Thèses sur le sujet « Auktoritär »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Auktoritär ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
Yalin, Daniel. « Elevers uppfattningar om lärarauktoritet : En studie av gymnasieelever med svensk och arameisk/syriansk bakgrund ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80087.
Texte intégralBerg, Frida. « Turkiet : en auktoritär regim ? : En fallstudie om varför Turkiets väg mot en demokrati stagnerat och istället tagit en auktoritär politisk riktning ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70116.
Texte intégralNilsson, Linnea, et Malin Vallin. « Motivation hos innebandyspelare : Påverkan av en demokratisk och auktoritär ledarstil ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38431.
Texte intégralGöransson, Emelie, et Victoria Grimberg. « Auktoritär, demokratisk eller låt-gå ? : - En studie av tre gymnasielärares ledarroller ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19270.
Texte intégralOhlsson, Martin, et Martin From. « Humanistisk patriot eller auktoritär clown ? : En studie av filmkritikernas Michael Moore ». Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9116.
Texte intégralMichael Moore är en av världens allra mest berömda dokumentärfilmare. Med sin personliga stil och sitt tydligt politiska patos har han blivit både hatad och älskad i USA. I sin senaste film Sicko, gick han till hård attack mot det amerikanska sjukförsäkringssystemet, och propagerade för att USA skulle ta efter de europeiska länderna, det vill säga skapa ett system där staten åtminstone i teorin garanterar vård för alla.Den här uppsatsens syfte var att undersöka vad det är som gör Michael Moore så kontroversiell. Vi ville se hur filmkritiker bedömde filmen och på vilka grunder. Vi gjorde därför en kvalitativ innehållsanalys där vi noggrant läste igenom texterna för att se hur tendenserna såg ut. Vi läste igenom recensionerna och försökte dela in dem i olika kategorier efter vad kritikerna tyckte. Vi läste igenom texterna och genom att tolka både vad som stod ordagrant och vad som gick att läsa mellan raderna.Vi kom fram till att filmens budskap påverkade recensenternas åsikt om filmen i mycket hög grad och att de som verkligen gillade filmen inte brydde sig så mycket om de ”regler” som finns för dokumentärfilmer. Tendensen var att de som höll med Moore (vilket de flesta gjorde) gillade filmen. Den som ogillade filmen mest verkade också vara den som tyckte sämst om Moores politiska åsikter. De flesta kritiker infann sig dock i ett slags mellanskikt. De gillade filmen och dess budskap, men hade ändå vissa invändningar.
Nilsson, Jonas, et Pontus Terry. « Auktoritet och uppfostran i relation till samhället vi lever i genom fem lärares ögon ». Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30852.
Texte intégralEriksson, Linda. « En ödmjukt auktoritär rådgivning : Ethos och etik hos föräldrarådgivaren Petra Krantz Lindgren ». Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241908.
Texte intégralHelander, Oskar. « En auktoritär vändning ? : Om ämneslärarstudenters böjelse för auktoritarianism i en marknadsstyrd tidsålder ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42464.
Texte intégralHoffsten, Saskia. « Ryska författningsdomstolen : att skapa en auktoritär regim i ett skal av demokrati ». Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-129789.
Texte intégralRydström, Jonathan. « Rysslands misslyckade demokratisering : och återgången till den auktoritära styrelseformen ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31615.
Texte intégralElia, Moreen. « Ledarskap och ledarstilar i klassrummet : Lärarens upplevelse av sin egen ledarstil : demokratisk eller auktoritär ? » Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17037.
Texte intégralCehaja, Senad. « Utvecklingen mot en auktoritär stat : Förändringen av Turkiets styrelseskick 2018 i jämförelse med 2005 ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79564.
Texte intégralKjellström, Sara. « Har Rwandas valprocess blivit mer auktoritär de senaste 25 åren ? : En studie av Rwandas valprocess ». Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338801.
Texte intégralDelfin, Carl. « Auktoritarism hos polisstudenter ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18368.
Texte intégralMattsson, Denise, et Hannele Nilsson. « ”EN TRÄNARE ÄR EN AUKTORITÄR MAN SOMPEKAR MED HELA HANDEN” : En kvalitativ studie om kvinnliga huvudtränaresunderrepresentation inom Svensk handbollselit ». Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20015.
Texte intégralThe underrepresentation of female leadership in sports has recently been noticed by both researchers and institutions. Female head coaches face obstacles on social, organizational, and individual levels. The problems are mainly related to recruitment and gender stereotypes, there are perceptions of how a female leader should be and how a head coach should be. These two do not match each other. Female leaders are affected negatively by the society’s gender stereotypes and research shows that female head coaches are examined more closely. Female head coaches are underrepresented generally in the world and statistics show that it’s the same in Sweden. The purpose of the work is thus to examine the Swedish Handball Elite (SHE) and investigate if the same problem exists in Sweden too. The purpose of the study is to contribute with a better understanding of why female head coaches are underrepresented in the SHE.To be able to fulfill the purpose of the study and respond to the problem formulation semi-structured interviews have been made with different teams in the SHE. The theoretical frame of reference is designed based on previous research, statistics of how many women and men that have completed a coaching education, gender stereotypes that affect women negatively and information about how a recruitment process works. The study’s empirical data that is based on the team’s answers and is set in relation to the theoretical frame of reference in the analysis of the study. In the analysis of the study the authors can state that there are factors that both positive and negative affect women. Female head coaches are considered to be negatively affected by the gender stereotypes that prevail in the society and there are also parts of the recruitment process where women could be negatively affected. The conclusion that is presented is somewhat divided but indicates that female head coaches in the SHE partly could be affected negatively by both the recruitment process and gender stereotypes.
Skogersson, Erna, et Marie Nordenberg. « Ledaregenskaper hos lärare : med utgångspunkt från elev och lärarperspektiv ». Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-1252.
Texte intégralBakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.
Karttunen, Karoline, et Erica Öster. « Är den auktoritära ledaren mindre omtyckt än den demokratiska ? En experimentell studie om ledarstilar ». Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18648.
Texte intégralUppsatsnivå: C
Malmgren, Oskar. « Singapore - en diktatur eller en demokrati ? : En studie kring Singapores regimtyp ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59991.
Texte intégralOlofsson, Marita. « Gymnaiseelever och deras föräldrar : uppfattningar av uppfattningar ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3911.
Texte intégralDjordjevic, Mimi. « Pedagogiska ledarstilar i klassrummet ». Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-127978.
Texte intégralLiliedahl, Lotta. « Ring 112 : En essä om auktoritet och frihet som förutsättningar för utbildning och bildning i gymnasieskolan ». Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-36801.
Texte intégralUppsatsen utgår från ett exempel där den dagliga samvaron präglas av kaos och trakasserier och där jag som lärare använder mig av auktoritära metoder för att ge elever en möjlighet att klara studierna på gymnasiet. I essäform beskriver jag mina tankar och utmaningar för att skapa ett bättre arbetsklimat i skolklassen. Diskussionen handlar om auktoritet och frihet, om utbildning och bildning och i vilken utsträckning det är rimligt att ta till auktoritära metoder för att ungdomar ska kunna nå sin potentiella frihet. Samhället lägger stort ansvar på enskilda lärare när det gäller att få arbetet att fungera i klassrummet. Min slutsats är att auktoritära metoder inte har en plats i dagens skola men att lärare måste få resurser för att kunna möta alla elever och att frågan om hur vi ska förstå begreppet auktoritet som medel för att elever ska kunna nå sin potentiella frihet bör diskuteras och behandlas inte bara inom skolan utan även i samhället i ett vidare sammanhang.
Stormvern, Saara, Jenny Gynnerwall et Ester Gerth. « Den auktoritära ledaren : Ett exempel från tv-serien House of Cards ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24052.
Texte intégralThere are several leadership archetypes, some more well known than others. A leadership style which has been studied for a long time is the authoritarian. It can briefly be described as sovereign and controlling. The purpose of this qualitative study is to explore the authoritarian leadership style and find parallels between management literature and the portrayal of a fictitious authoritarian leader. To answer our questions we have developed a model based on relevant management literature. With the help of the developed model we have analyzed a fictitious leader. We demonstrate how a television series depicts the actions of the authoritarian leader and the effects his actions have on his subordinates. Our study shows that there are links between the portrayal of the authoritarian leader in management literature and the authoritarian leader in fiction. The language of the essay is Swedish.
Williams, Susanne, et Charlotta Edlund. « Föräldrastilars betydelse för svenska gymnasieungdomars empatiska förmåga ». Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, Mälardalen University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6604.
Texte intégralFöräldrar kan ha olika typer av uppfostringsstil gentemot sina barn: auktoritär, auktoritativ och släpphänt. Den auktoritativa föräldrastilen har enligt tidigare forskning visat sig påverka sannolikheten för hög empati hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av olika föräldrastilar för individens empatiska förmåga. En enkätstudie utfördes med en kombination av ett mätinstrument för föräldrastilar, Parental Styles Dimensions Questionnaire (PSDQ) samt en för empati, A Questionnaire Measure of Emotional Empathy (QMEE). Deltagarna var 191 gymnasiestudenter från tre olika skolor i Mellansverige. Resultatet visade att föräldrastil har betydelse för empati, men endast den auktoritativa föräldrastilen visade sig ha ett signifikant samband med empati, särskilt hos män. Detta tolkades som att ju mer auktoritativa föräldrarna är desto mer sannolikt är det att barn har en hög nivå av empati.
AlRefai, Mutasem. « Lärares ledarskap utifrån elevers perspektiv : / ». Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176596.
Texte intégralNej
Grass, Vera. « Auktoritära diskurser och kontradiskurser : En diskursanalys av fransk nyhetsmedias rapportering om terroristattackerna 2015 ‐ 2016 ». Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-345734.
Texte intégralGustafsson, Sofia. « Putins auktoritära nostalgi ? : En kvalitativ tolkningsanalys av demokratiseringens tillbakagång i Ryssland utifrån ett yttrandefrihetsperspektiv ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65840.
Texte intégralBroomé, Ludvig. « Den auktoritära dynamiken i SD:s väljarbas : Ett socialpsykologiskt perspektiv på svensk politik ». Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313170.
Texte intégralThis study tests Karen Stenner's theory of "The Authoritarian Dynamic" on voters of Swedish populist radical right party. It finds that the theory is highly applicable in the Swedish context; authoritarian voters turn out in large numbers for the Sweden Democrats. Voters with an authoritarian predisposition, meaning they value order and hierarchy in society, have to a large extent become activated in Sweden, rendering intolerant and aggressive behaviour. For authoritarians with low trust in the Swedish parliament this effect was particularly evident. Furthermore, the study finds that religious voters are far less likely to vote for the radical right. Lastly, an investigation into free time organisational activities of the Swedes is conducted. The result of this last study is that voters who are not active in any kind of organisation (sport clubs, choirs, religious communities) are more receptive to the message of the Sweden Democrats. The author's theory, with reference to the aforementioned, holds that a lacking sense of belonging and purpose are key factors driving support for the Sweden Democrats. This is particularly true for the authoritarian voters, who are often more prone to think in collective identities rather than in individual ones. The study attempts to fuse the political psychological theories of Karen Stenner with Robert Putnam's theory of social trust. Based on data from World Values Survey it finds robust statistical evidence for this connection.
Truong, John. « Demokratisering i Mongoliet : En teorikonsumerande fallstudie, demokratisering genom de nationella förklaringsfaktorerna ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90829.
Texte intégralKopparmalms, Frida, et Annica Lund. « Vilken ledarstil är önskvärd ur ett medarbetarperspektiv ? : En kvantitativ studie om ledarstilar ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19741.
Texte intégralSyftet med studien var att undersöka vilken ledarstil som är önskvärd av medarbetarna ur ett psykosocialt- och produktivt perspektiv. Studien baseras på Lewin et al´s forskning om de tre ledarstilarna auktoritär, demokratisk samt låt-gå ledaren. Detta är en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av individer som arbetar på en kommun inom omvårdnadenheten. Datat från enkäten analyserades genom tre separata envägs-beroende ANOVA i IBM statistics SPSS 22. Då ledarstilsgrupperna jämfördes med varandra visade de på, precis som tidigare forskning, att den demokratiska ledarstilen var mest önskvärd ur både psykosocialt och produktivitetsperspektiv. Studien baseras på tre hypoteser, hypotes 1 och 3 bekräftades genom resultatet medan hypotes 2 förkastades. Medarbetarna föredrar en ledarstil som förespråkar delaktighet och samverkan som skapar en grund och trygghet för ett självständigt arbete.
Nilsson, Jörgen. « Ledarskap i klassrummet : En studie om lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet i lärarrollen under utbildningstiden ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31384.
Texte intégralAbdulwahab, Farah. « Ledarskap i klassrummet : Demokratiskt eller auktoritärt ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5365.
Texte intégralWennberg, Niklas, et Ian Marne. « Evaluation of zonemaster – a DNS verification tool ». Thesis, KTH, Hälsoinformatik och logistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-252814.
Texte intégralDen hierarkiska distribuerade databasen, domännamnssystem (DNS) utför namnuppslag-ningar för nätverksapplikationer, vilket är en viktig del för Internets funktionalitet. Dess systemdesign möjliggör distribuerad administration genom delegering av domäner. För att behålla tillgängligheten av domäner är det viktigt att konfigurationen utförs korrekt. Zone-master är ett verktyg som används för att validera kvaliteten av en DNS-delegation genom att identifiera felkonfigureringar. Detta examensarbete utvärderar Zonemaster och dess re-lation till andra DNS-verktyg. Utvärderingen genomfördes genom att identifiera och ut-forma konfigurationsfel avseende DNS-delegering. Dessa fel testades av varje verktyg och deras svar, tillsammans med tillhörande testspecifikation analyserades. Analyserat data de-lades sedan in i tre kategorier: antal genomförda test, upptäckta fel och om testspecifikat-ionerna hänvisade till tillförlitliga källor. Resultaten visade att Zonemaster hade alla tester implementerade samt upptäckte och hänvisade till 91,7% av dem.
Svensson, Helen. « Ledarskapsstilar, personlighet och mobbning på arbetsplatsen ». Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12547.
Texte intégralBullying at workplaces is a major problem among societys. In 2013, 8% of the occupational diseases reported to the Swedish insurance fund were reported to be caused by violations, bullying and harassment. Illnesses, obsessive thoughts, anxiety, depression, and posttraumatic stress are common in those who have been subjected to bullying. The purpose of the study was to investigate how dark personality traits and leadership styles predict bullying based on data from bullying observers. The two regression models in the study's showed a difference in variance, where the latter, which included the leader's leadership style and dark personality traits, explained 8% more of the variation in perceived bullying than the model that only analysed the bully, not including the leader. A reasonable conclusion is therefore that the leader's leadership style and dark personality traits can be decisive for the occurrence of bullying.
Tamm, Hallström Kristina. « Kampen för auktoritet : standardiseringsorganisationer i arbete ». Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Offentlig Organisation (F), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-622.
Texte intégralDiss. Stockholm : Handelshögskolan, 2000
Tamm, Hallström Kristina. « Kampen för auktoritet : standardiseringsorganisationer i arbete / ». Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI), 2000. http://www.hhs.se/efi/summary/546.htm.
Texte intégralQvant, Pontus. « Skolkoder : Falsk auktoritet eller relationsskapande verktyg ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27759.
Texte intégralMoback, Josefin. « Styr upp ! : Auktoritet i Hyresgästföreningens styrdokument ». Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-94657.
Texte intégralLindholm, Seth. « Självupplevd auktoritet i gränslandet : En kvalitativ studie av lärarstudenters upplevelser kring begreppet auktoritet under den verksamhetsförlagda utbildningen ». Thesis, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24969.
Texte intégralAndersson, Joel. « Ett land i förändring ? : En jämförande fallstudie av Ukrainas demokrati innan och efter Euromajdan ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65128.
Texte intégralNilsson, Jonas. « När det frihetliga möter det auktoritära : Foreningen av fascism och anarki ». Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6590.
Texte intégralHeuermann, Nadine, et Karin Törnvall. « Ledarskapsideal : - ur ett demokratiskt-, auktoritärt- och låt-gå (laissez-faire) perspektiv ». Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10869.
Texte intégralSyftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.
Ronnersjö, Maja. « Vi och dom - Invandrarungdomar och de auktoritära makterna : En genomgång av hur det auktoritära presenterades och användes i ungdomsromaner under 1970-talet och början av 2000-talet ». Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167232.
Texte intégralSköld, Claes. « Kampen för demokrati i Myanmar : En fallstudie angående Myanmars politiska transition 2015 och varför demokratin inte lyckats få fäste i landet ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106891.
Texte intégralIlli, Peter. « Påverkan av auktoritet : Berömmelse ingen faktor som övertygar ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18658.
Texte intégralBoström, Erik. « Källkritik, kognitiv auktoritet och domänanalys : Värdering av trovärdighet ». Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17840.
Texte intégralUppsatsnivå: D
Ribeiro, Maria. « Auktoritet i idyllen : Maskuliniteter i Carl Larssons fadersgestalt ». Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34806.
Texte intégralUppsatsen undersöker maskuliniteter genom bildanalyser av två självporträtt av Carl Larsson där han framställer sig som både far och konstnär. Bilderna har analyserats med hjälp av begreppen auktoritet, som traditionellt har varit sammankopplat med fadern, och idyll, som har blivit i det närmaste synonymt med Larssons konst. Sara Ahmeds queera fenomenologi har använts som teoretisk utgångspunkt för att undersöka det som kan ses som det förgivettaga, här formulerat som idyllen. Bildanalyserna har gjorts med utgångspunkt i Tamar Garbs metod för bildanalys i Bodies of Modernity. Figures and Flesh in Fin-de-Siécle France. Undersökningen visar att det i Larssons fadersgestalt går att utläsa samtliga aspekter av 1800-talets paterfamiliaskonstruktion, såsom den formuleras av Joseph A Kestner; familjeförsörjaren, auktoritetsfiguren och maken/älskaren. Undersökningen visar också att den idyllen konstrueras av den som har auktoritet att göra det och att auktoriteten därmed definieras av den idyll den konstruerar. Carl Larssons idyllkonstruktion är därigenom resultatet av ett utövande av den auktoritet han har i egenskap av man, make, far och konstnär.
Porsfelt, Robin. « Mätningens auktoritet : En studie av reaktivitet inom svensk äldreomsorg ». Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-68944.
Texte intégralSundkvist, Patrick. « Dreams of Democracy within Extreme Dystopias : A Study of the Imperium of Man ». Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84245.
Texte intégralSyftet med denna uppsats är att analysera ett flertal dystopiska element som existerar i det fiktiva universumet Warhammer: 40000 och påvisa hur dessa element avslöjar kritik riktad mot auktoritär politik och filosofi. Jag valde en fördjupad läsning av ett antal texter och analyserade karaktärernas relation till det galaktiska imperiet Imperium of Man och fann områden vars fokus var förtryck mot yttrandefrihet, existensiella kriser och drömmar om frihet. I min analys av Warhammer: 40000 argumenterar jag att styrelseskicket som etablerats i Imperium of Man skapar dessa humanitära kriser, vilket till viss del blivit inspirerat av mänsklighetens egen historia.
Nilsson, Emelie. « Auktoritärt ledarskap och EU : En kvalitativ studie om ineffektiviteten inom den gemensamma asylpolitiken ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65159.
Texte intégralTrygg, Linnéa, et Hannah Värme. « Attityder till auktoritärt ledarskap ur ett könsperspektiv : Om professionellt agerande på olika chefsnivåer ». Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38365.
Texte intégral