Pour voir les autres types de publications sur ce sujet consultez le lien suivant : Lgy11.
Thèses sur le sujet « Lgy11 »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Lgy11 ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
1
Halén, Ola. « Stenhård i fejset men jävligt lös i magen : den relationella kampen mellan lärare och elev ». Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2045.
Texte intégralRésumé :
Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren.Music exists in all cultures and affects us all in different ways. The purpose of this study is to seek a deeper understanding of what a genre of music can mean to students. The study is to investigate how students use music to cope with their daily lives both in school and leisure. Investigations have shown that music is important to the learning of main subjects. In my job as a music teacher I have learnt from students that they would not come to school if it was not for the music subjects. It's the music that makes the school attractive and enables them to have the energy to participate in other subjects. The teacher is important for the students' education. A modern teacher uses ”relational learning”. The approach is that the teacher creates a relationship where students are given freedom and space in class. In the relationship with the student the teacher must let go of his authority and a struggle can then occur between teacher and student, which requires both the knowledge and the courage of the teacher.
2
Westerblom, Björn. « Att tala, tänka och texta demokrati : En systematisk litteraturstudie av demokratiuppdraget i svenskämnet ». Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35872.
Texte intégralRésumé :
Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.
3
Ericsson, Fredric. « Kollektivism eller individualism i skolan ? : En läroplansanalys på LGY70, LPF94 och LGY11 ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38960.
Texte intégralRésumé :
This essay will address whether the school has gone from being a collectivist-oriented to anindividualist-oriented school. By studying the curricula LGY70, LPF94 and LGY11 for uppersecondary school and studying how the concept group expresses itself in the different curricula.The study is based on a qualitative concept analysis model by Walker and Avant's seven differentsteps to analyze concept. The term group will be explained and discussed in the paper to create anunderstanding of what a group is and its different definitions. After this, group theories will beaddressed in relation to the concept group, then this will be applied in relation to the curricula.In each curriculum I will give an overall history when the curricula came to be applied in society.This is done to better understand the time and spirit of the time. In each curriculum I will give anoverall history when the curricula came to be applied in society. This is done to better understandthe time and spirit of the time.What I have come up with is that the school has gone from being collectivist to individualistic.This is because the curricula change and are revised to create the conditions for an increasinglychanging society. This is a must for the school to prepare the students for an ever-changing society.Groups are not as important, but it is the individual and its growth and learning that have come intofocus. For each curriculum, more and more valid groups and group identities have been revisedaway.
4
Milton, Linus, et Marcus Sjöberg. « (O)Rättvisa betyg : En studie om gymnasielärares tillvägagångssätt för att sätta valida betyg ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64470.
Texte intégralRésumé :
Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta betyg, alltså betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter. Samtliga av våra informanter arbetade aktivt mot validitetsbegreppet, dock på varierande sätt vilket gav dem olika hög validitet i sina bedömningar. Vår slutsats av denna studie är att lärares arbete för att sätta korrekta betyg kräver mer tid än vad som finns tillgängligt i lärarnas timplan.
5
Kyhlström, Ida. « De matematiska förmågorna : En bakgrund till uppkomsten av de matematiska förmågorna i lgy11 ». Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-350029.
Texte intégral
6
Svensson, Kristoffer. « Att vilja implementera läroplanen utan att kunna. : En studie på skolans implementering av läroplanensriktlinjer för kontakt med arbetsliv och högre utbildning ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27944.
Texte intégralRésumé :
Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.
7
Lundkvist, Marcus. « Demokratiuppdraget i Lgy70, Lpf94 och Lgy11 -Från nation och gemenskap till demokratiska rättigheter och skyldigheter ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-80210.
Texte intégralRésumé :
The purpose of this essay is to study how the Swedish school’s democratic mission is expressed within three different curriculas from the Swedish upper secondary school aswell as what expectations the democratic mission put on the teachers. The study’s central purpose is centered around the following questions: "How is the school’s democratic mission expressed in Lgy70, Lpf94 and Lgy11?", "What kind of similarities and differences are there in the democratic mission between Lgy70, Lpf94 and Lgy11?" and "What expectations are put on the teacher from the democratic mission in Lgy70, Lpf94 and Lgy11?". The essay uses qualitative text analysis as it’s method and curriculum theory and the traditional didactic questions as theories to answer the study’s purpose and questions. In conclusion the study identifies a change in the curriculas content, from a focus on the nation and communities to democratic rights and obligations, it also presents the complexity of the democratic mission.
8
Blomkvist, Nathalie. « Bildningsideal och bildningsdidaktiska förutsättningar i en mål- och resultatstyrd skola : En kvalitativ idéanalys av Lgy11 ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33055.
Texte intégralRésumé :
Uppsatsen studerar bildningsideal och bildningsdidaktiska förutsättningar i läroplanen för gymnasieskolan 2011, en läroplan som i läroplansforskning benämns som mål- och resultatstyrd. Den mål- och resultatstyrda skolan, med ämnesplaner med konkretiserat innehåll och mätbara mål som ska kunna avläsas på förhand innan utbildningen påbörjats, är en utveckling bort från den klassiska bildningstankens fria förhållningssätt och den hermeneutiska bildningstraditionens idé om en förbehållslös bildningsresa. Detta har föranlett en debatt om föreliggande ”bildningskris” inom det svenska skolväsendet. Men antagandet om en ren utbildning utan bildning är en förenkling av en komplex utbildningsapparat med mångårig historia och därför söker jag efter bildningens plats i Lgy11. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig för det första i en framställning av idealtyper sprungna ur den klassiska/nyhumanistiska bildningstraditionen, den hermeneutiska bildningstraditionen samt den anglosaxiska liberal education. För det andra i en teoretisk framställning om bildningsdidaktiska utgångspunkter. Genom att kombinera idéanalys och diskursteori visade uppsatsens analys på tre framträdande bildningsideal i läroplanen för gymnasieskolan. Dels ett ideal om eleven som arbetsam, där det framtida yrkeslivet och entreprenörskap bör premieras, dels ett ideal om en förstående och sympatisk elev som respekterar olikheter och oliktänkande och dels ett ideal om eleven som världsmedborgare som ser fördelar med ett mångkulturellt, globalt samhälle. Analysen visade även att ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav är öppna för tolkning, de skulle kunna ha bildningsdidaktiska förutsättningar, men det finns inga garantier för att undervisningen utformas på ett vad jag kallar bildningsdidaktiskt sätt. Tvärt om visar tidigare forskning på att de mål- och resultatstyrda ramfaktorerna, som krav på utvärdering, anpassning till internationella mätningar och föräldrars ökade insyn i bedömningen, får lärare att konstruera bedömningsmatriser med mätbara mål som inte är öppna för vidare diskussion. Uppsatsens avslutande diskussion handlar istället om elevens individuella förutsättningar och hur den mål- och resultatstyrda läroplanen tycks slå kontraproduktivt och öka ojämlikheten elevgrupper emellan istället för att bygga en bra, stabil skola för alla.
9
Fröjd, Carin. « Spänningsfält i samhällskunskapslärares värdegrundsuppdrag : En intervjustudie med samhällskunskapslärare i gymnasieskolanom deras förhållande till värdegrunden i Lgy11 ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55127.
Texte intégralRésumé :
Carin Fröjd (2017): Tension fields in the education about values in social studies. An interview with social studies teachers in secondary schools about their relationship to the fundamental values in the Swedish curriculum Lgy11. This thesis aims to explore how teachers in social studies understand the fundamental values of the Swedish curriculum for the secondary school (Lgy 11). Although there are several previous studies of how Swedish teachers understand specific fundamental values there are few studies aimed to describe a overall understanding of the curriculums fundamental values based on the teachers perspective. The purpose of this thesis is divided into two parts. In the first part the aim is to identify the tension that can exist between different perspectives in the theoretical and practical research on education of values and sociocivic education. The thesis identifies five central fields of tension that is recurring in the research. In part two the aim is to examine how social studies teachers in secondary schools report that they interpreters and relate to the fundamental values of the Swedish public school. The fields I then use as a theoretical framework for understanding the teachers statements about their work with values. The result of the study suggests that the teachers are well based in the Swedish curriculums fundamental values but prioritise some values more than others. Witch values that are prioritised is very different between the examined schools. Since the Swedish National Agency of Education recently have been addressing that it is essential that the education for establishing values should be seen as a coherent mission and not be divided into parts or specific problem areas, I believe this work may be a relevant contribution. The result shows that some areas are more prioritised than others in the schools and some parts seem to be less prioritised. The first part provide a framework that can be a tool for understanding witch parts that is prioritised and witch are not.
10
Oprea, Alina Daniela. « Educación para el Desarrollo Sostenible en las clases de ELE ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30791.
Texte intégralRésumé :
The aim of this papper is to investigate how spanish teacher understand the concept of Sustainable Development and how they implement the Education for Sustainable Development in their lessons. For this purpose we have used two different methods: the first was to analyze Swedish school policy documents (Education Act, Lgr 11 and Lgy 11) to see if they promote the Education for Sustainable Development in foreign language classes. The second was to analyze the perceptions of the teachers in terms of understanding and application of Sustainable Development in their teaching. A questionnaire study was conducted with 12 spanish teachers representing 11 secondary- and high schools in Växjö. The questionnaire contains 8 questions about personal information, 3 open questions about understanding of Education for Sustainable Development and 27 affirmations about Sustainable Development which measure teacher´s levels of agreement or disagreement (Likert ordinal scale). The results showes that Swedish school policy documents don´t make it clear that teacher in general and spanish teacher in particular have to educate for Sustainable Development (in the Education Act the words 'sustainable development' are not even mentioned). They also showes that 58 % of the teachers implemet in their teaching the Sustainable Development; 100 % of the teachers consider the lack of knowledge, the lack och time and the irrelevance of Sustainable Development in the spanish lessons as factors who difficult the Education for Sustainable Development; 92 % of the teachers would like to get more education about how to educate for Sustainable Development.
11
Geite, Ellen. « Läromedelsanalys : En analys av fyra läromedel i svenska med fokus på grammatik ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48797.
Texte intégralRésumé :
Syftet med studien var att undersöka hur fyra läromedel på gymnasier ser ut angående momentet grammatik genom att beakta deras innehåll, elevers förkunskaper från grundskolan och LGY11s kunskapskrav. Den metod som användes för att besvara forskningsfrågorna var en kvalitativ komparativ metod och för att kunna genomföra läromedelsanalysen användes en kvalitativ text- och innehållsanalys. Resultatet visade att läromedel fokuserar olika mycket på grammatik beroende på vilken svenskkurs innehåll de är tänkta att representera. Resultatet visade därför att Insikter i svenska 2–3 och Handbok I svenska språket är de läromedel som främst behandlar olika grammatiska segment då de ska representera kursen Svenska 2, som är en svenskkurs på gymnasienivå som innehåller mest kunskapskrav om grammatik. Vidare visade även resultatet att alla läromedel avstår från att gå igenom fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Då studien enbart har analyserat fyra läromedel som används för grammatikundervisning i svenska på gymnasiet kan inga generella slutsatser dras. I studien dras slutsatsen att läromedlen inte innehåller alla delar som de bör innehålla för att uppfylla kunskapskraven i LGY11 (LGR11). Det läromedlen inte innehåller är fraser trots att det står med som ett explicit kunskapskrav i LGY11.
12
Andersson, Malin. « Bidrar betygssystemet till ökad stress bland unga ? : En kvalitativ studie rörande förhållandet mellan elevers psykiska ohälsa och införandet av LGY11 ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75964.
Texte intégralRésumé :
The purpose of the study was to investigate the relationship between the mental health of young people in Sweden and the introduction of the new grade system. Through qualitative methods and semistructured interviews, people with experience in the grading systems have been given the opportunity to share their experiences and thoughts. The theories that have been taught, sometimes show that there are several factors that affect the increasing stress of young people, as well as studies showing that school is a major contributing factor in stress. The interviews that have been conducted, have been carefully transcribed and coded to maintain the validity and confidentiality of the study. The study has never been aimed at generalizing the data. The data has been analyzed based on previous research as a background and divided into categories for easier overview of the results. Burnard’s (1991) 14 steps for a qualitative analysis have been used for support and assistance with the implementation of the analysis of the results. The result has, in turn, shown that the grade system alone is not a contributing factor to increased psychological ill health. In the result, factors such as stress and grade systems were identified as two primary categories. The result can not be generalized because the individuals who study the gymnasium have all different experiences and feelings about both the stress and their school situation
13
Broomé, Adam. « Gemensamma värden : En kritisk diskursanalys av de gemensamma värderingarna i skolans värdegrund ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36252.
Texte intégralRésumé :
Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.
14
Skog, Linnéa. « Sex- och samlevnadsrelaterade teman i läroböcker för Svenska 1 och Svenska 2 : En jämförande studie mellan läroböcker för Lpf94 och Lgy11 ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135797.
Texte intégralRésumé :
Sex education in Sweden is viewed as a subject that can be incorporated into many different school subjects in Swedish upper secondary school. Teachers in Swedish, however, are rarely educated in sex education, it is up to themselves to make sure that they have the knowledge and means to incorporate sex education into their lessons in Swedish. In this study seven textbooks for the courses Swedish 1 and 2 were analyzed to investigate whether they provide teachers and students with content connected to sex education. The study also focuses on what sort of sex educational content is present or absent, in the textbooks. The results are then compared to a previous study that analyzed textbooks in Swedish during the previous curriculum. The results show that in Swedish 1 2.5 % of all the content is related to sex education, compared to 6.5 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish A. Moreover, 10.2 % of the texts in the textbooks for Swedish 2 are related to sex educational content, compared to 8.7 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish B. The most common sex educational contents in the textbooks are "Love" and "Relationships". The least common sex educational contents in the textbooks were "Masturbation", "Reproduction, biology, the body" and "Pornography".
15
Frank, Petra. « Estetiska lärprocesser i gymnasieskolan efter införandet av Lgy11 : En kvalitativ studie om lärares syn på skapande, estetiskt kunnande och entreprenöriellt lärande ». Thesis, Högskolan Dalarna, Bild, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26692.
Texte intégralRésumé :
I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.
16
Isaksson, Madeleine. « De flesta, men inte alla : En granskning av hur normer kring kön och sexuell läggning förmedlas i ett urval av läroböcker för Religionskunskap 1 ». Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255826.
Texte intégralRésumé :
This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about “homo religiosus”, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey. The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men’s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different. The analysis about norms concerning sexuality and relationships shows a similar pattern where the heterosexual twosomeness perspective is being portrayed as the general perspective, while the homosexual, bisexual and polygamist perspectives are being portrayed as abnormal. When the results were compared to the curriculum it showed that although the textbooks follow the regulations in what the teaching about religion should include, the textbooks could be breaking the core values of the Swedish school. By portraying some groups as abnormal the textbooks does not promote understanding towards people and that may also be perceived as degrading.
17
Wendel, Katrine. « Digital didaktisk design i företagsekonomi ». Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34639.
Texte intégralRésumé :
Den här studien undersöker Lgr11/Lgy11-revideringens effekt ett par månader efter att den trätt i kraft. Revideringen handlar om att integrera digital kompetens i undervisningen, till skillnad mot att använda digitala medel. Digital kompetens är ett begrepp som i sig står för en bredare och djupare innebörd, vilken i skrivande stund ännu inte fått genomslag. Begreppet digital kompetens innefattar kompetenser som behövs i ett föränderligt samhälle där digitaliseringen bidrar till nya levnadssätt och framför allt arbetssätt. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasielärare i ämnet företagsekonomi tar sig an revideringen och att analysera deras digitala kompetens ur ett didaktiskt perspektiv. Studien syftar också till att skapa förståelse för didaktikens komplexitet när, som i detta fallet, regeringen kräver förändringar i skolan för att följa med i samhällets utveckling. Undersökningen har växelvis bearbetats med empiri och teori. Empirin består av intervjuer med tre lärare från tre olika skolor som analyserats med stöd av teorier och tidigare forskning inom ämnet. Läran om undervisning, didaktiken, är synnerligen komplex och för att synliggöra respondenternas didaktiska handlingar har jag använt mig av en modell som analyserar just detta: TPACK. Didaktisk design beskrivs ur ett multimodalt perspektiv, som stödjer det nya synsätt som digital kompetens står för. Då revideringen handlar om en förändring i en storskalig organisation stöttas studien upp även med verksamhetsteori, för att komplettera TPACK’s mer detaljstyrda analysverktyg. Företagsekonomi är ett ämne som bygger på hur företag fungerar i verkligheten. Sedan man i näringslivet använder digitala medel, används det i undervisningen. Det har blivit en naturlig del, vilket bl.a. beror på att lärarna själva har arbetat inom näringslivet. Hur mycket som används varierar beroende på lärarens intresse, digitala kompetens och yrkeserfarenheter. Att revideringen endast befinner sig i implementeringsfasen när denna studie görs är tydligt, då budskapet fått dålig respons. Det är en svår uppgift för staten och skolan, men inte omöjligt.
18
Kristensson, Rebecca. « Kvalitativ studie av läromedel i religionskunskap 1 - Uppnår läromedel kraven från läroplanen ? » Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314118.
Texte intégralRésumé :
Skolverket claims from a study that students are using school textbooks that are outdated and doesn't reach the curriculum of Lgy11. The first aim of the study, therefore, is to find out if outdated upper secondary school textbooks are used at high schools today. The second aim of the study is to analyse Christianity, Judaism, conception of life, ethical models and the relationship between religion and science in the textbooks to see if they attain to Lgy11. The textbooks that are analyzed is selected by a sample in terms of email contacts form various high school teachers, from different cities around Sweden. The textbooks that were selected by the sample was published before and after 2011 to see the differences on how close the textbooks are according with the current curriculum published in 2011. The method that has been used in the study in order to analyze the textbooks are content analysis with different categories from Lgy11.
19
Gustafsson, Leo, et Jarl Henrik. « 23 år av ämnet Idrott och hälsa : En statistisk slutbetygsjämförelse mellan pojkar och flickor från Lpf94 och Lgy11 i ämnet Idrott och hälsa ». Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6526.
Texte intégralRésumé :
Sammanfattning Syfte och frågeställning Det syfte som denna studie har är att ta reda på om den generella uppfattning som finns i samhället att flickor presterar bättre i skolan även gäller i ämnet Idrott och hälsa under läsåren 1996/1997 till 2018/2019 under läroplanerna Lpf94 samt Lgy11. Slutbetygen som kommer granskas i studien är betygen IG och MVG från Lpf94 samt betygen F och A från Lgy11. Studien kommer även att granska betygen mellan könen i ämnet Matematik som en jämförelse till ämnet Idrott och hälsa för att se om det finns likheter eller olikheter att urskilja Frågeställningarna som studien har är följande: Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget MVG samt det underkända betyget IG i Lpf94? Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget A samt det underkända betyget F i Lgy11? Hur fördelas betygen mellan flickor och pojkar i ämnet Matematik i jämförelse med Idrott och hälsa? Metod Den metod som använts i studien är en kvantitativ metod där statistik över 23 årsredovisningar av slutbetyget inom gymnasiet på riksnivå använts för att besvara frågeställningarna och se om hypotesen stämmer eller inte. Statistiken är framtagen från Skolverket och hela populationen. Därför är resultaten vetenskapligt relevanta då de är precisa och inte framtagna genom stickprov eller slumpmässigt urval. Antal elever som går ut varje år är ungefär 84000 under denna period på 23 år. Resultat Det resultat som studien visar är att i ämnet Idrott och hälsa har pojkar högst andel MVG men även IG ur läroplanen Lpf94, detta gäller även för betygen A och F ur läroplanen Lgy11. I ämnet Matematik varierar det år för år vilket kön som har högst andel MVG eller A. Under majoriteten av åren är det störst andel pojkar som har betyget IG eller F i Matematik. Slutsats Slutsatsen är att pojkarna fortfarande har de högsta betygen överlag inom Idrott och hälsa och har haft det de senaste 23 läsåren, vilket även den tidigare forskningen har pekat på. Dock kan konstateras att skillnaden i slutbetygen för flickor och pojkar har minskat och det verkar som att det ämnet Idrott och hälsa som förr i tiden ansågs vara ett pojkämne blivit mer och mer könsneutralt precis som i ämnet Matematik.Aim and questions The purpose of this study is to find out whether the general perception that exists in society that girls perform better in school also applies in the subject Physical education and health during the academic years 1996/1997 to 2018/2019 under the curricula Lpf94 and Lgy11. The final grades that will be examined in the study are the grades IG and MVG from Lpf94 and the grades F and A from Lgy11. The study will review the grades between the gender in the subject Mathematics as a comparison to the subject Physical education and health to see if there are similarities or differences to distinguish. The study has the following questions: How are the grades distributed between girls and boys with regard to the highest grade MVG and the lowest grade IG in Lpf94? How are the grades distributed between girls and boys with regard to the highest grade A and the lowest grade F in Lgy11? How are the grades distributed between girls and boys in the subject Mathematics compared to Physical education and health?? Method The method that the study has used is a quantitative method where statistics from 23 annual reports of the final grade from highschool at a national level have been used to answer the questions and see if the hypothesis is correct or not. The statistics are produced from the National Agency for Education and the entire population. The results are scientifically relevant as they are precise and not produced by spot-check or random sampling. The number of students who graduate each year is approximately 84,000 during this period of 23 years. Results The results from the study shows that boys have the highest proportion of MVG but also IG from the curriculum Lpf94, this also applies to grades A and F from the curriculum Lgy11. In the subject Mathematics, the gender with the highest grade varies from year to year and during the majority of the years, the boys have the lowest grade IG or F. Conclusions Conclusions drawn from the study is that the boys still have the highest grades in general in the subject Physical and health. It has been like that for the past 23 school years, which previous research also has pointed out. It can be stated that the difference in the final grades for girls and boys has decreased and it seems that the subject Physical education and health in the past was considered a boys' subject has become more and more gender neutral just like the subject Mathematics.
20
Ersson, Sebastian. « Reasons for Reading : : An Analysis of the Role of Literature in the Swedish andEnglish Subject Syllabi in the 2011 Curriculum for Upper- Secondary School (Lgy11) ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51286.
Texte intégral
21
Lundberg, Robin. « Historielärares uppfattningar om en ny läroplan : En kvalitativ intervjustudie om fyra gymnasielärares uppfattningar av införandet av den senaste läroplanen Lgy11 och hur deras undervisning har påverkats av denna förändring ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36096.
Texte intégralRésumé :
In 2011, the Swedish National Agency of Education introduced a new national curriculum including the compulsory school and upper secondary school. The new curriculum has been widely discussed by media and in the schools. This essay aims towards investigating how four History teachers in two upper secondary schools have experienced the introduction to the new curriculum, and whether they believe that the new curriculum has affected their teaching practice. The investigation conducted in this essay is based on four semi-structured interviews with four History teachers who work at two upper secondary schools situated in different towns of Sweden. The results of the investigation indicate that the interviewed teachers have experienced the transitional period between different curricula to have worked well even if it has been time demanding and also has increased their work effort. The results also indicate that it has been a cooperation between the teachers in order to transform the own practice to fit the standards set in the new curriculum. The cooperation has also involved helping each other to approach certain aspects, as for example, grading and assessment. The results also show that the individual teacher has needed to change his/her practice in order for it to correspond to the goal criteria in the new curriculum, Lgy11. This work made by the different teachers in order to change their practices seems to have been time well spent since the teachers have given positive response to the new history courses included in Lgy11.
22
Öhrman, Mattis. « Astrid och Totalitarismen : En tolkning av hur det osynliga historiebruket i Astrid Lindgrens barnböcker kan användas i historieundervisning ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46411.
Texte intégralRésumé :
I denna studie har ett spårande och tolkande i utvalda böcker av Astrid Lindgren skett med hjälp av historiebruk. Syftet var att ta reda på hur och om dessa tolkningar av historiebruket kan användas i historieundervisningen. Studien riktar sig mot historieämnet på gymnasieskolan. Tolkningarna av historiebruket utgår från en historiebrukstypologi där likheter mellan verkliga händelser och händelser i barnböckerna spåras. Resultatet av undersökningen visar att det genom tolkningar av historiebruk går att spåra händelser i den verkliga historien kopplat till totalitarism i barnböcker skrivna av Astrid Lindgren. Resultatet visar också att med stöd av läroplanen för gymnasieskolan är undervisning med denna typ av tolkningar möjlig. Tolkningarna av berättelserna kan fungera som ett stöd för lärare i gymnasieskolan som har för avsikt att använda sig av denna metod.
23
Agerberg, Alexandra. « Digitale Kompetenzen auf dem Stundenplan ». Thesis, Högskolan Dalarna, Tyska, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29454.
Texte intégralRésumé :
Aim: the paper at hand has four aims. Firstly, it examines teachers’ own understanding of the term digital competence. Secondly, a closer look is taken at how teachers assess their own digital competence. For this purpose, the term digital competence was divided into three aspects: technical, didactical and theoretical competences all of which shed a different light on the main term digital competence but are equally important in the implementation of digital competence in successful teaching and as according to the changes made to the Swedish curriculum in 2018. Thirdly, this paper tries to investigate how often digital competence and digital tools and media are implemented in language teaching and fourthly, a look is taken at what digital tools and media are at the teachers’ disposal and how their use is applied. Design/methods/ approach: Empirical study made with the help of an online questionnaire which was sent do different secondary schools in Sweden inviting language teachers to participate. The answers given in the survey are analysed and quantitatively and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with other recent literature and research papers in the field of ICT and digital competence in teaching. Findings: according to the results, the author of this paper found that the teachers who participated in this study have a very varied understanding of the term digital competence. The definitions given reflect the terms complexity and the individual relations to the term itself and what importance is given to the digital tools and media associated. When asked to assess their own digital competences, which were divided into technical, didactical and theoretical digital competences, the participating teachers gave their own competences a generally high rating. Nevertheless, differences can be noted and the assessment, although generally high for all the competences involved, does show a falling curve in which the participants rate their technical digital competence at the highest and their theoretical digital competence at the lowest. According to the results analysed, digital tools and media are implemented in teaching on a regular and even daily basis and teachers generally have a broad variety of tools and media at their disposal. However, the study shows that the frequent use of these tools does not seem to have had an impact or changed the basic way they are applied in language teaching. A comparison with earlier studies and literature shows that a lack of methods may be the reason for the stagnation of development in this field.
24
Vigren, Rebecka. « Drömmen om läromedel, om att hitta ett vettigt nån gång : En kvalitativ innehållsanalys av de abrahamitiska religionerna i läromedlen Under samma himmel och Religion : för gymnasiet 1 ». Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323725.
Texte intégralRésumé :
In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.
25
Wettainen, Monica. « Minoritetsspråk i svenskämnet ? : En sociolingvistisk studie bland gymnasieelever ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243251.
Texte intégralRésumé :
Endast hälften av Sveriges unga känner till något av landets fem nationella minoritetsspråk, vilket fastslås i en undersökning av Språkrådet 2010. Detta trots att språken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskämnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetsspråk samt elevers attityder till minoritetsspråk som en del av svenskämnet. Uppsatsmaterialet består av totalt 96 besvarade enkäter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar på de olika orterna samt beroende på om eleverna haft eller inte haft undervisning. Generellt har elever som har haft undervisning om minoritetsspråk en mer positiv attityd till minoritetsspråk, i jämförelse med elever som inte haft undervisning om minoritetsspråk.
26
Wendle, Caroline, et John Eriksson. « “Det ska kännas demokrati också” : - Om utmaningen att lyckas med samhällskunskapsundervisning på distans under covid-19 ». Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41698.
Texte intégralRésumé :
På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat.21-01-20
27
Johnsson, Anna, et Sandra Rosdahl. « Montessoripedagogers inställning till Lgr11 ». Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32694.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.
28
Rosdahl, Sandra, et Anna Johnsson. « Montessoripedagogers inställning till Lgr11 ». Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34686.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.
29
Jäderskog, Joakim. « Lgr11 – Vägen till en modern skola ? : En undersökning om lärares uppfattningar i samband med införandet av lgr11 ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30973.
Texte intégralRésumé :
The investigation has taken starting point in the Swedish school history by a look back at the last three curricula and its rating system in order to see the differences and similarities between them. Furthermore, the focus was on the implementation of lgr11 and how it has worked out both on the national and local levels, with the help of, among other things Imsens "five faces of the curriculum" and Lipsky theories of grassroots bureaucrats. The aim of the study was to investigate teachers' perceptions of differences in teaching and assessment in grades 7-9, during the changeover from Lpo94 both on lgr11. The questions developed for this purpose was: How do teachers say that their teaching changed in conjunction with curriculum change? Has there been a refocusing about the concept of knowledge in the curriculum shift, and if so, how? How the assessment and grading did change with the curriculum change? Data collection has been made using a quantitative survey with qualitative elements. The survey consisted of 10 questions that everyone faces the transition to lgr11. The questions were directed towards the concept of knowledge, grades, assessment, workload and teaching more. The survey responses indicate that many teachers have found the transition to lgr11 relatively smooth, but the workload was heavy before the new system has been incorporated. Regarding implementation, the survey shows that it worked well with the staff but they feel that many students and parents are still in the thinking learning that was dominant in Lpo94. The criticism that clearly emerged was against the grading system, not against the new knowledge that the students are assessed after or new assessment methods introduced. The criticism is instead directed toward how the grading system is constructed, many teachers had wanted to see the knowledge requirements for all stages and not only for E, C and A. In addition, many teachers now think that their subject demands more of the students and that there now bigger focus on really understand the subject matter the teaching is built around, which they believe was not the case in Lpo94.Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattningar om skillnader i undervisning och bedömning i årskurs 7-9, i samband med övergången från lpo94 till lgr11. Frågeställningarna som tagits fram till detta syfte var: Hur menar lärarna att deras undervisning förändrats i samband med läroplansskiftet? Har det skett en omfokusering vad gäller ”kunskapsbegreppet” i och med läroplansskiftet, och i så fall hur? Hur har bedömning och betygsättningen förändrats i och med läroplansskiftet? Undersökningen har tagit avstamp i den svenska skolans historia genom en tillbakablick på de tre senaste läroplanerna och dess betygssystem för att kunna se skillnader och likheter dem emellan. Vidare har fokus lagts på implementeringen av lgr11 och hur den gått till på nationell respektive lokal nivå, detta med hjälp av bl.a. Imsens ”fem ansikten av läroplanen” samt Lipskys teori om gräsrotbyråkrati. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten bestod av 10 frågor som alla vetter mot omställningen till lgr11. Frågorna var riktade mot betyg, bedömningen, arbetsbelastning och undervisning med mera. Enkätsvaren visar att många lärare på skolan där undersökningen ägt rum funnit omställningen till lgr11 relativt smidig, men att arbetsbelastningen varit tung innan det nya systemet blivit inarbetat. Vad beträffar implementeringen visar undersökningen att det fallit väl ut hos personalen men de upplever att många elever och föräldrar fortfarande är kvar i de tankebanor och kunskapssyn som var dominerande i lpo94. Den kritik som tydligast framkom riktade sig mot betygssystemet, och inte mot den nya kunskapssyn som eleverna bedöms efter eller de nya bedömningsmetoder som införts. Betygssystemet har kritiserats för att lärare velat se kunskapskrav för alla stegen och inte bara för E, C och A. Vidare anser många lärare att deras ämne nu kräver mer av eleverna och att det nu är större fokus på att verkligen förstå stoffet undervisningen byggs runt, vilket de anser inte var fallet i lpo94.
30
Olsson, Josefin. « Pedagogers användning av Lgr11 vid planering av undervisning ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87556.
Texte intégralRésumé :
Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna. Studien har behandlat allmändidaktiska förutsättningar, vad som påverkat de intervjuade lärarnas val i planering av undervisning samt vilka skillnader som lärarna beskrivit att övergången från Lpo94 till Lgr11 medfört. En del av de resultat som framkommit visar hur lärarna efter införandet av Lgr11 tagit mer tid för bearbetning av läroplanen. Tidsaspekten verkar ha varit en central faktor för att en fördjupad insikt hos lärarna har kunnat inträffa. I jämförelse med Lpo94 har lärarna vidare uppfattat Lgr11 som mer konkret och strukturerad.
31
Petersen, Sofia. « Programmering i läroböcker : Stämmer läroböckerna och LGR11 överens ? » Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353682.
Texte intégral
32
Olsson, Christopher. « KURSPLANER, ÄMNESTRADITIONER OCH MÅLERI I BILDÄMNET ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12491.
Texte intégral
33
John, Mathias. « Grundskolans nya läroplan : En jämförande analys av Lgr11 och Lpo94 ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143766.
Texte intégralRésumé :
I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.
34
Sandberg, Petter. « En skola i förändring : Hur påverkar Lgr11 geografiundervisningen på högstadiet ? » Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160079.
Texte intégral
35
Sjöberg, Emma. « Att integrera matematik och språk : en kvalitativ textanalys av Lgr11 ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14538.
Texte intégralRésumé :
A new curriculum, Lgr11, was introduced in Sweden during the Autumn Semester 2011. My aim in this paper is to investigate whether an integrated and interdisciplinary approach is possible within this new Swedish curriculum. Firstly, I will describe the approach to integration and interdisciplinary work used in the new Swedish curriculum. Secondly, I will analyze whether the curriculum allows for an integrated and interdisciplinary work. The method used in this paper is a qualitative textual analysis and analyzing the new curriculum´s approach to integration and interdisciplinary education has been the focus. The analysis has been based on the explicit and implicit basics of integration and interdisciplinary work in the curriculum. I assume theories of subject integration and curricula to come up with my results in the paper. To conclude, the results of my analysis of the curriculum show that an integrated and interdisciplinary approach is not only possible, but it is also each school Principal's responsibility as well as part of each teacher`s objective. The Principal's responsibility is to ensure that the integration and interdisciplinary approach is undertaken in school. The curriculum is clear that teachers should let their students work interdisciplinary as well as vary their methods of teaching. The results show that even language as a subject is important to have in the curriculum. The results also show that all school subjects play an important role in the overall language development of students.
36
Lindell, Andreas, et Jacob Burström. « Specialpedagogers användning av styrdokument och förväntningar på kommande läroplan, Lgr11 ». Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-16064.
Texte intégral
37
Stening, Ida, et Helena Lundberg. « Ett utomhuspedagogiskt undervisningsmaterial för årskurs 4-6, kopplat till Lgr11 ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20336.
Texte intégral
38
Wendel, Jessica. « Andraspråkselever i styrdokumenten. En jämförande analys mellan Lgr80 och Lgr11 ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376755.
Texte intégralRésumé :
Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra de allmänna delarna från läroplanerna Lgr80 och Lgr11 för att undersöka om och hur andraspråkselever synliggörs i styrdokumenten. Delsyftet är att undersöka om och hur kursplanerna i svenska som främmande språk från Lgr80 och svenska som andraspråk i Lgr11 skiljer sig från varandra i avseende till kunskapskrav. Frågeställningarna som undersöks är följande: Skiljer sig de allmänna delarna i läroplanerna Lgr80 och Lgr11 i synen på andraspråkselever? I så fall, hur? Finns det skillnader och likheter mellan kursplanerna i svenska som främmande språk i Lgr80 och svenska som andraspråk i Lgr11? Om så är fallet, hur ser dessa skillnader och likheter ut? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med ett diskursanalytiskt perspektiv och ett konstruktivistiskt perspektiv. Materialet som analyseras är utöver de allmänna delarna av läroplanerna även kursplanerna med speciellt fokus på innehåll som rör årskurs F-3. Uppsatsen utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv där begrepp som läroplanskoder och formuleringsarena är centrala. Resultatet visar att mångkulturella identiteter så som andraspråkselever inte finns framskrivna i framförallt Lgr11, medan Lgr80 har framskrivna andraspråkselever som kan tolkas som endimensionella och saknar komplexitet. Resultat som rör Lgr11 ligger i linje med tidigare forskning som utförts. Kursplanerna som jämförs har både likheter och skillnader, den främsta likheten är kopplad till den rationella läroplanskoden som innebär att läroplanen bör utgå från individen och individens lärande (Lundgren, 1989, s. 84). Den största skillnaden är att kursplanen i svenska som främmande språk ses som ett komplement till den reguljära svenskundervisningen, medan svenska som andraspråk är en egen kursplan som täcker hela grundskolan upp till åk 9. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forskning, metoden samt teoretiska utgångspunkter. Även pedagogiska konsekvenser diskuteras i slutet av uppsatsen. Nyckelord: formuleringsarena, läroplanskoder, läroplansteori, andraspråkselever.
39
Boklund, Kajsa. « Slöjdlärare möter slöjdforskare : Kvalitativ jämförande studie av slöjdens kursplaner Lgr11 ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36068.
Texte intégralRésumé :
Kursplaner revideras kontinuerligt och det innebär att lärare behöver tolka kursplaner på nytt. Min startpunkt för undersökningen är utifrån ett personligt intresse, men allt eftersom arbetet har fortskridit, så har min kunskap om komplexiteten bakom kursplanens texter vecklat ut sig. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på vad skillnaderna är i den reviderade kursplanen jämfört med den nuvarande kursplanen i slöjd och att placera kursplanen i en större kontext för att se vilka konsekvenserna kan vara för slöjdämnet. I delar av metod, analys och diskussion har jag tagit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kunskap om läroplansteori har fungerat som en teori ur vilken jag kan förstå kursplanetexternas koppling till samhälle och politik. Genom att använda både en komparativ och induktiv ansats under textanalysen av de två kursplanerna syftar undersökningen till att få ett resultat om det nya innehållet. Den komparativa analysens resultat visar att i den reviderade kursplanen Lgr11 har antalet ord minskat från 1806 till 1471, samt vilket innehåll som förvinner eller tillkommer i form av begrepp och ämnesinnehåll. Den induktiva ansatsens resultat genererade åtta kategorier, vilka berör det nya innehållet i den reviderade kursplanen med ett jämförande med den nuvarande kursplanen Lgr11. Därefter genomförde jag en analys av utvalda delar av Kajsa Borgs forskning för att vidga perspektivet runt kursplanetexten. Efter noggrann läsning fann jag att slöjdens kursplan kan studeras ur både strukturell- och deltagarnivå, vilka påverkar varandra och ger konsekvenser för slöjdämnet, vilka kan vara både positiva och negativa för slöjdämnets utveckling. Den reviderade kursplanens textmängd kortas ner, begrepp tas bort och nya tillkommer, omformuleringar förtydligar eller förskjuter innehållet. Hållbarhet och miljö tar en mer framträdande roll i kursplanen och ålderanpassning blir synlig i det centrala innehållet och kunskapskraven. En stor del av det centrala innehållet som beskrev slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer, raderas helt och ersätts med en mer generell beskrivning. De bakomliggande visionerna för slöjdämnet på en strukturellnivå förmedlas inte till de tolkande slöjdlärarna på en deltagarnivå, vilka kommer möta en reviderad kursplan med samma generella språk som i den nuvarande kursplanen. Ett språk som till stor del gör att slöjdens ämnesinnehåll förblir otydligt och detta gör den även svårtolkad. Å andra sidan kan denna otydlighet öppna upp för olika tolkningar på deltagarnivå, vilket kan bjuda in till kreativitet för slöjdläraren.
40
Jonasson, Alexander, et Olle Nyberg. « Var det bättre förr ? : En studie om lärares erfarenheter och tankar kring Lpo94 och Lgr11 ». Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3569.
Texte intégralRésumé :
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar: Hur var det/är det att verka med respektive läroplan? Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa? Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande? Metod: Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in. Resultat: Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad. Lärarna anser att dåligt med tid i kommunernas simhallar begränsar deras verksamhet samt att dessa skolor i övrig hade goda resurser för att bedriva undervisning. Lärarna anser också att elever har bättre förståelse för hur de betygsätts med det nya betygssystemet och att den betygsinflation som de tidigare upplevde under Lpo94 nu är kraftigt nertonad. Slutsatser: Det vi anser oss kunna säga om denna studie är att dessa lärare föredrar den nyare läroplanen framför den äldre, att simundervisning inte kan bedrivas som önskat samt att det nya betygssystemet verkar underlätta lärarens arbete med bedömning. Eftersom detta en liten studie kan vi inte dra några slutsatser om hur det ser ute i större skala, men vi tror oss kunna göra antaganden om att det skulle kunna bli liknande resultat i Stockholmsområdet.
41
Hedblad, Robert. « Skolan, individen, marknaden och demokratin : LGR11 – instrumentalisering på bekostnad av subjektivitet ? » Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74829.
Texte intégralRésumé :
Individens roll har gått från att vara en del av ett kollektiv till att vara primär i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat på hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format läroplanerna. I detta ställs individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frågor om demokratiska värden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete är att se hur läroplanen eller mer specifikt värdegrunden från år 2011 förhåller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av värdegrunden i läroplanen från 2011 i förhållande läroplanen från 1994 samt till fysikämnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrån möjliga konsekvenser för lärares sociala praktik. I detta syntes tydliga indikatorer på ett marknadiserat, målstyrt och instrumentellt förhållningssätt till kunskap som ökat från 1994 till 2011. Kommunikationens roll blir därför avgörande för att kunna fullfölja vissa av de, i viss mån motstridiga, uppdrag läroplanen förmedlar i förhållande till demokratiska och moraliska värden.
42
Andersson, Peter. « Matematiken och kursplanerna : En jämförande analys av Lgr80, Lpo94 och Lgr11 ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175694.
Texte intégralRésumé :
I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt. Dessutom utreds om kursplanernas innehåll, utformning och uttryckssätt i slutändan kommit och kan komma att påverka elevers prestationer och i så fall på vilket sätt. Undersökningen visar att det finns markanta skillnader mellan de tre kursplanerna men också att Lgr80 och Lgr11 är mest lika varandra. Dessa båda kursplaner är mer detaljerade och tydliga i mål och innehåll än Lpo94, vilken många gånger beskyllts för att vara ”flummig”. Den här undersökningen stärker det argumentet, vilket indikerar att lärare faktiskt haft svårt att tolka innehållet i Lpo94. Därmed kan matematikundervisingen mycket väl ha blivit lidande. Vidare förs i uppsaten diskussioner om språkets roll i matematiken samt betydelsen av vardagsanknytning i matematiken. Även där visar undersökningen på styrkor i Lgr80 och Lgr11. Nyckelord: kursplan, matematik, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys
43
Källström, Charlie. « Bedömning i Idrott och Hälsa : Sker den i relation till Lgr11 ? » Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3291.
Texte intégralRésumé :
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? * Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven? * Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet? * Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever? Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet. Två av de intervjuade lärarna var kvinnor (L2 och L3) och två var män (L1 och L4). L1 och L2 har även arbetat som lärare en längre tid, medan L3 och L4 är relativt nyexaminerade. L4 gjorde även sin lärarutbildning i Norge. Resultat: Lärare i idrott och hälsa anser att dem har bra kännedom om kunskapskraven i Lgr11, men att bedömningsmetoderna ser olika ut. Lärarna anser att bedömningen sker i relation till kunskapskraven. Alla lärarna använder sig utav formativ- samt summativ bedömning, där det formativa arbetet skiljer sig i den grad att tre av lärarna använder sig av främst feedback medan den sista använder sig av själv- och kamratbedömning. Lärarna tycker att arbetet med reliabilitet och validitet är svårt, vilket gör att arbetet med detta ser olika ut. Slutsats: Lärarna känner att de har bra kännedom om kunskapskraven, men att bedömningen ser annorlunda. Lärarna i studien arbetar även med formativ bedömning och ser även vikten av att använda sig av denna. En tredje slutsats är att arbetet med reliabilitet och validitet ser annorlunda ut för de olika lärarna.Abstract Aim: The aim with the study is to see how the assessment in Physical Education is in relation to the knowledge requirements from The Swedish National Agency for Education. How do teachers work in order to reach a good level of reliability and validity when assessing. Do teachers use formative- and summative assessment in their education? * How is the assessment in Physical Education in relation with the knowledge requirements? * How do four Physical Education teachers work with formative- and summative assessment in the subject? * How do four Physical Education teachers work to reach a good level of reliability and validity when assessing pupils? Method: The method that was used is a qualitative method with interviews. The study consists of interviews with four teachers in Physical Education, from different schools in the Stockholm area. Two of the interviewed teachers were women (L2 and L3) and two were men (L1 and L4). L1 and L2 have worked as teacher for a long time, while L3 and L4 are relatively new in teaching. L4 did his teacher education I Norway. Results: The results that emerged from the study are that teachers in Physical Education find that they have good knowledge of the knowledge requirements in Lgr11, but the assessment methods are different. The teachers find that the assessment is in relation to the knowledge requirements. The teachers use formative- and summative assessment, where the formative work differs in the way that three of the teachers uses mainly feedback while the last uses self- and peer assessment. The teachers think that the work with reliability and validity is hard, which makes that the work looks different. Conclusion: The teachers feel that they have good knowledge of the knowledge requirements, but that the assessment looks different. The teachers in the study also work with formative assessment and also see the weight of using this. A third conclusion is that the work with reliability and validity looks different for the various teachers.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013
44
Östblom, Linda. « Skoldebatten om religionskunskapen i Lgr11 : Tolerans för mångfald eller normerande svenskhet ? » Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40611.
Texte intégralRésumé :
Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. Studien har visat att kristendomen får ett avsevärt större utrymme i grundskolans läroplan från 2011 (Lgr11). I studiens resultat har den skolpolitiska debatten 2009-2011 rekonstruerats och olika politiska aktörers argument har presenterats. Utifrån ett social identitetsteoretiskt perspektiv kan kristendomens särställning i Lgr11 i allmänhet och i kursplanen för religionskunskap i synnerhet förstås som en identitetsmarkör. Majoritetsgruppen stärker sin självbild genom att förstärka det gemensamma och särskilja olikheter till andra grupper, utgrupper. Globaliseringen och mångfaldens utspridning kan ses som en motor till viljan till social identifikation och sociala jämförelser mellan olika grupper. Konsekvensen blir en kursplan som präglas av ingruppsfavoritism och nynationalistiska strömningar där den nationella identitet ställs som fokus och utgångspunkt.Godkänt datum 2020-06-09
45
Montgomery, Marcus. « Kreativitet i Slöjdämnet : En diskursanalys av hur kreativitet framställs i läroplanen och i Skolverkets kommentarmaterial ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28467.
Texte intégralRésumé :
With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi’s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects’ wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus. Therefore, a qualitative text analysis, grounded in discourse analysis, was chosen as the method to explore how this concept and phenomena is handled and which meaning and place it is given in the examined texts. The analysis reveals many similarities, but also significant differences, between the usage of the concept of creativity in the analyzed texts and in the research and between the various subjects’ wordings. Creativity is portrayed as being the main benefit from the subject of Sloyd and is primarily connected to an employment discourse. The analysis also shows that the criteria for assessment of creativity in Sloyd differ from what the research provides.
46
Topuz, Azra. « Betyg och bedömning : En studie kring hur högstadielärare i samhällskunskap arbetar med betyg och bedömning enligt Lgr 11 ». Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27043.
Texte intégralRésumé :
This paper aims to investigate how secondary school teachers of social studies working on grading and assessment in relation to Lgr 11. The paper will be based on three issues, and will be explored through interviews with five-working teachers. The existing boundaries and the essay outline and key concepts presented. Then follow the theoretical extensions selected. These are adapted along the topic selection. In the essay Background treated earlier school reforms and curriculum basic structure. Even the new role of the teacher and the school's general counsel issued. The method used in this study is a qualitative approach in the form of interviews. This is criticized and its reliability and validity are presented. The thesis of results dealing with the five different teachers and their answers to the questions asked. This is discussed and analyzed and linked than once to the theories previously selected. The result shows that the selected secondary school teachers to society of knowledge experiencing difficulties in interpreting the curriculum, its central content and knowledge requirements. The curriculum ambition of contributing to interpretations that may vary between teachers and this leads to an unequal assessment and grading. The study also shows that the selected teachers believe that the key to a fair and equal assessment is that teachers work together to design rubrics and other tools for both them and their students.
47
Nyström, Avander Caroline. « Ny kursplan i ämnet svenska : En jämförande analys av Lgr11 och Lpo94 ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174942.
Texte intégralRésumé :
Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.
48
Forthomme, Hazelius Maria, et Marianne Ek-karlsson. « Att tolka kursplanen i bild : En studie av bildlärares uppfattningar av Lgr11 ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218506.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys. Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda. En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.
49
Dahlgren, Fredrik. « Skrivutvecklingens moment, kopplat till läroplanenfrån Lgr69 till Lgr11 med samspel till utvaldaläromedel ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92545.
Texte intégralRésumé :
Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.
50
Mesic, Edin. « Förändringen av friluftslivet i skolan : Hur tolkar idrottslärare friluftsliv i grundskolan ? » Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31188.
Texte intégralRésumé :
The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term "friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside in elementary school. The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard to pursue in elementary school. In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have been interviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individual interviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory. The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is viewed differently depending on each ones individual background. The research showed that all five professors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured, also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light. My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv". Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woods are in direct connection with the woods.