Thèses : « Annan naturvetenskap »

1

Strandberg, Lovisa. « Att tala naturvetenskap : Kommunicera naturvetenskap i lågstadiet ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29801.

Texte intégral

Résumé :

Den här uppsatsen ger en insikt i hur elever på lågstadiet kommunicerar för att förstå och göra sig förstådda inom naturvetenskap. Att ”tala naturvetenskap” handlar om mer än vetenskapliga begrepp och att en elev kan rabbla inlärda svar eller försöka lista ut vilka svar läraren vill höra. Genom intervjuer med elevpar från årskurs ett, två och tre undersöks hur barn på lågstadiet kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen. Studien syftar även till att ta reda på hur elever på lågstadiet använder sig av varandras tankar när de talar om naturkunskap. Kan de hjälpa varandra att komma framåt? Resultatet från intervjuerna visar att eleverna använder sig av vardagsspråk framför naturvetenskapliga begrepp men att deras sätt att tala ändå är naturvetenskapligt.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Hansen, Sanne. « Naturvetenskap,mer än läran om livet : En studie om grundlärares upplevelser av ämnesintegrering med naturvetenskap ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33996.

Texte intégral

Résumé :

Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Selin, Frida. « Grundskollärares ställningstagande och arbetssätt kring utomhuspedagogik i naturvetenskap ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34079.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Günes, Melis, Carolina Lagerberg et Zineb Abdelkader. « Stockholms framtida shoppingevent : En studie insipirerad av Istanbuls Shoppingfestival ». Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27021.

Texte intégral

Résumé :

I den här studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus på framförandet av festivaler med utgångspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en växande modestad. Det är väsentligt för studien att använda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskälla.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Brzezinski, Anna, et Granberg Elin Frank. « Utomhuspedagogik och naturvetenskap – inlärnings- och hälsoeffekter ». Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40717.

Texte intégral

Résumé :

Denna kunskapsöversikt inriktar sig mot utomhuspedagogik i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur utepedagogik och regelbunden utevistelse påverkar elever både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Sökningar som gjordes skulle dessutom belysa fördelar med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap. Detta undersöktes genom att söka efter artiklar och studier som visar hur elever eventuellt påverkas både positivt och negativt. Sökmotorer som användes var: SwePub, ERIC, ERC, Google samt diverse olika böcker.Arbetet har två fokusområden: kombinerad utomhuspedagogik och naturvetenskap samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers kunskapsutveckling, deras inlärning och vilka hälsoeffekter det finns med utomhuspedagogik och utomhusvistelse. Totalt valdes 9 artiklar ut som noga analyserats och som besvarade frågeställningarna. Resultatet tyder på att utomhuspedagogik och utevistelse ger en positiv effekt på elever både ur ett hälsoperspektiv och ur ett inlärningsperspektiv. Rapporter visar även på att utomhuspedagogik i samband med naturvetenskapliga ämnen ger eleverna en bättre inlärningsförmåga och ett större intresse för natur och miljö. Vidare beskrivs dock vikten av att eleverna måste ha tillgång till en hälsosam natur som inte är förorenad. Studier visar hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever att utvecklas men även hur deras hälsa kan förbättras. Bättre förståelse är viktigt för en ökad inlärningsförmåga, mindre halter av stresshormoner påverkar denna förståelse samt bidrar till bättre koncentrationsförmåga. Det har dessutom visat sig att konflikter mellan elever har kraftigt minskat vilket gör att man även vinner i det sociala perspektivet. Högre studiemotivation och självkänsla är andra faktorer som tas upp i artiklar som betydelsefulla. Det kommer fram att likaledes elever med intellektuella funktionsnedsättningar behöver utomhuspedagogik för sin utveckling och delaktighet. Det framgår även att det finns konsekvenser med en dålig natur som exempelvis alla avgaser och partiklar som finns i luften. Barnen blir oftare allergiska, utvecklar luftvägsinfektioner och dessa konsekvenser kan man tyvärr inte eliminera eftersom de uppkommer på grund av DNA-förändringar. Arbetet lyfter även fram hur försämrade resultat i naturvetenskapliga ämnen kan vara en konsekvens av bortglömda eller kraftigt minskade utomhusaktiviteter. Därefter diskuteras hur naturupplevelse bidrar till ökad förståelse och lust för lärande, samt lyfter fram relevansen av utomhuspedagogik hos elever i de yngre åren, samt historiskt.Slutsatsen blev att det inte hittades några negativa aspekter med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap endast fördelar. Det framgick även vilka fördelar eleverna fick utav denna kombination i form av bättre förståelse för naturen, aktivering av alla sinnen, förbättrad hälsa, minskad stress, högre studiemotivation osv. Vad som däremot framkom var vikten av tillgång till en hälsosam natur som inte innehåller en massa föroreningar då detta har en negativ effekt på elevers hälsa.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Adamsson, Maria. « Undersökande arbetssätt : inom naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6 ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32389.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Gabrielii, Sofie. « Vem får ordet ? : - Elevers tankar om kommunikationen pånaturvetenskapslektionerna ur ett genusperspektiv ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33924.

Texte intégral

Résumé :

I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Klintenheim, Natalie. « Fosforförluster från lantbruket och dess bidrag till övergödning av sjöar och vattendrag i Växjö kommun ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25820.

Texte intégral

Résumé :

The possibility for plants to utilize phosphorus in soil is a prerequisite for conducting agricultural production, both small scale and professional. Spreading of phosphorus fertilizers and manure is therefore seen as a necessity in today's agriculture in order to achieve high yield. Manure management, livestock farming and manure storage could contribute to the eutrophication of lakes and rivers. For instance, when the ground becomes saturated, phosphorus leakage could be seen in surface runoff or in point sources resulting from inadequate manure storage management. In the municipality of Växjö there is still many bodies of water that do not reach the Swedish environmental water quality standard of "good ecological status". This thesis has therefore analyzed the manure management and storage on agricultural farms which may have contributed to eutrophication in the municipality. The method for this thesis was a literature study, a questionnaire survey with 820 receivers and a summary of issued inspection reports from 2013. The results highlight the ways in which agriculture may have contributed to the eutrophication of lakes and streams in the municipality of Växjö. The survey showed that there is a large number of farmers that are unknown to the inspectors in the municipality and the inspection reports reveal many shortcomings in terms of manure management. The results also indicates that there is an overall lack of knowledge among farmers about why it is important to have a safe manure management as well as storing the manure safely. More information needs to reach the operators, higher standards and more regulatory controls are needed to reduce farms contribution to eutrophication and for Sweden to reach environmental targets and environmental quality standards for water.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Uitto, Katja. « Fysikundervisning i grundskolans tidigare år : En studie om hur lärare synliggör fysikundervisning i årskurs 1-3 ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26744.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Hoffman, Linda. « Miljömässig hållbar utveckling : Studie om geografiundervisningens påverkan på miljömässig hållbar utveckling i årskurs 4-6 ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33747.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Karlström, Carl. « Barns kognitiva kartor av sträckan mellan hem och skola : En studie om spatial kognition och fri rörelse ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33749.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Ullberg, Andréa. « Begreppsförståelse i de naturorienterande ämnena : Systematisk litteraturstudie och enkätundersökning med aktiva NO-lärare i årskurs 4-6 ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26695.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Petersson, Stefan. « Klimatanpassning inom svensk dricksvattenhantering : En analys av existerande arbetsmetoder med hjälp av 4-E strategier ». Thesis, Karlstads universitet, Centrum för klimat och säkerhet (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70004.

Texte intégral

Résumé :

Abstract The purpose of this study was to highlight the problem of low groundwater levels and water shortage by analyzing how Sweden's management and adaptability capabilities work in comparison with risk management strategies. The collected result was analyzed against the so-called 4-E Strategies (Enforcement, Engineering, Education, and Economic) as the main framework. In addition, the study aimed at investigating how the ability can be created through these strategies and which of these the municipalities consider to be most effective. The data collection took place through individual semi-structured interviews with representatives from 5 municipalities. The answers from the interviews were then analyzed with qualitative content analysis, where responses generated from the qualitative content analysis were set against the 4-E strategies. The result shows that the interviewees believe that all prevention strategies may be useful depending on the context and when it is used. In addition, they must also be adapted to the local conditions in the current geographic area. The result also shows that all 4-E strategies are needed to create efficient handling and adaptability for drinking water management. The study's results show that the Swedish municipalities' management and adaptability to these strategies is satisfactory. Keywords Risk management, 4-E strategies, 3-E strategies, Drinking water management, Sweden

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Liljenström, Carolina. « Life cycle assessment in early planning of transport systems : Decision support at project and network levels ». Licentiate thesis, KTH, Hållbarhet, utvärdering och styrning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-239600.

Texte intégral

Résumé :

The Swedish Climate Policy Framework implies that the Swedish transport sector must reduce its greenhouse gas emissions to nearly zero by 2045. Previous studies have – using life cycle assessment – shown that indirect greenhouse gas emissions from the vehicle and infrastructure life cycle are significant and should be considered in transport policy and planning of transport systems, in addition to direct emissions of vehicle operation. The aim of this thesis is to contribute with knowledge on climate impact and primary energy use of transport systems for decision-support in early planning at project and network levels, and evaluate and demonstrate how life cycle climate impact and primary energy use can be assessed in early planning. This thesis includes three papers that contribute to achieving this aim. Paper I developed a methodological approach to assess annual climate impact and primary energy use of Swedish road, rail, air, and sea transport infrastructure at a network level. Paper II then expanded this system to the assessment of the Swedish transport system at a network level, including national and international freight and passenger transport by road, rail, air, and sea. At the project level, Paper III examined how LCA can be used as decision-support in choice of road corridor, considering the practical prerequisite of data availability in early planning and usefulness of results in the decision-making process. Paper I showed that the annual climate impact of Swedish transport infrastructure is around 3 million tonnes CO2 equivalents and that the annual primary energy use is around 27 TWh. Road infrastructure accounted for the largest proportion of impacts – around 70% of the climate impact and around 80% of the energy use. Paper II showed that the annual climate impact of the Swedish transport system was around 44 million tonnes CO2 equivalents and the primary energy use was around 178 TWh. Road transport and aviation together accounted for 90% of the climate impact and primary energy use. Indirect impacts were significant, especially for road and rail transport, accounting for 30% of the total climate impact and primary energy use. Paper III found that (1) collection of project specific data should focus on parameters that differentiate the road corridors, that can be influenced in early planning, and that are not directly related to the road length and (2) life cycle assessment based models used in early planning should include nation specific generic data approved by the national road authority.

QC 20181128

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Sandelin, Sara. « Mer vegetarisk mat och mindre matsvinn- en undersökning om elevers kunskap och idéer i årskurs 7 ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93423.

Texte intégral

Résumé :

Minskat matsvinn och lägre köttkonsumtion är två aktuella aspekter för att skapa hållbarare måltider. Livsmedelsverket rekommenderar mer vegetarisk mat och minskad mängd kött för skolmåltider. Syftet med arbetet var att ta fram kunskapsunderlag till kost-/måltidsverksamhetens arbete för att öka andelen vegetarisk mat som äts och minska matsvinnet samt för lärare/pedagoger att undervisa om matens miljö- och klimatpåverkan utifrån elevers kunskap. Syftet var även att beräkna klimatpåverkan (CO2e) från sex vanliga maträtter i två kommuners grundskolor. Datainsamling för studien bestod av en kvantitativ enkät som besvarades av 100 elever i årskurs 7 och kvalitativa gruppintervjuer med 12 elever i årskurs 7. Därutöver har matsvinnet från sex vanliga maträtter i grundskolorna i Karlskoga och Degerfors kommuner klimatberäknats. Resultaten visade att eleverna både i enkät och intervjuer sammankopplade nötkött med hög klimatpåverkan. Klimatberäkningarna visade att maträtten som innehöll nötkött hade högst klimatpåverkan fast den inte genererade högst andel matsvinn totalt, för tallrikssvinn eller serveringssvinn av de sex beräknade rätterna. Under intervjuerna lyftes hem- och konsumentkunskapen fram som ett av de roligaste ämnena och eleverna var på god väg att uppfyllda kunskapskraven då mat sammankopplades med både kulturella och miljömässiga aspekter. Vegetariska livsmedel som påminner om animaliska lyftes under intervjuerna fram som goda och de påminde om sådant man var van vid att äta. För att öka andelen vegetarisk mat som äts och minska matsvinnet kan dessa produkter vara fördelaktiga att använda. Flertalet av eleverna önskade också få vara mer delaktiga i matsedelsplaneringen. Eleverna upplevde att de inte blev lyssnade på och fick sina tankar och idéer tillgodosedda. Endast 30 % av eleverna i enkäten kände till att matsvinnsberäkningar görs. Eleverna behöver mer kunskap och information om matsvinn och varför vegetarisk mat serveras. Den egna verksamhetens matsvinn och råvaror skulle kunna användas för lärande om hur olika livsmedel påverkar miljö- och klimat.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Söderkrantz, Sjöström Malin. « Ett teknikdidaktiskt arbetsmaterial Teknikbegreppet och de enkla maskinerna : Framtagen för grundskolans yngre åldrar ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32339.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Magnil, Amanda. « Teknikundervisning i skolans tidigare år : En undersökning av lärares attityd i förhållande till ämnet teknik ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32648.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med denna uppsats är att undersöka lågstadielärares attityd i förhållande till ämnet teknik. Utgångspunkten för arbetet är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med lärare i låg- och mellanstadieklasser i Sverige. Analys har skett med stöd av den fenomenografiska metoden. Baserat på den genomförda undersökningen konstateras att lärarna uppfattar att ämnet är mindre relevant än ämnen som betraktas som mer centrala såsom svenska och matematik och att detta påverkar deras inställning till teknikämnet negativt. Vidare noteras en upplevd brist på fortbildning och en viss osäkerhet kring vilka ämnesområden som ska anses innefattas i teknikämnet.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Lundström, Ellen. « Utomhuspedagogikens del i den nutida undervisningen ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36789.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Vilhelmsson, Joel. « Jästsvampars tillväxt i närvaro av guaiacol och m-kresol. : En del av ett bioremedieringsprojekt på Gävle Strand Etapp 3 ? » Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30696.

Texte intégral

Résumé :

Abstract [sv] I det tidigare hamn- och industriområdet Alderholmen i Gävle planeras byggnation av 600 nya lägenheter med start år 2020. Vid provtagningar påträffades höga kon-centrationer av polyaromatiska kolväten (PAH) i marken på Gävle Strand där Etapp 3 ska byggas. Bland dessa PAH-er påträffades kreosot, som innehåller en blandning av många olika fenoliska beståndsdelar som guaiacol och meta-kresol (m-kresol). I dagsläget finns det inte många studier som behandlar jästsvampars nedbrytning av guaiacol och m-kresol utan litteraturen tenderar att undersöka bakteriell nedbryt-ning. I den här studien undersöktes om fem jästisolat tillhörande Ascomycota och Ba-sidiomycota kunde växa i närvaro guaiacol och m-kresol, och bryta ned dem. De jäst-isolat som studerades var Candida argentea FGAA004, Rhodotorula araucariae FMYH002b, Goffeauzyma gastrica FMYH004, Debaryomyces sp. FLYA002 och en oi-dentifierad jästsvamp, SGY001. Ur de experimentella testerna som genomfördes framgick att samtliga jästisolat klarade av att växa i närvaro av guaiacol och m-kresol. Det framkom också att m-kresol var mer toxiskt än guaiacol för samtliga jästisolat, vilket bekräftade tidigare utförda studier om jästsvampars relativa känslighet mot guaiacol och m-kresol. Det var det oidentifierade jästisolatet SGY001 som klarade av att växa i de högsta guaiacol- och m-kresolkoncentrationerna. Därför beslutades att endast undersöka om SGY001 kunde bryta ned guaiacol och m-kresol. Vid biodegra-deringsförsöken som följde kunde ingen nedbrytning detekteras av vare sig guaiacol eller m-kresol, och det skulle ha kunnat bero på att för låga koncentrationer hade valts. Jästcellerna (SGY001) hade antingen utvecklat resistens på grund av de låga koncentrationerna, eller nedärvd resistens mot de båda föroreningarna. Jästcellerna i denna studie tålde en högre koncentration av guaiacol och m-kresol än jästisolat i andra studier, vilket syntes på IC50-värdena. Det kan ha berott på närvaron av glukos i odlingsmediet som användes i den här studien. Jästcellerna kan eventuellt ha und-vikit att använda guaiacol eller m-kresol som kolkälla och istället valt att använda glukos. Med tanke på att SGY001 inte kunde biodegradera vare sig guaiacol eller m-kresol skulle inte jästisolatet kunna användas som in situ-metod på Gävle Strand vid Etapp 3 i dagsläget. I ett större perspektiv finns däremot förhoppningen att den här studien kan bidra med nya infallsvinklar i jästsvampars potential för nedbrytning av föroreningar på Gävle Strand vid Etapp 3, samt i andra stadsmiljöer. Abstract [en] 600 new apartments are planned to be built in the former harbor- and industry area Alderholmen, Gävle, starting in 2020. Soil samples have shown high concentrations of polyaromatic hydrocarbons (PAH) in the ground where Etapp 3 is to be built at Gävle Strand. Creosote was present among these PAHs, and it consists of a mixture of many different phenolic compounds, such as guaiacol and meta-cresol (m-cresol). At present, there are few studies on the biodegradation of guaiacol and m-cresol by yeasts, since the literature tends to examine bacterial degradation. The present study investigates if five yeast isolates, belonging to Ascomycota and Basidiomycota could grow in the presence of guaiacol and m-cresol, and biodegrade them. The iso-lates studied were, Candida argentea FGAA004, Rhodotorula araucariae FMYH002b, Goffeauzyma gastrica FMYH004, Debaryomyces sp. FLYA002 and an unidentified yeast, SGY001. Based on the results of the experimental tests for tolerance level off each isolate, it was concluded that all yeast isolates were able to grow in the presence of guaiacol and m-cresol. Another finding was that m-cresol was more toxic to all the isolates as compared to guaiacol, which confirmed prior studies regarding the rela-tive sensitivity of the yeasts to guaiacol and m-cresol. It was the unidentified yeast isolate SGY001, which manage to grow at the highest guaiacol- and m-cresol con-centrations. Thus, it was decided to only investigate whether SGY001was able to biodegrade guaiacol and m-cresol. During the biodegradation tests that followed, no degradation of guaiacol and m-cresol could be detected, and this could have been due to the selection of too low concentrations. The yeast cells (SGY001) had either developed resistance because of the low concentrations used, or they had inherent resistance to the two contaminants. The yeasts of this study withstood a higher con-centration of guaiacol and m-cresol than yeast isolates in other studies, which was evidenced by the IC50 values. It could have been due to the presence of glucose in the growth medium. The yeast cells could have avoided the utilization of guaiacol or m-cresol as carbon source, and instead chosen to use glucose. Considering that SGY001 was not able to biodegrade guaiacol nor m-cresol, this isolate would not be possible to apply in an in situ method at Gävle Strand by Etapp 3 at present. In a larger perspective, there is a hope that the present study could contribute new ap-proaches as to the potential of yeasts as biodegrading agents of contaminants at Gäv-le Strand by Etapp 3, and in other urban environments.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Ivarsson, Rebecca. « Den juridiska och fysiska personens verksamhetsutövaransvar enligt miljöbalken ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89920.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Lötbom, Rasmus, et Alexander Antonsson. « ReFend : Framtidens innovation för hantering av fimpar ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42090.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Olsen, Wulff Maria, et Anthonia Lundberg. « Energikartläggning och energiuppföljning av Kirkenes sjukhus ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171977.

Texte intégral

Résumé :

Examensarbetet gjordes i samarbete med Finnmarkssykehuset HF och Norconsult AB. Finnmarkssykehuset HF saknar system och rutiner för energiuppföljning i sina byggnader. En energikartläggning på Kirkenes sjukhus i Nordnorge gjordes för att ge företaget kunskap och förutsättningar att göra förändringar som ger en minskad energianvändning och minskade kostnader. Målet var att ge åtgärdsförslag och upprätta rutiner för energi-uppföljning på Kirkenes sjukhus. Projektets arbetsmetodik handlade till stor del om att samla stora mängder information och sortera ut vad som var relevant. Första steget var att få översikt av hur värmeproduktionen och distributionen fungerade på sjukhuset. Detta gjordes genom att granska flödesscheman och genomföra intervjuer med personal. Därefter analyserades driftdata från 2019 med hjälp av energiuppföljningssystemet (EUS) Navigator från Siemens. Denna data jämfördes med en projekterad energiprognos för att se hur bra sjukhuset har presterat. Energiprognosen var baserad på standardiserade värden för Norge och tog inte hänsyn till klimatet eller driften i Kirkenes. Det gjordes därför nya beräkningar för rumsuppvärmningen och ventilationsvärmen för att få mer specifika värden att jämföra den faktiska energianvändningen med. I beräkningarna ingick det flera antaganden och förenklingar, på dessa gjordes en känslighetsanalys. Resultatet av projektet har visat att det är en rad olika saker som inte fungerar som de ska på Kirkenes sjukhus, och dessa kallas problemområden. Rapporten visar orsaker och åtgärder till alla problemområden, som exempelvis ventilation, rumsuppvärmning och tappvarmvatten. Ventilationsbatterierna hade 22% högre energianvändning än beräknat och rumsuppvärmningen 20% högre. Båda dessa beror på att det är dörrar och fönster som inte är täta på sjukhuset, de släpper ut värme. Nattsänkningen av ventilationen är också borttagen, då det inte fungerade i rum med patienter. Att tappvarmvattnet använde 188% mer energi än projekterad beror på att legionellasystemet var överdimensionerat. Vidare använder snösmältningsanläggningen mycket energi och regleringen på denna måste justeras. Kirkenes sjukhus har många mätare samt ett styr-och övervakningssystem (SÖ-system) som inte fungerar som det är tänkt. När dessa faktorer är åtgärdade kan systemet enkelt användas till energiuppföljning. EUS Navigator är inte komplett och kan utvecklas efter önskemål från Finnmarkssykehuset HF. Många företag har insett att de kan spara mellan 5–10% bara genom att använda sig av ett energiuppföljningssystem. Slutsatsen i detta projekt är att Finnmarkssykehuset HF inte har kontroll på energi-användningen i sina byggnader. Innan de kan börja med energiuppföljning måste de säkerställa att alla system fungerar och dessutom ge driftpersonalen tillräcklig utbildning. De måste också fördela ut ansvar för olika system och energiuppföljning i organisationen. Om Finnmarkssykehuset HF följer de åtgärdsförslag som är givna i rapporten och påbörjar arbetet med bra rutiner kommer de på sikt effektivisera driften av sjukhuset. Detta projekt gjordes bara för Kirkenes sjukhus men vi rekommenderar att företaget gör likande studier för resterande byggnader.
This master thesis was done in collaboration with Finnmarkssykehuset HF and Norconsult AB. Finnmarkssykehuset HF lacks systems and routines for energy monitoring in their buildings. An energy mapping of Kirkenes Hospital in northern Norway was done to give the company knowledge and a basis to make changes to reduce energy use and cut costs. The goal was to provide measures and establish routines for energy monitoring at Kirkenes Hospital. The project's working methodology was largely about gathering large amounts of information and sorting out what was relevant. The first step was to get an overview of how heat production and distribution worked in the hospital. This was done by reviewing flow charts and interviewing staff. Thereafter, operational data from 2019 were analyzed using the Siemens energy monitoring System Navigator. This data was compared with a projected energy forecast to see how well the hospital has performed. However, the energy forecast was based on standardized values for Norway and did not consider the climate or operation in Kirkenes. Therefore, new calculations were made for room heating and ventilation heat to get more accurate values to compare the actual energy use with. The calculations included several assumptions and simplifications and therefore a sensitivity analysis on these variables was done. The result of the project has shown that there are a number of things that do not work properly at Kirkenes hospital, and these are called problem areas. In the report we point to causes and measures for all problem areas, such as ventilation, room heating and domestic hot water. The ventilation batteries had 22% higher energy use than calculated and the room heating had 20% higher. Both of these are due to the fact that there are heat leaks from areas around doors and windows. The night indoor temperature drop is also removed, because it did not work in patient rooms. The fact that the hot tap water use was 188% higher than projected, is due to the legionella system being oversized. Furthermore, the snowmelt plant uses a lot of energy and its control system must be adjusted. Kirkenes hospital has many meters as well as a control and a monitoring system that does not work properly. When these factors are secured, the system can easily be used for energy monitoring. The energy monitoring system Navigator is also not complete and can be extended by Siemens on request by Finnmarkssykehuset HF. Many companies have found that they can save between 5-10% by using an energy monitoring system. The conclusion of this project is that Finnmarkssykehuset HF does not have control over the energy use in their buildings. Before they can begin using energy monitoring, they must ensure that all parts in the system work properly and also provide education for the operating staff. They must also divide and distribute responsibility for different systems and energy monitoring within the organization. If Finnmarkssykehuset HF follows the measures proposed in the report and starts working on good routines, it will improve the heating and ventilation operation at the hospital. This project was only done for Kirkenes Hospital and it is recommended that the company do similar studies for the remaining buildings.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Curtsdotter, Alva. « Extinctions in Ecological Communities : direct and indirect effects of perturbation on biodiversity ». Doctoral thesis, Linköpings universitet, Teoretisk Biologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108906.

Texte intégral

Résumé :

In the dawning of what may become Earth’s 6th mass extinction the topic of this thesis, understanding extinction processes and what determines the magnitude of species loss, has become only too relevant. The number of known extinctions (~850) during the last centuries translates to extinction rates elevated above the background rate, matching those of previous mass extinction events. The main drivers of these extinctions have been human land use, introduction of exotic species and overexploitation. Under continued anthropogenic pressure and climate change, the current extinction rates are predicted to increase tenfold. Large perturbations, such as the extinction drivers mentioned above, affects species directly, causing a change in their abundance. As species are not isolated, but connected to each other through a multitude of interactions, the change in abundance of one species can in turn affect others. Thus, in addition to the direct effect, a perturbation can affect a species indirectly through the ecological network in which the species is embedded. With this thesis, I wish to contribute to our basic understanding of these indirect effects and the role they play in determining the magnitude of species loss. All the studies included here are so called in silico experiments, using mathematical models to describe ecological communities and computer simulations to observe the response of these communities to perturbation. When a perturbation is severe enough, a species will be driven to extinction. The loss of a species from a system is in itself a large perturbation, and may result in further extinctions, so called secondary extinctions. The traits of the species initially lost, can be a potential predictor of the magnitude of secondary species loss. In Paper I of this thesis, I show that when making such predictions, it is important to incorporate temporally dynamic species interactions and abundances, in order not to underestimate the importance of certain species, such as top predators. I further show that species traits alone are not particularly good predictors of secondary extinction risk (Paper I), but that in combination with community level properties they are (Paper II). Indeed, there seems to be an interaction such that the specific property making a community prone to secondary species loss, depends on what kind of species was lost in the primary extinction. As different types of perturbation put different types of species at risk of (primary) extinction, this means that the specific property making a community prone to secondary species loss, will depend on the type of perturbation the community is subjected to. One of the predicted main drivers of future species extinction is climate change. If the local climate becomes adverse, a species can either migrate to new and better areas or stay and evolve. Both these processes will be important in determining the magnitude of species loss under climate change. However, migration and evolution do not occur in vacuum – the biotic community in which these processes play out may modulate their effect on biodiversity. In paper III, I show that the strength of competition between species modulates the effect of both dispersal and evolution on the magnitude of species loss under climate change. The three-way interaction between interspecific competition, evolution and dispersal, creates a complex pattern of biodiversity responses, in which both evolution and dispersal can either increase or decrease the magnitude of species loss. Thus, when species interactions are incorporated, it is clear that even though migration and evolution may alleviate the impact of climate change for some species, they may indirectly aggravate the situation for others. In Paper III, the aspect of climate change incorporated in the model is an increase in mean annual temperature. But climate change is also predicted to increase environmental variability. Paper IV shows that species-rich communities are more sensitive to high environmental variability than species-poor ones. The smaller population sizes in the species-rich communities increased the extinction risk connected to population fluctuations driven by the variable environment. Hence, systems such as tropical forests and coral reefs are predicted to be particularly sensitive to the increased variability that may follow with climate change. In Paper IV, primary extinctions of primary producers result in extinction cascades of consumer species, when they lose their prey. However, in reality a consumer species might be able to switch to another prey, and such flexibility has both been observed and suggested as a potential rescue mechanism. But what is beneficial for an individual predator in the short-term can become detrimental to the ecological community in the long-term. Paper V shows that consumer flexibility often led to consumers continuously overexploiting their new prey, in the worst case to the point of system collapse. Thus, the suggested rescue mechanism aggravated the effect of initial species loss, rather than ameliorating it. Overall, the research presented here, underscores the importance of including population dynamics and biotic interactions when studying the effects of perturbation on biodiversity. Many of the results are complex, hard to foresee or even counter-intuitive, arising from the indirect effects of the perturbation being translated through the living web of species interactions.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Guldevall, Peter. « Development of an FPGA based Trigger for Slow Moving Events for the EUSO-TA Telescope ». Thesis, Luleå tekniska universitet, Rymdteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63367.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Wennergren, Maja. « Fältstudier och digitalahjälpmedel i ämnetgeografi åk 4-6 : Möjligheter och utmaningar ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31112.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Wilhelmsson, Emelie. « 3D-positionering till havs efter bearbetning med PPK- och PPP-lösning och kontroll av fartygets dynamiska rörelser ». Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150152.

Texte intégral

Résumé :

This project investigates whether 3D-positioning at sea can be improved by processing real-time positioning data. SWEPOS-based RTK (accurate GNSS) was used to log positions data on a hydrographic survey vessel along Sweden’s east and north coast for 7 days. However, because of the long distance between the vessel and the reference stations the positioning solutions do not always have high accuracy. This problem generates a large interest to research how processing real-time data could improve position accuracy. Processing positioning data is done through Applanix IN-fusion PPK (Post-Processed Kinematic) and PPP (Precise Point Positioning) loosely coupled concept. The positioning accuracy of these methods are compared against one another and against collected data in real-time (RTK). The vertical component are being assessed further in detail to evaluate the accuracy of these methods and the data is presented in respect to vertical positioning and height. However, solely processing the vessels positioning according to the PPP or PPK concept is not enough to get a good positioning vertically, as the vessels positioning height also depends on the vessels dynamic movements. Including the vessel’s dynamic movement’s leads not only to a higher positioning accuracy but also to a more accurate description of the shape of the water surface. The shape of the water surface is an important component for the modelling of the geoid, as the water mass distribution affects gravitational measurements and calculations by water mass variations. The future goal, is that vessels should be able to collect data which can be used to correct the present geoid model, only by using GNSS technique and water level corrections from reference stations. Furthermore, good hydrographic data and accurate GNSS height provides preconditions to introduce a 3D-navigational system. A system like this could calculate if the present draught is compatible with the future depth conditions along the route. The system can thereby support the navigator with suggestions of speed adjustments at optimal moments to avoid running aground. Initially, the different post-processing methodology’s ability to improve position accuracy are evaluated. The observations presented in this project indicate that position accuracy varies depending on which method is used. The results show that the vertical measurement uncertainty (RMS) values are lowest when using the processing methods based on the PPK concept. The RMS mean value using PPP processing methodology show a higher value than the real-time solutions. In this case, by adjusting the real-time solutions by processing according to the PPK method, the vessels vertical position can be corrected with a mean value of 5 cm. In the secondary process, the GNSS height from the PPK processing methodology was used together with static and dynamic corrections to approximate the actual water level. This project demonstrates the potential of using this type of process to get a more accurate picture of the present water surface.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Magnusson, Erik. « Implied Volatility Surface Construction ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-145894.

Texte intégral

Résumé :

Implied volatility surfaces are central tools used for pricing options. This thesis treats the topic of their construction. The main purpose is to uncover the most appropriate methodology for constructing implied volatility surfaces from discrete data and evaluate how well it performs. First some methods and techniques in use for such surface constructing are presented. Then the most attractive approach, chosen to contain 4 interesting models is studied. The models’ performances are tested on two price grids from the EURO STOXX 50 and Nikkei 225 indices. The found implied volatility surfaces give good and decent fits to the data, respectively. The surfaces are evaluated in terms of presence of static arbitrage and are found to have it, although mostly for strike price and time to maturity combinations which are somewhat abnormal and rarely traded. Arbitrage is found to be more prevalent in surfaces when the input data is of lower quality. The volatility surfaces’ shapes and absolute values are compared in between models but also within models for some of the best-fit producing parameter sets. The surfaces are found to differ in both cases for some strike and maturity combinations - sometimes with relative differences of more than 10%. This suggests that surfaces with good fits to the input data still can produce distinctly differing prices for some options. Calibrating the models with the chosen approach involves calculations with complex numbers in ways which potentially introduce problematic discontinuities due to branch crossings. This is investigated numerically as well as theoretically for the 4 models and found to be a significant problem in one of them. The three other models are found to avoid these problems under all valid parameter sets.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Gälldin, Pernilla. « Att utveckla kompetens genom seriösa spel, ett steg mot hållbar utveckling ? : -En studie av kommunala politikers upplevelser av spelet Riskköping ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66998.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Enterfeldt, Caroline. « Specialundervisning i matematik ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29782.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Dahlberg, Elin. « Undervisning i de naturorienterande ämnena : En litteraturstudie och kvantitativ enkätundersökning om undervisningsmetoders påverkan på elevers motivation och förståelse i årskurserna F-6 ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26689.

Texte intégral

Résumé :

Syfte: Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt, dels att undersöka vad forskningen säger om motivation i de naturorienterande ämnena och hur lärare motiverar sina elever i dessa ämnen, dels att få kännedom om hur undervisningen i dessa ämnen går till samt hur motivation, förståelse och val av undervisningsmetoder hänger ihop. Metod: En litteraturstudie av redan framtagen forskning i ämnet har gjorts. Utöver litteraturstudien har även en kvantitativ enkätundersökning med verksamma lärare som respondenter utförts. Denna utfördes för att kunna jämföra tidigare forskning och resultaten från enkätundersökningen med varandra. Huvudresultat: Denna studie visar att den forskning som använts och de svar från enkätundersökningen som sammanställts stämmer bra överens med varandra. Motivation, förståelse och val av undervisningsmetod för att påverka dessa faktorer hänger ihop. Viktiga slutsatser: En viktig slutsats från min studie är att lärare bör utgå från det som ligger eleverna nära till hands, skapa sammanhang och variera sina undervisningsmetoder. Lärare bör också individualisera sin undervisning på såväl individnivå som på gruppnivå.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Frost, Annelie. « Utomhuspedagogik som undervisningsmetod : En undersökning om lärares beskrivning av utomhuspedagogik som undervisningsmetod i naturvetenskap ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36603.

Texte intégral

Résumé :

Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Hjalmarsson, Adam. « ”Jordens resurser är inte oändliga, de tar slut och det gäller att vara rädd om våran jord” : - En kvalitativ intervjustudie gällande lärares användning av utomhuspedagogik angående hållbar utveckling ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29643.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av utomhuspedagogik med avseende på hållbar utveckling i urbana miljöer med inriktning på naturvetenskap och teknik under grundskolans tidiga år. Studiens utformning var av kvalitativ karaktär med intervjuer. Inter- vjuerna gjordes med semi-strukturerade intervjufrågor för att svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av sex lärare som undervisar i grundskolans tidiga år från skolor i västra Sverige. Alla lärare förmedlar en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. De menar att de anser att det är viktigt att förmedla hållbar utveckling till eleverna eftersom det är de som är ”framtiden”. Majoriteten av lärarna i studien beskriver att de undervisar mindre utomhus nu än för tio år sedan. Dessutom, har flera av lärarna svårt att beskriva utomhusaktiviteter för att förmedla hållbar utveckling. Det finns flera olika anledningar till varför lärarna i studien inte undervisar utomhus gällande hållbar utveckling men även i andra ämnen. Anledningarna be- skrivs av lärarna som elevgrupper, stress, planering, tidsbrist och okunskap.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Äng, Michaela. « Digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen : En kvalitativ studie om hur och varför lärare använder digitala verktyg ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31061.

Texte intégral

Résumé :

Denna studie behandlar lärares syn och inställning i användningen av digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen. Flera forskare har kommit fram till att digitala verktyg i undervisningen visar på positiva effekter vid inlärningen hos eleverna. Forskning visar dock på vikten av att ha både kunskap och tillgång för att detta ska ge resultat. Skolverket (2016) anser att det är viktigt att samtliga elever och lärare ska få möjligheter att ta del av IT. Skolverket (2016) visar bland annat att de ämnena som mest använder sig av digitala verktyg i undervisningen är svenska och samhällskunskaps ämnen. Tidigare forskning visar också att det skiljer sig på skolorna vilken tillgång de har till IT-medel. Det här examensarbetet lyfter hur lärare inför digitala medel i naturvetenskapsundervisningen samt vilken syn de har inom det. Genom kvalitativa observationer och intervjuer har 5 lärare från 4 olika skolor inom blandade årskurser 1-3 deltagit. Resultatet pekar mot att samtliga lärare använder någon form av digitala verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Under intervjuerna framkommer att 4 av 5 informanter använder de digitala verktygen på liknande sätt där samtliga anser att verktygen underlättar deras arbete och motiverar eleverna. Samtliga lärare är medveten om varför inte de väljer att använda digitala verktyg i undervisningen.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Löfdahl, Angelica. « Naturvetenskap i grundsärskolan : En kvalitativ studie av sex lärares perspektiv på undervisning inaturvetenskap för elever med intellektuell funktionsnedsättning ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40469.

Texte intégral

Résumé :

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnet biologi i grundsärskolans verksamhet med inriktning träningsområde. Sex lärare som är yrkesverksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, intervjuades från sex olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om biologi i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde aktiviteter till undervisningen, hur en lektion utomhus och inomhus ser ut, hur de upplevde att eleverna tog till sig lektionsinnehållet, hur de individanpassar undervisningen för elever med funktionsvariation samt på vilket sätt de stöttar eleverna att nå kunskapskraven i ämnet. I resultatdelen visas att lärarna anser att biologi är en viktig del i verksamheten för elevernas verklighetsuppfattning. Alla sex lärare tryckte på att det är högst individuellt i grundsärskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för aktiviteter och undervisningsinnehåll och att en stor utmaning är att kunna individanpassa.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Bergqvist, Jasmine, et Mohammad Al-dyrawi. « Ämnesdidaktisk utveckling genom utomhuspedagogik : Subject didactical devolopment via outdoor learning approaches ». Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40634.

Texte intégral

Résumé :

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vilken påverkan utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena har hos lärarstudenter, lärare och elever. Har utomhusundervisning några positiva eller negativa effekter på kunskapsinlärning? Flera studier har visat att utomhuspedagogik resulterar i positiva effekter hos elever. Till exempel visar flera studier på att användning av flera sinnen bidrar till en ökad kunskap hos eleverna. Kunskapsöversikten har delats upp i tre problemområden, lärarstudenters och lärares kunskap och erfarenheter inom de naturorienterande ämnena, relationer och vetenskapliga erfarenheter hos eleverna samt vilka effekter elever får av utomhusundervisning. För att få svar på dessa frågor användes relevanta forskningsartiklar för problemområdet. I sökningsprocessen har böcker samt forskningsartiklar använts. Sökningsprocessen resulterade i att det finns både lärarstudenter och lärare som saknar inställning och erfarenhet kring varför utomhusundervisning bör bedrivas. I andra delen visade resultatet att elever skapar relationer och vetenskapliga erfarenheter när de får lov att ha utomhusundervisning. Det handlar om att elever bland annat får använda sig av sina fem sinnen när de vistas utomhus. Sista resultatdelen beskriver vilka effekter elever får av utomhusundervisning. Kunskapsöversikten visar att utomhusundervisning påverkar elevers kognitiva utveckling, har en positiv påverkan på den egna självsynen (self- efficacy), ger möjlighet för delaktighet samt bidrar till den fysiska och beteendemässiga utvecklingen.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Karlström, Beatrice. « Hur lärs de naturorienterande ämnena ut i årskurserna 1-3 ? : En studie kring vilka arbetssätt och metoder grundskollärare använder i NO-undervisningen ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31016.

Texte intégral

Résumé :

I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås. Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser. Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen. I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien. Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Ericsson, Tobias. « NO-lärare i årskurserna 4-6 beskriver hinder och möjligheter för utomhusundervisning ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33083.

Texte intégral

Résumé :

Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Hassan, Simon. « Hur kommer införandet av GDPR, givet den framtida elmarknadshubben påverka energibolagen ? : En fallstudie på energibolaget Sala-Heby Energi AB ». Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358121.

Texte intégral

Résumé :

The storage of data has grown exponentially the last couple of years and the discussion about the personal integrity is a controversial topic at the moment. The data contains personal information and a large proportion of the data is to a greater extent available to the public. Because of these high risks of lacking personal information, EU has decided to establish a new directive that is called the general data protection regulation (GDPR). The Energy Market Inspectorate (Ei) is a Swedish state administrative authority that has developed a proposal for a new market model for the energy industry. The model is based on a electricity market hub which will gather all the data. This new model will also raise the competetion in the energy market. The hub is scheduled to be implemented in 2021 and until then, energy companies in Sweden need to analyze what internal changes that needs to be done to have the right prerequisites. Many organizations have major problems with change processes and the main reason is that the companies do not spend enough time and commitment on factors such as norms and values amoung employees. This is a case study where I have studied what qualifications and obstacles the energy company Sala-Heby Energi possess in order to meet the new challenges regarding GDPR and the new market model. I have through interviews and internal analyzes concluded that there are number of qualifications needed to meet the new data protection regulation and the new market model for the energy industry. I also concluded that a lot more responsibility will be required in the organisation when it comes to processing ofpersonal data. Furthermore, Sala-Heby Energy underwent a change process that was very similar to a model called the 8-step model of change by Kotter (1996). Finally, this study shows that there is no clear analysis of Ei on how the new data protection regulation will affect the electricity market hub.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Gustrin, Malin. « Utomhuspedagogik : Hur kan man implementera regelbunden utomhuspedagogik i Grundskolan åk 1-3 ? » Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29716.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Úlfarsdóttir, Björk. « Interaction between Icelandic basalt and Swedish granite with Swedish bitumen emulsion : Is it possible to use Swedish bitumen emulsion in Iceland ? » Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229690.

Texte intégral

Résumé :

Like in any modern civilization, roads in Iceland have an important role in thedaily lives of inhabitants. Consequently, road quality is of equal importance, butIcelandic roads have shown problems when surface dressing is used where itlooks decent after being paved during summer but then deforming pretty rapidlyafter being hit by elements of winter. Roads in Sweden however, do not seem tohave the same problem.The aim of this study is to minimize this road deformation by examining surfacedressing and aggregates. The Icelandic climate is also a factor to this problemsince the humidity is comparatively high, summers are cool, winters are mild andthe climate is overall challenging. Furthermore, winter thaws are distinctivecharacteristic of the Icelandic weather, which increases strain on the asphalt.An experiment was conducted where the adhesion of surface dressing that iscommon in Sweden was tested with two different aggregates by Vialit plateshock test method. First it was tested with Swedish granite and then withIcelandic basalt. The results from the aggregates were compared where theadhesion with the granite was stronger than with the basalt.Previous study have found that by choosing binder and aggregate that have highadhesivity at low temperature reduces the risk of surface dressing defects,especially when paving takes place in the early and late summer season. Whenchoosing aggregates for road construction the main criteria is cost, thereforeaggregates that are used usually reflect the local geology because transportingaggregates for significant distances is expensive. Concluding from theexperiment, it is not recommended to use the basalt with the Swedish surfacedressing in practice now due to the lesser adhesion compared to the granite.However further research on the asphalt mix with the Swedish surface dressingand the basalt should be conducted.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Sandström, Linus. « ETT STEG MOT EN MER DIGITALISERAD BYGGPRODUKTION : En studie om arbetsberedning och digitala verktyg ». Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355501.

Texte intégral

Résumé :

Companies like NCC are continuously working to find new and smart digital tools to facilitate building production. The problem is which tools to use and in what way they best benefit the production.In the project Angström Stage 4, NCC has decided not to use traditional paper drawings from the architect and other disciplines, but start working with digital drawings. Large touchscreens with software applications such as Bluebeam with hyperlinks on digital drawings will be used for work preparation in the project. Through an interview study, the author has investigated the advantages, disadvantages and prerequisites of this new working method as well as the personal attitude towards a more digitized building production in the project.The author could establish that the working method with the digital tools that NCC decided to work with will probably benefit the building production in a positive way. The tools are generally considered making it easier, more fun and more understandable when it comes to accomplish a work preparation. It will probably create major time savings as programs make it more efficient to navigate and work, provided that NCC takes the prerequisites into account.The prerequisites are a requirement to successfully implement this method. NCC needs to be involved early in projects. One or more skilled and driving people need to be involved in the project and work with the technology. A new working methodology there management of drawings digitally needs to be established. Education and a learning period need to be considered. These are the prerequisites for this work method the author managed to obtain through the investigation.The recommendations for NCC for development and improvement are a lot about the prerequisites. The author also believes that the method can be developed by continuing work and focusing on the development of how the information will be conveyed from the work preparation to the construction site using digital tools. Keywords: Work preparation, digitization, building production

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Matsson, Josefine. « Elevers syn på och tankar kring laborationer i NO ämnen : En kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1 samt observationer under en undervisningssekvens ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34077.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Tindwa, Neema. « DENIM PRODUCTION AND SUSTAINABLE DEVELOPMENT ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418547.

Texte intégral

Résumé :

The denim production has an environmental impact, in order to achieve the UN’s sustainability goal until year 2030, a lot has to change. During its early stages, denim production is highly water intensive and large amounts of pesticides are also used. Those two combined affects the biodiversity locally as well as the health of the farmers badly. Other treatments such as sandblasting puts different chemical into the garment, due to lack of regulations and safety equipment the textile workers health is at stake. With a circular economy in mind, there are however certain options to reuse the denim products, both in the sense of recycling and re-selling in second hand. Society as a whole such as manufacturers and individuals have a responsibility to help achieve the twelfth goal and its targets goals. This could perhaps be achieved by regulations, a change in demand, increase of recycling and more information to the consumers about the production of denim and how to decrease its consequences.
Denimproduktionen har en stor miljöpåverkan, och för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling år 2030 måste en del förändras. Redan i de tidiga stadierna av denimproduktionen används enorma mängder vatten och bekämpningsmedel. Vilket i sin tur har sin negativa påverkan på den lokala biodiversiteten samt böndernas hälsa. Andra behandlingar såsom sandblästring tillför flera kemikalier till tyget, till följd av detta påverkas även textilarbetarnas hälsa. Med ett cirkulärt ekonomiskt flöde finns det flera möjligheter att återvinna och återanvända denim. Samhället i det hela, näringslivet till enskilda individer har ett ansvar att uppnå det tolfte globala målet samt dess delmål. Detta kan möjligtvis uppnås genom riktlinjer, förändring i efterfrågan, ökad information för konsumenter om denim och dess miljöpåverkan, kunskaper som kan leda till en minskning av denimproduktionens konsekvenser.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Hama, Hewa, et Viktor Åhs. « Arbetsskador vid uppsättning av gipsskivor : En studie om arbetsskador på grund av uppsättning av gipsskivor ». Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82021.

Texte intégral

Résumé :

Enligt statistiken står belastningsskador för 23 % av alla anmälda arbetsolyckor i hela byggverksamheten. Uppsättning av gipsskivor är ett vanligt arbetsmoment inom byggnationer och kan leda till belastningsskador. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.Ett av de områdena som har störst betydelse är belastningsergonomi, vilket innefattar helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa tre områden diskuteras för att se i hur stor utsträckning de har betydelse för arbetsskador. Studien belyser fem olika faktorer som kan minska skador, nämligen arbetstyngd, statiskt muskelarbete, kroppsställning och kroppsform, verktyg samt kunskap och utbildning. Enkäter med yrkesverksamma, intervju med en platschef samt arbetsplatsbesök genomfördes för att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten styrker att faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Studien påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte. Riskfaktorer kopplat till arbete med olika storlekar på gipsskivor bör uppmärksammas mer.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Ganstrand, Ida. « Lärares användning av utomhuspedgogik i biologiundervisningen. – i grundskolans tidiga år ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33218.

Texte intégral

Résumé :

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Söderback, Malin. « Lärobokens betydelse i klassrummet : En läromedelsanalys av två läroböcker kopplat till kursplanen i de naturorienterande ämnena för tidigare år ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32673.

Texte intégral

Résumé :

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Tilander, Jakob, et Robin Olsson. « Styrmän utan sjökaptensexamen : En undersökning om de som erhållit en fartygsbefäl klass V men inte avlagt examen ». Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74339.

Texte intégral

Résumé :

Sjöbefälsstuderande kan avbryta sin utbildning och nöja sig med en behörighet som gör att de kan segla som andrestyrman men inte mönstra upp på större fartyg. Vissa rederier har en policy att inte anställa styrmän utan sjökaptensexamen. Denna undersökning belyser hur behöriga styrmän upplever avsaknaden av en sjökaptensexamen. Undersökningen kartlägger även hur rederier bemöter dessa styrmän. Syftet med undersökningen var också att jämföra hur det skiljer sig på arbetsmarknaden mellan styrmän utan sjökaptensexamen och de med avlagd examen. Undersökningen utfördes med kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att det är procentuellt fler styrmän utan sjökaptensexamen som fått en styrmanstjänst än de med avlagd sjökaptensexamen. Majoriteten av respondenterna ansåg att avsaknaden av sjökaptensexamen inte hade någon större påverkan på dem. Majoriteten av rederierna bedömer att det finns bättre meriter som kan överväga en avlagd sjökaptensexamen.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Danarp, Pernilla. « Att lära biologi : Lärares och elevers uppfattning om motivationsfaktorer ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29861.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med studien var att synliggöra hur lärare arbetar för att försöka motivera elever i ämnet biologi samt undersöka i vilken grad eleverna uppfattar lärares olika motivationfaktorer som viktiga för deras egen motivation. Studien har genomförts via lärarintervjuer samt via elevenkäter. Intervjuresultatet visade att lärare i årskurs två och tre i sina försök att motivera elever lyfte motivationsfaktorer utifrån delaktighet, skapa intresse, läraregenskaper, arbetsmetoder, undervisningsrum, föräldraengagemang, bekräftelse, relationer och föräldraattityd. Lärarnas motivationsarbete motsvarade till stor del elevernas egna motivationsfaktorer. Det som minst svarade mot elevernas motivationsfaktorer var bekräftelse från andra. Enkätsvaren lyfter fram betydelsen av goda relationer och bra samarbete samt betydelsen av att eleven får hjälp av läraren och förstår undervisningsmaterialet. I resultatet framkommer att både lärare och elever i högre grad betonar motivatorer som är kopplade till inre motivation än till motivatorer kopplade till yttre motivation.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Gavell, Lovisa. « Lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi : En kvalitativ studie ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36628.

Texte intégral

Résumé :

Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurserna F-3. Intervjuerna skedde enskilt med de deltagande lärarna där de inte hade fått tillgång till intervjufrågorna innan. Utomhuspedagogik definieras som ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Enligt styrdokumenten ska eleverna ges möjlighet att göra enkla observationer och fältstudier i lärmiljö. Trots detta står det ingenting i styrdokumenten om att undervisningen måste ske utomhus. Syftet med utomhuspedagogiken är att genom studier och aktiviteter utomhus bidra till att levandegöra läroplanen och undervisningen. Mycket av den tidigare forskningen pekar på de positiva effekterna som utomhuspedagogiken har för elevers lärande. Utomhusundervisningen kan bland annat bidra till kreativa- och meningsfulla lärprocesser samtidigt som den kan hjälpa till att öka elevers motivation. Utomhuspedagogiken möjliggör en plats för lärande som berör både teori och praktik tillsammans. Denna typ av undervisning bidrar också till ökad fysisk aktivitet vilket bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Samtidigt finns det en del faktorer som kan påverka lärarnas val av att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Dessa kan bland annat vara stora elevgrupper och bristande resurser. Det har därför varit intressant att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik och vilka positiva effekter de kan se på elevernas lärande. Samtliga av lärarna i denna studie använder sig av utomhuspedagogik i sin undervisning. Lärarna anser att utomhuspedagogiken är en viktig undervisningsmetod. De tycker att de teoretiska- och praktiska arbetsformerna ska ske tillsammans för på bästa sätt kunna levandegöra lärandet för eleverna. Samarbete både i grupp och par är också en viktig del som gynnas av att undervisningen sker utomhus. Samtidigt som lärarna i studie tar upp om de faktorer som påverkar dem i valet av att ha undervisningen utomhus.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Granat, Anna. « Motiverande Teknik : En litteratur- och enkätstudie av teknikundervisning ur ett lärarperspektiv ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26715.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Thèses sur le sujet « Annan naturvetenskap »

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres