Littérature scientifique sur le sujet « Biosfärområden »

Biosfärområden är modellområden för hur en hållbar utveckling ska kunna gå till. Syftet med biosfärområden är att hitta metoder till hur en hållbar framtid ska uppnås. Det här examensarbetet syftar till att undersöka turism i biosfärområden utifrån en fallstudie av biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Med hjälp av turismaktörer i området tas aspekter upp kring hur de anser att biosfärområdet påverkar dem att deras verksamhet nu ligger i ett biosfärområde. Metoden för uppsatsen är en fallstudie av Vänerskärgården med Kinnekulle där intervjuer genomförts med turismaktörer i området och aktörer från biosfärkontoret.

Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser. Då dessa kategorier prövas på vårt fall är det en deduktiv undersökning. Den teoretiska referensramen är baserad på turism litteratur, såsom artiklar av Singh och Singh (2004), Olson (2011) med flera. Även litteratur i form av böcker av bland annat Hall (2008), Kandampully (2001) med flera, som använts i examensarbetet. Det empiriska materialet har samlats in genom granskning av olika hemsidor samt intervjuer, såsom kvalitativa djupintervjuer, med de organisationer vi ansåg vara mest väsentliga för vårt examensarbetet. Analysen har sedan utförts genom en nulägesanalys i form av SWOT, där vi enligt studien får fram de styrkor och svagheter som finns idag samt de möjligheter och hot som kan uppkomma för turismen i Blekinge Arkipelag. Undersökningen visar de förutsättningar Blekinge Arkipelag har för att utveckla turismen i biosfärområdet, därefter ger vi författare av denna examensuppsats praktiska förslag på vad de kan göra för att komma igång med turismutvecklingen.

Friluftsliv är en av nycklarna till att bevara den biologiska mångfalden. Tidigare studier visar att en del av bevarandet är att ge fler människor kunskap som kan leda till förståelse för biologisk mångfald. I denna studie undersöks hur biosfärområdet Kristianstad Vattenrike förmedlar biologisk mångfald utifrån ett friluftsperspektiv. Här ligger fokus på ekosystem och variationsrikedom av organismer, vilka tillsammans utgör definitionen av biologisk mångfald. Informationstavlor inventeras på besöksplatserna med hjälp av en kvantitativ checklista och två kvalitativa innehållsanalyser. Resultatet visar att biologisk mångfald förmedlas på samtliga inventerade besöksplatser, om än i varierande omfattning. Det totala antalet inventerade informationstavlor är 101 stycken. Av det totala antalet analyserade texter förmedlas ekosystem i hela 63 % genom samspel mellan abiotiska och biotiska faktorer. Variationsrikedom av organismer beskrivs 144 gånger genom arters förekomst och levnadssätt samt 37 gånger genom arters kännetecken. De besöksplatser som har utemuseum förmedlar över lag mest information om biologisk mångfald, möjligen till följd av att antalet tavlor är större på dessa platser.

The geographical area Eastern Vätterbranterna has since its initiation as a biosphere reserve according to UNESCO's appointment in 2012 worked towards being a model area in which sustainable development can evolve. This has been done from five sustainability perspectives: the ecological, social, economic, the perspective with broad cooperation and the learning perspective. In 2015, the UN General Assembly adopted Agenda 2030 with its seventeen global sustainability goals and associated 169 sub-goals, which the biosphere association Eastern Vätterbranterna then woven into its work. This qualitative interview study has, with the focus on the biosphere association's seven active focus areas, investigated the biosphere association of Östra Vätterbranternas work with Agenda 2030 in collaboration with the Municipality of Jönköpings and its County Government, within the association, and other community actors. Cooperation has stood as a constant point through both interviews and through one of the questions of issue, conclusions can be established that the Östra Vätterbranterna had served to perform better cooperation within themselves. The Municipality of Jönköping and its County Government looks up to the biosphere association's work with Agenda 2030 and raises collaboration between them as a major success factor, but cooperation between the focus areas in the biosphere association has not achieved its full potential. Furthermore, not all of Agenda 2030's global sustainability goals have been included, but it is something that the biosphere association is constantly working on, which continues to develop all the time, and which can be achieved with the help of other community actors. Cooperation is the concept Agenda 2030 advocates for to achieve the goals and the concept that permeates the biosphere association Eastern Vätterbranterna.
Det geografiska området Östra Vätterbranterna har sedan uppstarten som ett biosfärområde enligt UNESCOs utseende 2012 arbetat mot att vara ett modellområde där hållbar utveckling kan rota sig. Detta har de gjort utifrån fem hållbarhetsperspektiv: det ekologiska, sociala, ekonomiska, perspektivet med bred samverkan och det lärande perspektivet. 2015 antog FNs generalförsamling Agenda 2030 med dess sjutton globala hållbarhetsmål och tillhörande 169 delmål, som biosfärföreningen Östra Vätterbranterna därefter har vävt in i sitt arbete. Denna kvalitativa intervjustudie har, med inriktning på biosfärföreningens sju verksamma fokusområden undersökt biosfärföreningen Östra Vätterbranternas arbete med Agenda 2030 i samverkan med Jönköpings kommun och länsstyrelse, inom föreningen, samt andra samhällsaktörer. Samverkan har stått som en stadig punkt genom både intervjustudien och genom frågeställningar har slutsatser kunnat etableras som att Östra Vätterbranterna hade tjänat på att utföra bättre samverkan inom sig själva. Jönköpings kommun och länsstyrelse ser upp till biosfärföreningens arbete med Agenda 2030 och lyfter samverkan som sker mellan dem som en stor framgångsfaktor, men samverkan mellan fokusområdena i biosfärföreningen har inte uppnått dess fulla potential. Sedan har inte alla av Agenda 2030 globala hållbarhetsmål inkluderats, men det är någonting biosfärföreningen ständigt arbetar med, som fortsätter att utvecklas hela tiden och som med hjälp av andra samhällsaktörer kommer kunna uppnås. Samverkan är det koncept Agenda 2030 förespråkar för att kunna nå målen och det koncept som genomsyrar biosfärföreningen Östra Vätterbranterna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur användandet av mobilapplikationen ARK56, har påverkat användarens friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet i området Blekinge Arkipelag. Projektet ARK56 utvecklades i biosfärområdesarbetet, som ett nätverk av leder för friluftsliv och aktiviteter kopplat till näringslivet i området. Mobilapplikationen ARK56 har en viktig del i detta projekt, och innehåller ett interaktivt kartverktyg baserat på Naturkartan, och filterfunktioner som ger användaren möjlighet att skräddarsy den information som presenteras i mobilapplikationen. Tidigare studier på mobiltelefonanvändning i friluftslivet visar på att tillgängligheten till områden har ökat men att tekniken även kan påverka hur vi uppfattar omvärlden. Även studier på hur anknytning och identitet kan inverka på boendes ställningstagande i frågor rörande plats och landskap i ett biosfärområde visar på vikten av informationsspridning. Då det saknas forskning på hur en mobilapplikation som ARK56 påverkar friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet, skapades en web-baserad enkätundersökning som skickades ut i mobilapplikationens nyhetsflöde. Denna undersökning riktade sig till användare inom kommunerna i Blekinge Arkipelag där enkätundersökningen innehöll frågor om friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet kopplat till användandet av mobilapplikationen. Resultatet visar att över åttio procent av användarna har besökt en plats som de tidigare inte varit på, och mer än hälften av de svarande anser att mobilapplikationen ARK56 har bidragit till fler friluftsbesök. Resultatet visar även på en komplex och individuell platsanknytning, och en landskapsidentitet hos användarna som innehåller karaktärer vilka är känsliga för framtida förändringar.
The purpose of the thesis is to investigate how the use of the mobile application ARK56, has affected the user's outdoor recreation, place attachment, and landscape identity in the Blekinge Archipelago area. The ARK56 project was developed in conjunction with the biosphere reserve,  as a network of trails for outdoor recreation and activities linked to the business community in the area. The mobile application ARK56 has an important part in this project and contains an interactive mapping tool based on the Nature Map, and filter functions give the user the opportunity to customize the information presented in the mobile application. Previous studies on mobile phone use in outdoor recreation show that accessibility to areas has increased, but that technology can also affect how we perceive the outside world. Studies on how attachment and identity can affect residents' stance on issues concerning place and landscape in a biosphere reserve also show the importance of disseminating information. As there is a lack of research on how a mobile application such as ARK56 affects outdoor recreation, place attachment, and landscape identity, a web-based survey was created which was sent out in the mobile application's news feed. This survey was aimed at users within the municipalities in Blekinge Archipelago, where the survey included questions about outdoor recreation, place attachment, and landscape identity linked to the use of the mobile application. The results show that over eighty percent of the users have visited a place they have not been to before, and more than half of the respondents believe that the mobile application ARK56 has contributed to more outdoor visits. The results also show a complex and highly individualized place attachment. Further, results also reveal user landscape identity inclusive of place characteristics that are sensitive to future changes.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike. I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism? Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling. Det beskrivs att de använt bl a plan för att utveckla badplatser inom Kristianstad Vattenrike som kan utvecklas generellt för friluftslivet. För ekoturism görs vissa näringslivssatsningar men inget som direkt lyckas inspirera till ett hållbart ansvarstagande för företag, men ett par uthålliga entreprenörer har lyckats med utveckling av säsonger för upplevelse av Vattenriket över året. Zonering som medel för planering av friluftsliv och ekoturism beskrivs och klargörs att det är en eftersatt modell i Sverige för planering av friluftsliv och ekoturism och även så i Kristianstad Vattenrike. Efter granskade resultat och analyser så dras slutsatser med studien att zonering behöver en svensk uttalad definition för att lättare kommuniceras och förstås för implementering som destinationer som Kristianstad Vattenrike skulle dra fördel av vid planering och zonering för friluftsliv och ekoturism.