Thèses sur le sujet « Interkulturell undervisning »

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell

undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en

mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra

Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för

undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av

våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i

undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av

begreppet interkulturell undervisning.

Sammanfattning

Invandringen är en realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till de

nya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.

Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet. Detta

eftersträvas göra genom forskningsfrågorna ”Hur förstår lärare och elever historia som begrepp och undervisning?”, ”I vilken grad nyttjas elevernas bakgrund och erfarenhet i undervisningen?” och slutligen ”Hur arbetar skolan med elevernas historiemedvetande?”.

Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens tolkning av historiemedvetande, vilket ses som ”ett samspel mellan människors

dåtidstolkning, nutidsförståelse och framtidsförväntan”.53 Jensens ståndpunkt tar avstamp i dels att människans historiemedvetande fungerar som en ofrånkomlig del av hennes identitet, sociala kunskaper och handlingar, dels att människan både som individ och som

grupp är både skapad av och skapare av historia.

Respondenterna i föreliggande studie utgörs av tre So-lärare på högstadiet och åtta invandrarelever varav sju går på högstadiet och en på gymnasiet.

Slutsatsen är att den interkulturella och mångkulturella undervisning med eleverna och deras historiemedvetande i centrum, som förespråkas av historiedidaktiker, i styrdokument,och av de intervjuade lärarna, tillämpas inte. Istället dominerar en förhållandevis traditionstillämpad historieundervisning. Användning och bearbetning av elevernas historiemedvetande, mångkulturaliteten samt interkulturaliteten formar sig i sporadiska då-nuförbindelser och i vissa kopplingar till eleverna.

Abstract

Sweden is a multicultural society. The school plays an important part and has a great responsibility concerning the reception of young people with immigrant backgrounds. It is important to highlight the way schools handle the new circumstances. The school

curriculum expresses a consciousness regarding multiculturality and interculturality.Moreover, the cultural heritage.

The aim of this study is to examine how teachers and immigrant pupils see the subject history in the multi-cultural classroom. Both the curriculum and the school reality are in focus. The study is based on the following questions:

How do teachers and pupils understand history as a concept and a subject?

Are the backgrounds and experiences of the pupils used in the teaching?

How does school deal with the historical consciousness of the pupils?

The theoretical approach of this essay is the Danish historian Bernard Eric Jensen’s interpretation of “historical consciousness”, which is defined as the understanding of the interaction between the past, the present and the future. This interaction constitutes a

fundamental part of human identity, social behaviour and actions, which make people as individuals and as groups both created by history and creators of history.

This study is based on interviews with three history teachers at Swedish “högstadiet”(secondary school/junior high school) and eight pupils with immigrant backgrounds.

The conclusion of the study is that, contrary to the guide-lines of the curriculum, no focus on the pupils historical consciousness is applied in the teaching of history. Even though the interviewed teachers stress the importance of such a perspective, pupils´ own

experiences tend to be excluded or only occasionally used in the teaching.

Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på.

Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov.

Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola. De har olika bakgrund, men alla har arbetat på skolan under en längre tid. De har beskrivit hur arbetet på skolan ser ut och vilka hinder och möjligheter som lärare kan stöta på.

Resultatet av studien visar att de intervjuade ser mycket positivt på att arbeta i den mångkulturella skolan. Arbetet är berikande och läraren lär sig någonting nytt varje dag. Det gäller att samtala mycket och visa eleverna att alla är lika mycket värda oavsett varifrån de kommer. Den största svårigheten är oftast samarbetet med föräldrarna. I många fall förstår inte föräldrarna det svenska språket, eller den svenska skolans uppbyggnad och regler. Detta kan medföra att det uppstår konflikter mellan hemmet och skolan.

En slutsats i undersökningen är att den viktigaste förutsättningen för att arbeta i en mångkulturell skola är att läraren är klar över sitt eget förhållningssätt till elever med annan bakgrund än den svenska. Det är viktigt att se eleverna med invandrarbakgrund som en del av samhället och även vara insatt och ha förståelse för deras kultur och tro. I övrigt behövs inte några särskilda förkunskaper för att arbeta i den mångkulturella skolan, dock är lärarens förhållningssätt till alla elever är viktigt och med tiden växer läraren in i arbetet.

Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.

Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande.

Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar. Dels av en litteraturstudie, där undersökningar och litteratur som belyser ämnet presenteras. Dels av en intervjuundersökning, baserad på intervjuer med fem olika lärare angående deras arbete i mångkulturella klasser.

I min litteraturstudie visar jag på att det är viktigt att uppmärksamma invandrarelevernas kulturella bakgrund i undervisningen, av ett flertal olika anledningar. Jag ger också olika exempel på hur den interkulturella undervisningen kan utformas. Resultatet av min intervjuundersökning visar på att alla de intervjuade lärarna har en relativt positiv syn på invandrarelevernas kulturella bakgrund. Alla kan också ge exempel på när de använt sig av dessa elevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Främst är det invandrarelevernas kunskaper om andra länder och religioner som har uppmärksammats.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one. By doing interviews with ten history teachers in two upper secondary schools I try to see what they teach about and why. One of the schools has a global profile and by making a comparative study of the two schools I can see what is different and what is the same in the two schools. Other scientists have studied this subject about Eurocentric history education but not by asking the teachers themselves. There are several studies about the history textbooks and all of them conclude that the text books have a Eurocentric perspective and that is a problem. There are also studies about the curriculum and other steering documents and that concludes that it says in the documents that the education have to have a intercultural perspective, but at the same time de document talks about a western cultural heritage that we have to protect and nurture. I use the theories that Ross Dunn and Kenneth Nordgren presents about teaching a more including and global history.

My conclusions are that the history education can look very different in Swedish schools today. At the same time the history textbooks guides the teachers a lot about what material to use in the history lessons, so if you want to do something else you have to get other teaching materials than the traditional textbooks, as they do in the school whit the global profile.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar. Dels en litteraturgenomgång, och dels en intervjustudie vilken är baserad på intervjuer av fyra lärare i grundskolans år två och tre. Resultatet visar att lärarna i studien i huvudsak anpassar sitt språk när det gäller undervisning av elever i flerkulturella klasser och att mycket undervisningstid avsätts till förklaringar av ord och begrepp. Vidare visar resultatet att lärarna har många goda intentioner med sin undervisning, men att de ofta tvingas bortse från dem på grund av att yttre ramar, organisation och ekonomi styr.

This paper is intending to examine the intercultural aspects of two teaching aids used in Swedish schools today. How does the material take the students prerequisite in consideration? Is every student included in the material in order with the standpoint and laws in the Swedish school system? And if they are not, who is the outsider in this occasion? With intercultural pedagogy lies the idea that everyone is unique and that teachers has an opportunity to develop and make student grow mentally. Intercultural endeavor is to learn to accept our differences and see them as assets instead. The theory’s used in this paper in mostly the postcolonial theory with its dividing between "us" and "the others".

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.

De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.

Denna uppsats belyser hur vi kan hantera etnisk och kulturell olikhet i svensk skola. Detta kan ske genom att det interkulturella perspektivet är utgångspunkt för lärandet och undervisningen. Syftet är således att beskriva och analysera begreppet interkulturalitet i anknytning till det integrativa arbetet i svensk skola. För att nå uppsatsens syfte har jag tre frågeställningar:

• Vad innebär ett interkulturellt perspektiv?

• Hur kan interkulturalitet komma till uttryck i lärandet och undervisningen?

• Hur kommer det interkulturella perspektivet till uttryck i några olika skolors verksamhetsplaner? 

Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys för att ta mig an de preciserade frågeställningarna ovan och uppsatsens syfte. Analysen är uppdelad i två delar – en litteraturgenomgång och en dokumentanalys. Litteraturgenomgången söker svar på de två förstnämnda frågeställningarna. Ur denna genomgång har åtta frågor växt fram som ligger till grund för analysen av olika skolors verksamhetsplaner.

Det finns mycket skrivet om det interkulturella lärandet och undervisningen. Resultatet visar att det går att hantera interkulturalitet i skolan oavsett om etnisk eller kulturell olikhet är rådande. Men skolans organisationsnivå med avgränsning till verksamhetsplanerna är uppenbart monokulturell i min undersökning. Vidare är det interkulturella perspektivet begränsat till skolor som har mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det interkulturella perspektivet är därmed svårt att finna i de undersökta skolornas verksamhetsplaner.  Hanteringen av etnisk och kulturell olikhet måste utvecklas, då vi i ett samhälle är beroende av varandra. Det krävs också att skolan blir den sociala mötesplatsen för denna olikhet.

The essay will illustrate how we could handle the ethnic and cultural differences in the swedish school. This could be done by using un intercultural perspective as a starting point when teaching and educating. Therefore the purpose is to describe and analyze interculturality in association to the integrational work in the swedish school. To reach the purpose with this essay I have three questionings:

What is the meaning of an intercultural perspective?

How can the interculturality be expressed within the teaching and education?

In what ways are the intercultural perspective expressed in local documents from schools in which they describe their aims, the purpose of them and how to go about it?

I have used a qualitative way in which to analyze text regarding the questions above, and the purpose of this essay. The analysis is split into two parts.  The first part is concentrating on texts concerning literature which elaborates the first two research questions above.  In the second part I analyze documents from schools which elaborate what the schools aim to do, why and how.  This analysis will answer the third question above.

There has been a lot written about the intercultural teaching and education. The result shows that it is possible to handle interculturality in the schools regardless of an ethnic or cultural difference. However, the organization levels, being restricted to the school planning documents, are obviously monocultural by large. The intercultural perspective is limited to schools with a high level of students with a foreign background. The intercultural perspective is therefore difficult to find in the examined. The handling of ethnic and cultural differences must be developed, as in a community we are dependant upon each other. That would also mean that the school would have to be the social gathering point for the differences in an increasingly intercultural world.

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.