Littérature scientifique sur le sujet « Exekutiv förmåga »

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Alzheimers sjukdom är en sjukdom där tidiga tecken är försämrat episodiskt minne, närminne och inlärningsförmåga, även exekutiva förmågor, förmåga att planera och utföra, påverkas. Dagens behandling är symptomatisk. Det finns ingen bot eller bromsande behandling. Det finns kunskapsluckor om hur fysisk aktivitet påverkar episodiskt minne och exekutiva förmågor hos personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att beskriva hur episodiska minnet och exekutiva funktioner påverkas av fysisk aktivitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En pilotstudie med en kvantitativ design utfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien (n=20), med Alzheimers sjukdom, slumpades till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. En intervention med fysisk aktivitet, cykla i 15 minuter, utfördes med för och eftertest. Episodiskt minne och exekutiva förmågor mättes med specifika test. Inget samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiv förmåga kunde påvisas i denna pilotstudie. Även om studien inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiva funktioner i det korta perspektivet bör sjuksköterskor inte avstå från att ge råd om fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom. Detta är ett område där mer forskning behövs och flera studier pågår.

This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding. Focus has been on the pupils experiences of working with the model and the school project. The studies approach is to examine how younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics? Other questions that we’ve been trying to answer are: what have the younger teens learned from rahyab and it’s steps? How has the younger teens experienced working with rahyab? and do the younger teens feel that they have and will have use of rahyab?

The results and analysis shows that the younger teens can develop their analytic thinking and thereby also their problem solving ability. They feel that they now have a better understanding for how other people think. This means that they appears to have experienced a development in their social competence. The results shows, with the support of prior knowledge, that younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics. 

Denna studie handlar om hur man kan utveckla yngre tonåringars problemlösningsförmåga och därigenom deras sociala kompetens. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av två observationer och tio intervjuer. Observationerna var öppna och förberedande inför de strukturerade intervjuerna. Respondenterna var elever i en klass där det pågår ett projekt som syftar till att utveckla barns problemlösningsförmåga och sociala kompetens utifrån kognitiv träning och en empowerment baserad resoneringsmodell, som kallas rahyab. Rahyab är ett persiskt ord som betyder väg- sökning. Fokus har varit på elevernas upplevelser av arbetet med modellen och skolprojektet. Studiens syfte är att undersöka hur yngre tonåringars problemlösningsförmåga kan utvecklas av kognitiv träning och socialpedagogik? Andra frågeställningar som vi har sökt att besvara är: vad har de yngre tonåringarna lärt sig av rahyab och dess olika steg? Hur har de yngre tonåringarna upplevt att arbeta med rahyab? och upplever de yngre tonåringarna att de har och kommer ha användning av rahyab?

I resultat och analys framkommer att de yngre tonåringarna kan utveckla sitt analytiska tänkande och därmed också deras problemlösningsförmåga. De upplever att de nu bättre förstår hur andra tänker. De förefaller ha utvecklat sin sociala kompetens. Resultaten visar med stöd av tidigare kunskap att yngre tonåringars problemlösningsförmåga kan utvecklas av kognitiv träning och social pedagogik.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av en dos mindfulness session på 45 minuter och dess relation till: (1) Upprätthållandet av uppmärksamhetsförmågan, (2) exekutiv uppmärksamhetsförmåga samt (3) perceptuell förmåga. En experimentell studie genomfördes på idrottare (n=48) som uppfyllde särskilda krav för att få ingå i studien. Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande samtliga tre variabler mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och implikationer i förhållande till tidigare forskning, med stöd av teoretiska referensramar.
The purpose of this study was to examine the effect of one 45 minute mindfulness session on: (1) Sustained attention abilities, (2) executive attention abilities, and (3) perceptual abilities. An experimental study was carried out on athletes (n = 48) who all met the specific requirements for being able to participate in this study. The results showed no significant difference in all three variables between the experiment group and the control group. In conclusion, the results and implications are discussed in relation to previous research, supported by theoretical frames of references.

De exekutiva förmågorna möjliggör avancerade kognitiva processer. Prokrastination är vår benägenhet att fördröja en planerad handling trots att fördröjningen förvärrar situationen. Denna uppsats har utforskat om det finns ett konceptuellt samband mellan konstrukten. Orsaken till prokrastinaton tros hänga samman med bristande självreglering som är sammanlänkat med de exekutiva förmågorna. Det finns ett glapp mellan intentionen och handlandet hos de som prokrastinerar. Impulsivitet tycks ligga bakom denna skillnad. Prokrastinerande individer väljer det njutningsfulla i stunden framför långsiktiga fördelar. Indikationer tyder på att de hämmande mekanismerna inom de exekutiva förmågorna inverkar i reglerandet av impulsiviteten. Individer med högre förmåga att hämma impulser är bättre på att följa sina intentioner. Direkta studier mellan de exekutiva förmågorna och prokrastination behövs för att stärka kausala samband.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och kognitiv förmåga, i form av arbetsminne, kreativt tänkande och exekutiva funktioner. För att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga användes en tvärsnittsstudie som metod. Studien innehöll 50 deltagare (36 kvinnor, 14 män) i åldrarna 19–51. Datainsamlingen bestod av en enkät, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, och sex kognitiva tester, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test och Phonemic fluency test. Enkäten efterfrågade deltagarnas träningsmängd, träningsduration och träningsintensitet. De två Digit span-testerna användes i syfte att undersöka arbetsminnet, RAT respektive GAU användes för att undersöka två former av kreativt tänkande (konvergent och divergent tänkande) och Fluency-testerna för att undersöka exekutiva funktioner. Alla deltagare fick genomföra de kognitiva testerna med samma instruktioner och under samma förutsättningar. Ett signifikant negativt samband uppvisades mellan RAT och variabler kopplat till total träningsmängd. Detta indikerade att ju högre total träningsmängd är relaterade till desto sämre prestation av konvergent tänkande. Inga signifikanta samband uppvisades mellan resterande fysiska aktivitetsvariabler och kognitiva förmågor. Resultatet från denna studie indikerade att fysisk aktivitet i termer av träningsmängd har ett negativt samband med konvergent tänkande och att fysisk aktivitet inte är relaterat till arbetsminne, divergent tänkande eller exekutiva funktioner.
The purpose of the study was to investigate the relationship between regular physical activity and cognitive ability. The cognitive abilities that were examined were working memory, creative thinking, and executive function. To explore the relationship between physical activity and cognitive ability, a cross-sectional study was used. The study consisted of 50 participants (36 women, 14 men) ages 19 to 51. The data collection consisted of a questionnaire, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, and six cognitive tests, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test and Phonemic fluency test. The questionnaire requested the participants’ amount of exercise, the duration of exercise and the intensity of exercise. The two Digit span tests were used to examine the working memory, RAT respectively GAU was used to examine creative thinking (convergent and divergent thinking) and the Fluency tests to examine executive functions. All participants were given the same instructions and performed the tests under the same conditions. A significant negative relationship was found between RAT and variables related to total amount of exercise. This indicated the higher total amount of exercise are related to the inferior performance of convergent thinking. No significant relationship was found between the remaining variables connected to physical activity and cognitive abilities. The result from this study indicated that physical activity in terms of amount of exercise has a negative relationship with convergent thinking and that physical activity is not related to working memory, divergent thinking, or executive functions.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet ochkognitiva förmågor hos studenter. Tidigare forskning visar främst att det är arbetsminnetoch exekutiva förmågor som förbättras genom fysisk aktivitet. Enligt Chang,Huang, Chen, Hung(2013)är en stor del av forskningen kring arbetsminnet gjort på äldre individer och visar förbättringargenom fysisk aktivitet. Vidare visar forskning ett samband hos barn mellan fysisk aktivitet och kognition då forskare sett att exekutiva förmågor förbättrats (Chaddock‐Heyman, Hillman, Cohen, & Kramer,2014). Författarnatill föreliggande studie använde sig av experiment då det är en vanlig metod som används inom liknande studier. 30 deltagare(19 kvinnor och 11 män) valde att genomföra experimentet som baserades på trekognitiva tester:Stroop, Digit span forward och Digitspan backward.IPAQ(International Physical Activity Questionnaire) användes för att undersöka deltagarnas aktivitetsvanor. Få signifikanta samband hittadesi resultatetoch kan till stor del i studien bero på en lågpower (få antal deltagare). Vissa värden(beroende på effekternas styrka) diskuteras vidare i diskussionen. Det hittades dock signifikanta samband mellan arbetsminnetochantal minuter måttligt ansträngande träning, mycket ansträngande träning, promenad samtstillasittande. Samband hittades även mellan korttidsminnet och antal minuter måttligt ansträngande träning ochpromenad samtantal dagar med konditionsträning.Avslutningsvis redovisas även förslag till framtida forskning, diskussion kring metod samt implikationer

Barns fem första levnadsår präglas av en omfattande utveckling av språkliga förmågor och exekutiva funktioner, vilka är färdigheter som visat sig ha en stor påverkan på hur barn utvecklar förståelse för sina egna och andras tankar, det vill säga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmågorna samvarierar vid olika åldrar. Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, språkliga förmågor och exekutiva funktioner hos barn i tre års ålder med typisk utveckling. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhållanden vad gäller antal äldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt påverkade de deltagande barnens Theory of Mind. Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial användes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmåga, semantisk förmåga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhämtades i form av en enkät som föräldrarna fick fylla i. Resultatet indikerar att treåriga barns förmåga att hantera och förstå Theory of Mind-uppgifter samvarierar med både grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet. Samvariationer påträffades även mellan grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet, vilket stärker att språk, exe-kutiva funktioner och ToM har ett beroendeförhållande till varandra. Föreliggande studie framhåller att samtliga förmågor är mer eller mindre integrerade vid olika åldrar och korrelationerna visar på att vissa delförmågor inom språk, ToM och exekutiva funktioner går hand i hand och utvecklas i samspel med varandra. Specifikt kan den exekutiva komponenten kognitiv flexibilitet och den språkliga förmågan grammatik ses som viktiga förmågor för just treåriga barns ToM.
A childs’ first five years are characterized by an extensive development of language abilities and executive functions. These are skills that have demonstrated large impact on how children develop their understanding of their own and others’ thoughts, that is, their Theory of Mind. Within contemporary research, a central question has been to investigate how these abilities correlate at different stages of age.  The aim of the present study was to examine the relationship between Theory of Mind, language and executive functions in typically developed three-year-old children. A central part in this study was also to assess whether differences in performance between boys and girls occurred and also if the number of younger and/or older siblings, socioeconomic status, and adult contact did affect the children’s performance.  A total of 30 children with typical development participated, of whom 16 were girls and 14 were boys. Age-appropriate test materials were used to examine, Theory of Mind, grammatical ability, semantic ability, cognitive flexibility, working memory, and phonetic discrimination. The demographic information was based on a questionnaire that parents of the participating children had to answer.  The result of this study indicates that the three-year child's ability to manage and understand tasks that assess Theory of mind seems to covariate with both grammatical skills and cognitive flexibility. A Correlation was also found between grammatical skills and cognitive flexibility, which indicate that language ability, executive functions and ToM have a strong dependent relationship.  The present study confirms that all abilities are more or less integrated at different ages and the correlations indicate that certain abilities in language, ToM and executive functions are de-veloped in interaction with each other. Specifically, the executive component cognitive flexibility and the grammatical ability are important abilities for three-year children’s ToM.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeFörmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet.Teoretisk ramJag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen. Pangazi, Prusuk och Vincent (2005) menar att teacher talk, lärarens språk, är oerhört viktigt men också en av de svåraste utmaningarna för en lärare. Ericsson (2006) menar att många forskare ser uppmärksamhetsförmåga som någonting som finns inuti barnet och som utvecklas genom mognad. Ericsson menar att det finns väldigt lite forskning kring relationen mellan lärarnas sätt att kommunicera och barnens förmåga till uppmärksamhet. Kadesjö (2001) menar att pedagogernas förhållningssätt är mycket viktigt i bemötande av barn i koncentrationssvårigheter. Lyberg Åhlander (2011) menar att det är oerhört viktigt att läraren med når fram till barnen med sin röst. Hon har kommit fram till att såväl röstkvalité som talhastighet har betydelse för elevernas förståelse. Prusuk (2005) menar att ett effektivt lärarspråk sällan är en ärftlig skicklighet utan någonting som kan övas upp genom att studera skickliga, erfarna lärares språkmönster för att sedan själv öva in dessa. Bruce, Hansson och Nettelbladh (2007) menar att olika stilar och strategier har olika användning och syfte och passar olika barn, såväl som olika föräldrar och professionella.MetodUndersökning är gjord utifrån ett etnografiskt perspektiv och är av kvalitativ karaktär för att kunna studera ett fenomen från olika håll. I undersökningen har tre observationer genomförts på en förskoleavdelning. Observationerna spelades in på video och analyserades i efterhand enligt ett observationsschema. Förutom observationer genomfördes också intervjuer med pedagoger och barn på avdelningen.Resultat och analysI undersökningens resultat framträdde ett antal olika kommunikationssätt där jag kunde urskilja tre olika kommunikationsstilar. Jag valde att kalla dessa kommunikationsstilar för den styrande, den lyssnande och den stöttande kommunikationsstilen. De olika kommunikationsstilarna har olika karaktärer som leder till olika beteenden och resultat hos såväl barn som pedagog. Genom pedagogers medvetenhet och kunskap om olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan så får pedagogen en didaktisk färgpalett. Pedagogen kan på så sätt göra ett delvis medvetet val kring den kommunikationsstil som passar bäst beroende på tidpunkten, situationen, barngruppen och pedagogens intentioner. Pedagogens kommunikationsstil är på så vis inte konstant utan är situationsberoende och kan förändras över tid. Därför är det av vikt att pedagogen genom sin grundutbildning och fortbildning får möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan.Specialpedagogiska implikationerDet är av specialpedagogiskt intresse att arbeta proaktivt och framåtsyftande med att optimera förutsättningarna för utvecklingen av exekutiva funktioner där uppmärksamhetsförmåga är en central aspekt och en viktig förutsättning för allt lärande.
Research objective and questionsThe aim of this study was to get insight about teachers’ communicative style and its possible connections to children’s ability to pay attention. The research questions are about teachers’ communication style during the daily lesson in preschool class and possible connections to children’s ability to focus, and teachers’ and children’s thoughts about communication and attention.MethodologyThis is a qualitative study with an ethnographic, holistic approach. Three preschool observations has been made in this study. The observations were video-recorded and analyzed in retrospect, following an observation scheme. Interviews with teachers and children were made as a complement to the observations.Theoretical frameworkThis research takes a socio-cultural approach. Vygotskij (1995) states that all learning is situated. Pangazi, Prusuk and Vincent (2005) claim that teacher talk is very important but also one of the most difficult challenges for a teacher. Ericsson (2006) argues that there is not much research about the relation between teachers’ ways of communication and children’s ability to pay attention. Kadesjö (2001) states that the teacher’s approach is of a significant importance for children with attention deficit disorder. Lyberg Åhlander (2011) claims that it is very important that the teacher can reach out to the children with the voice. The researcher has found out that quality of voice as well as voice speed is significant for children’s comprehension. Prusuk (2005) states that an efficient teacher language rarely is an hereditary skill, it is an ability that can be exercised by studying and imitating the language patterns of skilled teachers with long experience. Bruce, Hansson and Nettelbladh (2007) argue that different styles and strategies are useful for different purposes and suit different children as well as parents and professionals.Results and ConclusionsSeveral ways of communication could be noticed during this study, among them I could distinguish three different communication styles. I chose to name them the Conductive, the Listening and the Supporting communication style. The different communication styles have different characters and lead to different behaviors and results among the students as well as the teachers. With knowledge and consciousness about different communication styles and their influence on the ability to pay attention, teachers will be given a didactical palette of colors. In this way the teachers have the possibility to choose the communication style that suits them best, taking notice to time, situation, class and teacher’s intentions. The teacher’s communication style is variable and can be changed due to the situation and over time. That’s why it is very important that all teacher’s during their education training will be given the possibility to learn and reflect about different communication styles and their connection to children’s ability to pay attention and focus.Implications for Special EducationWorking proactively and forward-looking to optimize the conditions for development of executive functions where attention and focus are central aspects is of special educational interest and an important condition for learning.