Littérature scientifique sur le sujet « Pedagogiskt verktyg »

Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).

I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.

Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.

Manualbaserade program för social och emotionell träning är trubbiga verktyg som krockar med skolans pedagogiska arbete. Anette Wickström visar hur flickor i årskurs 7 tillsammans med sina lärare förändrar kursens fokus på inre tankar till ett fokus på kommunikation och samarbete. Det är elevernas motstånd och lärarnas pedagogiska kompetens som räddar programmen från att misslyckas, skriver Anette Wickström som också analyserar varför kurserna är populära bland lärare och skolledare.

Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.

Samspill, improvisasjon og skapende arbeid, samt kommunikasjon med vekt på lytting og dialog, er viktige målområder i den nye «Rammeplan for kulturskolen: Mangfold og fordypning» (Norsk kulturskoleråd, 2016). Pedagogiske arbeidsmåter for å nå målsettingene som beskrives bør ifølge rammeplanen oppnås gjennom et bredt spekter av metoder og læringsaktiviteter, og i planen framheves variasjon i arbeidsmåter som en nøkkel til læring. I denne artikkelen drøfter forfatterne tegnsystemet Soundpainting sitt potensial som didaktisk verktøy knyttet til målsettinger i rammeplanen for kulturskolen. I lys av begrepene dialogisme og meningsforhandling ser de spesielt på det mangfoldet som ligger i Soundpainting som uttrykks- og undervisningsmetode. Med eksempler fra forskning på Soundpainting og en analyse av rammeplanens målformuleringer om å lære, oppleve, skape og formidle kulturelle og kunstneriske uttrykk, argumenterer forfatterne for et bredere tilfang av undervisningsmetoder, spesielt i samspill- og improvisasjonsundervisning i kulturskolen, for å legge et godt grunnlag for å utvikle lyttende, skapende og modige musikere.

Forskere har over flere tiår studert skoleledelsesutvikling. Samtidig er det behov for en oppdatert vurdering av litteraturen som ser nærmere på hvilke tilnærminger til forskning som dominerer. Dette er nødvendig fordi vår kunnskap om fenomenet påvirkes av hvordan utvikling av skoleledelse studeres. Artikkelen presenterer en vurdering av litteraturen på dette feltet fra 1950 og fram til i dag, og målet er å undersøke hva vi har lært om utvikling av skoleledelse, identifisere dominerende spørsmål og metodologiske tilnærminger og diskutere sterke og svake sider ved eksisterende forskning. Analysen trekker veksler på Gunter og Ribbins rammeverk om ulike kunnskapstradisjoner og domener. Gjennomgangen viser for det første at utvikling av skoleledelse har ekspandert siden 1950 når det gjelder både formål, tilbydere, pedagogikk, innhold og forskningstilnærming. For det andre viser analysen at eksisterende forskning i mindre grad får fram hvordan ledelsesutvikling finner sted på tvers av ulike kontekster, over tid, og hvordan den inkluderer interaksjon mellom mange aktører hvor pedagogiske verktøy medierer utviklingen. Et hovedargument er at det er nødvendig å utvikle både den teoretiske og den metodologiske tilnærmingen hvis vi skal gripe og begripe hvordan utvikling av skoleledelse skjer i fremtiden.Nøkkelord: litteraturgjennomgang, skoleledelsesutvikling, forskningstradisjonerAbstractFor several decades, researchers have studied school leadership development. However, the need exists for an updated literature review that pays heed to dominant research approaches, since the manner in which school leadership development is researched is consequential to our knowledge about the phenomenon. Thus, the aim of this study is to present a literature review that covers the period from the 1950s to the present, which examines what we have learned about school leadership development, identifies the dominant concerns and methodologies, and discusses the strengths and limitations of the existing research. Gunter and Ribbins’ conceptualization of different knowledge provinces is used to support this analysis. This review demonstrates that school leadership development has expanded since the 1950s in terms of purpose, providers, pedagogies, content, and research approaches. In addition to discussing the strengths of the research, the analysis reveals various limitations in how school leadership has been investigated. For example, this review finds that the research does not sufficiently capture the fact that leadership development takes place across settings and over time, and that it involves interactions with several actors and pedagogical tools. The author argues that the theoretical and methodological approaches must be further developed in order to better capture these matters relating to school leadership development in the future.Keywords: literature review, school leadership development, research traditions

Tilbakemeldinger er sentralt for pedagogiske prosesser i høyere utdanning, og er en viktig komponent i vurdering med hensyn på læring. Imidlertid dokumenterer en rekke studier at studenter ikke er helt fornøyde med kvaliteten på tilbakemeldingene fra veilederne sine (se f.eks. Damen, Keller, Hamberg, & Bakken, 2016), og at de ikke brukes godt nok for læringsfremmende formål (Jonsson, 2013). For å forbedre kvaliteten på vurderingsprosessen er det behov for mer kunnskap om tilbakemeldingene som veilederen gir. Klassifiseringer er et nyttig verktøy for å beskrive tilbakemeldinger, hvis de evner å fange inn kompleksiteten av fenomenet. Tilbakemeldinger har imidlertid gjerne blitt kategorisert med endimensjonale og relativt rigide systemer. Dette er foreslått løst i en klassifiseringsmodell som består av et fleksibelt og multidimensionalt system, utviklet i en tidligere studie av Karlsen (2015). Denne artikkelen presenterer og drøfter resultatene fra en utprøving av denne modellen brukt som kodeverktøy i forskning, med utgangspunkt sju oppgavefaglige veiledningssamtaler, som utgjør det empiriske materialet. Utprøvingen inkluderer en foreløpig sjekk av kodereliabilitet. Konklusjonen i artikkelen er at modellen synes å være et egnet verktøy til å beskrive tilbakemeldingene som gis i denne formen for veiledning, men at det er behov for videre utprøving av modellens gyldighet som kodeverktøy i andre situasjoner og/eller kontekster.Nøkkelord: formativ vurdering, typer av tilbakemeldinger (feedback), klassifiseringsskjema, koding, reliabilitetskontroll, veiledningAbstractFeedback is central to educational processes in higher education and constitutes the main component of assessment with regard to the learning. However, as documented in a series of studies; even if students appreciate getting feedback, they are more reserved when it comes to the quality of the feedback they receive from teachers and supervisors (Damen, Keller, Hamberg, & Bakken, 2016). To improve the quality of the practice, we need to know more about the feedback that students receive. Classifications are useful tools to describe feedback, if they manage to capture the complexity of the phenomenon. However, feedback is often categorized with one-dimensional, relatively rigid systems that only embrace a few features. This study makes use of a multi-dimensional classification system, developed in a previous study by the Author (2015). This article presents and discusses results of a test of this model used as a coding tool for data from an empirical material consisting of seven feedback situations. The test includes a preliminary check of coder reliability. The article concludes that the model seems to be a suitable tool for description of feedback practices, and that it may give an improved basis for reflection on and improvement of feedback practice.Key words: formative assessment, types of feedback, coding, assessing reliability, mentoring

I denne artikkelen undersøker jeg sentrale utviklingstrekk i læreplaners beskrivelser av lesing i engelskfaget fra 1939 til 2013. Jeg anvender perspektiver fra kritisk diskursanalyse i utforskingen av læreplanene for å illustrere hvordan ulike forståelser av lesing kommer fram og hva disse innebærer når det gjelder elevens og lærerens rolle. Jeg inndeler de ulike læreplandiskursene omkring lesing i engelfaget i fire forståelser av lesing: lesing som eksponering, verktøy, tekstmøte og meta-forståelse. Hvordan lesing forklares henger sammen med skiftende pedagogiske strømninger men må også forstås i et politisk og ideologisk landskap hvor stadig nye grupper av befolkningen deltar i et obligatorisk løp fra barneskole til og med videregående opplæring. Disse forståelsene kan ses som ledd i en historisk utvikling men også som et gjenkjennelig repertoar av forståelser knyttet til lesing i engelskfaget i dag.Nøkkelord: lesing i engelsk, læreplanhistorie, kritisk diskursanalyseAbstractThis article explores how English syllabi between 1939 and 2013 dealt with reading in English as a foreign language (EFL). Using perspectives from critical discourse analysis (CDA), I address the different notions of reading expressed in these syllabi, the purpose of reading and the roles of the reader and the teacher. I distinguish between four notions of reading: reading as exposure, reading as a tool, reading as an encounter, and reading as meta-awareness. How curricula explain reading is tied to contemporary pedagogical thinking, but must also be understood in a political and ideological landscape where increasingly larger groups of the Norwegian population gain access to universal secondary education. The notions of reading addressed in this article are part of a historical development as well as a recognisable repertoire of understandings related to EFL reading today.Key words: EFL reading, curriculum history, critical discourse analysis (CDA)

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande. Det är bland annat detta överraskningsmoment, förvåningen över både process och resultat som har en så stor attraktionskraft i skapande. Kan begränsningar i material vara ett verktyg för att ge möjligheter till en estetisk läroprocess i design? I undersökningen vill jag ta reda på hur designprocessen kan vävas samman med pedagogiska teorier om fantasi för att nå en estetisk läroprocess i design. Jag konkretiserar i en workshop mina tankar om designprocessen genom att reducera den till att, i en pedagogisk process, gälla gestaltande i ett begränsat material. Jag undersöker möjligheterna att använda begränsningar i form av material som ett pedagogiskt verktyg i designundervisning. Jag prövar också materialets betydelse för gestaltningsprocessen. Materialet blir en bild av verkligheten för fantasin att spela med. Den workshop jag genomför har formulerats så att referensgruppen delas in i fyra mindre grupper. Grupperna arbetar i varsitt specifikt material med det övergripande temat rumslighet. Det resultat jag uppnår är att ett material som begränsning är konkret och ger en närvaro i den fysiska gestaltningsprocessen. Materialet ger snabba svar, vissa saker är möjligt att genomföra andra påtagligt ogenomförbara. Detta gör i sin tur att fantasin kan studsa mot det motstånd som materialet utgör. Ett svar jag får på hur det var att bara arbeta i ett material är: ”Det var jätteskönt för då blev vi begränsade på något vis. Då får man vara kreativ med det man har. För om ni hade sagt ” bygg ett rum” hur ni vill med vad ni vill, då skulle det kunna bli hur som helst.” Jag kommer fram till att begränsningar i form av material fungerar bra som ett verktyg för att uppnå en estetisk läroprocess i design. Resultatet av den designpedagogiska workshopen ställs ut i form av fotografier. En installation bestående av delar av det använda materialet kommer också att ställas ut för att ge en bild av materialets karaktär.
BI / Design

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ”läskoden” tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete var att se om pedagoger är medvetna om bildens betydelse i undervisningen. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av en enkät. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen (10 lärare i år 1) är medvetna om bildens betydelse i undervisningen samt att de i stor utsträckning använder bilden i undervisningen, både som ett arbetssätt och som uttrycksform för tankar, känslor och lärande.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.

In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar

Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hur eleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jag undersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på en skola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur och forskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till litteraturen och tidigare forskning. De ser högläsning som en del i undervisningen och att det ger positiva effekter på barns och elevers språkutveckling. Slutsatsen av mitt arbete är att högläsning används som ett pedagogiskt verktyg av verksamma pedagoger idag och att deras uppfattning går hand i hand med vad litteratur och forskning säger. Högläsning är en språngbräda in i litteraturens och skriftspråkets värld, barnen och eleverna får smaka på ord och lär sig använda ord i rätt situation. De lär sig om socialt samspel, om mänskliga relationer och utvecklar sin fantasi. Högläsning är ett verktyg för att få barnen att själva finna läslust och stimulera sin språkutveckling. Barnen får gemensamma ämnen att diskutera och lär sig därmed språket.

SammanfattningCronholm, Emma (2019). Läshunden som ett pedagogiskt verktyg. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat förväntas bidra med elevers och pedagogers upplevelser av hur det är att arbeta med läshundar som pedagogiskt verktyg i språk-, läs- och skrivinlärningen. Studien ger även en inblick i hur lektioner kan struktureras upp samt hur undervisningen kan se ut när en elev arbetar tillsammans med ett läshundsteam. Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande undersökning är att belysa samt skapa ny kunskap om hur elever och pedagoger upplever språk-, läs och skrivinlärningen med en läshund som pedagogiskt verktyg. Vidare syftar studien till att visa på hur undervisning tillsammans med läshund kan bedrivas och på vilket sätt läshunden kan bidra till en alternativ lärmiljö. I Min intention i denna studie är att undersöka om och i så fall hur läshunden kan bidra som ett pedagogiskt verktyg till elever i skolan. Frågeställningar1.Hur kan undervisningen se ut under en lektion med läshund som pedagogiskt verktyg?2.Vilka möjligheter och hinder kan identifieras av elever och pedagoger i arbetet med läshund i undervisningen?3.Vad upplever elever och pedagoger att läshunden kan bidra med till skillnad från andra arbetssätt gällande läsutveckling?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) samt de specialpedagogiska perspektiven; kommunikativt-relationsinriktat perspektiv, KoRP (Ahlberg, 2009) samt det kritiskt och kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2007). Analysmetoden som används i resultatanalysen är inspirerad av Granheim och Lundbergs (2004) kvalitativa analysmodell. MetodI studien har en fenomenologisk metodansats använts. Det empiriska materialet består av två semistrukturerade, kvalitativa elevintervjuer, två semistrukturerade kvalitativa intervjuer med pedagoger samt två lektionsobservationer. Intervjuerna har dokumenterats med ljudupptagning och observationerna med videoupptagning. ResultatVid resultatanalysen av studiens empiriska material har några underteman identifierats vilka även korrelerar väl med den tidigare forskning som jag presenterat i min studie. Observationer och intervjuer visar på hur arbetet tillsammans med läshunden inte direkt utvecklar elevers språk-, läs och skrivkunskaper men skapar en alternativ lärmiljö där man vågar både misslyckas och lyckas i en kravlös, icke-dömande miljö vilket i sin tur ger goda förutsättningar för lärande och utveckling. Specialpedagogiska implikationerI dagens skola och samhälle ställs höga krav på våra barn och ungdomar att behärska och erövra språkets olika former. Att många elever kämpar med språk-, läs- och skrivinlärning under sin skoltid är något som vi är väl medvetna om och ständigt försöker finna nya lösningar på genom att utveckla våra pedagogiska och specialpedagogiska metoder. Min studie bidrar med kunskap inom ett relativt nytt och outforskat område. Den visar på ett arbetssätt som skapar en alternativ lärmiljö där glädje, motivation, kommunikation och självkänsla är några av nyckelorden när det gäller att förstärka elevers språk-, läs- och skrivinlärning. NyckelordKommunikation, lärmiljö, läshund, motivation, självkänsla

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden. De verksamheter som är representerade i vårt utvecklingsarbete är; förskola, fritids, grundskolan och gymnasiet.Vår resultatdel består av två delar; multimodala verktyg och kommunikativa användningsområden, där vi har sammanställt delar av det empiriska materialet. Något av det vi kommit fram till i vår undersökning är att pedagogerna aktivt använder sig av sitt förhållningssätt vilket i sig blir ett multimodalt verktyg. Deltagarna i vår undersökning använder sig av multimodala verktyg som både är digitala och icke-digitala. Exempel på de digitala verktygen är filmkamera, Internet och foto. Teaterpåsar, lek och rollspel är exempel på de icke-digitala verktygen som deltagarna beskriver. Vidare kan pedagogiskt drama räknas som ett multimodalt verktyg då dess innehåll består av många olika språk. Det är tre aspekter/användningsområden för multimodala verktyg som blir tydliga i vår undersökning; gestaltning, dokumentation och reflektion.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om att använda drama som ett verktyg i förskolan. Tidigare forskning visar att det fanns en osäkerhet i användandet av drama då det sågs som något ”flum” och därmed inte tillräckligt användbart i undervisningen. Enkät är det metodvalet som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar som är: i vilken utsträckning använder förskollärare drama i verksamheten, i vilket syfte används drama enligt förskollärarna och hur tillämpas drama i förskolan enligt förskollärarna. Resultaten har sedan diskuterats i relation till Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas synsätt och praktiserande av drama. Slutsatsen av studien är att begreppet drama kan ses ur ett brett perspektiv enligt förskollärarna. Resultatet av vår studie kan bidra till en bredare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna väljer att tillämpa drama för att nå olika syften.

Betyg i Ladok 210606.

Det gjennomgående temaet i artikkelen er den studentaktive læringsformen Supplemental Instruction (SI). SI er et frivillig tilbud om faglig veiledning i regi av studentene selv. Det handler om læring i samarbeid med andre, hvor betydningen av relasjoner, veiledning og refleksjon som metode og verktøy for læring vektlegges. Formålet med SI er å forbedre studentens prestasjoner og minske risikoen for studieavbrudd. Vi har valgt å se nærmere på de studentene som leder dette tilbudet (SI-ledere). Problemstillingen vi har søkt å besvare, er følgende: Hvordan har SI-lederne forstått og erfart 1) SI som pedagogisk verktøy og 2) SI som et lederutviklingsprogram?

Denne refleksjonsartikkelen handler om artefakter som pedagogiske verktøy i læring. Nord universitet, Faggruppe Trafikk, har et nasjonalt ansvar for utdanning av trafikklærere i Norge. Som lærer for studenter i trafikkfag har jeg ofte tenkt på hvilken rolle artefakter har i undervisningen. Med eksempler fra reelle lærer- og læringssituasjoner viser jeg til samspillet mellom artefakter, den erfarte læreplan, elevenes læringsutbytte og undervisningen studentene gjennomfører. Artikkelen viser også til relasjoner og tilbakemeldinger fra nærveileder, studenter og deres elever. Trafikkfaget legger til rette for et miljø med god dialog, trygghet og tillit. Dette er avgjørende for at artefakter blir meningsbærere, for eksempel bilen i rollen som formidler av mening, i vår undervisning og læring.