Bibliographies thématiques / Kollektivt minne

Sommaire

  1. Articles de revues
  2. Thèses
  3. Livres

Littérature scientifique sur le sujet « Kollektivt minne »

Auteur : Grafiati
Publié le 4 juin 2021
Mis à jour le 24 janvier 2023

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres

Choisissez une source :

Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Kollektivt minne ».

À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.

Articles de revues sur le sujet "Kollektivt minne"

1

Ekman, Per. « Trauma och kollektiva minnen i Georgiens utrikespolitik ». Nordisk Østforum 34 (2020) : 172. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v34.2504.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Solli, Mattias. « «Å bli til i det å bli sett». Om sammenvevingen av det etiske og det estetiske i Trondheims minnepark for 22. juli-ofrene ». Etikk i praksis - Nordic Journal of Applied Ethics, no 1 (6 mai 2018) : 77–90. http://dx.doi.org/10.5324/eip.v12i1.2426.

Texte intégral
Résumé :
Artikkelen er en fenomenologisk og hermeneutisk betraktning av Trondheims minnepark for 22. juli-ofrene. Bakgrunnen ligger i et etisk moment av hermeneutisk selvkritikk, som utspilte seg i storsamfunnets reaksjoner på terroren, og som parken må sees i lys av. Artikkelen tar utgangspunkt i at flere av diktene som er slipt inn i minneparkens hvite betong, tematiserer behovet for mellommenneskelig anerkjennelse. Ved hjelp av kunstteoretikeren Bourriaud og filosofene Fichte og Hegel synliggjøres det hvordan dette temaet – mellommenneskelig anerkjennelse – kan sies å være integrert i parkens helhetlige estetikk. Siste del drøfter ved hjelp av Gadamer hvordan anerkjennelse også er relevant for aktiviteten med å gå omkring og lese diktene i parken. Til sammen belyser artikkelen hvordan minneparken utgjør en sammenveving av det etiske og det estetiske, og hvordan ordet minne her har to betydninger. Med parken minnes vi ofrene for terroren i betydningen kollektiv hukommelse, eller in memoriam. Samtidig blir vi påminnet vår evne til å være i relasjon med andre mennesker, og til å vokse i relasjonelt samspill. Den siste betydningen er filosofisk, og spiller på betydningen gjenerindring (gresk: anamnesis). Nøkkelord: hermeneutisk selvkritikk, anerkjennelse, deltakelse, hverdagslighet, lesning English summary: "Becoming fully oneself by being seen." On the connection between ethics and aesthetics in Trondheim's Memorial Park for the July 22 victims This article presents a phenomenological and hermeneutical consideration of Trondheim's Memorial Park for the July 22 victims. The background evolves in an ethical and hermeneutical form of self-criticism, which emerged in Norway in the public reactions to the terror. The article observes the fact that several of the poems embedded in the white concrete of the Memorial Park promote the need for interpersonal recognition. Through considering ideas of Bourriaud, Fichte, and Hegel, the author demonstrates how this very theme of interpersonal recognition is integrated into the park's overall aesthetics. The author considers how recognition is also relevant to the activity of reading the poems in the park through evoking Gadamer's philosophical hermeneutics. In sum, the article demonstrates how the Memorial Park constitutes a joining of the ethical and aesthetic dimensions and how the word memorial [Norwegian: minne] here gains two meanings. In the park we remember the victims of the terror in the sense of collective memory, or in memoriam. At the same time, we are reminded of our ability to be in relationship with other people and to grow in relational interaction. The latter sense is philosophical and draws on the meaning of recollection (Greek: anamnesis). Keywords: hermeneutical self-criticism, recognition, participation, everyday life, reading
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Björkman, Börje. « Nytt i institutionens skriftserier ». HumaNetten, no 18 (27 novembre 2015) : 53. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20061805.

Texte intégral
Résumé :
Senaste nytt i institutionens skriftserier: Kristina Jansson, Saisir l’insaisissable: les formes et les traductions du discours indirect libre dans des romans suédois et français. Acta Wexionensia nr 86/2006. Lars Olsson (red), Invandring, invandrare och etniska relationer i Sverige 1945-2005. Årsbok från forskningsmiljön AMER. Acta Wexionensia nr 79/2005. Johan Svanberg, Minnen av migrationen. Arbetskraftsinvandring från Jugoslavien till Svenska Fläktfabriken i Växjö kring 1970. Acta Wexionensia nr 80/2006. Hägerdal, Hans, Candrasangkala: The Balinese Art of Dating Events. Rapporter från Växjö universitet: Humaniora Sofia Ask, Gunilla Byrman, Solveig Hammarbäck, Maria Lindgren, Per Stille (red.), Lekt och lärt. Vänskrift till Jan Einarsson 2006. Rapporter från Växjö universitet: Humaniora, Nr 16/2006. Scripta minora Nr 47: Meike Krüger, Spuren des kollektiven Gedächtnisses im Roman Faserland von Christian Kracht. Scripta minora Nr 48: Corina Löwe, ”Eigentlich können wir uns jeden Tag entscheiden, jemand anderer zu sein” Metamorphosen von Geschlechtsanatomie und -identität, dargestellt an den Romanfiguren in Sibylle Bergs Roman Amerika. Scripta minora Nr 49: Gunilla Byrman och Jan Einarsson (red.), Två uppsatser i nordiska språk (Lovisa Alvtörn: En människas språkhistoria. I ljuset av ett vidgat lektbegrepp. Astrid Skoglund: ”Om sättet att tillhopa gå”. Jämförelse mellan två sexualvetenskapliga texter från två skilda sekel) Scripta minora Nr 50: Arvid Jurjaks, I en bländande verklighet. Om sol och hetta i Albert Camus Främlingen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Elmersjö, Henrik Åström, et Robert Thorp. « The Cold War, Historical Culture and History Education : Swedish Teachers’ Entangled Narratives of History and Memory ». Acta Didactica Norden 14, no 1 (10 février 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7780.

Texte intégral
Résumé :
AbstractThis article presents an analysis of seven Swedish lower secondary school teachers’ personal experiences of the Cold War period, told in life story interviews which also related to their profession as history teachers. The aim is to analyze how personal experiences of history and personal memories may affect how history is approached by teachers and to discuss what relevance that may have for history education. Applying theories of historical culture and collective memory, we argue that the interviewed teachers display a collectivized historical experience imbued with cultural contingency, both entangled with – and at the same time detached from – personal memory. The reproduction of historical culture and collective memory seems detached from personal experience and instead, related to cultural narratives. The study finds that the teachers’ personal experiences are strongly affected by and filtered through the culturally contingent narratives of the historical period in which the teachers have lived their lives. Furthermore, the interviewed teachers did not address the reconstructive and disciplinary aspects of history that may arguably be an essential aspect of history education in Sweden and most Western countries. Keywords: Collective Memory, History Education, Cold War, History Teachers, Historical Culture Kalla kriget, historiekultur och historieundervisning: Svenska lärares sammanflätning av historiska berättelser och minnen SammandragI den här artikeln analyseras sju svenska högstadielärares personliga upplevelser från kalla kriget, berättade i livsberättelse-intervjuer som också relaterade till deras yrke som lärare. Livsberättelse-intervjuerna skapade förutsättningar för en analys av hur lärarnas personliga erfarenheter av historia och deras personliga minnen kan påverka hur de närmar sig historien, vilket också öppnar för en diskussion om vilken relevans deras minnen har för deras historieundervisning. Genom en analys med historiekultur och kollektivt minne som teoretiska verktyg, menar vi att de intervjuade lärarna uppvisade tecken på en kollektiviserad historisk erfarenhet genomsyrad av kulturell kontingens sammanlänkad med – och samtidigt avskild från – personliga minnen. Reproduktionen av historiekulturen och ett kollektivt minne förefaller ha varit avskild från personliga erfarenheter och istället relaterad till kollektiva berättelser. Studien visar även att lärarnas personliga erfarenheter och minnen är starkt påverkade av, och filtrerade genom, de kulturellt betingade berättelser som beskriver den period då lärarna har levt. I intervjuerna saknades emellertid tecken på en insikt i hur lärarnas minnen påverkats av kulturellt betingade berättelser om kalla kriget. Lärarna utelämnar även diskussioner om de rekonstruktiva och disciplinära aspekterna av historia, som kan sägas vara en viktig del av historieundervisning i Sverige och i större delen av västvärlden. Nyckelord: kollektivt minne, historieundervisning, kalla kriget, historielärare, historiekultur
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Illum, Bent, et Marléne Johansson. « Vad är tillräckligt mjukt ? – kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik ». FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 2, no 1 (31 août 2009). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.62.

Texte intégral
Résumé :
Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från den svenska grundskolans slöjdundervisning, årskurs 5. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskaps­rådet. Som hjälpmedel för att skildra hur kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik kan formuleras använder vi oss av videoinspelade klassrums­observa­t­ioner. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Slöjd är ett påtagligt kommunikativt ämne på flera vis. Elever bygger upp en egen erfarenhetsvärld när de själva får erfarenheter av hur ”tillräckligt mjuk” känns genom att se, känna och uppleva med kroppen. Lärande­situationerna ger tillgång till tidigare erfarenheter, både egna och andras. Under social interaktion, tillsammans med redskap och material, återskapas och nyskapas ett kollektivt minne. Slöjdkunnandet förvärvas i interaktion med omvärlden, tanke och handling byggs in i upplevelserna.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Thèses sur le sujet "Kollektivt minne"

1

Engvall, Tove. « Nyckeln till arkiven : En kritisk diskursanalytisk studie om interoperabilitet och kollektivt minne ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21171.

Texte intégral
Résumé :
In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory. In a digital environment, these organizational limits could probably be overcome, but there is a need for new goals, perspectives and frameworks for the management of public archives. In an e-government context, interoperability is often mentioned in the discussion of accessibility. Interoperability could be understood as the ability of diverse organizations to interact together towards common goals, and include technological, semantic, organizational, legal and political aspects. The hypothesis like assumption of the thesis is that interoperability could contribute to making the archives a more significant part of the collective memory.The thesis uses a case study methodology, and a critical discourse textual analyses. Records Continuum Model and archival perspective about collective memory, particularly Jimersons distinction of collective memory from other types of memory, is used as a theoretical frame for the analyses. The case is the project e-archives and e-diarium, which is a Swedish E-delegation project, driven by the National Archives. Central documents from the project is analysed, as is important documents for the work on e-government for the contextual understanding.The results indicate that interoperability may contribute to making the archives a more significant part of the collective memory, practically and discursively. Practically, it provides conditions to share information and remove barriers for interaction. Discursively, it contributes to an overall perspective of public administration, and switch the view from each single organization to the citizens and the society as a whole where the information is seen as a common societal resource. Interoperability is also an important factor in the development of a common information architecture for the whole of the public administration. This change in perspective could make the archives, when included in the e-government, change perspective from the archives creators to the end users and society at large, and give more effort in making the archives accessible in the collective dimension.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Drugge, Elisabet. « Minnesväskor och Per-Albintorp : En jämförande studie över Norrbottens museums och Jamtlis sätt att samarbeta med äldrevården ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175528.

Texte intégral
Résumé :
Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden. Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att kunna svara på mina frågor. Mina två fallstudier har varit Norrbottens museum och Jamtli- Länsmuseum i Jämtlands län. Jag har genomfört intervjuer samt tagit del av statistik och utvärderingar från respektive museum som jag sedan sammanställt. Det jag sett i min studie är att Norrbottens museum arbetar med en uppsökande verksamhet där man hyr ut färdiga minnesväskor till äldreboenden i Norrbottens län. Man når många av länets invånare som man annars inte skulle nå. Jamtli arbetar på museiområdet i nära samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Man arbetar med ett mindre antal personer men man arbetar individualiserat och under upprepade tillfällen. De minnen som museerna vill stimulera anser jag till största del är kollektiva minnen, även om man i Jamtlis fall arbetar utifrån de äldres livsberättelser. De teman och föremål man använder i reminiscensarbetet går att koppla till performance theory i fråga om begreppen restored behaviour och ritual. Denna uppsats belyser således två museers sätt att samarbeta med äldrevården. Deras arbetssätt skiljer sig åt från varandra men innehåller också likheter.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Monserrat, Forssén Clara. « Förintelsen i vitögat : Konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av ett kollektivt minne ». Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323015.

Texte intégral
Résumé :
Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Rudolf, Gabriel. « Tro på herren, hjälp din nästa och lita inte på indianen : Formandet av ett svenskt-amerikanskt kollektivt minne i efterdyningarna av Dakotakonflikten 1862 ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13415.

Texte intégral
Résumé :
The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict. The reports published in Hemlandet, a newspaper on Swedish, have furthermore added to the, in many cases, unmotivated fear of Indians.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Kingsepp, Eva. « Nazityskland i populärkulturen : Minne, myt, medier ». Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Journalism, Media and Communication (JMK), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8164.

Texte intégral
Résumé :

The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.

I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Lundberg, Viktor. « Vem tar plats i arkivet ? : - Riksarkivet och personarkiven 1901-2002 ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16386.

Texte intégral
Résumé :
Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället.  Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.             Undersökningen består metodologiskt av två delstudier – en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv.  Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial. Resultatet visar också att Riksarkivet inte haft någon tydlig förvärvspolicy eller fört någon mer teoretisk diskussion kring förvärvsstrategier under åren, annat än att man förvärvar arkiv av ”nationellt intresse”. Av denna anledning har enskilda aktörer inom Riksarkivet i stor utsträckning kunnat påverka riktningen på arbetet gentemot personarkiv och i förlängningen också samhällets kollektiva minne, även om den allra största påverkansfaktorn för beståndets utseende har varit institutionens nära koppling till historievetenskapen. I ett större sammanhang pekar resultatet på nödvändigheten i att arkivinstitutionerna, och också arkivsamfundet i sin helhet, på ett tydligt sätt diskuterar förvärvsstrategier och bevarandeaspekter också inom personarkivsfältet, för att kunna erbjuda ett mindre slumpmässigt format personarkivsbestånd.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Robin, Nilsson Eriksson. « Tiden påverkar debatten även för en kung : Karl XII:s eftermäle i tre svenska dagstidningar under tre jubileumsår, 1918-2018 ». Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48873.

Texte intégral
Résumé :
This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history.
Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Hågbäck, Moa. « Arvet från Dunkerque : En sociohistorisk, kontextuell samt textuell analys av Christopher Nolans förmedling av kulturellt minne och identitetsskapande i Dunkirk ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69729.

Texte intégral
Résumé :
This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology.    Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians.  Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Behrami, Drilon. « Maskulinitet, ras och identitet i J. Coles studioalbum 4 Your Eyez Only : Nutidshistoria, kollektivt minne och intersektionalitet i samtida hiphopmusik ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97930.

Texte intégral
Résumé :
This study examines intersectionality and identity in rapper Jermaine Lamarr Cole’s studio album 4 Your Eyez Only. Through discourse analysis, the essay studies the representation of aspects of identity in the album, with a focus on gender, race, class and sexuality. The study also examines prosthetic memory in the album, with the intention of finding correlating narratives that create a general concensus of how society is viewed from marginalised groups in the US. The findings conclude that gender, race and class are expressed as the main buildingblocks for a characters identity in the album. It is telling that sexuality remains untouched in this regard. The reader is exclusively exposed to the normative heterosexual perspective, completely ignoring any notion of varied sexual orientations. Furthermore the findings conclude that J. Cole showcases a generally negative view on the govornment, as it is percieved as one of many instances keeping marginalised groups at the bottom of a societal foodchain
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Salestam, Christer. « Förflutenhetens landskap : synen på det fotografiska kulturarvet ». Thesis, Linköping University, Culture, Society, Media Production, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-51853.

Texte intégral
Résumé :

I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier.


In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Livres sur le sujet "Kollektivt minne"

1

Leavy, Patricia. Iconic events : Media, politics, and power in retelling history. Lanham, MD : Lexington Books, 2007.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Memorias militares sobre la represión en el Cono Sur : Visiones en disputa en dictadura y democracia. Madrid : Siglo XXI, 2005.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

International Symposium Rescue Service in the Service of Mine Workmen (1987 Szczyrk, Poland). International Symposium Rescue Service in the Service of Mines Workmen : Original text, papers = [Mezhdunarodnyĭ simpozium Gornospasatelʹnoe delo na sluzhbe shakhterskikh kollektivov : doklady] : Szczyrk, 28-30.09.1987. Bytom : Centralna Stacja Ratownictwa Górniczego, 1987.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

The Fourth Gospel in first century media culture. London : T & T Clark, 2011.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Boum, Aomar. Memories of Absence : How Muslims Remember Jews in Morocco. Stanford University Press, 2013.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Memories of Absence. Stanford University Press, 2013.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Memories of Absence : How Muslims Remember Jews in Morocco. Stanford University Press, 2014.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Mendez, Jennifer Bickham, et Nancy A. Naples. Border Politics : Social Movements, Collective Identities, and Globalization. New York University Press, 2014.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Border Politics : Social Movements, Collective Identities, and Globalization. NYU Press, 2014.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

When We Are No More : How Digital Memory is Shaping Our Future. Bloomsbury Press, 2016.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Vous pouvez également être intéressé par les bibliographies sur le sujet « Kollektivt minne » pour d’autres types de sources :
Thèses
Nous offrons des réductions sur tous les plans premium pour les auteurs dont les œuvres sont incluses dans des sélections littéraires thématiques. Contactez-nous pour obtenir un code promo unique!

Vers la bibliographie