Thèses sur le sujet « Digital lärplattform »

This study explores teachers’ autonomy in relation to the implementation of a new Learning Management Systems (LMS). The purpose of this study is to study teachers’ work in relation to a new digital teaching tool to gain knowledge of how it can have impact on teacher autonomy. The research design was inspired by a mixed methods approach. The empirical data consists of a digital survey with 40 responding teachers, followed by six qualitative interviews with teachers. The research design later expanded by also including four qualitative interviews with school principles. The data was analyzed in light of Lortie’s (1969) conception of semi-professionals; Freidson’s (2001) theory of the logics of profession, market and bureaucracy; and Water’s (1989) theory of collegial structures. The result of this study indicates that the LMS has an impact on teacher’ autonomy by shifting focus from teaching for substantial knowledge to “teaching for the test”; and by giving parents and students a narrow insight into the teachers’ discretional work, which can challenge the discretion. However, the result also indicates that the teachers maintained autonomy by only using the LMS to a limited extent. This decision space, to choose whether or not use the tool, was understood as organized by the principals through collegial relations with the teachers.

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen. Föräldrarnas möjligheter till att delta i diskussioner rörande skolfrågor, i form av framförallt föräldramöten, beror på i vilken utsträckning enskilda lärare väljer att inkludera dem. Vissa lärare har föräldramöten en gång per termin, andra lärare väljer att inte ha några alls. Vad gäller användningen av digitala verktyg såsom lärplattformar uppdagades en stor brist på resurser. Skolorna tillhandahåller inte datorer, vilket gör att lärarna inte kan använda sig fullt ut av t.ex. digital dokumentation. Lärarna menar att föräldrar till nyanlända dessutom skulle behöva mer datorvana och bättre kunskaper i svenska språket de på allvar skulle kunna använda lärplattformarna, och flera av lärarna ger förslag på hur skolan skulle kunna organisera utbildningar på kvällstid för föräldrarna.Slutsatsen som dras i denna uppsats är att samverkan med föräldrar till nyanlända ofta läggs upp utifrån de enskilda lärarnas smak och tycke, inte alltid enligt de föreskrifter som finns i läroplan och skollag, vilket uppsatsförfattaren ser som något mycket problematiskt. Förändringar i nuvarande arbetssätt samt mer forskning inom området efterfrågas.

Den digitala lärplattformen Canvas introducerades på Kungliga Tekniska Högskolan(KTH) 2016. De flesta lärare började använda plattformen 2017, men övergången till ett nytt system har sina svårigheter. Den här studien har undersökt vad som påverkar lärarnas användande av Canvas, samt hur lärarna har gått tillväga för att lära sig att använda verktyget. Målet med studien har varit att undersöka hur KTH kan utveckla stödet för lärarna och hur Canvas kan förbättras för att underlätta användandet. I studien har sju matematiklärare intervjuats om sina upplevelser. Urvalet gjordes målinriktat i syftet att belysa problemområden som kan upplevas av lärare, vilket därför speglas i resultaten. Samtliga intervjuer genomfördes strax innan KTH övergick till digitalundervisning i samband med covid-19-pandemin. Studien visar att att lärarna framförallt använder funktioner för att dela information och kommunicera med studenterna. Funktioner som är mer pedagogiska och integrerande används i mindre utsträckning. Fyra övergripande teman har identifierats som förklaringar för varför lärarnas användande ser ut som det gör: Inställning, Behov, Struktur och Tekniska svårigheter. Lärarnasinställning och behov gör att lärarna är mindre motiverade till att utöka sitt användande och lära sig mer om Canvas. Systemets struktur och tekniska svårigheter utgjorde ytterligare hinder som gav lärarna en negativ upplevelse, bland annat hade de svårt att navigera och komma igång med att använda plattformen. Lärarna lärde sig framförallt att använda systemet genom att testa sig fram, och många av de hjälpfunktioner som finns var sparsamt använda. Detta berodde till viss del på att lärarna inte kände till vissa hjälpfunktioner, men även på att lärarna inte var motiverade att lära sig mer än det nödvändigaste. Utifrån studien rekommenderas att KTH minskar tröskeln för att börja använda Canvas genom att exempelvis utveckla mallar som lärarna får tillgång till och kan använda. Om det är önskvärt att lärarna använder fler av Canvas funktionalitet rekommenderas även att man jobbar med lärarnas motivation och drivkrafter så att de blir villiga att utveckla sitt arbete och lära sig mer. Att införa utbildningar kan vara ett sätt, men då måste de vara utformade efter lärarnas behov. Slutligen rekommenderas att utföra användartester för att undersöka vad som gör att vissa lärare upplever att verktyget är svårt att använda.
The learning management system Canvas was introduced at the Royal Institute of Technology (KTH) in 2016. Most teachers began using the platform in 2017, however the transition to a new system has its difficulties. This study has examined what influences teachers’ use of Canvas and which method they used to learn how to use the tool. The aim of the study has been to investigate how KTH can develop support for teachers and how Canvas usability can be improved. Seven teachers in mathematics were interviewed about their experiences. The interviewees were selected to highlight problem areas that can be experienced by teachers, which is therefore reflected in the results. All interviews were conducted shortly before KTH switched to digital education inconnection with the covid-19 pandemic. The study shows that teachers primarily use functions to share information and communicate with students. Functions that are more educational and interactive were less used. Four themes have been identified as explanations: Attitude, Needs, Structure and Technical Difficulties. Teachers’ attitudes and needs influence the teachers' motivation to expand their use and learn more about Canvas. The system’s structure and technical difficulties constituted additional obstacles that gave the teachers a negative experience. Among other things, the teachers had difficulty navigating and getting started with the platform. The teachers mostly learned how to use the system by trial and error, and many of the help functions were not used. This was partly because several of the teachers were oblivious to the existence of some of the help functions, but also because the teachers were not motivated to learn more than necessary. Based on the study, it is recommended that KTH reduces the threshold for starting to use Canvas. They could, for example, develop accessible templates that teachers can use in the beginning. If it is desirable to make teachers use more of Canvas functionality, it is also recommended that KTH work with the teachers’ motivation and drive so that they are willing to develop their work and increase learning. Formal education could be a way, however it must be designed according to the needs of the teachers. Finally, it is recommended to perform user tests to explore how the usability can be improved.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning.
Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan.
The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.

At KTH, students who want to start their degree project must complete a paper form called “UT-EXAR: Ansökan om examensarbete/application for degree project”. The form is used to determine students’ eligibility to start a degree project, as well as potential examiners for the project. After the form is filled in and signed by multiple parties, a student can initiate his or her degree project. However, due to the excessively time-consuming process of completing the form, an alternative solution was proposed: a survey in the Canvas Learning Management System (LMS) that replace s the UT-EXAR form. Although the survey reduces the time required by students to provide information and find examiners, it is by no means the most efficient solution. The survey suffers from multiple flaws, such as asking students to answer unnecessary questions, and for certain questions, presenting students with more alternatives than necessary. The survey also fails to automatically organize the data collected from the students’ answers; hence administrators must manually enter the data into a spreadsheet or other record. This thesis proposes an optimized solution to the problem by introducing a dynamic survey. Moreover, this dynamic survey uses the Canvas Representational State Transfer (REST) API to access students’ program-specific data. Additionally, this survey can use data provided by students when answering the survey questions to dynamically construct questions for each individual student as well as using information from other KTH systems to dynamically construct customized alternatives for each individual student. This solution effectively prevents the survey from presenting students with questions and choices that are irrelevant to their individual case. Furthermore, the proposed solution directly inserts the data collected from the students into a Canvas Gradebook. In order to implement and test the proposed solution, a version of the Canvas LMS was created by virtualizing each Canvas-based microservice inside of a Docker container and allowing the containers to communicate over a network. Furthermore, the survey itself used the Learning Tools Interoperability (LTI) standard. When testing the solution, it was seen that the survey has not only successfully managed to filter the questions and alternative answers based on the user’s data, but also showed great potential to be more efficient than a survey with statically-presented data. The survey effectively automates the insertion of the data into the gradebook.
På KTH, studenter som skall påbörja sitt examensarbete måste fylla i en blankett som kallas “UT-EXAR: Ansökan om examensarbete/application for degree project”. Blanketten används för att bestämma studenters behörighet för att göra examensarbete, samt potentiella examinator för projektet. Efter att blanketten är fylld och undertecknad av flera parter kan en student påbörja sitt examensarbete. Emellertid, på grund av den alltför tidskrävande processen med att fylla blanketten, var en alternativ lösning föreslås: en särskild undersökning i Canvas Lärplattform (eng. Learning Management System(LMS)) som fungerar som ersättare för UT-EXAR-formulär. Trots att undersökningen har lyckats minska den tid som krävs av studetenter för att ge information och hitta examinator, det är inte den mest effektiva lösningen. Undersökningen lider av flera brister, såsom att få studenterna att svara på fler frågor än vad som behövs, och för vissa frågor, presenterar studenter med fler svarsalternativ än nödvändigt. Undersökningen inte heller automatiskt med att organisera data som samlats in från studenters svar. Som ett resultat skulle en administratör behöva organisera data manuellt i ett kalkylblad. Detta examensarbete föreslår en mer optimerad lösning på problemet: omskrivning av undersökningens funktionaliteter för att använda Representational State Transfer(REST) API för att komma åt studenters programspecifika data i back-end, såväl att använda speciella haschar för att hålla referenser till uppgifter som lämnas av studenterna när de svarar på frågorna i undersökningen, så att undersökningen inte bara kan använda dessa data för att dynamiskt konstruera frågor för varje enskild student, men också dynamiskt konstruera svarsalternativ för varje enskild student. Denna lösning förhindrar effektivt undersökningen från att presentera studenter med frågor och valbara svarsalternativ som är helt irrelevanta för var och en av deras individuella fall. Med den föreslagna lösningen kommer undersökningen dessutom att kunna organisera de data som samlats in från Studenterna till ett speciellt Canvas-baserat kalkyllblad, kallas som Betygsbok. För att genomföra och testa den förslagna lösningen skapades en testbar version av Canvas LMS genom att virtualisera varje Canvas-baserad mikroservice inuti en dockercontainer och tillåter containers att kommunicera över ett nätverk. Dessutom var undersökningen själv konfigurerad för att använda Lärverktyg Interoperability (LTI) standard. Vid testning av lösningen, det visade sig att undersökningen på ett sätt effektivt har lyckats använda vissa uppgifter från en testanvändare att bara endast svara på de relevanta frågorna, men också presentera användaren med en mer kondenserad lista svarsalternativ över baserat på data.<p>

Programmering inkluderar vanligtvis användningen av en dator och en textredigerare, men ändå avslutas programmeringskurser vid högskolor och universitet ofta med traditionella skriftliga tentor för att bedöma studenternas förvärvade praktiska kunskaper. Denna traditionella examineringsmetod begränsar komplexiteten i programmeringsproblem och kan leda till oavsiktliga subjektiva bedömningar. Tidigare studier om datorbaserade programmeringstentor som efterliknar verkliga programmeringsförhållanden tyder på att bedömningen av studenternas förvärvade kunskaper kan effektiviseras samtidigt som både betygs- och administrationsprocesser förenklas. Vi använder Bunges generella vetenskapliga metod och fallstudiemetodik för att utveckla ett system för datorbaserade programmeringstentor som kan implementeras på KTH Kista. Våra resultat tyder på att programmeringstentor kan utföras säkert på studenternas egna datorer genom att starta datorn i en begränsad förkonfigurerad systemmiljö med blockerad internetåtkomst från ett USBminne. Parat med den öppna lärplattformen Moodle kan tentorna administreras elektroniskt och utformas med automatiska rättningssprocesser. För att hjälpa tentavakter utvecklade vi även ett observationsverktyg som kan upptäcka om den begränsade systemmiljön kringgås. Trots uteblivna verkliga tester av systemet på grund av omständigheterna orsakade av den pågående pandemin, drar vi, med stöd av tidigare studier, slutsatsen att vår föreslagna lösning för datorbaserade programmeringstentor kan förbättra kvaliteten och effektiviteten av programmeringskurser och deras examinationsprocesser.
Programming usually includes the use of a computer and a text editor, yet programming courses given at institutions of higher education often conclude with traditional written exams to assess the students’ acquired practical knowledge. This traditional examination method restricts the complexity of programming problems and may result in unintentional subjective assessments. Previous research on computer-based programming exams that mimic real programming conditions suggest that the assessment of the students’ acquired knowledge can be made more efficient while also simplifying both grading and administration processes. We use Bunge’s general scientific method and case study methodology to develop a system for computer-based programming exams that can be implemented at KTH Kista. Our results suggest that programming exams can be safely performed on the students’ own computers by booting the computer into a restricted preconfigured system environment with blocked Internet access from a usb flash drive. Paired with the open-source learning management system Moodle, the exams can be administered electronically and designed with automatic grading processes. To help exam invigilators we also developed an observation tool that can detect if the restricted system environment is circumvented. Despite the lack of real tests of the system due to the circumstances caused by the ongoing pandemic, we conclude, with the support of previous studies, that our proposed solution for computer-based programming exams can improve the quality and efficiency of programming courses and their examination processes.

CriseIT är ett projekt som arbetar med att bidra till god krisberedskap genom att skapa mindre gränsregionala hinder i krisövningar över den svenska och norska gränsen mellan Värmland och Hedmarks Fylke. I tidigare krisövningar över gränsen har det varit tydligt att det uppstår språkliga barriärer. Därför har en parlör tagits fram i syfte att överbrygga dessa hinder. Syftet med detta arbete i att designa en digitalt utbildningsmodul är att ta reda på hur man kan lägga upp en utbildning som hjälper användaren i att öva på svenska och norska kristermer. Det kan vara genom att lära sig ord utantill eller genom att öva på att söka på ord och begrepp i parlören. Som metod användes ett pilottest med 11 deltagare från området krisledningsövning av en prototyp innehållande ett par olika typer av ordinlärningsfrågor samt ett kortare frågeformulär. Pilottestet gjordes på distans via det webbaserat systemet Ozlab. Upplägget av frågorna i utbildningsdelen i pilottestet fungerar övervägande bra som ett sätt att lära sig ord och som en övning i att leta på ord och begrepp i ordlistan. I slutsatserna diskuteras lämpligt LMS (Learning Management System) för en sådan utbildningsmodul. Testpersonernas kommentarer var övervägande positiva kring parlören och att hitta svar i den till utbildningsmodulen. Bland de brister som uppmärksammades var själva sökfunktionen i den pdfbaserade parlören. Det ges även synpunkter kring utveckling av parlören.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.

As a result of the ongoing worldwide pandemic of coronavirus disease the Swedish colleges, adult schools and high schools closed and switched to distance education. Beside the pandemic a report from the Teachers' Union was published in which it was found that many teachers are dissatisfied with the learning management systems used. The digitization of the school thus became a highly relevant area during this time. The purpose of this essay is to investigate the municipal adult education teacher's experience and use of learning management systems and thereby highlight what they see for challenges and opportunities with the learning management systems and if it has an impact on the actual usage. This paper is expected to respond to how teachers in Swedish municipal adult education feel that it is to work with learning management systems. To answer the question, a qualitative starting point is used, where semi-structured interviews have been used. In this study, the theoretical model UTAUT is used to analyze the result. The four constructs from UTAUT are used to categorize and identify the teachers' experiences, to better answer our research question. Ten municipal adult education teachers from four different schools in Västra Götaland, Sweden participated in the study. In the study, we could see that the most common area of use for the learning management system seems to be to communicate and to make materials accessible to students between classes. In addition, we could see that the teachers felt that their level of technical experience were somewhere between medium and high, all had some type of education and training in how to use learning platforms, however, more teachers described that there was a need for more education among colleagues. Advantages of learning management systems that most teachers described were increased efficiency, communication and accessibility, disadvantages that teachers described were legal security, integration, compliance with law and feedback. In general, the teachers seem more positively attuned to the platforms than negative. From the UTAUT model, we could see that all factors affect the teacher's intention and the actual use of the platform positively, however, some parts of the effort expectancy can negatively affect the teacher's intention to use.
I takt med coronautbrottet som startade i Kina och spred sig till stora delar av världen blev resultatet att svenska högskolor, vuxenskolor och gymnasium stängdes ner och gick över till ren distansutbildning. Parallellt med coronautbrottet publicerades en rapport från Lärarförbundet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används. Digitaliseringen av skolan blev därmed ett högt aktuellt område under denna tid. Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärarens upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram vad de tycker finns för olika för- och nackdelar samt vad som påverkar den faktiska användningen. Denna studie förväntas svara på hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar. För att besvara frågeställning används en kvalitativ utgångspunkt, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien används den teoretiska modellen UTAUT för att analysera resultatet. Kärnfaktorerna från UTAUT används för att kategorisera och identifiera lärarnas upplevelser, för att bättre besvara frågeställningen. I studien deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor i Västra Götaland. I studien kunde vi se att det vanligaste användningsområdet för en digital lärplattform verkar vara att kommunicera och för att göra material tillgängligt för eleverna mellan lektionstillfällen. Utöver detta kunde vi se att lärarna ansåg att de befann sig någonstans mellan medel och hög nivå gällande teknisk kunskap, samtliga hade haft någon typ av utbildning och fortbildning i hur de kan använda digitala lärplattformar, dock beskrev flera lärare att det fanns ett behov av mer utbildning bland kollegorna. Fördelar med digitala lärplattformar som de flesta lärare beskrev var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet, nackdelar som lärarna beskrev var rättssäkerhet, integration, förenlighet med lag, och feedback. Överlag verkar lärarna mer positivt inställda till plattformarna än negativt. Utifrån UTAUT-modellen kunde vi se att samtliga faktorer påverkar lärarens intention till och den faktiska användningen av plattformen positivt, dock kan vissa delar i förväntad ansträngning kan påverka lärarens intention till användning negativt.

Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen. Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna.

Society today is characterized by the transforming effect IT has had, the majority of the activities we perform on a daily basis involves one way or another digital technology. One area which has not yet seen the positive effects of IT is education. Despite the progress of technology, the school education has barely changed since it first saw the light of day. Our goal with this study is to investigate the possibility of implementing Gamification elements in educational environments and examine whether it could increase our young students learning motivation. We believe that this kind of implementation will have a positive effect for these young people since they have been interacting with games since they were small and are familiar with the driving force of a reward system. With this study we want to examine the opportunities and challenges that Gamification implementation brings out in a learning environment and therefore encourage and motivate our young ones to study even harder.

Det svenska skolväsendet har sedan 2000-talet fått övergripande stöd från regeringen för att utveckla den digitaliserade undervisningsformen. Trots detta har upprepande årsrapporter kring IT-användning i skolan visat på brister inom användarkunskap och IT-kompetens utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala lärplattformar används och varför den digitala kommunikationen mellan lärare och elever inte uppnått förväntade resultat. Följande forskningsfrågor har varit relevanta i detta sammanhang: Hur ser användandet av lärplattformar på gymnasieskolan ut idag? Varför har digitalisering ännu inte slagit igenom som ett effektivt verktyg i undervisningen? Studien är baserad på en empirisk undersökning där data insamlats från intervjuer med rektorer och lärare från sex gymnasieskolor i Gävle och Uppsala. Ett slumpmässigt urval av 80 elever har även svarat på en enkät med mål att representera den generella inställningen till skolans digitala kommunikationssystem för delning av undervisnings-och studiematerial. Vidare har en litteraturgenomgång utförts där problemområden och brister inom forskningsområdet presenteras. Dels är informationen hämtad från forskare inom kommunikation och teknologi, men även från Skolverket och Skolinspektionen. Resultatet visar på att skolans lärplattformar används som verktyg för informationsöverföring där information överförs i vertikal riktning från lärare till elever. I nuläget används lärplattformar främst på grund av krav från ledningen och inte som en kanal för dubbelriktad kommunikation, där lärare och elever kan diskutera lösningar på uppgifter och problem, få feedback samt tips och råd. Resultatet påvisar även att lärare upplever tekniska brister i delar av lärplattformen och att de saknar systematiska arbetsrutiner för effektiv användning. Detta utgör ett hinder som begränsar kommunikationens effektivitet med avseende till kunskapsutveckling genom lärplattformer.
The Swedish school system has since the 2000s, received overall support from the government to develop digitized teaching methods. Despite this, repetitive annual reports on IT usage in schools revealed shortcomings in user knowledge and development of IT-skills. The purpose of this study is to identify how digital learning platforms are used and why digitized communication between teachers and students in high schools have not achieved the expected results. The following research questions were relevant in the study: How is the use of learning platforms in secondary schools today? Why has the digitization not yet been seen as an effective tool in teaching? The study is based on empirical data, where data is collected from interviews with principals and teachers from six different high schools in Gävle and Uppsala. A random sample of 80 students also completed a questionnaire with the aim to represent the general attitude to the school’s digital communications system for sharing of learning material. Furthermore, a literature review helped to evaluate problem areas and gaps in the research presented. The results show that the schools’ learning platforms are used as tools for information sharing, where the information is transferred in a vertical direction from teachers to students. Today the teaching platform is mainly used due to demands from the school management, and not as a channel for bidirectional communication, where teachers and students can discuss solutions to the tasks and problems, or to get feedback and advice. The result also shows that teachers are experiencing technical defects in parts of the learning platform and that lack of systematic work procedures prevent it from effective use. This is a barrier that limits the effectiveness of communication with regard to the development of knowledge through learning platforms.

Det är allt vanligare att personer använder sig av digitala lärplattformar för att lära sig nyafärdigheter. Lärplattformar gör det möjligt för personer att lära sig i sin egen takt och utan attbehöva infinna sig på en specifik plats vid specifika tillfällen, så länge denne har tillgång till endator och internetuppkoppling. Dessa digitala lärplattformar av typen Massive Open OnlineCourse eller MOOC har dock designats med ett linjärt upplägg i sin kursstruktur som inte tillåteranvändare att divergera från det utstakade spåret. Då det även rör sig om ett obegränsat antalanvändare som läser kurser i sin egen takt samtidigt så finns det heller inte möjlighet förinstruktörer att bidra med återkoppling eller hjälp när användare fastnar under kursens gång. Dettakan negativt påverka användarens motivation och leda till att kursen tar längre tid att läsa eller attanvändaren ger upp. Ett sätt att undvika detta är att lärplattformen och kurserna designas för attbidra till en känsla av inre motivation där man bryter den linjära strukturen genom att göraplattformen mer flexibel. Inre motivation handlar om att vara motiverad utifrån eget intresse, ochkan brytas ner till kategorierna autonomi, kompetens och gemenskap. Den här studien utfördesgenom en designorienterad forskningsansats där olika framtagna designelement sattes ihop i enprototyp för att se om de kunde bidra till en känsla av autonomi. Denna studie resulterade i olikadesignförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att bidra till en känsla av autonomi.
It’s becoming all the more common that people use digital learning platforms to learn new skills.Learning platforms makes it possible for people to learn at their own pace and without having tobe at a specific place at a specific time, as long as they have access to a computer and an internetconnection. These digital platforms called Massive Open Online Course or MOOC have beendesigned with a linear course structure that does not allow users to diverge from the establishedpath. Because there is an unlimited number of users taking courses at their own pace at the sametime it is impossible for instructors to provide feedback or help when users get stuck during thecourses. This can negatively affect the users motivation and result in increased time spent in thecourse or that the user gives up. One way to avoid this is to design the platform and the courses topromote intrinsic motivation by breaking the linear structure and make it more flexible. Intrinsicmotivation means that the person is motivated based on their interest, and can be broken down intothree categories: autonomy, competence and relatedness. This study was conducted using a designresearch approach where different design elements were assembled into a prototype to see if theycould contribute to a sense of autonomy. This study resulted in different proposed designguidelines for how digital learning platforms can be designed to promote autonomy.

Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurserinom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse tillvarför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använtmig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rentgenerellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även omvilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet meddigitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt.

Allt mer utbildning sker online och det påverkar även studenter som studerar på campus. Campusutbildning använder mer och mer utbildning online via Learning Management System (LMS) vilket skapar en blandad lärmiljö för studenter. När utbildning går från face-to-face på campus till online uteblir de sociala möten studenterna eftersöker när de väljer att studera på campusutbildning. Ett sätt att skapa sociala möten i blandade lärmiljöer är att designa LMS för att skapa en känsla av gemenskap. Gemenskap är ett mänskligt behov och viktigt att designa för när mer utbildning sker online. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där designförslag baserade på gemenskapskriterier implementerades i en prototyp. Designförslagen utvärderades genom en prototyp för att ta reda på om en känsla av gemenskap kunde skapas hos studenter i en blandad lärmiljö. Denna studie resulterade i designförslag för hur LMS kan designas för en blandad lärmiljö för att skapa en känsla av gemenskap

The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

Lärplattformar möjliggör en effektiv och flexibel yta för läroverk där studenter och lärare kan mötas med varandra. Lärplattformar kan användas till administration, kommunikation och examinering. Användarens inställning och definition av plattformen har stor betydelse för plattformens handlingsutrymme. På plattformens dubbelsidiga marknad påverkar användarna andra användares upplevelse genom vilken funktionalitet och strategi dessa väljer att använda. Syftet med studien är att identifiera vilken roll lärplattformen Canvas har på Malmö Universitet. Vilket leder till frågeställningen: Hur kan lärplattformens roll förklaras utifrån lärares och studenters upplevelser? Genom kvalitativ innehållsanalys presenteras plattformens nätverkseffekter, karaktär och praktik. I slutsatsen presenteras det att organisationen är föränderlig i sin utformning, att både studenters och lärares engagemang är avgörande för att nå de positiva nätverkseffekterna samt att det sociala handlingsutrymmet är avgörande för plattformens användning och dess effekt i organisationen.
Learning Management Systems (LMS) enable an efficient and flexible area for educational institutions where students and teachers can meet and interact. LMS are used for administration, communication and examination. The user's attitude and definition of the platform is of great importance for what the experience of the platform ultimately becomes. In the platform's two-sided market, users influence the experience of other users through what functionality and strategy they choose to use. The purpose of the study is to identify the role the LMS Canvas has at Malmö University. Which leads to the question: How can the role of the LMS be explained on the basis of teachers and students' experiences? Qualitative content analysis presents the platform’s network effects, character and practice. In the conclusion, we present that the organization is able to change in its approach, that the involvement of both students and teachers is crucial to achieve the positive network effects and that the social scope is crucial for the use of the platform and its effect on the organization.

Utbildning och undervisning har förändrats genom tiderna och många olika redskap har använts. Digitala lärplattformar är ett av dessa redskap. KTH:s lärandemiljö har utvidgats med en digitallärplattform, där Canvas är en del. KTH:s instans av Canvas förvaltas inom vad som benämns förvaltningsobjektet e-lärande (Institutionenför lärande (1), 2020).Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på KTH som använder Canvas uppfattar den digitala lärandemiljön och speciellt Canvas. Frågeställningen som använts för studien är: Hur upplever studenterna Canvas funktionalitet i samband med sina studier? Hjälpmedel för att förmedla kunskap har tagit steget från att endast vara i den fysiska världen till att delvis ha flyttat in i den digitalavärlden. Detta ger flera nya möjligheter till kommunikation och anpassning. Datorernas och Internets intågande i vardagen och utbildning, har accelererat under den senaste tiden. Internet har kommit att bli ett självklart verktyg för kommunikation med varandra och omvärlden. Studenter tillbringar inte bara tid i den fysiska miljön utan även i den digitala. Förstadiet för den första centrala digitalaplattformen på KTH för lärande föddes på mitten av 90-talet i en av KTH:s egna kurser för att senare utvecklas till Bilda/PING PONG. Canvas är en digital lärplattform (engelska: LMS, Learning Management System) och kan användas för att aktivera studenterna i sina studier, bland annat med funktioner som automaträttade frågor (quiz), betygsuppföljning, diskussionsforum med mera. Övergången till Canvas, startades med ett pilottest hösten 2016 (Stenberg, 2017). Sverige har undertecknat Agenda 2030 målen vilket påverkar KTH som är ett svenskt statligt universitet. Det fjärde målet är det som framförallt är riktat till skolor, universitet och högskolor. "Mål 4.Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla" (Agenda 2030, u.å., s. 12). Agenda 2030 går väl att koppla ihop med delat av KTH:s värdegrund (KTH, u.å.) samt KTH:s policy för hållbar utveckling (Policy förhållbar utveckling för KTH, u.å.) Denna rapport är en liten del på vägen mot dessa mål. För att ta reda på hur studenter uppfattar den digitala lärandemiljön med avseende på funktioner och navigation, har en sekventiell explorativ ansats med blandade metoder valts. Studien baseras på en förstudie med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Förstudien utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer samt en tematisk analys av transkriberingen av dessa intervjuer. Även om det handlar ett bekvämlighetsurval (Denscombe, 2019) kan gruppen som urvalet gjordes ur anses som representativ, då samtliga utbildningar på alla KTH:s campus var representerade där. Detta gjorde att förstudien inte kunde ses som allmängiltig utan mer orienterande, för att veta vad som var intressant att undersöka vidare i en enkät. Grunden för enkätens frågor skapades utifrån en analys av förstudiens intervjuer. Tematisk analys har använts på både innehållet i transkriptionen av intervjuerna och på fritextsvaren i enkäten. För att få en snabb överblick skapades en färgning av resultaten. Avidentifierade transkriptioner av intervjuerna samt valet av enkätfrågor följer "principen om uppgiftsminimering" (allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Skäl 156). Förstudien identifierade två starka teman. Den med flest kodningar var "läsa och hantera filer" med och "Användning" med tre underteman vardera, dessa utgjorde grunden till påståendena i enkäten. Enkäten har 614 svar, vilket var 4,5 procent av 2019 års, 13 514 helårsstudenter. (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4). Svarsfrekvensen planade ut mot slutet av svarstiden vilket visar på en mättnad av svarsvilja hos studenterna. Sammanfattningsvis svarade flertalet att de hade en positiv upplevelse av Canvas och att de hjälper dem i deras studier. Generellt fanns det utmaningar i kommunikation både meddelanden och forum. Enkätsvaren tyder på åsikten att plattformen har potential till skillnad från informanterna i förstudien som var mer kritiska och frustrerade över systemet. Genom att komplettera den fysiska undervisningen kan studenten utvecklas mer kontinuerligt, då lärandet inte är låst till undervisningstimmarna. Lärplattformen är ett digitalt redskap i undervisningen, för att stödja studenterna i studierna. Forumet och direktmedelanden kan vara en möjlighet för studenterna att bryta isolationen av att studera på egen hand och att få stöd av både lärare och andra studenter. Genom inlämningsuppgifter och automaträttade frågor (quiz) kan studenten öva och få förstärkning på kunskapsinhämtningen. Digitala plattformar kan öka tillgängligheten, oavsett om studenten behöver talsyntes eller studerar bättre på olika tider på dygnet. Områdena med utmaningar är diskussionsforumet, Canvas meddelandefunktioner, filhantering: att snabbt och enkelt hitta dokument och filer samt att Canvas delvis bara används för de obligatoriska momenten. Ändå svarar studenterna sammantaget med en positiv ton i de flesta svaren på enkäten.
Education and teaching have evolved, and todays teaching environment utilises many different tools and methods. A digital learning platform, such as Canvas, is one of those tools. KTH:s instance of Canvas is administrated by E-learning management object (The Department of Learning in Engineering Sciences, u.å.). The aim of this study was to investigate how students at KTH, who use Canvas, perceive the digital learning environment, especially Canvas. The focus question used for the study is: How do students experience Canvas' functionality in conjunction with their studies? Tools for conveying knowledge have moved from existing only in the physical world to having partially moved into the digital world. This provides several new opportunities for communication and adaptation. The use of computers in everyday life and studies has accelerated recently. The computer has become an obvious tool for communication within the world. Student life is not limited to the physical environment; it has expanded to the digital one. The start for one of the first digital platforms for learning at KTH was born in the mid-90s in one of KTH:s own courses and later to become Bilda /PING PONG. Canvas is an LMS (Learning Management System) which can be used to support students in their studies, and includes functions such as quizzes, grade follow-up, discussion forums and more. The transition to Canvas began with a pilot test in the autumn of 2016 (Stenberg,2017). The United Nations Sustainable Development Goals is something that Sweden has signed, which in turn affects KTH as a Swedish state university. The fourth goal is that which is primarily aimed at schools, universities and colleges: Ensure an inclusive and equal education of good quality and promote lifelong learning for all (Agenda 2030, u.å.,s. 12). The goals go hand in hand with KTH:s values (KTH, u.å.) and KTH:s policy for sustainable development (Policy för hållbarutveckling för KTH, u.å.). This thesis is a small step on the path towards fulfilling those goals. In order to survey how students perceive their digital learning environment, with regard to functions and navigation, a sequential exploratory approach with mixed methods was used. This study contains a pre-study with semi-structured interviews and a quantitative survey. The pre-study consisted of four interviews and a thematic analysis of the transcription of the interviews. Even if the selection is made for convenience (Denscombe, 2019), the group from which the interviewed students were selected from had all branches at all KTH:s campuses represented. Therefore, the group could be considered representative. This meant that the pre-study could not be seen as universal but gave an indication of the direction for the survey. The majority of the survey's statements was created by the themes that emerged in the analysis of the pre-study interviews. Thematic analysis has been used on both the content of the transcript of the interviews and for the free text answers in the survey. To get a quick overview, an indicative colouring of the results was created. The source data was deidentified at the time of transcription and the questions for the survey were carefully selected so that "the principleof data minimisation" (GDPR, 2016/ 679 reason 156) was adhered to. The pre-study identified two strong themes: "read and manage files" and "Usage", each with three sub-themes. These formed the basis for the statements in the survey. The survey had 614 answers, accounting for 4.5 percent of the 13,514 full-time students in 2019 (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4). The response rate slowed down towards the end of the response time, which shows a saturation of students' willingness to respond. In summary, the majority responded with Canvas being a positive experience and that it helped them in their studies. In general, there were challenges in communication both in messaging and forumfunction. The survey results indicate that the students were quitepositive about the platform and thought the platform had potential, unlike the informants in the pre-study who were more critical and frustrated with the system. By extending the physical classroom with online resources, the student can continuously develop, as the tutoring is not confined to the teaching hours. The forum and direct messages can be an opportunity for students to break the isolation of studying on their own and to receive support from both teachers and other students. Through assignments and quizzes, the student can practice and gain reinforcement in the acquisition of knowledge. Digital platforms may increase accessibility, regardless of whether the student needs speech synthesis, or studies better at different times of the day. The areas with challenges are the discussion forum, ease and efficiency of retrieving documents and files, and Canvas messaging functions. In addition, the survey showed that some students only used Canvas for the mandatory steps. Nevertheless, the students answered with a positive tone in most of the survey.

Uppsatsen undersöker användbarheten av tre digitala verktyg som pedagoger använder för att skapa digitala uppgifter och prov. Skolverkets digitaliseringsstrategi har som delmål att alla nationella prov ska skrivas digitalt år 2022. Karlstads Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning önskade hjälp med att utvärdera hur pedagoger upplever användbarheten på lärplattformen Itslearning samt de digitala verktygen DigiExam och Microsoft OneNote som ingår i Microsoft Office 365. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad pedagogerna tycker fungerar samt identifiera eventuella problem med de digitala verktygen. En avgränsning har gjorts till att undersöka hur pedagogerna upplever funktionen ”Test” i Itslearning, DigiExams funktion ”Skapa nytt prov”. En allmän utvärdering av Microsofts OneNote har utförts i syfte att undersöka pedagogernas uppfattning om verktygets användbarhet. Sex lärare på en gymnasieskola i Karlstad genomförde några arbetsuppgifter varefter de besvarade ett frågeformulär baserat på John Brookes ”System Usability Scale” (SUS). Slutsatsen är att Itslearning-funktionen ”Test” och DigiExam-funktionen ”Skapa nytt prov” är båda lätta att använda och väl genomtänkta. Utvärderingens resultat antyder en inte lika god användbarhet hos Microsoft OneNotes.

Skollagen reglerar inte hur dokumentation av extra anpassningar genomförs. Detta beslut fattas av rektor eller skolhuvudman på varje enskild skola. Denna valfrihet kan leda till skillnader i hur dokumentationen utförs vilket i slutänden kan påverka likvärdigheten för elever. Skolinspektionens granskning av skolans arbete med extra anpassningar visar att det finns svårigheter att dokumentera på ett ändamålsenligt sätt (Skolinspektionen, 2016). Syftet med den här studien var att skapa kunskap om hur dokumentation av extra anpassningar kan påverka likvärdigheten för elever genom att studera hur några skolor arbetar med att dokumentera extra anpassningar. Med en kvantitativ metodansats och ett målstyrt urval genomfördes en webbaserad enkätundersökning i fyra grundskolor i två kommuner. Enkätsvaren sammanställdes med hjälp av ett digitalt enkätverktyg. Resultatet analyserades med stöd i Rawls teori om rättvisa och tidigare forskning inom området. En slutsats som dragits är att dokumentationen av extra anpassningar inte utförs likvärdigt. Studien visar även på att riktlinjer och rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar fortfarande behöver utvecklas för att säkra likvärdigheten för eleverna.

I dagsläget är introduktionsutbildningen för sjuksköterskorna på kliniken för hematologi på Karolinska Universitetssjukhuset otillräcklig vilket kan bidra till en äventyrad patientsäkerhet. Kliniken hoppas på att, med hjälp av ett interaktivt nätbaserat lärverktyg, kunna effektivisera sjuksköterskornas interna utbildning, göra deras utbildningsmaterial lättare att lära och motivera dem till fortsatt lärande.   Detta examensarbete undersökte huruvida klinikens förhoppningar kunde uppnås. Detta undersöktes genom att skapa och utvärdera en prototyp till ett lärverktyg. Genom att kombinera teorier och forskning kring nätbaserad utbildning, användarcentrerad design, interaktionsdesign och lärandeperspektiv utvecklades ett prototypverktyg för nätbaserat lärande.   För att identifiera sjuksköterskornas behov och situation gjordes en förstudie i form av en enkät- och intervjuundersökning på klinikens personal samt en intervjustudie med ansvarig personal på kliniken och sjukhuset. En prototyp av verktyget utvecklades och dess användbarhet utvärderades tillsammans med sjuksköterskorna. Verktyget utvärderades även gällande hur det kunde effektivisera lärandet av det utbildningsmaterial inom cytostatika som tillhandahålls av landstinget; detta genom utformandet och testandet av en kurs.   Examensarbetets resultat identifierar de faktorer som bidrar till att göra ett nätbaserat lärverktyg användbart för klinikens personal. Dessa faktorer, tillsammans med identifierandet av de faktorer som påverkar deras lärandeprocess, bidrar till att effektivisera sjuksköterskornas introduktionsutbildning. Som slutsats kan ett lärverktyg som utvecklas tillsammans med berörd personal enligt en kombination av design- och lärandeperspektiv göras användbart och utbildande för att säkerställa sjuksköterskornas kompetenser och bidra till en ökad patientsäkerhet.
Today, the introductory training for the nurses of the clinic for hematology at the Karolinska University hospital is insufficient which could jeopardize the patient safety. The clinic is hoping, by using an interactive net based learning tool, to be able to streamline the nurses’ internal education, make their learning material more easily learnt and motivate them to continue learning.   This thesis examined whether the clinic’s desired results could be achieved. This was examined by creating and evaluate a prototype of a learning tool. By combining theories and research about net based education, user centered design, interaction design and learning perspectives a prototype was developed for net based learning.   In order to identify the nurses’ needs and situation, a pre-study was conducted in the form of surveys and interviews with the clinic’s personnel followed by an interview study with responsible staff at the clinic and the hospital. A prototype was developed and its usability was evaluated together with the nurses. The tool was also evaluated by its ability to streamline the learning of the educational material regarding Cytostatic which was given by the county council; this by designing and testing of a course.   The results of the thesis identifies the factors which contributes to making a net based learning tool usable for the clinics staff. These factors, together with identifying the factors that affect their learning process, contributes to streamline the nurses’ introductory training. In conclusion, a learning tool which has been developed with affected personnel through a combination of design and learning perspectives can be made usable and education in order to ensure the nurses’ competence and contribute to an increased patient safety.

Under en lång tid har det rapporterats att distansstudier har ett högt antal studenter som gör studieavhopp. Tidigare forskning har visat att en anledning till att studenter inte fullföljer sin distansutbildning kan vara en brist på social kontakt och därmed en känsla av isolering hos studenten. Ett sätt för lärosäten att minska antalet studieavhopp skulle kunna vara att skapa en känsla av samhörighet för studenten. Spelifiering innebär att spelelement används utanför spelkontexten för att engagera användaren. Social spelifiering kan ses som en undergrupp där spelelement används från sociala spel. Sociala spel bygger på social interaktion och innehåller spelelement där användarna kan interagera med varandra. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där sociala spelelement implementerades i en prototyp för att se hur en känsla av samhörighet kan stödjas. Denna studie resulterade i fyra designförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att stödja en känsla av samhörighet.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021. Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021. Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används.