Littérature scientifique sur le sujet « Polisens organisation och utrustning - Arbetsmiljö »

Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism. Dessa versioner utelämnar maktfrågor och frågor om över- och underordning. I diskusionen visas på faktorer som kan spela in i polisen som organisation och även faktorer som har betydelse för interaktionen mellan dess anställda. Avslutningsvis presenteras konkreta förslag till förändringar vad gällande jämställdhet inom polisen som organistion.

I vårt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen är uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning på polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som väckte vårt intresse för ämnet är alla de olika händelser som inträffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel på dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi ställde oss frågan om vi är förberedda på en kris?! Målet med arbetet är att belysa polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillräckligt med kunskap för att hantera en kris. Det är givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom polisen. Vi beskriver hur krishanteringen styrs från ledningen inom polisen och vilka hot som man anser föreligga i Sverige vad det gäller eventuella kriser. All fakta som vi sökte har inte varit möjlig att få tag på då vissa dokument är hemligstämplade. För att få en bred och relevant inblick i ämnet har vi varit i kontakt med personer på olika myndigheter. Vidare finns det ett kapitel om media, som även de har en stor roll i hanteringen av en kris. Kris är ett brett ämne och det kändes till en början ganska abstract, det är mycket toppstyrt vad det gäller hanteringen. Tanken slog oss, vad kan vi själva göra – kan vi förbereda oss, ja vet du vad du ska tänka på i en kris??? Läs och begrunda och förbered dig genom kunskapen vi har inhämtat och samlat i detta arbete, ge dig själv en helhetsbild

Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.

Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer. Med fysisk aktivitet halveras till exempel risken för hjärt –kärlsjukdomar, förebygger förslitningsskador och ger ett psykiskt välbefinnande. För att poliser ska undvika ohälsa så finns det olika friskvårdsåtgärder. Rikspolisstyrelsen (RPS) ingått ett samarbete med Svenska polisidrottsförbundet som ska hjälpa och stötta varje polismyndighet med olika friskvårdssatsningar. RPS har även gett ut enhetliga rekommendationer om fysiska tester som ska ge en positiv effekt på välbefinnandet hos poliserna. Sedan arbetas det i varierande utsträckning med olika friskvårdsåtgärder i varje polismyndighet såsom gratis simning, rabbaterade träningskort på gym och gruppträningar. Jag har dragit den slutsatsen att den fysiska aktiviteten har en stor betydelse för få en välmående och effektiv polis. Det är av stor vikt att satsa på olika friskvårdsåtgärder för att minska sjukskrivningarna i framtiden. Syftet med detta arbete var att belysa ohälsa och sjukskrivningar inom polisen och ge några förslag på fysiska åtgärder. Arbetets material har inhämtats från internet, källor som till exempel altavista, Infomedica, Arbetslivsinstitutet, Polisförbundet samt Intrapolis.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.

I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska välbefinnande. En fråga vi ställde oss var hur det är ställt med polisens psykiska hälsa är idag? Vi har intresserat oss för denna fråga då det snart är dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sägs att man som polis får se mycket av samhällets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man får se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hälsan drabbas. Vi har intervjuat personal på tre olika polismyndigheter om hur arbetet med hälsa bedrivs på deras myndighet. Vi har även tagit del av gjorda undersökningar för att svara på dessa frågor. Våra studier har visat att polisen idag mår förhållandevis bra, men det finns fortfarande mycket som kan förbättras. I polisförbundets undersökning från 2004 säger nästan hälften av alla de tillfrågade att de någon gång känt en oro för att bli utbränd på grund av stress eller av hög arbetsbelastning. I en annan undersökning gjord av statistiska centralbyrån 2003 säger sig endast en tredjedel att de skulle välja att bli poliser igen om de på nytt fick välja yrke. Vi anser det viktigt att det inom polisen bedrivs ett fortgående arbete för att ta tillvara på den psykosociala hälsan hos de anställda och att de känner att det arbete de utför är meningsfullt för att den psykiska hälsan skall vara god.

Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsområden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete är att belysa vilka eventuella hälsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gång har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska området. Den forskning vi beskriver i arbetet är en sammanställning av både de positiva och negativa ståndpunkterna i frågan. De övriga källor som vi använt är främst intervjuer med personal från Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret. Sammanfattningsvis kan nämnas att forskarna inom det elektromagnetiska området är ense om att det inte går att bevisa att elektromagnetisk strålning är farligt men bedömningen om vilka de eventuella hälsoriskerna är skiljer sig. Vår slutsats grundar sig på att krisberedskapsmyndigheten har genomfört en väl utförd upphandling och att fackförbunden har tagit hälsofrågan på stort allvar. Vi anser att det nya kommunikationssystemet ska implementeras men att ytterligare forskning och uppföljning inom området bör genomföras.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll. Sammanlagt intervjuade vi fyra kvinnliga chefer på olika polismyndigheter och intervjuerna bestod av frågor som bygger på syftet. Det resultat som vi fick fram visade att intervjupersonerna upplever sig själva som bra chefer som leder sitt lag framåt och är lyhörda mot gruppen. De menade också att de bemötte alla sina kollegor på samma sätt och att deras chefsroll stärktes med tiden. De upplevde också att bemötandet från deras kolleger var positivt över lag. En slutsats vi drog var att intervjupersonerna verkade arbeta på ett liknande sätt, att diskutera sig fram till beslut i gruppen så att alla känner sig delaktiga. De verkade alla arbeta utifrån att skillnaden mellan chef och kollega skulle bli mindre, eftersom de ville att kollegorna skulle vara delaktiga i arbetet och få vara med och bestämma. Arbetet bygger på den teori och resultat vi fick fram och då teorin bara är skriven av kvinnliga författare ger det arbetet sin prägel.

Inom polisen finns det åtgärdsplaner för alla möjliga situationer. Vi blev nyfikna på om det även fanns en nationell åtgärdsplan för polisen gällande blodsmittotillbud. Vi ville samtidigt undersöka om det fanns för myndigheterna lokala åtgärdsplaner för blodsmittotillbud, samt om det mellan myndigheterna skiljde sig åt mellan åtgärdsplanerna. Vi ville även jämföra de polisära åtgärdsplanerna mot sjukvårdens för att se om det fanns stora skillnader dem emellan. Vi jämförde även preventiva åtgärder hos polismyndigheterna samt vid polis- och sjukvårdsutbildningarna. Vid sökningar på Intrapolis, har vi funnit att det saknas åtgärdsplaner för blodsmittotillbud hos flera myndigheter samt att det tycks skilja sig åt mellan myndigheterna gällande vaccinationer. Denna differens gällande vaccinationer visade sig redan på utbildningsnivå avseende polis- och sjukvårdsutbildningarna.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt. Det finns olika teorier hur man bör äta nattetid och vi redovisar en del av dessa i arbetet. Vi beskriver kroppens näringsämnen och deras individuella uppgifter i kroppen för att läsaren skall få en bred kunskap i ämnet kost. Vätskans betydelse för att människokroppen skall fungera optimalt har också behandlats. Kosttillskott och måltidsersättare är något som många hört talas om, men inte riktigt vet vad det innebär och vi har försökt reda ut begreppen. För att visa på vad vi anser är exempel på bra kost har vi sammanställt och gjort förslag på hur man kan äta under en dag och även gjort ett för nattarbete. Vi har huvudsakligen inhämtat fakta från böcker skrivna av Fredrik Paulun, en av Sveriges främsta näringsfysiologer, samt Internet. För att bredda vårt material har vi använt oss av Anders Graneheim, en av Sveriges bästa bodybuilders och mycket kunnig inom ämnet kost, som en källa för att få in empirisk synvinkel i vårt arbete.