undersöks genom en fallstudie av upplevelsen hos både experter och vanliga användare. 10 deltagare – 5 hotellmedarbetare och 5 gäster – rekryterades via förfrågan i hotellfoajéer utifrån ett systematiskt urval och icke-slumpmässigt urval. Deltagarna varierade i ålder från 18 till 65 år, med 30% inom milleniegenerationen. Uppgiftsanalys, intervju, och frågeformulär tillämpades i användaranalysen. Forskaren fungerade som utvärderare och undersökte artefaktens brister och möjliga förbättringar med hjälp av aktivitetsteorins human-artifact model (HAM). Analyserna tyder på att dagens intuitivitet är ganska hög, men att det finns utrymme för förbättringar. Det verkar finnas en generationsskillnad mellan äldre och yngre användare, särskilt när det gäller tidsåtgången och preferensen för artefakten (jämfört med mer välbekanta kommunikationsmetoder). Intresset för och komforten med teknologianvändning var en faktor i intuiviteten. I allmänhet uppnådde de som var mer bekväma med teknik en högre poäng i zonen för proximal utveckling (ZPD). Förbättringar som kan öka intuitiviteten för artefakten föreslås, även om prövandet av dessa inte ryms inom ramen för denna studie. Framtida forskning kan undersöka om de föreslagna förbättringarna verkligen ökar artefaktens intuitivitet för användare i alla åldrar.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Nous offrons des réductions sur tous les plans premium pour les auteurs dont les œuvres sont incluses dans des sélections littéraires thématiques. Contactez-nous pour obtenir un code promo unique!

Vers la bibliographie