Thèses sur le sujet « Pedagogiskt verktyg »

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ”läskoden” tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete var att se om pedagoger är medvetna om bildens betydelse i undervisningen. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av en enkät. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen (10 lärare i år 1) är medvetna om bildens betydelse i undervisningen samt att de i stor utsträckning använder bilden i undervisningen, både som ett arbetssätt och som uttrycksform för tankar, känslor och lärande.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.

In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar

Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility

Betyg i Ladok 210606.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med värdegrunden och använda sagan som verktyg i det arbetet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning i en klass med elever i årskurs ett. Denna undersökning pågick före, under och efter arbetet med sagan. Detta i tre olika moment då vi vart deltagare, observerat och analyserat det som skett. Det första momentet var en värderingsövning då vi ville ta reda på vilka värderingar barnen hade innan vi startade vårt arbete med sagan. Moment två bestod av arbetet med och kring sagan och moment tre var ännu en värderingsövning som utfördes för att avgöra om barnens värderingar förändrats. Resultatet visar att eleverna hade relativt klara värderingar, både före och efter arbetet med sagan. Man kan även se hur de under boksamtal lever sig in och relaterar till det som sker i sagan. Vår slutsats är att samtal kring värderingar fungerade bra men tiden var inte tillräcklig, ”processen fungerade” men vi kan inte säga att vi kan se några tydliga förändringar. Undersökningen vi gjort utfördes under några få veckor och vi anser att arbetet med värdegrunden kräver tid då det är något som mognar in med tiden hos barnen och kräver olika lång tid för olika individer att bearbeta.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.

Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.

Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter.

Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete.

This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect.

Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud.

The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

 Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

Syftet med undersökningen var att studera lekens roll i undervisningen i skolans tidigare år. Pedagoger, föräldrar och barn har intervjuats och resultatet visade att begreppet lek var svårdefinierbart och att begreppet gavs olika innebörder. Samtliga informanter hade en positiv inställning till lekens plats i skolan och resultatet visade på pedagogens betydelse i sammanhanget, både gentemot barn och mot föräldrar. Framförallt hade leken en funktionell roll i flera ämnen men däremot framkom skillnader i hur och i vilken utsträckning den användes. Samtliga källor ställde sig positiva till att lek är en metod som passar alla barn, dock i olika utsträckning.

Sammanfattning:

Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel.

Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan.

* Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan?

* Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära?

* Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn?

* Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden?

För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.

2019-12-20

2018-06-15

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument.

Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial.

Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den. Av dem som svarade var synpunkterna kring portfolio som pedagogiskt verktyg och utvärderingsinstrument uteslutande positiva.

Arbetet avslutas med att jag redovisar det arbete jag och min skola har lagt ner på portfolio och hur det har fungerat i praktiken.