Thèses sur le sujet « Grundad teori »

Aktiv dödshjälp är bara tillåtet på fem platser världen över och debatten om dess vara eller icke vara går i vågor. I Sverige är dödshjälp olagligt, dock är palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillåtet även om det leder till att livet förkortas.

Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av män-niskors inställning till dödshjälp. Tidigare forskning inom området har inriktat sig på statis-tiskt paradigm, vilket begränsar forskningsområden och resultat samt även debatten kring ämnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jämförande forskning samt övrig forskning.

Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slå hål på den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjälp av grundad teori. Författaren har inte arbetat utifrån en särskild teori och teorin är såle-des helt grundad i data.

Resultatet blev att en trestegsprocess kunde urskiljas ur materialet som representeras av stegen omedveten ignorans, övervägandet och insikt med tillhörande begrepp.

Den teoretiska och begreppsliga referensramen består av Giddens teori om modernite-ten, reflexiva samhället och konfiskeringen av erfarenheten.

I diskussionen kopplas resultatet samman med tidigare forskning och Giddens teori. Här redovisas en självkritisk del och förslag till framtida forskning.

Nyckelord; Euthanasia, attitudes, process, unaware ignorans, delibiration, insight.

Vi har i denna uppsatsen gjort en kvalitativ undersökning enligt Grundad Teori (Grounded Theory). Undersökningen gjordes med hjälp av en fokusgrupp bestående av sex personer. Syftet med uppsatsen var att besvara frågan som avgör valet av butik på Internet. Vi har i undersökningen kommit fram till att det främst finns fyra faktorer som ligger till grund för hur köpbeslut tas. Dessa är pris, leveranstid, trovärdighet och mun till mun-spridning (word of mouth). Av dessa gör vi bedömningen att den enskilt viktigaste faktorn är mun till mun-spridning. Internet möjliggör en oerhört snabb informationsspridning. Vi uppmärksammar också fyra olika köpbeteenden. Beroende på produktens art väljer konsumenten att antingen enbart köpa varan i butik, på Internet eller att kombinera dessa båda. Man beställer varan på Internet och hämtar sedan denna i butik eller så provas varan ut i butik och beställs på Internet.

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter. Resultatet av de sex utförda djupintervjuerna, det vill säga den grundade teorin visar att aktörernas upplevelse är att fristående skolor har en innovativ påverkan på skolväsendet. Denna påverkan sker genom att friskolorna i jämförelse med de kommunala skolorna skapar en förändringsprocess som en följd av ökad konkurrens bland skolorna. Friskolor har en större rörlighet för både elever och personal mellan skolorna, och en effektivare styrning av verksamheten jämfört med de kommunala skolorna.Subteorin visar att aktörerna inom friskolevärlden upplever att det pågår en förskjutning av fristående skolor i samhället av regering, kommun och media. Där deras förhållningssätt till friskolor i förhållande till de kommunala skolorna påverkar aktörerna inom fristående skolor i avseende till dess rättsliga och ekonomiska villkor, samarbete med betydande aktörer och framställning hos allmänheten.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat. Vi fann även att man inom informatiken fortfarande utbildar inom klassisk systemutveckling. För att finna vilka högskolor som utbildar inom systemutveckling har vi sökt på högskolornas hemsidor och på VHS sida www.studera.nu. Som forskningsmetod har vi använt grounded theory som genom sin struktur har hjälpt oss att koda ett stort datamaterial.

Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga. Information till allmänheten i fördomsreducerande syfte. Att bli hörd och sedd i trygga kontinuerliga relationer till professionella. Flera mötesplatser och hembesök i syfte att bryta social isolering. Arbete och meningsfull sysselsättning. Stöd till att klara av ett eget boende. Resultatet diskuterades utifrån existerande och tänkbara hjälpinterventioner som syftar till att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp.

Sammanfattning

Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation.

Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania.

Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss & Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.

Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke.

Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt.

Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.

Syftet med uppsatsen är att belysa fenomenet ”det roterande kommunchefskapet” inom Åtvidabergs kommun ur ett makt- och ledarskapsperspektiv. Till grund för studien ligger intervjuer med de fem kommunchefer som ingår i det roterande kommunchefskapet och fem andra informanter ur organisationen. Analysmetoden för föreliggande studie är grundad teori. Analysen består av fyra delar; ide och modell, chef och individ, koncept och organisation och slutligen symbol och värde. I den första delen presenteras hur det roterande kommunchefskapet är uppbyggt och varför det fanns ett behov att frångå en traditionell kommunchefspost. I den andra delen presenteras vad den nya modellen har medfört för kommunchefer och medarbetare. Här diskuteras även egenskaper som anses viktiga för kommunchefskapet. I den tredje delen presenteras för och nackdelar. Här diskuteras också kring olika risker och hot som kan uppkomma. I den fjärde och sista delen presenteras vad informanterna anser att det roterande kommunchefskapet har för betydelse för organisationen, kommunen och kommuninvånarna. De teorier som jag utgått från under analysen är John Gaventas olika maktaspekter, Olof Petersons definition av begreppet makt och slutligen Lars Svedbergs teori kring symboliskt ledarskap. Det som framkommit under analysen är att den nya modellen som innebär att fem förvaltningschefer delar på kommunchefsposten har skapat en ny energi i organisationen. Det har även skapat en bredare kompetens och ett bättre kommunikationsflöde in i organisationen. Informanterna ansåg inte att modellen går att applicera på andra kommuner rakt av, utan att det var blandningen av kommunchefernas personligheter som gjorde att modellen fungerade just i Åtvidabergs kommun.

Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation “Strävan efter idealet”. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat. Resultatet visade en komplex bild där kvinnan upplever både svårigheter och möjligheter med sin situation och kämpar för att hitta balansen mellan de två kulturerna. Kärnkategorin synliggjorde en process som förändrar kvinnornas perspektiv på livet. För att fördjupa förståelsen av resultatet relateras det till teorier inom socialpsykologi; Symbolisk interaktionism för att klargöra hur samspelet mellan människor är uppbyggt och Antonovskys teori om Känsla Av Sammanhang för att förklara upplevelsen av den tidigare nämnda processen.

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat. De ville bland annat också ha lyhörda chefer, möjlighet att utvecklas som yrkesmänniskor och varierande arbetsuppgifter. Ytterligare en kategori hittades som inte hade någon koppling till resten av resultaten och det var kategorin pengar. Respondenterna sa att de ville få en rättvis ersättning för sitt arbete, men att de inte ville arbeta för att kunna leva ett liv i lyx. Resultaten från denna undersökning jämfördes i slutet både mot tidigare forskningsartiklar och mot fyra olika teorier.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är arbete. Resultatet visade att arbete är kärnan i integrationen och en viktig och avgörande faktor för en lyckad integration. Teoretiska paralleller dras till Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM) för att klargöra upplevelsen av integrationsprocessen.

Arbetet med att bevara världens biologiska mångfald befinner sig fortfarande i sitt inledningsskede. Den Europeiska Unionen har upprättat ett projekt, Natura 2000, för att säkerhetsställa statusen av hotade arter och habitatstyper inom unionens gränser.

I denna uppsats utvärderas kommunikations- och informationstillgången för berörda parter, samt resultaten därav, för Natura 2000-arbetet inom Båven i Södermanlands län, Sverige. Underliggande åsikter och konflikter i området lyfts fram för att förklara svårigheterna med att implementera direktivet i en region med många motstridiga intressen och involverade parter. Vidare strävar undersökningen att avslöja om implementeringsfasen har lett till svårigheter i det fortsatta arbetet med Natura 2000-processen i området.

Resultatet från undersökningen påvisar vikten av att kommunikation och information fungerar tillfredsställande så att onödiga konflikter kan undvikas samt att förtroende kan byggas upp för beslutsfattarna och för processen i sin helhet.