Littérature scientifique sur le sujet « Övergångsrit »

In this thesis we have examined in which way the long term travel can be seen as an obligation among young adults. The survey is made through semi structured interviews with 52 young adults that have completed a long term travel. The responses that we received during the interviews helped us categorize six different ways. The different ways are discussed in the thesis and are summed up in the conclusion. There are many things that affect people and we have discussed the ways that the generation of our respondents experience in their life. The overall focus was the generation that our respondents exist in. The interviews were a way to grasp what we questioned. By connecting our empirical data from the interviews with theoretical framework and analyzed the different ways that creates an obligation, we have come to a conclusion.

Det går inte att säga hur länge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att detunder de senaste 2000 åren gjorts pilgrimsfärder för att komma i kontakt med enhelighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset förpilgrimsfärder ökat vilket inneburit att både forskare och författare har skrivit mycketom dessa resor.I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfärden sombegrepp samt dess funktioner. Jag har även använt mig av tre populärkulturella verk föratt se hur man kan använda fiktion som läromedel.Det jag kommit fram till är att pilgrimsfärden är vitt och brett begrepp med många olikadefinitioner. De flesta anser att pilgrimsfärden är en religiös resa men samtidigt finnsdet många exempel på pilgrimer som har syftet är att få en ökad självkännedom och gåigenom en inre resa, alltså finns det dubbla betydelser. Min studie visar attpilgrimsfärden har många olika funktioner för människan. Den har de traditionelltreligiösa funktionerna som att visa tacksamhet, göra botgöring och den ger ett hopp enhelande funktion. Forskning har också visat att pilgrimsfärden är och har varit en formav övergångsrit i många kulturer. Alla pilgrimer har olika syften med sin pilgrimsfärdoch de funktioner och syften som visats av min undersökning är att pilgrimsfärden kanha sociala, statusförhöjande, fysiska, psykiska, terapeutiska, turistiska och ekonomiskafunktioner.Efter att ha läst kursplanen i religionskunskap 7-9, läst två fiktiva reseskildringar om enpilgrimsfärd samt sett en film om Lourdes, har jag kommit fram till att dessa trefiktioner hade varit användbart i undervisningen. Det hade gett eleverna en positivareinställning från början samt ett bra underlag för diskussioner. I kursplanens centralainnehåll står det även att lärare ska använda populärkultur för att se hur olika livsfrågorskildras.

Ceremonihuset är en byggnad för övergångsriter såsom namngivningsceremonier, vigslar och begravningar. Den svarar mot nya tendenser inom andligheten i vår moderna samhälle och är tänkt att kunna användas dels av människor med olika religiös åskådning, dels ateister, men framförallt de som eftersöker något däremellan.

<p>Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.</p><p>Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.</p><p>Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.</p>

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen. Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete. Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs rite de passage till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.

<p>Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons <em>Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi </em>och Starrin/Svenssons <em>Kvalitativ</em> <em>metod och vetenskapsteori. </em>Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.</p>

<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>

<p>I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism.</p><p>Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om. Det är också något som tre småbarnsföräldrar i undersökningen oroar sig för. De hoppas att de ska leva länge nog att få se dem växa upp. Den äldsta intervjupersonen upplever att ett slags naturlig förberedelseprocess startar när man blir äldre, men tycker att det kan vara svårt att leva ”fullt ut” pga den åldersdiskriminering som finns i samhället.</p><p>Samtliga av de intervjuade har en tro eller en livsåskådning som är väl förankrad. Kanske är det en av anledningarna till att de inte är rädda för döden. En av intervjupersonerna utgör ett undantag eftersom hon, trots sin tro på något fint efter döden, ändå är väldigt rädd men det beror nog främst på hennes oro för barnen.</p><p>De intervjuade har i stora drag en traditionell bild av sin begravning. Danbolt skriver om hur ett grundmönster med utslussning från hemmet, begravning och minnessamling ”går igen”. Samtliga tycker således att begravningsriten och övriga riter är betydelsefulla. Två intervjupersoner utgör här ett undantag och tycker att begravningsriterna är överflödiga. Begravningen skall vara något ljust, vilket Jarlert skriver om. Han anser att det är en stor svårighet för kyrkan att många människor i vår tid vill lätta upp det som i sig självt inte är lätt och inte alls påminnas om döden. Detta gör också själva livet till något skenbart.</p><p>Samtliga av de intervjuade, utom en, tycker att vi pratar för lite om döden. En av intervjupersonerna säger att de flesta skulle behöva inse att livet är ändligt och leva ett bättre liv. Olika tider har haft olika inställning till döden. Fram till 1700-talet uppfattades den som något vardagligt och enkelt, men nu förnekar vi alltmer döden. Samtalet om döden skulle kanske avdramatisera detta?</p>

<p>I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).</p><p>Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.</p><p>Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.</p><p>Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är:</p><p>• konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken?</p><p>• hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?</p>

<p>Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?</p><p>Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet. Svenska Kyrkan har utvecklats från att vara en nationell kyrka till att bli en självständig kyrka vid sidan av staten. Sammanfattningsvis går det att säga att relationen mellan stat, kyrka och individ har förändrats sedan 1800-talet och framåt. Flera förändringar har påverkat konfirmationens position inom Svenska kyrkan: bland annat att folkskolan infördes, att det är frivilligt att gå ur Svenska kyrkan och att konfirmera sig samt kyrkan och statens skilsmässa från varandra. Parallellt med att förhållandet mellan kyrka och stat har förändrats har även relationen mellan människor och kyrkan förändrats.</p>