Littérature scientifique sur le sujet « Föreningen kriminellas revansch i samhället »

Uppsatsen vi skrivit är en fördjupning om föreningen K.R.I.S, Kriminellas Revansch i Samhället. Vi har beskrivit dess uppbyggnad, på lokal och nationell nivå, verksamhet och ambitioner. Till vår hjälp har vi studerat diverse kriminologisk litteratur, föreningens hemsida, artiklar och intervjuat medlemmar ur föreningen och representanter från kriminalvården. Vi har funnit att föreningen lyckats med att hålla medlemmarna från återfall, i större utsträckning än den konventionella kriminalvården. Vi har inte genomfört någon undersökning som givit något empiriskt stöd för detta påstående och vi har inte heller undersökt varför föreningen lyckats bättre. Slutligen diskuterar vi föreningens resultat och föreningens resultat och föreningens problem i nuläget.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla.

BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen.

Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet.

Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri.

Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker.

Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.

Abstract Title: Last Exit? A Study of Prison Sentenced Recidivists’ Subsequently Choice to Make Use of Criminals Return Into Society (KRIS) as a Resource in Order to Terminate the Criminal Lifestyle  Author: Jimmy Karlsson  A point of departure for this essay is my and my co-author’s bachelor thesis The Refuse to Walk More Yards Prison Corridor.   The purpose of the present essay is to illuminate in which conditions the organization KRIS (Criminals Return Into Society) develops from being directly or indirectly realizable to being a realized resource for recidivists who have served several prison sentences. The theoretical basis is Caroline Tovatt’s concepts potential, realizable and realized resources combined with Pierre Bourdieu’s capital metaphors and Mark S. Granovetter’s concept of strong and weak ties. To illustrate the process that led the interviewees (which I have interviewed from a life story perspective) to the realization of KRIS as a resource and ultimately the ending of the criminal lifestyle, I have used Helen Rose Fuchs Ebaughs stage theory of the role exit process.   The results indicate that recidivists’ choice to realize the resource KRIS has been occasioned by a specific composition of necessary components and a social capital. The necessary components are represented by negative life experiences which via a transformation in three stages have resulted in making KRIS available as a resource for the interviewees. The social capital in turn, which has to interact with the necessary components, is represented by weak and negative ties subsequently remodeled into positive ones. These ties have paved the way for the interviewees to access the organization. To finally fulfill the role exit process the interviewees have to possess or acquire an embodied cultural capital which allows them to differentiate and maintain all aspects linked to the previous and the current role, both to themselves and also to other individuals.