Thèses sur le sujet « Finansiell revisor »

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna.<br>The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag. Av dessa har hälften erhållit en ren revisionsberättelse och hälften en oren. Vi har med hjälp av Chi två-test och logistisk regression testat vilka finansiella och icke finansiella faktorer som har ett samband med revisionsberättelsens utformning. De vi har testat är soliditet, skuldsättningsgrad, likviditet, lönsamhet, revisionsbyråns storlek, revisionsarvode, revisorns kön, styrelsens könsmångfald samt anmärkning tidigare år. Resultat: Vårt resultat visar att 14 % av de svenska mikroföretagen erhåller en oren revisionsberättelse och de vanligaste orsakerna är för sent inlämnad årsredovisning, felaktigheter i skatter och avgifter eller att mer än halva aktiekapitalet har förbrukats. Viss tidigare forskning har vi kunnat bekräfta medan annan har vi dementerat då den enligt vår studie inte varit applicerbar på svenska mikroföretag. De finansiella faktorer som har ett signifikant samband och därmed kan förklara revisionsberättelsens utformning är soliditet, likviditet och förlust. De icke finansiella är styrelsens könsmångfald och anmärkning tidigare år.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult.<br>Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.

<p>De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,</p><p>internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.</p><p>Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering. Införandet av koden och SOX har lett till ökat fokus på intern kontroll. Koden har däremot inte påverkat intern- och externrevisorns roller. SOX har emellertid lett till mer arbete på grund av detaljerad lagstiftning. För att stärka den interna kontrollen över finansiell rapportering fokuserar båda parter på områden där risken för väsentliga fel är störst. De signalerar om brister till varandra och lämnar synpunkter till ledningen. COSO:s ramverk för intern kontroll ligger till grund för båda parternas arbetsmetodik Genom en tydlig rollfördelning, regelmässig kommunikation och en gemensam syn kring riskområden, planering och</p><p>intentioner kan intern- och externrevisorn samverka för att stärka den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och skapa en effektiv revision.</p>

Problem: I dagens Sverige har det blivit tämligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till följd av detta har antalet konkurser ökat. Konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal är ett beforskat område och sträcker sig tillbaka till början av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller är de mest tillämpade modellerna att förutspå en konkurs. Problematiken är att Z-scoremodellerna inte genererar lika hög träffsäkerhet i Sverige då modellerna är konstruerade i USA som härstammar från en annan redovisningstradition och tillämpar ett annat regelverk. Syfte: Studiens syfte är att testa Altmans Z ́-scoremodell utifrån den kontinentala redovisningstraditionen på 2000-talet. Vidare är syftet att modifiera Z ́-scoremodellen genom att utveckla modellen i enlighet med svensk redovisning. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats och utifrån ett positivistiskt perspektiv. Analysen utgår från Altmans Z ́-scoremodell och en multipel diskriminantanalys. Slutsats: Studien visar att de finansiella nyckeltalen kan förutspå en konkurs på ett tillförlitligt sätt med hjälp av studiens egenutvecklade modell ZPP-scoremodellen. Modellen har en träffsäkerhet på 88 procent ett år före konkurs på svenska tillverkande företag. Emellertid visar studien att Altmans Z ́-scoremodell inte är tillförlitlig utan måste modifieras i enlighet med svensk redovisning för att kunna erhålla en välfungerande och tillförlitlig modell.<br>Problem: Today in Sweden it has become equally easy to start up a private limited company and as a result of this, the number of bankruptcies increased. Bankruptcy prediction using financial ratios is a well-researched area and extends back to the early 1960s. The most used models are Altman's Z-scoremodels. The problem is that the Z-scoremodels do not generate as high precision in Sweden because the models are designed in the United States, which is originating from a different accounting tradition and applies a different set of regulations.Purpose: The study aims to test the Altman Z'-score model on the continental accounting tradition in the 2000s. Furthermore, it intends to modify the Z'-score model by developing the model in accordance with Swedish accounting.Method: This paper is based on a quantitative method with a deductive research approach and from a positivistic perspective. The analysis is based on the Altman Z' –scoremodel and multiple discriminant analysis.Conclusion: This paper shows that financial ratios can predict a bankruptcy reliably using the papers developed model ZPP -scoremodel. The model has a precision of 88 percent a year before the bankruptcy of Swedish manufacturing companies. However, the paper shows that Altman Z' -scoremodel is not reliable without being modified in accordance with Swedish accounting in order to obtain an efficient and reliable model.

Ett bolags finansiella rapportering är en viktig informationskälla för dess intressenter. När en revisor granskar ett bolags finansiella situationen ger det en kvalitetssäkring som kan vara avgörande för intressenternas beslutsfattande. Dock har ett antal revisionsskandaler, såsom Enronskandalen, lett till att revisionskvaliteten har ifrågasatts. Det första steget i revisionen är att identifiera om det råder tvivel om ett bolags fortlevnad, det andra steget är att avgöra om revisorn ska yttra sig angående going concern. Om ett bolag möter finansiell problematik kan det anses vara finansiellt stressat vilket kan ge revisorn incitament att utfärda ett going concernyttrande (GCY) och olika indikatorer på finansiell stress kan påverka yttrandets träffsäkerhet. Ytterligare en aspekt som kan påverka träffsäkerheten i ett GCY är enligt tidigare forskning revisorns byråtillhörighet där skillnader kan förekomma mellan grupperna Big 4 och non-Big4. Dock har det påvisats att Big 4 och non-Big 4 inte är homogena grupper.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera skillnader i träffsäkerhet vid utfärdandet av GCY bland bolag som sedermera drabbats av konkurs, dels vid förekomsten av finansiell stress och dels kopplat till skillnader beroende på revisorns byråtillhörighet. Studiens urvalsram utgjordes av samtliga reviderade bolag som drabbats av konkurs mellan januari-september år 2014. 1 407 av dessa konkursdrabbade bolag ingick i datainsamlingen då de uppfyllde premisserna för studien. I resultatet presenteras träffsäkerheten i utfärdade GCY och hur det kan kopplas till olika indikatorer på finansiell stress, korrelationen mellan ett GCY och indikatorer på finansiell stress samt hur träffsäkerheten i utfärdade GCY och olika indikatorer på finansiell stress kan kopplas till byråtillhörighet. Dataanalysen inkluderade binär logistisk regression, ordinal logistisk regression och korrelationsanalys. Studien påvisade att finansiell stress har en positiv påverkan på träffsäkerheten i ett GCY. Vidare påvisade studien en störreträffsäkerhet bland Big 4 än bland byråer tillhörande gruppen non-Big 4. Studien påvisade även skillnader inom båda dessa grupper varvid andra egenskaper hos revisionsbyråerna än dess storlek tycks ha en inverkan på träffsäkerheten.<br>A company's financial reports is an important source of information for its stakeholders. As an auditor reviews a company's financial situation it gives a seal of quality to it which could be critical for the stakeholders in their decision making. However, a number of auditing scandals, such as the Enron scandal, has led to the quality of the audit being questioned. The first step ofthe audit is to review a company's financial information and to identify if there are doubts about its survival, the second step is to determine if there is a need to issue a going concern opinion (GCO). A company facing financial problems can be considered financially distressed which can give the auditor an incentive to issue a GCO and different indicators of financial distresscan affect the accuracy of the GCO to different degrees. According to previous research, the auditors’ bureau affiliation can also be an aspect affecting the accuracy of a GCO and the accuracy can differ between the groups Big 4 and non-Big 4. However, in previous research it has been demonstrated that Big 4 and non-Big 4 are not homogenous groups.The purpose of this study was to describe and analyse differences in the accuracy of issued GCO’s among companies that later was affected by bankruptcy as financial distress occurred and also linked to differences depending on the auditor’s bureau affiliation. The study's sampling frame consisted of all audited companies affected by bankruptcy between January-September in 2014. 1 407 of these companies were used for the data gathering as they met the premises set for the study. The result presents the accuracy of issued GCO’s and how it can be linked to various indicators of financial distress, the correlation between a GCO and indicators of financial distress and how the accuracy of an issued GCO and various indicators of financial stress can be linked to bureau affiliation. This was conducted by using binary logistic regression, ordinal logistic regression and correlation analysis. The study showed that financial distress has a positive impact on the accuracy of a GCO. Furthermore, the study showed an increased accuracy for Big 4 in comparison to non-Big 4. The result also demonstrated thatdifferences within these groups exists whereby other characteristics of the bureau can have an impact on the accuracy of a GCO, rather than size.<br><p>2016-06-03</p>

Sammanfattning Studien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög – respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna: Komplexiteten hos företag Risken hos företag  Revisorns erfarenhet   Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small – och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur. Risken hos företag påverkar revisionsansträngningen i hög – respektive lågkonjunktur. Kundfodringar i relation till totala tillgångar ökade revisionsansträngningen samtliga undersökningsår och ett negativt resultat medförde en ökad revisionsansträngning i hög – och lågkonjunktur. Revisorns erfarenhet påverkade inte revisionsarvodet i varken hög – eller lågkonjunktur. Av de undersökta variablerna visade resultatet att revisorn granskar samma faktorer oberoende av hög- och lågkonjunktur och att ansträngningen har ökat mellan åren och det kan beror på konjunkturen men också av andra faktorer. Eftersom studien är kvantitativ kan vi inte yttra oss om varför revisorer agerar på ett visst sätt, och vi ser därför att ytterligare forskning behövs för att undersöka revisorernas beteende samt ytterligare studier kring hur svenska dotterföretag påverkar revisionsansträngningen, då resultatet går emot vad tidigare forskning visat.   Studien har bidragit med att ge en indikation på att revisionsansträngningen är av högre kvalitet när Sverige befinner sig i hög – som lågkonjunktur.

Resultatjustering är ett hot mot trovärdigheten i den finansiella rapporteringen, och är ett ämne som erhållit mycket uppmärksamhet i tidigare forskning. Dock domineras den tidigare forskningen av studier på publika bolag, trots att det givits indikationer på att resultatjustering förekommer mer i en privat kontext. Under senare år har det dessutom framkommit att redovisningsval kan förklaras utifrån ledande befattningshavares individuella karaktärsdrag, förenligt med upper echelons theory. En förutsättning för resultatjustering är således att upprättaren av redovisningen är benägen till det. Förekommandet av resultatjustering i de finansiella rapporterna är utöver en benägenhet från upprättaren även beroende av revisorns förmåga att förhindra det. Eftersom forskning saknas i en svensk privat kontext, finns ett behov av en ökad förståelse om situationer utsatta för resultatjustering både från upprättarens och revisorns perspektiv. Studiens resultat indikerar att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som drivs av en gift VD. Därtill antyder resultatet att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som revideras av en kvinnlig revisor, samt i de svenska privata bolag som betalar ett högre revisionsarvode.<br>Earnings management is a reliability threat in financial reporting, and is a subject which has gained considerable attention in previous research. However, most previous research has focused on public companies, even though indications has been given that earnings management is more prominent in private companies. In recent studies, choices of accounting methods have also showed to be explained by characteristics of the top management, consistent with upper echelons theory. Hence, a precondition for earnings management to occur is a willingness by the accountor to implement it. Besides this willingness, earnings management is affected by the auditor’s ability to prevent it. Due to the empirical gap in a Swedish private context, there is a need for increased understanding of conditions where earnings management tends to occur, both from the perspective of the accountor and the auditor. The study ́s result indicates that earnings management is less present in Swedish private companies with a married CEO. The result further suggests that earnings management is less present in Swedish private companies audited by a female auditor, and in Swedish private companies paying a higher audit fee.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder.<br>After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

Kalkylapplikationer används frekvent av företag för bearbetning avfinansiell information. Denna uppsats inriktar sig på Excel, som är denvanligast förekommande kalkylapplikationen. Vår undersökning visade attExcel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och attapplikationens kalkylark är av stor betydelse för företagens verksamhet.Kalkylerna används främst inom finansiella processer för bland annatsammanställning av årsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilketgör att många av de här kalkylerna är signifikanta för verksamheten. För attuppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna också att varaegenutvecklade inom företagen. Då kalkylerna är egenutvecklade samtidigtsom de är signifikanta ställs höga krav på både utvecklare och slutanvändare.Studier har visat att nästintill alla kalkyler innehåller fel och att behovet avintern kontroll inte tas på fullt allvar. Orsaker till det här är attmedvetenheten om de fel och risker som finns kring Excel-kalkyler ärbegränsad samtidigt som det i stor utsträckning är accepterat att felförekommer i dem till skillnad från andra applikationer. Trots att flertaletExcel-kalkyler är signifikanta för verksamheten brister den internakontrollen och få beaktar de risker och fel som är förknippade med dem. Iuppsatsen identifieras de fel som kan förekomma vid utveckling ochanvändning av Excel-kalkyler. Möjligheten att stävja de här riskerna ochfelen är små utan en fungerade kontrollstruktur och väl fungerande rutiner.Syftet med vår uppsats var att utveckla en metod för hur mindre ochmedelstora företag själva kan implementera en intern kontrollstruktur för ensäkrare utveckling och användning av Excel-kalkyler. Uppsatsen utgår frånett hermeneutiskt synsätt och har en kvalitativ ansats. Undersökningenbaseras på fyra intervjuer som tillsammans med den teoretiska referensramenutgjort grund för den föreslagna metoden. Utifrån det här har vi identifieratfem kritiska områden: dokumentation, kalkyldesign, testning, säkerhet ochkompetens, vilka den föreslagna metoden baseras på. De här kritiskaområdena omfattar i sin tur förebyggande och upptäckande kontroller, vilkadelats in i olika nivåer och utgör enkla till mer avancerade åtgärder försäkerställande av Excel-kalkyler. Metoden inriktar sig främst på signifikantakalkyler och utgör en vägledning för hur mindre och medelstora företag kanuppnå en säkrare utveckling och användning av Excel-kalkyler.<br>Uppsatsnivå: D

<p><strong>Bakgrund:</strong> Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv.</p><p><strong>Syftet:</strong> Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”<em>Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”</em></p><p> <strong>Metod:</strong> Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> Vår slutsats är att företag inte <em>redovisar</em> goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag <em>behandlar</em> goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.</p><p> </p>

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent.<br>Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier.<br>This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish