Thèses sur le sujet « Polisens organisation och utrustning - Arbetsmiljö »

Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism. Dessa versioner utelämnar maktfrågor och frågor om över- och underordning. I diskusionen visas på faktorer som kan spela in i polisen som organisation och även faktorer som har betydelse för interaktionen mellan dess anställda. Avslutningsvis presenteras konkreta förslag till förändringar vad gällande jämställdhet inom polisen som organistion.

I vårt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen är uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning på polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som väckte vårt intresse för ämnet är alla de olika händelser som inträffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel på dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi ställde oss frågan om vi är förberedda på en kris?! Målet med arbetet är att belysa polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillräckligt med kunskap för att hantera en kris. Det är givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom polisen. Vi beskriver hur krishanteringen styrs från ledningen inom polisen och vilka hot som man anser föreligga i Sverige vad det gäller eventuella kriser. All fakta som vi sökte har inte varit möjlig att få tag på då vissa dokument är hemligstämplade. För att få en bred och relevant inblick i ämnet har vi varit i kontakt med personer på olika myndigheter. Vidare finns det ett kapitel om media, som även de har en stor roll i hanteringen av en kris. Kris är ett brett ämne och det kändes till en början ganska abstract, det är mycket toppstyrt vad det gäller hanteringen. Tanken slog oss, vad kan vi själva göra – kan vi förbereda oss, ja vet du vad du ska tänka på i en kris??? Läs och begrunda och förbered dig genom kunskapen vi har inhämtat och samlat i detta arbete, ge dig själv en helhetsbild

Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.

Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer. Med fysisk aktivitet halveras till exempel risken för hjärt –kärlsjukdomar, förebygger förslitningsskador och ger ett psykiskt välbefinnande. För att poliser ska undvika ohälsa så finns det olika friskvårdsåtgärder. Rikspolisstyrelsen (RPS) ingått ett samarbete med Svenska polisidrottsförbundet som ska hjälpa och stötta varje polismyndighet med olika friskvårdssatsningar. RPS har även gett ut enhetliga rekommendationer om fysiska tester som ska ge en positiv effekt på välbefinnandet hos poliserna. Sedan arbetas det i varierande utsträckning med olika friskvårdsåtgärder i varje polismyndighet såsom gratis simning, rabbaterade träningskort på gym och gruppträningar. Jag har dragit den slutsatsen att den fysiska aktiviteten har en stor betydelse för få en välmående och effektiv polis. Det är av stor vikt att satsa på olika friskvårdsåtgärder för att minska sjukskrivningarna i framtiden. Syftet med detta arbete var att belysa ohälsa och sjukskrivningar inom polisen och ge några förslag på fysiska åtgärder. Arbetets material har inhämtats från internet, källor som till exempel altavista, Infomedica, Arbetslivsinstitutet, Polisförbundet samt Intrapolis.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.

I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska välbefinnande. En fråga vi ställde oss var hur det är ställt med polisens psykiska hälsa är idag? Vi har intresserat oss för denna fråga då det snart är dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sägs att man som polis får se mycket av samhällets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man får se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hälsan drabbas. Vi har intervjuat personal på tre olika polismyndigheter om hur arbetet med hälsa bedrivs på deras myndighet. Vi har även tagit del av gjorda undersökningar för att svara på dessa frågor. Våra studier har visat att polisen idag mår förhållandevis bra, men det finns fortfarande mycket som kan förbättras. I polisförbundets undersökning från 2004 säger nästan hälften av alla de tillfrågade att de någon gång känt en oro för att bli utbränd på grund av stress eller av hög arbetsbelastning. I en annan undersökning gjord av statistiska centralbyrån 2003 säger sig endast en tredjedel att de skulle välja att bli poliser igen om de på nytt fick välja yrke. Vi anser det viktigt att det inom polisen bedrivs ett fortgående arbete för att ta tillvara på den psykosociala hälsan hos de anställda och att de känner att det arbete de utför är meningsfullt för att den psykiska hälsan skall vara god.

Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsområden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete är att belysa vilka eventuella hälsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gång har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska området. Den forskning vi beskriver i arbetet är en sammanställning av både de positiva och negativa ståndpunkterna i frågan. De övriga källor som vi använt är främst intervjuer med personal från Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret. Sammanfattningsvis kan nämnas att forskarna inom det elektromagnetiska området är ense om att det inte går att bevisa att elektromagnetisk strålning är farligt men bedömningen om vilka de eventuella hälsoriskerna är skiljer sig. Vår slutsats grundar sig på att krisberedskapsmyndigheten har genomfört en väl utförd upphandling och att fackförbunden har tagit hälsofrågan på stort allvar. Vi anser att det nya kommunikationssystemet ska implementeras men att ytterligare forskning och uppföljning inom området bör genomföras.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll. Sammanlagt intervjuade vi fyra kvinnliga chefer på olika polismyndigheter och intervjuerna bestod av frågor som bygger på syftet. Det resultat som vi fick fram visade att intervjupersonerna upplever sig själva som bra chefer som leder sitt lag framåt och är lyhörda mot gruppen. De menade också att de bemötte alla sina kollegor på samma sätt och att deras chefsroll stärktes med tiden. De upplevde också att bemötandet från deras kolleger var positivt över lag. En slutsats vi drog var att intervjupersonerna verkade arbeta på ett liknande sätt, att diskutera sig fram till beslut i gruppen så att alla känner sig delaktiga. De verkade alla arbeta utifrån att skillnaden mellan chef och kollega skulle bli mindre, eftersom de ville att kollegorna skulle vara delaktiga i arbetet och få vara med och bestämma. Arbetet bygger på den teori och resultat vi fick fram och då teorin bara är skriven av kvinnliga författare ger det arbetet sin prägel.

Inom polisen finns det åtgärdsplaner för alla möjliga situationer. Vi blev nyfikna på om det även fanns en nationell åtgärdsplan för polisen gällande blodsmittotillbud. Vi ville samtidigt undersöka om det fanns för myndigheterna lokala åtgärdsplaner för blodsmittotillbud, samt om det mellan myndigheterna skiljde sig åt mellan åtgärdsplanerna. Vi ville även jämföra de polisära åtgärdsplanerna mot sjukvårdens för att se om det fanns stora skillnader dem emellan. Vi jämförde även preventiva åtgärder hos polismyndigheterna samt vid polis- och sjukvårdsutbildningarna. Vid sökningar på Intrapolis, har vi funnit att det saknas åtgärdsplaner för blodsmittotillbud hos flera myndigheter samt att det tycks skilja sig åt mellan myndigheterna gällande vaccinationer. Denna differens gällande vaccinationer visade sig redan på utbildningsnivå avseende polis- och sjukvårdsutbildningarna.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt. Det finns olika teorier hur man bör äta nattetid och vi redovisar en del av dessa i arbetet. Vi beskriver kroppens näringsämnen och deras individuella uppgifter i kroppen för att läsaren skall få en bred kunskap i ämnet kost. Vätskans betydelse för att människokroppen skall fungera optimalt har också behandlats. Kosttillskott och måltidsersättare är något som många hört talas om, men inte riktigt vet vad det innebär och vi har försökt reda ut begreppen. För att visa på vad vi anser är exempel på bra kost har vi sammanställt och gjort förslag på hur man kan äta under en dag och även gjort ett för nattarbete. Vi har huvudsakligen inhämtat fakta från böcker skrivna av Fredrik Paulun, en av Sveriges främsta näringsfysiologer, samt Internet. För att bredda vårt material har vi använt oss av Anders Graneheim, en av Sveriges bästa bodybuilders och mycket kunnig inom ämnet kost, som en källa för att få in empirisk synvinkel i vårt arbete.

Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för. Det handlar om en inbyggd rädsla för det som är annorlunda. Något som ofta är utmärkande när det handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning, är att människor anser sig ha rätten att ha en åsikt, att ifrågasätta, om det är rätt eller fel att vara homosexuell. De flesta är medvetna om att den sexuella läggningen inte kan ändras, åt något håll, men ändå fortsätter man ifrågasätta visar tydligt på ett behov av utbildning och information innan vi uppnår en jämlik och trivsam arbetsmiljö för alla, oavsett läggning. Då detta ämne har debatterats hett i media den senaste tiden ville vi ta reda på hur det egentligen ser ut på Polisutbildningen i Umeå samt på Polismyndigheten i Umeå för de homo- och bisexuella. Vi gjorde därför en enkät som studenterna på Polisutbildningen i Umeå och de anställda vid Polismyndigheten i Umeå fick svara på. Normgivande mångfald inom polisen, är ett projekt som Rikspolisstyrelsen genomför tillsammans med de fackliga organisationerna och representanter från Gaypolisföreningen. Genom utbildning och information ska man öka kunskapen på polismyndigheterna i Sverige om homo- och bisexuellas arbetsvillkor i landet. Målet är att förbättra arbetsmiljön inom polisen så att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer.

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas. Skifttjänstgöring och då särskilt nattarbete är en form av arbete som kan ha stor negativ inverkan på såväl den som utför arbetet som dennes familj och omgivning. Arbete på udda tider gör så att dygnsrytmen blir störd och risken för flera olika sjukdomstillstånd ökar. Det är många faktorer som kan påverka tåligheten och förmågan att klara av skiftarbete och det finns både sådana som vi kan ändra på samt de som är konstanta. Sömn, kost, klimatet på arbetsplatsen och individuella olikheter måste tillsammans med många fler faktorer vägas in i ekvationen för att få en så god överblick som möjligt över problemen och möjligheterna. Den enskilda individen kan arbeta med de svaga länkarna hos sig själv under förutsättning att det finns en medvetenhet om vilka problemen är.

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjänst, och riksdagen föreslårhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. På landsbygden märkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar på att stänga nerstationer där det i realiteten saknas förutsättningen för att bi behålla en polisiär närvaro,samtidigt måste de ha i åtanke att värna om den enskildes säkerhet.I Jämtland ligger Sveriges sjätte största kommun Strömsund. Här har antalet poliser krymptfrån 16 poliser till 10 på ca 20 år.Hur har detta påverkat polisens arbete? Finns det något positivt med att ändå jobba på ettsådant litet ställe trotts att arbetsbördan på den enskilde är stor. Poliserna själva tycker attkontaktnätet blir mycket stort på ett litet ställe, med många goda relationer. Vilket inte alltid ärpositivt, ett snabbesök på ICA kan bli 1 timme längre än förväntat.De anser även att det åtminstone skulle behövas större bemanning på helgerna, Annarsriskerar det att ” bli rena rama vilda western” som en av poliserna uttryckte sig. Det lillamantalet har fått ungdomar att tappa en del av respekten för polisen, vilket har lett till en delobekväma situationer i Strömsund.

The purpose with this essay is to study police students perception of men’s and women’s role taking and behavior in a group. The question that is presented is if a group’s efficiency can depend on which gender the members of the group have. There are many theories about the concept male and female and the meaning of these words. The gender roles that exists in the society sometimes reflects a point of view that observes men and women more conservative, were the woman is weak, gives birth to children and takes care of the family and the man provides for it and sees to that the members of the family have roof over their heads. The question is if it is that simple for humans to be shaped into gender either biologically or by society and does not possess individual qualities. The police students perception of men’s and women’s role taking and behavior in a group is connected to one gender role- theory that emphasize four point of views considering male and female behaviour and role taking. The result shows different ways of looking at the concept of gender and gender roles. There are many different theories about how gender is created by society or a quality that exist in men and women when they are born.

Skiftarbete är något som berör många i dagens samhälle. Att känna sig trött och sliten efter en period med många olika skift är ett vanligt inslag, inte minst i polisens vardag. Vi vill med detta arbete veta hur mycket planerig som egentligen kommer att behövas för att få ihop vardagen. Kost och sömn är de viktigaste inslagen i den vardagen och det är dessa faktorer arbetet inriktar sig på. Hur ska vi äta och sova för att klara av skifttjänstgöringen på bästa sätt? För att vi som skriver och ni som läsare ska få ut så mycket som möjligt av de resultat vi kommit fram till så kommer arbetet att avgränsas till de nyss nämnda faktorerna. Den största delen av arbetet består av litteratur och för att få en större bredd kommer ni även att få ta del av en intervju vi gjort med en dietist. De viktigaste resultaten som uppdagats för oss är att vi faktiskt med ganska små medel i form av planering och kunskaper kan skapa oss en hälsosam livsföring trots de hinder som skiftarbete kan innebära.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen. Att dra klara slutsatser utifrån den litteratur vi tagit del av är inte lätt. Experters råd om hur den som arbetar skift bör äta motsäger de tips som finns att läsa angående kost i samband med träning. Fysisk aktivitet kräver återhämtning dels genom ett energiintag från mat men också genom sömn. Under sömnen återhämtar sig kroppen och för en polis som är fysiskt aktiv kan detta bli ett problem då skiftarbete ofta kan innebära en störd sömn. Det är det viktigt att vi prioriterar återhämtning för att klara av arbetet och vardagen. En annan viktigt del är kosthållning. Experter inom området menar att den som arbetar skift enbart bör dricka, alternativt äta små och energisnåla portioner under sitt nattpass. Den som regelbundet tränar har ett stort energibehov, jämfört med en person som inte tränar, och behöver därmed tänka lite extra på kosten och näringsämnena.

Den nya polisomorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som är grundaren av den nya omorganisationen menar på att polisen i Norrbotten påvisar för dåliga resultat och har därför initierat denna omorganisation. Syftet med denna rapport är att ta reda på vad den nya omorganisationen egentligen innebär för de mindre kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlägga vad kommunalråden i dessa kommuner har för åsikter om den nya organisationen.Vi har även jämfört den nya polisorganisationen med närpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan känna en viss oro när man hör vad kommunalråden i de olika kommunerna säger angående det minskade förtroende för polisen som allmänheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten går ut på att centralisera resurserna till kuststäderna, och om det blir nödvändigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden. Många chefstjänster flyttas, och med detta ökar risken för att lokala poliser tappar kontakten med sina närmaste chefer. Det största problemet ses ligga i att medborgarna tappar tilltro och förtroende för polisen som inte kan genomföra ett fullgott arbete då resurserna inte räcker till.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur den fysiska träningen inom ramen för friskvårdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har några fysiska krav för poliser. Bakgrunden till ämnesvalet ligger i vår uppfattning att det är konstigt att det ställs fysiska krav på polisstudenter och polisaspiranter men inte på färdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom ämnet friskvård, främst fysisk träning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser på detta samt visa på faktorer som har betydelse för att en friskvårdssatsning skall bli framgångsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frågor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi främst använt oss av sakkunniga personer inom de båda organisationerna som har intervjuats. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter mellan de båda organisationernas sätt att bedriva friskvård och fysisk träning. När det gäller polisen så har varje enskild polismyndighet själv ett stort ansvar för utformningen av hälsoarbetet vilket innebär att det ser olika ut över landet. I det avslutande kapitlet diskuteras vilka fördelar det finns med att satsa på friskvård samt vad införandet av krav skulle kunna innebära. Förslag om hur polisen skulle kunna jobba med frågan redovisas.

I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som är dömda för grova våldsbrott är psykopater. Detta påvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de här personerna. På grund av händelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka på vilket sätt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har även försökt att ta reda på hur polisen kan skydda sig från eventuella våldshandlingar. För att söka svar på våra frågor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom området. Intervjuerna visar på hur komplext och problematiskt det är att möta psykopater och psykotiska personer. Ingen situation är den andra lik och individer är unika. Därför är det förstås svårt att ge några specifika råd till poliser för att underlätta deras möte med de här personerna. Något vi kunnat konstatera är dock att det finns ett antal saker som poliser kan ha i åtanke vid ingripanden. Denna kunskap behövs för att polisen ska ha större möjlighet att bemöta dessa personer på rätt sätt. Kunskap kommer av erfarenhet och utbildning. Idag ges utbildning om psykiska störningar enbart kortfattat på polisernas grundutbildning, denna skulle behöva kompletteras med vidareutbildning på polismyndigheterna. Utbildning tror vi leder till att onödiga konflikter mellan polisen och personer med psykiska störningar kan undvikas.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete. Lönen är en avgörande faktor för att ett arbete ska vara attraktivt.De kvaliteter som står i fetstil är de anställda nöjd med i sin nuvarande arbetssituation bland de kvaliteter som nämns som de allra viktigaste. Det som kan förbättras är först och främst lönen, man bör även utveckla relationen mellan de anställda och den närmaste chefen, man bör förbättra kommunikationen på arbetsplatsen och informera de anställda om vad som händer i verksamheten, få de anställda att känna sig delaktiga. Man bör även se över lokaler, inredning och utrustning.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mångfaldsplan. Därför har vi studerat två myndigheters mångfaldsplaner och ställt frågor utifrån dessa till de ansvarig inom varje myndighet. Kåren är idag väldigt homogen med tanke på kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag är kvinnor och någon statistik på hur många invandrare som finns ute på myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat från bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer från en av landets polismyndigheter. Vi valde ut en mångfaldsplan som vi valde att granska närmare. Efter att ha granskat policydokumentet tog vi kontakt med en av de personer som varit med och utformat dokumentet och ställde frågor kring dokumentet för ytterligare information. Därefter intervjuades två polisaspiranter som fick berätta om hur de upplevde att myndigheten jobbade med frågan. För att säkerställa att målen uppnås anser vi att det klart och tydligt framgå vem som är ansvarig för åtgärden, exakt vad denna person skall göra och när det skall vara genomfört. Vi har genom detta arbete gett en bild av vad mångfald är för något samt vad det betyder för vårat samhälle. För att en förändring skall kunna bli möjlig anser vi att rekryteringen till polisskolorna bör ses över, detta för att fler personer med annan kulturell bakgrund än Svensk skall kunna berika organisationen med deras erfarenheter och kunnande.

Syftet med detta arbete är att ge en ökad förståelse för problematiken kring skiftarbete, och då främst vad gäller sömn på oregelbundna tider och hur stress påverkar kroppen. Förståelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att själva förebygga ohälsa. Faktorer som skiftarbete påverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försämras vår reaktionsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem. Den försämringen motsvarar den man får av måttlig alkoholkonsumtion. Skiftarbetare löper dubbelt så hög risk att råka ut för hjärt - och kärlsjukdomar. Efter 20 års skiftarbete kan risken vara 3 gånger så hög. Första dygnet utan sömn ger halverad prestationsförmåga. Efter andra dygnet utan sömn är prestationsförmågan i botten. Trötthetsnivån den första vaknatten vid 05-tiden på morgonen är betydligt svårare än den man får av en normaldos med sömnmedel. Den svenska befolkningen sover mellan 7-9 timmar / dygn. Ett par procent av befolkningen är naturliga långsovare som behöver 10-11 timmars sömn för att bli utvilade. Kvällsmänniskor är mer “flexibla” i sina sovvanor och klarar av nattarbete bättre än morgonmänniskor. Idag är 7 procent av Sveriges befolkning sjukskrivna pga. stress och andra psykiska påfrestningar. Hur vi upplever en situation, hur stressade vi blir, beror på hur hjärnan tolkar situationen. Den i sin tur påverkas av tidigare erfarenheter, utbildning, personlighetsdrag och stöd i omgivningen.

Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförändringar bland poliser som är i farozonen för välfärdssjukdomar. Målet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförändringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Information har hämtats från litteratur och Internet och sedan har olika modeller jämförts mot varandra. Uppsalamodellen har jämförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförändringar är svåra att genomgå på egen hand, men med rätt handledning och med små steg i taget är det ingen omöjlighet att lyckas. Dock kräver förändringar tid och ingen människa kan förvänta sig några mirakelkurer som snabbt leder till ökad hälsa.

Syftet med denna rapport är att belysa problemen med att jobba skift, främst nattpassen. Utryckningsavdelningen kräver bemanning dygnet runt och ständig beredskap för att rycka ut när något brott begås eller när polisens hjälp behövs. Det är främst skiftarbete, som innefattar nattjänstgöring, som inkräktar på fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00. Eftersom polisen ska stå till allmänhetens förfogande dygnet runt har avvikelser skett genom kollektivavtal. Genom litteraturgranskning och intervjuer vill jag undersöka om forskning runt ämnet överensstämmer med vad tre poliser på ordningsavdelningen i Umeå tycker angående att jobba natt enligt blocklista. Mår de bättre av att jobba i block och hur påverkar det deras fritid? HASP- projektet och intervjuerna pekar på att det är problematiskt att jobba natt. Det är svårt att sätta ihop ett schema som passar alla och som samtidigt uppfyller verksamhetens krav. Blocklistan skapar mer tid till återhämtning och följer Arbetstidslagens direktiv mer än vad komprimerad turlista gör. Att tvinga någon på ett teoretiskt ”bra” schema leder bara till stress, låg arbetsmotivation och missnöje med arbetssituationen. Om inte skiftarbetarna har möjlighet att påverka och förändra schemat kan det ge stort missnöje och dålig stämning på arbetsplatsen. På sikt kan det öka risken för ohälsa och arbetsskador.

Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill få större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. Från arbetsgivarsidan vill man få en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir längre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det är ganska lätt att byta arbetspass i händelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig. Flera av dessa nackdelar kan man med framsynthet och kreativitet minska redan när man sitter i en förhandlingsfas om arbetstidsmodellen. Det som avhandlas i denna rapport är bland annat de faktorer som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön och hur omgrupperingar av personal påverkar gruppens prestationsförmåga samt ledarskapet. Vad som händer med sjukproblematiken är mycket svårdefinierad, vissa rapporter visar på att korttidsfrånvaron har sjunkit på flera håll. Vad det gäller långtidsfrånvaron är det fortfarande osäkert och mer forskning behövs. Vi anser att nackdelarna med periodplanering överväger fördelarna för poliser i yttre tjänst eller utryckningsverksamhet. Anledningen till detta är främst att den psykiska påfrestningen för individen ökar och på sikt medför risk för ohälsa.

Denna rapport undersöker vad som händer när en polis har tvingats använda sitt tjänstevapen i nödvärn, nöd eller med laga befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad poliser i Sverige skjuter och när enligt lagstiftningen en polis har rätt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts på poliser som skjutit i tjänsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa händelser samt hur de ska hjälpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhändertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med poliser som skjutit i tjänsten. Intervjuerna beskriver hur polismännen har upplevt händelserna, hur de upplevt utredningarna, vilka reaktioner som följt av händelserna samt vilket stöd och omhändertagande de fått från Polismyndigheterna. Poliserna i intervjuerna beskriver att de upplevt olika psykiska reaktioner efter händelserna t.ex. irritation, och sömnsvårigheter. Resultatet visar att det är stor skillnad för omhändertagandet mellan olika Polismyndigheter och att samtliga intervjuade känt att de behövt hjälp och stöd av något slag.

Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott. Vi har kommit fram till att både Örebro och Halmstad jobbar efter samma målsättning, att utveckla arbetet med arbetsmiljön samt de rutiner som ska tillämpas vid våld och hot mot anställda. När det gäller kunskapen bland de anställda så finns en hel del brister. Det tyder på att informationen från polismyndigheten är bristfällig, men även att det brister i inhämtningen av information från de anställdas sida trots att majoriteten svarat att de någon gång utsatts för brott i tjänsten.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen. Syftet med rekommendationerna angående konditionstest för anställda inom polisen är inte att slå fast generella krav utan att stimulera den enskilde individen till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur ger en bättre fysisk förmåga för att klara arbetets krav. Ytterligare en effekt är att en typ av test och uppföljning av den fysiska statusen för de anställda kan leda till bättre hälsa och sänkt sjukfrånvaro. Syftet med denna rapport är att undersöka/ta reda på vad det är som ligger bakom detta förslag om att införa fysisk aktivitet och testmöjligheter inom polisen och vad polismyndigheterna tror sig kunna uppnå med hjälp av detta avtal.

Vi har valt att skriva om skiftarbete och främst hur man ska förebygga ohälsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke där skift – och nattarbete är ofrånkomligt, känns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. Människan är och har alltid varit gjord för att arbeta på dagen och sova på natten. Detta innebär uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och då vill vi genom detta arbete få fram kunskap för att minimera slitaget som uppstår på kroppen. Vi har huvudsakligen ägnat oss åt källstudier genom att samla in fakta från svensk sömnforskning. För att beslysa den enskilde polismannens roll har vi valt att göra två intervjuer med poliser i skifttjänstgöring. Anledningen med att vi valde just två polismän är att se om deras uppfattningar stämmer överens med det vi har fått fram genom litteraturstudier. Frågorna vi ville ha svar på under intervjuerna var följande: • Tycker du att din hälsa har påverkats negativ / positivt när du jobbar oregelbundna tider? • Påverkas du som person under nattarbete (är du lika effektiv under nattpasset som dagpasset?). • Hur brukar du förbereda dig inför ett nattpass? • Har du svårt att somna efter ett nattpass och känner du dig utvilad när du vaknar? • Vad och hur brukar du äta under nattpasset? • Kommer du att orka arbeta i skift ända till pensionen? • påverkas din sociala samvaro med familj / vänner av skifttjänstgöring? Resultatet av intervjuerna visade sig stämma väl överens med litteraturen vi hittat om skifttjänstgöring och sömn samt kopplingen där emellan.

Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta på en ordningsavdelning och där börja med skifttjänst. Majoriteten av nyblivna poliser saknar erfarenhet av skifttjänst och den problematik som kan uppstå. Ett liv med skifttjänst ställer mycket större krav på individen vad gäller kost, sömn och kännedom om sig själv. Det som ofta på problematiskt är de oregelbundna tiderna och att få tillräckligt med sömn. Många negligerar sitt behov av sömn och arbetar så att säga på ”förbrukad tid”. Denna rapport är en kort analys av människans sömnbehov och hur det påverkas av skiftarbete. Vi redovisar även några enkla metoder för att förbättra sömnen vid skiftarbete. Slutligen redovisas effekter av s.k. periodplanerad arbetstid som blivit allt vanligare i samhället.

Att poliser blir utsatta för hot i tjänsten är inte ovanligt. Undersökningar visar att vi som nyutexaminerade unga poliser löper större risk för att bli utsatta för hot (SCB, 2003). Därför ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur bland annat polismyndigheten i Västra Götaland hanterar dessa hot. Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsgivaren hjälper poliser som blivit utsatta för hot i tjänsten och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Vi vill även ge en lättillgänglig och överskådligt bild över vad som händer när en polis blir hotad i tjänsten i Västra Götaland respektive Västerbotten. I vårt fördjupningsarbete försöker vi besvara följande frågeställningar. Har Rikspolisstyrelsen (RPS) utfärdat styrdokument för polismyndigheterna avseende poliser som blivit utsatta för hot i tjänsten och hur är dessa utformade Har det utifrån RPS utformats handlingsplaner? Finns det vid polismyndigheterna i Västerbotten respektive Västra Götaland några rutiner vid den här typen av särskild händelse? Vi har även undersökt vilka åtgärder som vidtas vid respektive myndighet när anställd polis blir utsatt för hot? Att arbeta med denna typ av ärenden har under de tio senaste åren varit en växande verksamhet. RPS har inte gett några direkta direktiv till polismyndigheterna i landet, utan de har själva utvecklat verksamheten utifrån personalresurser och ekonomi. På detta sätt har alltså insatserna blivit olika för en polis beroende på i vilken myndighet denne tjänstgör. Med anledning av stegringen av våldet och hoten mot poliser har man bestämt sig för att utveckla en nationell handlingsplan för att kunna ge varje polis samma skyddsåtgärder oavsett vilken polismyndighet man arbetar vid i Sverige

I den norrländska glesbygden blir de tjänstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten är att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis på en liten ort samt att belysa problem som uppstår i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden måste vara mera specifikt inriktade mot vad som krävs av de poliser som ska tjänstgöra på mindre orter. Polismyndigheterna måste kunna erbjuda mer än en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojämn åldersstruktur, bristande resurser, dålig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer. De poliser jag intervjuat har också redogjort för dessa problem. Av dessa polisers beskrivningar av fördelarna respektive nackdelarna med att arbeta som polis på en liten ort har jag kunnat skapa mig en uppfattning om deras arbetsförhållanden. De beskriver alla ett omväxlande arbete där de har stora möjligheter att påverka den polisiära verksamheten och att de har en mycket personlig arbetsplats med bra kontakter. Om du vill göra karriär bör du tänka på att den lilla stationen genom tradition fortfarande är låst vid förlegade åldersprinciper och att din lön utvecklas sämre. För att få en så representativ bild som möjligt har jag valt att intervjua poliser ur olika åldersgenerationer. Resultatet av intervjuerna visar en samstämmig uppfattning att på en mindre ort är du alltid polis och att allmänheten är dina bästa informatörer.

Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kåranda. Fokus lades på vad som kan hända när den starka kåranda övergår till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrån lednings- och individperspektiv. Studien hade även till syfte att skapa en förståelse för kårandans betydelse och hur den påverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur användes som utgångspunkt för att underlätta förståelsen för kårandans påverkan på organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gällande svårigheten för ledningen att påverka organisationskulturen och därmed även kårandan. Data insamlades genom litteraturstudier samt genom granskning av undersökningen utförd år 2005 av Polisförbundet gällande etik bland deras medlemmar. Resultatet av studien visade att inom poliskåren är organisationskulturen väldigt stark och tydlig och uttrycks bland annat genom den så kallade kårandan. Anledningen till att kårandan är så pass viktig och stark kan främst ha att göra med de risker yrkesutövningen medför. Studien visade även på att de mer etablerade kollegorna på arbetsplatsen har en viktig roll i formandet av den nya aspiranten. Studien visar tydligt att ledningen har en viktig roll i utvecklingen av en kåranda med positiva effekter detta genom att utse lämpliga handledare som är goda föredömen och inte tolererar felsteg. Ledningen bör även föra en ständig diskussion om det etiska förhållningssättet

Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras. Som analysfaktorer har vi använt de psykiska och psykiska effekterna som kan följa av ett hot, samt den arbetsrättsliga lagstiftningen. Information till rapporten har inhämtats genom litteraturstudier, enkäter och intervjuer. Resultatet visar att det är främst frågor kring utbetalning av skadestånd samt bättre möjlighet till att vara anonym som behöver granskas. Med stöd av resultatet samt de analysfaktorer som vi använt oss drar vi slutsatserna att vissa förändringar kan vara aktuella att genomföra, framförallt bör informationen kring hur man får ett tilldömt skadestånd utbetalat förbättras samt att de datoriserade system som polisen använder vid anmälningsupptagning och brottsutredning om möjligt bör förändras för att öka möjligheten till anonymitet.

Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, är något som alla på polisutbildningen kommer att utsättas för under sin första tid som polisaspirant. Tyvärr kommer flertalet att få problem med dessa arbetstider. Det är därför viktigt att lära känna sin kropps begränsningar och vad den behöver för att fungera på ett så bra sätt som möjligt. Det är dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt också träning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att känna sammanhang både i det sociala livet och i yrkeslivet är viktigt, skulle det fallera på ena fronten så blir ofta även det andra lidande. Men för att bägge dessa delar ska fungera så måste även kroppens fysiska funktioner vara på topp. Denna rapport syftar till är att förklara sambandet mellan kost, sömn, det sociala livet och yrkeslivet. Den är ett försök i att förklara hur viktigt det är att känna ett sammanhang i sin tillvaro och hela tiden sporra sig till att tycka att saker och ting är intressanta och ge sig själv en utmaning för att klara av det som kanske kan komma att bli en trist vardag. Arbetet grundar sig på Antonovskys teori som säger att vi hela tiden utsätts för stress, kaos och olika påfrestningar men att människan hela tiden hittar nya vägar för att trots dessa klara av att ha en god hälsa. Författarna har genomfört en mindre empirisk undersökning för att visa på hur olika lösningar det finns för att uppnå detta välbefinnande som människan hela tiden undermedvetet strävar efter.

Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet. Det har visat sig i våra intervjuer att poliserna ofta är missnöjda med informationen som läkarna lämnar ut i samband med handräckningsärenden medan läkaren säger att informationsut-lämningen styrs direkt av sekretesslagen och läkarna är tvungna att följa denna strikta lagstiftning. Poliserna som intervjuades säger sig själv ha bristande kunskap om både lagstiftningen och bemötandet i sig. Det kan göras mycket som skulle underlätta mötet med dessa personer och i denna studie ger två poliser sina förslag.

Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket. 1958 startade en försöksverksamhet som innebar att kvinnliga poliser fick arbeta som ordningspoliser. Samtidigt som kvinnorna satte på sig polisuniformen bröts den manliga normen och normen om vad som passade sig för kvinnor. Trots detta var det de kvinnliga poliserna som fick hantera ärenden rörande kvinnor och barn. Enligt både litteratur samt intervjuer har de äldre polismännen samt de äldre civila medborgarna en gammaldags syn på kvinnor i polisyrket. De yngre manliga poliserna gör ingen skillnad på det kön deras kollegor har. De flesta poliser anser att det visst finns kvinnliga poliser som hävdar sig, men att detta problem generellt inte beror på könet, utan på den individuella personligheten De anser att det även finns manliga poliser som hävdar sig. Det är viktigt att kvinnor får vara kvinnor och män får vara män. Vi ÄR olika och ska försöka utnyttja detta på bästa sätt. Istället för att känna oss hotade av varandra och känna att vi måste bevisa saker och ting för varandra och för samhället ska vi utnyttja faktum att vi kan komplettera varandra.

Utlandstjänstgöring kan för många vara en spännande del i yrkeskarriären. En mission i utlandet innebär möten med andra kulturer, främmande språk, insikt i främmande länders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. Tjänstgöringen utomlands ger ofta mersmak, väljer man att åka iväg en första gång så följer gärna fler missioner. Polismannen samlar på sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjänstgöring ger. Med hjälp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst från myndighetens sida samt visa på hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet. För att få fram resultatet har vi valt att genomföra ett antal intervjuer med representant från polismyndigheten samt poliser som har erfarenhet av utlandstjänstgöring. Efter hemkomst finns en större motivation till arbetet och personen vill i många fall se en möjlighet till karriärutveckling. För att karriärutveckling ska ske måste denne och myndigheten kunna mötas för en dialog där de tillsammans kan diskutera kring vilken kompetens som förvärvats och hur denna kan nyttjas av myndigheten på bästa sätt. Som en lösning på problemet vill vi att myndigheten ska se deras medarbetare som varit på utlandstjänstgöring som den resurs de faktiskt är.

Syftet med vår rapport är att ge en inblick hur piketen fungerar, framförallt hur urvalsprocess går till och hur man jobbar för att få in kvinnor i enheten. Vi blev intresserade av hur piketen fungerade och hur man jobbar med att rekrytera kvinnor, när vi hörde att Stockholms piketen haft ett projekt under hösten 2007. Projektet riktade sig till kvinnor för att få fler av dem att söka sig till piketen. Vi tycker att detta ligger i tiden eftersom det diskuteras på många håll att man strävar åt ett mer jämlikt samhälle. Vi har fått stor hjälp med att få fram information om projektet och enheten av piketen i Stockholm där vi gjort ett studiebesök. Rapportens resultat visar att det är svårt att rekrytera personer över lag till piketen, inte bara kvinnor. Kraven att komma in är hårda men inte omöjliga.

I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon. Enligt Arbetsmiljölagen ska brister på en arbetsplats åtgärdas och då måste fördelarna med en fast monterad vägg vägas mot nackdelarna. Detta har påtalats från landets huvudskyddsombud till Rikspolisstyrelsen utan att någon praktisk lösning kunnats ta fram. Resultatet visade att det finns fordonstillverkare som är villiga att pröva detta koncept samt förslag på fordon som skulle vara aktuella trots de hinder, främst i form att försämrat krockskydd, som framkommit. Slutsatsen visade därför att det är möjligt att införa en fast monterad vägg i svenska polisfordon. En slutsats blev även att polisens utbildningsmaterial rörande transporter av frihetsberövade är bristfällig och därför borde förändras.

Arbetet som polis innebär i många fall att man måste arbeta under natten. Det är då lätt att dygnsrytmen blir rubbad. Syftet med denna rapport är att ge de personer som arbetar eller kommer att arbeta under natten information som kan vara till hjälp för att få kroppen att fungera på ett bra sätt under lång tid. Viktig information som hur man lättare kan somna och sova, vad som händer under sömnen och tips på hur det är bästa att fördela passen vid nattarbete tas upp i rapporten. Informationen är hämtad från litteratur samt intervjuer med poliser. De viktigaste slutsatserna som framkommit under arbetets gång är betydelsen av att ha kunskap inom ämnet sömn. Detta för att på bästa sätt kunna planera arbetet och det sociala livet utan att sömnen blir lidande. Förutom kunskap om sömn är det viktigt att lära känna sig själv och lyssna på sin kropp.

Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög. Där framgår även att många poliser är oroliga för att bli utbrända. I intervjudelen redovisas svaren på intervjufrågorna från ett antal poliser. Majoriteten av de tillfrågade anser att trafiksituationer och våld och hot är de största faror som poliser utsätts för. De säger att de kan känna rädsla i arbetet och när rädslan behöver hanteras görs det oftast kollegor emellan. Rädsla är en naturlig mänsklig reaktion som poliser inte kan undvika. Poliser kan inte heller undvika att utsättas för olika faror. Det är däremot viktigt att hela tiden försöka göra arbetet så säkert som möjligt och att utbilda poliser om hur de ska hantera rädsla.

Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera. Man kan på kort sikt klara ett sömnbortfall på 1-2 timmar per dygn. Sömnbrist påverkar bl.a. koncentrations- och prestationsförmågan. Som skiftarbetande polis kan det ibland vara mycket svårt att tillgodose dessa sömnbehov. Sjukdomar som är vanliga vid skiftarbete är t.ex. mag- tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Det tillhör inte ovanligheten att poliser drabbas av dessa sjukdomar bl.a. på grund av att de arbetar mycket skift. Skiftarbete medför att det är svårt att sköta sin kosthållning på ett optimalt sätt. Det finns olika teorier om hur man ska äta på natten. För att göra ett bra jobb som skiftarbetande polis ska man planera sin sömn, motionera regelbundet, sluta röka, undvika övervikt och sköta sin kosthållning.

Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn – och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner. Om man har möjlighet skall man alltså försöka undvika att arbeta flera nätter i rad samt äta tung fet mat under nattskiftet…

Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten. Dessa finns i våra livsmedel och är alla livsviktiga för att vi ska bibehålla en god hälsa. Vidare beskriver vi problemet med att bryta ett invant mönster vilket krävs för att ändra sin kosthållning Det handlar bland annat om vikten av att inse att måltiden under arbetstiden måste planeras. Detta behöver inte innebära färdiga matlådor varje dag utan det handlar mer om ett tankesätt. Att ha någon form av struktur på sina matvanor. Arbetet behandlar även vad en skiftarbetande polis bör tänka på med allt som det innebär. Avslutningsvis kommer vi att presentera tre förslag på måltider som har ett bra näringsvärde, inte kostar för mycket, lätt att ta med sig i matlåda samt ej kräver för mycket av kocken.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor. Då man utsatts för kriser, trauman och jobbiga händelser kan det både vara omstörtande och psykiskt påfrestande. Varje individ påverkas olika av situationer man har utsatts för. Det viktigaste av allt är att det finns professionell hjälp att få på myndigheten för att kunna hantera efterföljande beteende på bästa sätt samt minska risken för psykiska problem. Det finns ett stort behov hos de anställda poliserna till utökad debriefing, men att det finns för lite resurser och motivation till att utveckla det. Vi poliser kommer i allt råare situationer då samhället går mot en mycket hård utveckling. Vi är trots allt vanliga människor som inte tål vad eller hur mycket som helst, det vi möter idag är en tuff verklighet som jag tror kommer att bli allt svårare att hantera och till vår hjälp behövs debriefing.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet. Utöver dessa handlingsplaner har vi genom litteraturstudier inhämtat kunskap som är relevant för ämnet, vi har även samtalat med debriefinghandledare för att få en syn på hur debriefing går till. Resultatet av arbetet är att båda myndigheterna har dokumenterade handlingsplaner för debriefing, där det beskrivs när det är befogat och på vilket sätt som debriefingen skall genomföras. Ingen av myndigheterna har däremot någon förutbestämd plan för hur den enskilde polisen skall beredas någon ytterligare hjälp. Vad som framkommit i arbetet är att individuell debriefing vid skrivandet av detta arbete inte är högt prioriterat på myndigheterna. Det kan kanske förklaras genom att debriefing i grupp har den effekt som önskas, eller så kan det vara så att det inte är ekonomiskt försvarbart.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att en polisman skall ha möjlighet att erhålla brottsskadeersättning för kränkning från Brottsoffermyndigheten då han eller hon utsatts för våld och eller hot i tjänsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns några brister i gällande lagstiftning och praxis när det gäller brottsskadeersättning. Vidare är ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försäkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestånd som de försäkringarna täcker. Poliser har ett bra försäkringsskydd då det handlar om ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltäckande försäkring för polismän, som är helt skild från skadeståndsrättslig praxis. För att en polis skall ha rätt till brottsskadeersättning för kränkning, skall han eller hon utsättas för en större grad av våld, för att kunna anses ha blivit allvarligt kränkt. Detta synsätt får dock, enligt lagstiftaren, inte dras så långt att den personliga kränkningen blir mindre viktig. Om en polis i tjänsten utsätts för en brottslig kränkning som direkt angriper den privata sfären, bör han eller hon ofta få ersättning för detta, trots att det ingår i arbetsuppgifterna att ingripa mot våldsamma och stökiga personer. Högsta domstolen har nu kommit med en ny dom som förmodligen kommer att bli vägledande när det gäller polisers möjlighet att få ut brottsskadeersättning när de blivit spottade på. Vi hoppas att detta innebär en ändring i praxis och att man från Brottsoffermyndighetens håll väljer att ta ledning utifrån den nya domen.

Syftet med vår rapport har varit att undersöka om poliser känner att de kan anmäla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gäller för polis när det gäller undantagsbestämmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjänstegraderna polisen har att rätta sig efter då de kör bil. I vårt teorikapitel berättar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att få in empiriskt material har vi använt oss av att skicka ut enkäter. Dessa enkäter har skickats till olika polismyndigheter i olika delar av Sverige. I svaren vi fått in kan man se att nästan hälften av poliserna är beredda att bötfälla en kollega som är i tjänst då denna begår en trafikförseelse. Med andra ord så är det inte främmande för de poliser vi fått svar från att anmäla sin kollega. När kollegan inte är i tjänst är det nästan ingen som inte skulle kunna ge sin kollega en ordningsbot.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen måste kunna känna sig trygga gällande detta. De måste veta att de får ett gott psykosocialt omhändertagande om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser för att må bra och för att kunna trivas med yrket. För att det ska fungera så måste alla chefer inom polisen ha kunskap och beredskap att vidta rätt åtgärder i rätt tid om medarbetare drabbas av psykiskt påfrestande situationer. Vi inriktade oss på att undersöka vilken hjälp som ska finnas för poliser att få efter svårarbetade händelser i tjänsten enligt Rikspolisstyrelsen, vidare vad polismyndigheterna erbjuder för krisstöd till poliser i yttre tjänst. Vi ville också ta reda på huruvida de enskilda poliserna utnyttjar den hjälp som polismyndigheterna erbjuder om det skulle bli aktuellt. Information inom detta område hittade vi genom litteratursökningar och på Internet, samt genom att intervjua personer som på olika sätt är insatt i krisstödsverksamheten. Det vi kom fram till var att det faktiskt numera finns någorlunda klara direktiv angående krisstöd från Rikspolisstyrelsen för polismyndigheterna i landet. Vad man har för sorts krisstöd på de olika polismyndigheterna ser lite olika ut, men det verkar som att polismyndigheterna var för sig har en utarbetad plan för krisstöd och olika särskilda rutiner för detta.