Thèses : « Kollektivt minne »

1

Engvall, Tove. « Nyckeln till arkiven : En kritisk diskursanalytisk studie om interoperabilitet och kollektivt minne ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för arkiv- och datavetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21171.

Texte intégral

Résumé :

In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory. In a digital environment, these organizational limits could probably be overcome, but there is a need for new goals, perspectives and frameworks for the management of public archives. In an e-government context, interoperability is often mentioned in the discussion of accessibility. Interoperability could be understood as the ability of diverse organizations to interact together towards common goals, and include technological, semantic, organizational, legal and political aspects. The hypothesis like assumption of the thesis is that interoperability could contribute to making the archives a more significant part of the collective memory.The thesis uses a case study methodology, and a critical discourse textual analyses. Records Continuum Model and archival perspective about collective memory, particularly Jimersons distinction of collective memory from other types of memory, is used as a theoretical frame for the analyses. The case is the project e-archives and e-diarium, which is a Swedish E-delegation project, driven by the National Archives. Central documents from the project is analysed, as is important documents for the work on e-government for the contextual understanding.The results indicate that interoperability may contribute to making the archives a more significant part of the collective memory, practically and discursively. Practically, it provides conditions to share information and remove barriers for interaction. Discursively, it contributes to an overall perspective of public administration, and switch the view from each single organization to the citizens and the society as a whole where the information is seen as a common societal resource. Interoperability is also an important factor in the development of a common information architecture for the whole of the public administration. This change in perspective could make the archives, when included in the e-government, change perspective from the archives creators to the end users and society at large, and give more effort in making the archives accessible in the collective dimension.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Drugge, Elisabet. « Minnesväskor och Per-Albintorp : En jämförande studie över Norrbottens museums och Jamtlis sätt att samarbeta med äldrevården ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175528.

Texte intégral

Résumé :

Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden. Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att kunna svara på mina frågor. Mina två fallstudier har varit Norrbottens museum och Jamtli- Länsmuseum i Jämtlands län. Jag har genomfört intervjuer samt tagit del av statistik och utvärderingar från respektive museum som jag sedan sammanställt. Det jag sett i min studie är att Norrbottens museum arbetar med en uppsökande verksamhet där man hyr ut färdiga minnesväskor till äldreboenden i Norrbottens län. Man når många av länets invånare som man annars inte skulle nå. Jamtli arbetar på museiområdet i nära samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Man arbetar med ett mindre antal personer men man arbetar individualiserat och under upprepade tillfällen. De minnen som museerna vill stimulera anser jag till största del är kollektiva minnen, även om man i Jamtlis fall arbetar utifrån de äldres livsberättelser. De teman och föremål man använder i reminiscensarbetet går att koppla till performance theory i fråga om begreppen restored behaviour och ritual. Denna uppsats belyser således två museers sätt att samarbeta med äldrevården. Deras arbetssätt skiljer sig åt från varandra men innehåller också likheter.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Monserrat, Forssén Clara. « Förintelsen i vitögat : Konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av ett kollektivt minne ». Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323015.

Texte intégral

Résumé :

Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Rudolf, Gabriel. « Tro på herren, hjälp din nästa och lita inte på indianen : Formandet av ett svenskt-amerikanskt kollektivt minne i efterdyningarna av Dakotakonflikten 1862 ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13415.

Texte intégral

Résumé :

The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict. The reports published in Hemlandet, a newspaper on Swedish, have furthermore added to the, in many cases, unmotivated fear of Indians.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Kingsepp, Eva. « Nazityskland i populärkulturen : Minne, myt, medier ». Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Journalism, Media and Communication (JMK), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8164.

Texte intégral

Résumé :

The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.

I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Lundberg, Viktor. « Vem tar plats i arkivet ? : - Riksarkivet och personarkiven 1901-2002 ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16386.

Texte intégral

Résumé :

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna. Undersökningen består metodologiskt av två delstudier – en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial. Resultatet visar också att Riksarkivet inte haft någon tydlig förvärvspolicy eller fört någon mer teoretisk diskussion kring förvärvsstrategier under åren, annat än att man förvärvar arkiv av ”nationellt intresse”. Av denna anledning har enskilda aktörer inom Riksarkivet i stor utsträckning kunnat påverka riktningen på arbetet gentemot personarkiv och i förlängningen också samhällets kollektiva minne, även om den allra största påverkansfaktorn för beståndets utseende har varit institutionens nära koppling till historievetenskapen. I ett större sammanhang pekar resultatet på nödvändigheten i att arkivinstitutionerna, och också arkivsamfundet i sin helhet, på ett tydligt sätt diskuterar förvärvsstrategier och bevarandeaspekter också inom personarkivsfältet, för att kunna erbjuda ett mindre slumpmässigt format personarkivsbestånd.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Robin, Nilsson Eriksson. « Tiden påverkar debatten även för en kung : Karl XII:s eftermäle i tre svenska dagstidningar under tre jubileumsår, 1918-2018 ». Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48873.

Texte intégral

Résumé :

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history.
Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet. Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Hågbäck, Moa. « Arvet från Dunkerque : En sociohistorisk, kontextuell samt textuell analys av Christopher Nolans förmedling av kulturellt minne och identitetsskapande i Dunkirk ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69729.

Texte intégral

Résumé :

This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology. Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians. Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Behrami, Drilon. « Maskulinitet, ras och identitet i J. Coles studioalbum 4 Your Eyez Only : Nutidshistoria, kollektivt minne och intersektionalitet i samtida hiphopmusik ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97930.

Texte intégral

Résumé :

This study examines intersectionality and identity in rapper Jermaine Lamarr Cole’s studio album 4 Your Eyez Only. Through discourse analysis, the essay studies the representation of aspects of identity in the album, with a focus on gender, race, class and sexuality. The study also examines prosthetic memory in the album, with the intention of finding correlating narratives that create a general concensus of how society is viewed from marginalised groups in the US. The findings conclude that gender, race and class are expressed as the main buildingblocks for a characters identity in the album. It is telling that sexuality remains untouched in this regard. The reader is exclusively exposed to the normative heterosexual perspective, completely ignoring any notion of varied sexual orientations. Furthermore the findings conclude that J. Cole showcases a generally negative view on the govornment, as it is percieved as one of many instances keeping marginalised groups at the bottom of a societal foodchain

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Salestam, Christer. « Förflutenhetens landskap : synen på det fotografiska kulturarvet ». Thesis, Linköping University, Culture, Society, Media Production, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-51853.

Texte intégral

Résumé :

I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier.

In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Nordendag, My. « Allmänhetens arkiv ? : En studie av tre participatory archives ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253751.

Texte intégral

Résumé :

The aim of this study is to examine how and in what way users of the public participate and affect the archival information that is to be preserved for the future through the examination of three archival projects involving public participation. The study seeks to examine if participation of the public could lead to increased democracy and diversity of information in the archives. The study will be performed through the examination of three participatory archives all tied to traditional archival institutions. The study is based on the theoretical framework of Benn and Gaus and their notions of public and private which they discuss using the key words access, agency and interest. The study also takes into consideration Laura Millar’s theories of social memory as a means for the public good. Through a user perspective web resources tied to the projects are analyzed as well as defining documents of the archival institutions responsible of the projects. The findings are then discussed in a broader perspective using the three keywords access, agency and interest. The aim is to examine to what degree the projects allow participation through a comparative analysis of the chosen projects. The study suggests that whereas the projects aims to create access to all members of society, the chosen structures of the projects make up limitations for participation for some groups of society, affecting their opportunity to participate. Limitations of the projects, such as language, make up barriers for participation creating private spheres inside the public of the projects studied. The thesis stresses the need for the existence of a multitude of different participation projects with different forms of participation in order to properly fulfill the needs and interests of the public in the archives. This is a two years master’s thesis in archival science.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Larsson, Emelie. « Orientalisk institution eller institutionaliserad orientalism ? : En arkivvetenskaplig studie av Carolina Redivivas orientaliska handskriftssamling ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253477.

Texte intégral

Résumé :

This thesis aims to shed light on the collection of Oriental manuscripts at the Uppsala University Library Carolina Rediviva and how the collection is a part of the collective memory. The main question which is central for this thesis is: have orientalism and structures of power influenced the acquisition, arrangement and methods of accessability regarding the Oriental manuscripts? If yes, in what way and why? If no, how has this been avoided? The theoretical framework consists of four approaches: phenomenology, sociology of knowledge, orientalism and power which are applied to the archival concept of collective memory. The main source of material consists of three parts: the historical texts which gives an informational framework regarding the time and place in which the manuscripts were collected, the catalogues in which the manuscripts are described and the transcripted interviews alongside correspondence. Methodologically the thesis is based upon a qualitative method which also partly makes up the foundation for the main material. The methods used are interviews and text studies of manuscript catalogues, historical texts and exhibition catalogues. The usage of manuscript catalogues was, due to the limited time, restricted to one which is written in English, as for the informants they are limited to three. The result of this study shows that the historical foundation on which the Oriental manuscript collection came into existance rests on a basis consisting of orientalism and power structures. This foundation is somewhat reproduced in time and in some ways current regarding the arrangement and methods of accessability both in historical and contemporary approaches.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Mattiasson, Nazar Alexander. « Place, youth and memory as resistance : An ethnographic case study of discussions about impunity at Londres 38,espacio de memorias ». Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-171553.

Texte intégral

Résumé :

” You don’t talk about politics or football around the dining table” is a Chilean expression that well describes how the dictatorship (1973–1990) is attached to the societal soul, with people’s diversifiedrelationships to its legacy. For the outside world, Chile is a thriving democracy that got out of Pinochet’s iron grip, but for many Chileans, the transition to democracy has excluded demands for justice and a real influence. How is it to be born into democracy and grow up in a society where the struggle for memory is a struggle for the future? Where you did not live the terrible years but live with its consequences? This study is interested in how the younger generation breaks a generational silence and actively participates in politicizing memory. With a political-ethnographic approach and a customized discourse analytical tool, these processes are captured through an extensive case study of the memory site Londres 38, espacio de memorias. In conversations about impunity with the memory site’s young representatives and the school and university class’s diversified reflections on the subject during participating visits, present research shows how the place becomes a democratic deliberative platform, in contrast to prevailing power relations, giving voice and perspective to a new generation.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Runeby, Agnes. « Den kollektiva minnesfölusten : En normkritisk studie om attityder och möjligheter till representation av marginaliserade grupper i arkiven ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33883.

Texte intégral

Résumé :

Den här uppsatsen syftar till att undersöka attityder och möjligheter till representation av marginaliserade grupper i arkiven. Våra arkiv förvaltar vårt gemensamma kulturarv och anses utgöra vårt kollektiva minne. Problemet är dock att många grupper inte finns representerade i arkiven då materialet i arkiven bygger på normer och värderingar om vems historia som ansetts viktig att bevara samt vem som har haft makten att sätta avtryck. Marginaliserade grupper som befinner sig utanför normen och som saknar makt hamnar således utanför arkiven. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är postmodern arkivteori och normkritik. Detta baserat på att det är normer som styr representationen i arkiven och att de grupper som syns och tar plats i arkiven är de grupper med makt. Postmodern arkivteori hävdar att arkivarien besitter en maktposition där hen kan exkludera eller inkludera vissa grupper men för att förhindra detta måste arkivarien acceptera sin egen roll och påverkan i skapandet av det kollektiva minnet. Jag har intervjuat sex arkivarier vid sex arkivinstitutioner. Målet med intervjuerna var att undersöka deras attityder kring representation, hur de eventuellt arbetar med representation i sina arkiv samt vilka möjligheter de har att faktiskt påverka representationen i arkiven. Jag har också studerat arkivlagen, rapporter och arkivutredningar med målet att undersöka huruvida de tar upp representation och inkludering samt vilka möjligheter som ges arkivinstitutioner att aktivt arbeta med inkludering och en bredare representation. Min slutsats är att det verkar finnas en medvetenhet och en vilja hos arkivarierna att förändra ojämlikheten i arkiven. Samtidigt känner de sig begränsade av styrningen och lagstiftningen. Jag föreslår därför att åtgärder behöver ske både på arkivnivå men också på en beslutfattande nivå för att arkiven aktivt ska kunna arbeta för en bredare representation. Arkiven bör själva göra en intersektionell analys av sitt arkivmaterial för att skapa en medvetenhet om ojämlikheten och ur en sådan analys arbeta vidare för ett mer normkritiskt arbete med normkritiska processer. På en beslutfattande nivå vore det av värde om de enskilda arkiven kunde få en mer erkänd position som en viktig del av kulturarvet, en mer reglerad finansiering till de enskilda arkiven samt att det ska ingå i de offentliga arkivens uppdrag att också sköta och värna om de enskilda arkiven. Det vore även av värde att de offentliga arkiven hade större möjlighet att arbeta med aktivt insamlande för att fylla de arkivluckor som finns i de enskilda arkiven.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Jakobsson, Fredrik. « Romersk historia i Legenda Aurea : Hur det romerska imperiet under Decius, Diocletianus och Maximianus kan förstås genom 1200-talets ögon ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100468.

Texte intégral

Résumé :

This essay takes its starting point in Legenda Aurea, a hagiographical compendium written in the thirteenth century by an Italian catholic friar, Jacobus de Voragine. The essay aims to find out how the Roman history in the third century is shown in Legenda Aurea, a Christian book written about a thousand years later. The purpose of this essay is to show how a part of the history of the Roman Empire is understood and remembered during the Christian hegemony that was during the thirteenth century. The main results of this essay show that the history of the Roman Empire during the reign of named emperors is remembered as a violent, brutal and authoritarian history, but also that Christianity seems to have been widespread within the Roman Empire during this time.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Hultin, Bäckersten Karin. « Memories of Life and Death : Three Practices of Remembering in Post-Dictatorial Argentina ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326024.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med denna uppsats är att diskutera några av de minnespraktiker i efterdiktaturens Argentina som behandlar det kollektiva minnet av det Smutsiga Kriget och de som blev utsatta för tvångsförsvinnande. Praktikerna som studerats är Madres de Plaza de Mayo, minnesplatser upprättade i före detta fångläger och Parque de la Memoria. Uppsatsen anknyter till ett teoretiskt ramverk för kollektivt minne och kollektivt trauma, minnesmuseer och materiell kultur. Studien har utformats som en fallstudie. Materialet består av observationer, intervjuer och fotografier insamlade under fältarbete i Argentina 2017. Madres de Plaza de Mayo analyserades genom att använda teorier om lieux de mémoire framförda av Pierre Nora och minnesceremonier framförda av Paul Connerton. Minnesplatserna studerades utifrån ett minnesmuseumsperspektiv med hjälp av teorier av Paul Williams. Parque de la Memoria studerades utifrån teorier om krigsmonument framförda av Jay Williams. Madres de Plaza de Mayo kan förstås som lieu de mémoire eftersom de i sina artikulationer och aktioner är materiella, symboliska och funktionella. Genom dem bevaras de försvunna vid liv. Minnesplatserna presenterar ett mer ambivalent narrativ som placerar de försvunna i limbo. Parque de la Memoria är en plats för sorg och för att offentligt hedra dem som föll offer under det Smutsiga Kriget. Kontexten som dessa praktiker befinner sig i är komplex och de olika praktikerna uttrycker tre olika narrativ över de försvunna, som sträcker över spektrumet från liv till död. Detta är en tvåårig mastersuppsats i ämnet musei- och kulturarvsvetenskap
The purpose of this thesis is to discuss some of the memory-practices in post-dictatorial Argentina regarding the collective memory of the Dirty War and the people who were objects of forced disappearances. The practices studied are Madres de Plaza de Mayo, sites of memory established in former centres of detention and Parque de la Memoria. The thesis draws upon the theoretical framework of collective memory and collective trauma, memorial museums and material culture. The study was formed as a case study. The materials are observations, interviews and photographs, and were gathered through field work in Argentina in 2017. The Madres de Plaza de Mayo were analysed using theories on lieux de mémoire brought forward by Pierre Nora and commemoration ceremonies brought forward by Paul Connerton. The sites of memory were studied out of the perspective on memorial museums by Paul Williams. Parque de la Memoria was studied with theories on war memorials by Jay Winter. The Madres de Plaza de Mayo can be interpreted as lieu de mémoire due to their material, symbolic and functional dimensions. Through them, the disappeared are alive. The sites of memory present an ambivalent narrative. The narrative of the disappeared is that of a state of limbo. Parque de la Memoria is a park of mourning, placing the disappeared in a narrative of death. The situation of memory-practices in post-dictatorial Argentina is complex and the practices articulates three different narratives of the disappeared, ranging from life to death. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Andersson, Anton. « Jedna si jedina : En kvalitativ intervjustudie om kollektiv bosniakisk identitet, antagonism och skolgång i Sverige efter de jugoslaviska krigen ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100268.

Texte intégral

Résumé :

This study is a qualitative interview study that examines antagonism, identity and collective memory among second generation immigrants from Bosnia & Herzegovina. The study is based on an existential history use-perspective and social constructivist socialization theory. The study shows that the Bosniak identity is seldom defined by their history and the Yugoslavian wars but rather by language and traditions. In addition, the results indicate that the Bosniak identity has been assimilated to a large extent into the Swedish majority culture. The results also show that antagonism against other ethnic groups in the Balkans mainly occurs among first-generation immigrants while the descendants do not relate to a large extent to the war crimes and atrocities that occurred against Bosnian Muslims. Instead, they express empathy and sympathy for their parents’ experiences of these traumas. The respondents also experienced a nonchalance towards their background in Swedish history teaching where their history was neglected in favor of other wars and genocides. While the respondents suspected a fear of conflict among teachers to account for the area, they also told examples when teachers failed in the relational pedagogy and homogenized the individuals by letting them represent an entire conflict and ethnic group. Overall, the study shows that the use of history is not a recurring phenomenon among second-generation Bosniak immigrants, and their attitude focuses on individuals rather than groups. In the didactic part of the study, the results emphasize that history teachers might need to self-educate based on the students' background to create a meaningful education and create a history awareness among students.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Fredman, Johanna. « Det gäller att hamna i nyfikenhet : En studie kring tvärprofessionella möten beträffande måluppfyllelsen för elever med hörselnedsättning ». Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139835.

Texte intégral

Résumé :

The purpose of this study is to contribute experience and insights, based on an interdisciplinary collaboration that can enhance the learning environment for hard of hearing pupils and ultimately their knowledge development. Hard of hearing pupils have lower goal fulfillment than hearing pupils. With this thesis I want to highlight the insights the participants in the research circle made on the basis of written and verbal dialogue. A qualitative content analysis has been used as a method of analysis in this study where the focus has been on a search for the similarities and differences based on the participants' written reflections. The study shows that the participants in the research circle by using and internalizing various tools in the social interaction develops the ability to enter into dialogue with each other and themselves. Which leads to that meaning and understanding are created for each other's activities. By starting from everyday situations and activities the dialogue leads to insights and a deeper understanding of the other activity. The study shows how the participants in both practices, who elementary school and hearing habilitation forms, creates a collective memory that promotes collaboration. Which ultimately should benefit the pupils' knowledge development.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Ajjo, Lilaf. « Modern Turkish National Identity in Museums : Representation Analysis in Istanbul Museums and Heritage Sector Between 2010-2020 ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448669.

Texte intégral

Résumé :

The representation of national identity in museums of the 21st century´s diverse and multicultural societies is a challenging task. It is a task that involves questions of narrative and heritage inclusivity as well as questions of power and ideology. This thesis includes an investigation of the representation of the Turkish national identity in two state owned museums, one private museum and two contested heritage sites in Istanbul. Both contested sites were legally transformed from museums to mosques in 2020. The investigation also involves questions of power and legitimacy in the Turkish heritage sector in the past decade. Qualitative methods including observations, grounded theory initial coding, exhibition spatial syntax analysis and objects´ value analysis are used in the research. The analysis results revealed a fragmentation in the Turkish national identity representation and in the power structure of the Turkish heritage sector where different key actors are involved in national identity production and representation. The History narrative represented is linear and fragmented where each selected museum presents a different historical period with an emphasis on the multicultural nature of the region historically. Ideology and the heritage policy analysis has revealed that the Turkish heritage sector is heading towards an Ottoman based ideology instead of the secular Kemalism ideology that had built the modern Turkish national identity since the establishment of the republic in 1923. The results show that the challenge of representing inclusive and sustainable heritage and national identities in multicultural societies is complex. However, to achieve that, museums and heritage sectors would have to adopt policies of recognition and civil society involvement. The state would have to take an architect role by funding the museum and heritage sector without interfering in museum´s function. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.
Representationen av nationella identiteter i museerna av 2000-talets mångkulturella samhälle är en utmanande uppgift. En uppgift som involverar frågor om integration, nationellt kulturarv och narrative inkludering samt frågor om makt och ideologi. Denna uppsats omfattar en undersökning av den turkiska nationella identitetsrepresentationen i två statliga museer och ett privat museum samt två omtvistade kulturarv i Istanbul. De två omtvistade platserna omvandlandes från museer till moskéer år 2020. Undersökningen omfattar också frågor om makt och legitimitet inom den turkiska kulturarvssektorn med fokus på det senaste decenniet. Kvalitativa metoder inklusive observationer, grundad teorins kodning, rumslig syntaxanalys och objekts analys används i forskningen. Analysresultaten avslöjade fragmenteringen av den turkiska nationella identitetsrepresentationen och maktstrukturen i den turkiska kulturarvssektorn där olika nyckelaktörer är involverade i representationen och produktionen av det turkiska nationella identitet. Det historienarrative som är representerat är linjärt och fragmenterad där varje utvalt museum presenterar en specifik historisk period med fokus på regionens mångkulturella historia. Ideologi och kulturarvspolitikanalysen har avslöjat att den turkiska kulturarvssektorn är på väg mot en ottomansk baserad ideologi i stället för den sekulära Kemalism-ideologin som byggde den moderna turkiska nationella identiteten sedan republiken grundades år 1923. Resultaten visar att utmaningen att representera inkluderande och hållbara kulturarv och nationella identiteter i multikulturella samhällen är komplex. För att uppnå detta måste emellertid museer och kulturarvssektorer överväga erkännandepolitik samt civilsamhällets-engagemangspolitik och staten måste ta en arkitektroll genom att finansiera museets och kulturarvssektorn med ett armslängdavstånd. Detta är ett tvåårigt examensarbete i Musei- och kulturarvsvetenskap.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Caballero, Adelaida. « The Haunted Self : Intersubjectivity and Collective Memory in First-Hand Eyewitness Accounts of Paranormal Experiences ». Thesis, Uppsala universitet, Kulturantropologiska avdelningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175548.

Texte intégral

Résumé :

The study of supernatural beliefs has been a major field in anthropology throughout its history. The study of paranormal experiences as such, however, has been largely left for folklorists to handle. This paper is an attempt to study the genesis, structure and interpretative schemes of narratives of paranormal experiences, specifically ghosts and hauntings, so that through the figure of the ghost (our perception of it, the ways in which we interact with it, how we read it and then talk about it) core experiences that turn non-believers into believers and believers into collectivities can become visible. Because experience is, for those who are said to have had paranormal encounters, what turns beliefs (or disbelief) into certainties, I have focused on theories that set experience and individual constructions of reality at the center of the actor-structure relation. My main purpose is to explore people’s narratives of alleged paranormal occurrences as they develop from individual experiences to cultural systems of legitimized meanings, in order to understand the processes that dynamically link micro and macro levels. I contend that a deeper understanding of all elements involved in the production of the personal-collective will further the development of better analytical tools to study the broad spectrum of cultural matter that escapes formal inquiry due to an old-yet-still-predominant divide between the objective and subjective, concrete and abstract, material and immaterial, public and private -dichotomies that lie at the very core of social and cultural theory. Through compelling analyses of ethnographic accounts on ghosts and the haunted I seek to reformulate the premises on which we understand this dilemma.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Olén, Elisabeth. « Det kollektiva minnets avtryck av vännerna av det gamla Halmstad i gemenskapens årsböcker : Social gemenskap och kulturell samsyn i Föreningen Gamla Halmstad 1923-1941 ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43998.

Texte intégral

Résumé :

Denna undersökning utreder hur och varför Föreningen Gamla Halmstad startade 1923 i Halmstad som en kollektiv historiekulturell minnesgemenskap och bevarande organisation. Undersökningen svarar på vilka aktörer som dominerar vid föreningens tillkomst och vilka förändringar i gemenskapen som kommer till uttryck i dess årsbok fram till dess förste ordförandes död 1941 vad avser frågan om definition av gemenskapens kollektiva minne. Den svarar även på frågan om syftet med gemenskapen och förankrar den med vidare tillhörighet till kulturarv och med fosterlandsvänner. Teoretiskt används Ludwik Flecks kunskapsteori där de tre begreppen tankegrupp, tankestil, riktad perception är centrala liksom Flecks sammanhållning av fack och populärvetenskap. Som kompletteringar till Flecks kunskapsteori används social nätverksteori i den bearbetade Powellska traditionen och Jörn Rüsens historiekulturella teori med Jan Assmanns kompletterande minnesteori. Uppsatsens tillvägagångssätt operationaliserar gemenskapen till en processuell gemenskap där relationen mellan personer undersöks och där en undersökning av den historiska berättelsen ses som en pågående process som kan undersökas utifrån Jörn Rüsens historiekulturella dimensioner och Jan Assmanns minnesteori. Materialet för undersökningen utgörs främst av den årligen återkommande årsboken med för denna uppgift avgränsning till åren 1924 – 1941. Tillvägagångssättet gör det möjligt att i historiekultur inkludera såväl den i gemenskapen aktivt brukade som den lagrade kulturen vilken vid behov kan reaktiveras. Rörligheten mellan den aktiva sociala nivån och den arkiverade kulturella gör det möjligt att synliggöra vilka dimensioner av historiekulturen som under perioden 1923-1941 får företräde i årsboken som dess kulturella minne.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Hågbäck, Moa. « [..] if only you behaved like the loyal British subjects you're supposed to be : Nationella identiteter och det förflutnas funktion i Starz:s Outlander (2014-) ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79975.

Texte intégral

Résumé :

This study aims to analyse the representation of Scottish and English national identity in the tv-series Outlander (2014-). By recreating a historically influenced narrative of relations between Scotland and England, in the aftermath of the Union of 1707 and the upcoming Jacobite rebellion of 1745, the series also mediate a disputed collective British identity. Therefore, it is imperative to analyse how pop-culture functionalises memories of nations’ historical past to influence contemporary identities. First, I establish an inventory of semiotic mythic tokens of national identity. I then conduct a contextual analysis of national discursive identity on these. A further theoretical sociohistorical framework of contemporary ideology, mediated through pop-culture, materialises Outlanders impact on viewers’ own creation of identity. Through representations of myth Outlander mediates the stereotypical, romanticised image of Scottish highlanders as “superstitious barbarians” - a dualistic concept of national identity, depending on its context. To the viewer it’s an idealised image of someone rebellious, living outside the industrialised and modernised society. To the English/British soldiers it’s an image of the underdeveloped, uncivilised savage, the soldiers themselves being portrayed in Outlander as the cultivated superior in pursuit of cultural salvation for their inferior. The national discourse of both nations is symbiotic and dependent, each in need of the other’s binary identity to recreate its own. However, establishing a collective British national identity in Outlander also means a cultural sacrifice of the inferior to the superior – the cultural heritage of British identity should build on English national discourse alone. An important conclusion this study draws is the similarity between the dependency national discourses have to their binary “other” and contemporary society depending on the past in the creation of its identity. This recreational process is no longer, in a time of mass media, solely inherited by individual collective communities.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Berglund, Amanda. « Det kollektiva minnet av mordet på John F Kennedy : Hur människor minns, individuellt och i grupp, med hjälp av bilder, händelser bortom den egna nationella och geografiska kontexten ». Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15514.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Andersson, Bohman Anna, et Anna-Karin Leonardsson. « Konsten att aktivera det kollektiva minnet - Arkivens potential för att utöva pedagogisk verksamhet ». Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30106.

Texte intégral

Résumé :

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan. Utifrån vår kvalitativa undersökning har vi funnit att samtliga arkiv har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet, men för att i längden bedriva en fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs särskilda projektstöd upprättade för ändamålet samt en ökad samverkan mellan arkiven, museerna och biblioteken. För att utveckla samarbetet med skolan föreslås en ökad användning av lärare, efter mönster från Tyskland och Storbritannien, som pedagogisk resurs inom arkivpedagogiken.
The purpose with this thesis is to investigate the potential within archives concerning educational practice. We look at how the archives present themselves and make themselves available towards pupils and teachers. Our analysis is based on interviews using a qualitative method and also policy documents from four different types of archives in Sweden.An important part in this thesis is the concept, historical consciousness. We investigate how educational practice within archives could develop pupils historical consciousness. Our investigation reveals that our chosen archives wants to develop their educational practice towards schools, but to be able to do so they need financial support and increased cooperation between archives, museums and libraries.To develop their cooperation with schools we propose that the archives should employ teachers as a resource for pedagogical purpose.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Cullemo, Jenny. « Tjejgrupp - stärkande eller problematiskt kollektiv ? : En analys av erfarenheter och minnen från feministiska tjejgrupper ». Thesis, Södertörn University College, Södertörn University College, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2050.

Texte intégral

Résumé :

This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970’s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism. The aim of this essay is to examine the outcome of these groups – that is, what previous participants remember and have taken to heart of what was discussed at the girl groups. Through using interviewing methods influenced by the methodology of feminist oral history, memories and experiences by these former participants concerning their involvement with the girl groups have been recorded. The informants give mostly positive accounts of their time in the girl group, emphasizing the importance of the discussions which the group brought up concerning feminism and sexuality. Another important aspect of the group was the role playing, which allowed the girls to explore new performative utterances. One important conclusion is that considering the effectiveness and importance of these girl groups, there is a need to find ways to organize similar groups for boys, so that the responsibility for a gender equal society is distributed equally between the sexes. This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970’s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism. The aim of this essay is to examine the outcome of these groups – that is, what previous participants remember and have taken to heart of what was discussed at the girl groups. Through using interviewing methods influenced by the methodology of feminist oral history, memories and experiences by these former participants concerning their involvement with the girl groups have been recorded. The informants give mostly positive accounts of their time in the girl group, emphasizing the importance of the discussions which the group brought up concerning feminism and sexuality. Another important aspect of the group was the role playing, which allowed the girls to explore new performative utterances. One important conclusion is that considering the effectiveness and importance of these girl groups, there is a need to find ways to organize similar groups for boys, so that the responsibility for a gender equal society is distributed equally between the sexes.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Halvarsson, Linda. « Nostalgi : En socialantropologisk studie om platser och föremål som aktiverar och bevarar personliga och kollektiva minnen ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157502.

Texte intégral

Résumé :

Studien undersöker den fysiska platsen Gamla Linköping där staden Linköping rekonstruerar och bevarar sin kollektiva historia genom de byggnader och de personliga minnen och berättelser som idag tillsammans utgör ett levande museum. Hus och byggnader har flyttats från sina ursprungliga platser runt om i staden och vissa har fått en helt ny funktion i Gamla Linköping. Studien undersöker även personliga minnen och kollektiva berättelser från informanter i Linköping för att besvara de frågeställningar rörande Gamla Linköpings betydelse för staden, varför behovet av rekonstruktion finns och vilken betydelse personliga minnen har för studiens informanter. Slutsatser som dras i studien är att Gamla Linköping berättar om de enskilda människornas vardag och miljö i dennes tid och rum och att rekonstruktion i full skala är ett ypperligt tillfälle att återuppleva och tolka en dåtid. Studien visar även att känslor som glädje, lycka och nostalgi är det som framträder mest när informanter berättar om personliga minnen som aktiveras genom både platser och föremål.
The study examines the physical location of Gamla Linköping where the city of Linköping reconstructs and preserves its collective history through the buildings and the personal memories and stories that today together constitute a living museum. Houses and buildings have been moved from their original locations around the city and some have been given a completely new function in Gamla Linköping. The study also examines personal memories and collective stories from informants in Linköping to answer the questions concerning Gamla Linköping's importance to the city, why the need for reconstruction exists and what importance personal memories have for the study's informants. Conclusions drawn in the study are that Gamla Linköping talks about the everyday life and environment of the individual people in their time and space and that reconstruction on a full scale is an excellent opportunity to relive and interpret a past. The study also shows that emotions such as happiness, joy and nostalgia are what emerges most when informants talks about personal memories that are triggered by both places and objects.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Hjelm, Zara Luna. « Frihetskämpar och blodbesudlade ikoner : En kritisk diskursanalys av Linnémonumentet och Louis De Geer-statyn under 2020 års #BlackLivesMatter-rörelse i Sverige ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105330.

Texte intégral

Résumé :

Denna uppsats undersöker diskursen kring Linnémonumentet i Humlegården, Stockholm och Louis De Geer-statyn på Gamla Torget, Norrköping, samt diskuterar vilken betydelse skulpturerna fick under Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 i relation till antirasism och historiska företeelser av 'damnatio memoriae'. Med ett postkolonialt och kritiskt rasteoretiskt perspektiv syftar denna uppsats till att framhäva och analysera de resonemang som tog mest plats under debatten, centrerat kring antirasistiska och icke-vitas röster. Genomgående används därav den kritiska diskursanalysen och semiotiken som metoder för att skapa en förståelse kring auktoritet, samt att belysa det svenska samhällets syn på sin koloniala historia och lyfta diskussionen kring bland annat ras, klass, kön och makt i förhållande till den offentliga konsten. Uppsatsen resonerar sålunda hur offentliga och publika platser i samhället kan avkolonialiseras med avsikt att skapa ett hem för oss alla.
This thesis examines the discourse regarding the Linnaeus Monument in Humlegården, Stockholm, and the Louis De Geer statue at The Old Square, Norrköping. It further analyzes the significance that sculptures gained during the Black Lives Matter demonstrations in 2020, in relation to anti-racism and historical phenomena of 'damnatio memoriae'. With a theoretical framework of postcolonialism and critical race theory, this thesis aims to highlight and analyze the reasonings that were central during the debate, focusing on anti-racist and people of color's voices. Thus, critical discourse analysis and semiotics are used as methods to create an understanding of authority and to shed light on Sweden's own view of its colonial history and elevate the discussion concerning race, class, gender, and power, etcetera, in relation to public art. The thesis, hence, argues how public places in society can be decolonized with the intention of creating a home for all of us.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Blomstrand, Rickard. « En strid om verkligheten och Nato : En studie av Natoförespråkare i Sveriges riksdag ». Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113476.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Thèses sur le sujet « Kollektivt minne »

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres