Bibliographies thématiques / Selektivní mutismus

Sommaire

  1. Articles de revues
  2. Thèses
  3. Livres
  4. Chapitres de livres

Littérature scientifique sur le sujet « Selektivní mutismus »

Auteur : Grafiati
Publié le 4 juin 2021
Mis à jour le 9 février 2022

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres

Choisissez une source :

Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Selektivní mutismus ».

À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.

Articles de revues sur le sujet "Selektivní mutismus"

1

Melfsen, Siebke, et Andreas Warnke. « Überblick zur Behandlung des Selektiven Mutismus ». Zeitschrift für Kinder- und Jugendpsychiatrie und Psychotherapie 35, no 6 (novembre 2007) : 399–409. http://dx.doi.org/10.1024/1422-4917.35.6.399.

Texte intégral
Résumé :
Zusammenfassung: Der selektive Mutismus ist eine Kommunikationsstörung in der Kindheit, bei der das Kind trotz seiner Fähigkeit zu sprechen in spezifischen sozialen Situationen nicht spricht. Praktische Richtlinien für die Diagnostik und Therapie von Kindern mit selektivem Mutismus wurden auf der Basis einer Literaturübersicht erstellt. Es gibt eine Vielzahl behavioraler Therapiemethoden zur Behandlung des selektiven Mutismus wie z.B. das Kontingenzmanagement, shaping, stimulus-fading, escape-avoidance, self-modeling oder lerntheoretische Ansätze. Eine klare diagnostische Einordnung des Störungsbildes als Angststörung oder oppositionelle Verhaltensstörung ist jedoch ein wesentlicher erster Schritt, um eine effektive Behandlung zu entwickeln.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Rogoll, J., M. Petzold et A. Ströhle. « Selektiver Mutismus ». Der Nervenarzt 89, no 5 (29 mars 2018) : 591–602. http://dx.doi.org/10.1007/s00115-018-0504-6.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Melfsen, Siebke, et Susanne Walitza. « Behandlungsmethoden des selektiven Mutismus ». Sprache · Stimme · Gehör 41, no 02 (juin 2017) : 91–97. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-103489.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Starke, Anja. « Selektiver Mutismus bei mehrsprachigen Kindern ». Sprache · Stimme · Gehör 42, no 02 (juin 2018) : 73–77. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-123985.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Schwenck, Christina, et Angelika Gensthaler. « Die Psychopathologie des Selektiven Mutismus ». Sprache · Stimme · Gehör 41, no 02 (juin 2017) : 72–77. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-102517.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Köfeler, Christina, et Hannes Krall. « Soziale Interaktion von Kindern mit Selektivem Mutismus ». Zeitschrift für Psychodrama und Soziometrie 15, S1 (8 décembre 2015) : 165–77. http://dx.doi.org/10.1007/s11620-015-0303-z.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Langdon, Henriette W., et Maxine B. L. Starr. « COLLABORATION BETWEEN A SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGIST (SLP) AND A MARRIAGE AND FAMILY THERAPIST (MFT) IN TREATING SELECTIVE MUTISM : A CASE STUDY REPORT ». Listy klinické logopedie 3, no 1 (30 mars 2019) : 78–82. http://dx.doi.org/10.36833/lkl.2019.021.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Kristensen, Hanne. « Hvordan hjelpe barn med selektiv mutisme ». Tidsskrift for Den norske legeforening 131, no 12 (2011) : 1216. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.0386.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Steinhausen, Hans-Christoph. « Was wird aus Kindern und Jugendlichen mit psychischen Störungen ? » Zeitschrift für Kinder- und Jugendpsychiatrie und Psychotherapie 41, no 6 (novembre 2013) : 419–31. http://dx.doi.org/10.1024/1422-4917/a000258.

Texte intégral
Résumé :
Die Erforschung der Langzeiteffekte von psychischen Störungen im Kindes- und Jugendalter ist ein wichtiger Bestandteil der Entwicklungspsychopathologie. Nach einer kurzen Skizze der relevanten Begriffe, die in der Verlaufsforschung bedeutsam sind, werden in einem ersten Teil Ergebnisse zum Verlauf heterotyper (diagnostisch heterogener) klinischer Kohortenstudien dargestellt. Im umfangreicheren zweiten Teil werden die Befunde aus Langzeituntersuchungen an homotypen (homogenen) Diagnosegruppen zusammengefasst. Im Einzelnen werden Langzeitbefunde zum Verlauf und zur Prognose von ADHS, Angststörungen, Depression, Störungen des Sozialverhaltens, Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, Autismus-Spektrum-Störungen, Schizophrenie und selektivem Mutismus referiert. Die Befunde stellen in erster Linie eine Bestätigung der Vulnerabilitätshypothese dar, welche in früh manifesten Störungen des Kindes- und Jugendalters häufig die Vorläufer von psychischen Störungen im Erwachsenenalter sieht. Die Diskussion fokussiert auf den Stellenwert früh beginnender Störungen im Rahmen der allgemeinen psychischen Morbidität sowie den noch nicht befriedigend erkennbaren Stellenwert von Interventionen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Zimmermann, Karel. « Der kleine Patient – Stumm vor Angst – Selektiver Mutismus bei einem 5-jährigen Mädchen ». Deutsche Heilpraktiker-Zeitschrift 5, no 05 (octobre 2010) : 40–42. http://dx.doi.org/10.1055/s-0030-1268051.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Thèses sur le sujet "Selektivní mutismus"

1

Kremer, Sandra. « "HAN SKADAS INTE AV DEN HAN ÄR" - En intervjustudie med föräldrar och nära anhöriga till barn med Selektiv Mutism om gynnande och missgynnande faktorer i förskolan ». Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24813.

Texte intégral
Résumé :
”HAN SKADAS INTE AV DEN HAN ÄR”- EN INTERVJUSTUDIE MED FÖRÄLDRAR OCH NÄRA ANHÖRIGA TILL BARN MED SELEKTIV MUTISM OM GYNNANDE OCH MISSGYNNANDE FAKTORER I FÖRSKOLANSANDRA KREMERKremer, S. ”Han skadas inte av den han är” – En intervjustudie med föräldrar och nära anhöriga till barn med Selektiv Mutism om gynnande och missgynnande faktorer i förskolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2016.ABSTRAKTSyftet med denna studie är att se närmare på föräldrar och nära anhörigas upplevelser av vilka faktorer på förskolan som är gynnande och missgynnande för deras barn med Selektiv Mutism. Detta då det är ett mindre utforskat område och framförallt finns det lite användbart material gällande Selektiv Mutism. I denna studie har jag intervjuat föräldrar och anhöriga till barn med Selektiv Mutism som har bra insyn i barnets förskola. Under intervjuerna berättar föräldrarna och de anhöriga om de upplevelser de har om sitt barn gällande exempelvis bemötande, miljö och samverkan i förskolans kontext. För att analysera denna empiri har teoribildning om sociala representationer och KASAM tillämpats. Resultatet visar att intervjupersonerna var positivt inställda till anpassning av såväl miljö som bemötande i förskolan och att de var positiva till en samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna på förskolan. Det nämndes också flera faktorer de upplevt vara gynnande eller missgynnande för deras barn i förskolan. Några faktorer nämns även i tidigare forskning, exempelvis vikten av barngruppens uppbyggnad och pedagogens uppmuntrande roll. Det framkom också att flertalet intervjupersoner var negativa till samverkan med professionella stödinsatser då dessa intervjupersoner misstrodde deras kunskaper. Nyckelord: Förskola, förälder, KASAM, selektiv mutism, sociala representationer och pedagog.
”HE WILL NOT BE DAMAGED BY WHAT HE IS”- A STUDY WITH PARANTS AND CLOSE RELATIVES TO CHILDREN WITH SELECTIVE MUTISM ABOUT ADVANTAGE AND DISADVANTAGE FACTORS IN PRESCHOOLSANDRA KREMERKremer, S. ”He will not med damaged by what he is” - A study with the parents and close relatives of children with selective mutism of advantage and disadvantage factors in preschool. Degree projekt in Disability and Rehabilitation Science 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2016.ABSTRACTThe purpose of this study is to look into the parents and close relatives' experiences of the factors at the preschool that is favorable and unfavorable for their children with selective mutism. This because it is a less explored area, and above all, there are some useful material concerning Selektiv Mutism. In this study, I interviewed parents and families of children with selective mutism that has good transparency of the child's preschool. During the interviews, the parents and the relatives described their experiences they have of their child regarding treatment, the environment and cooperation in the preschool context. To analyze the empirical data theories of social representations and SOC were applied. The results show that respondents were in favor of the adjustment of both the environment and treatment in kindergarten and that they were in favor of a collaboration between parents and teachers at the preschool. Several factors they experienced to be favorable or unfavorable for their children in preschool were also mentioned. These factors are mentioned in previous research, such as the importance of children´s group structure and educator encouraging role. It also emerged that the majority of respondents were negative about cooperation with professional support measures as the respondents distrusted their knowledge.Keywords: Preschool, parent, SOC, selective mutism, social representations and educator.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Bergström, Marita. « En tyst utmaning - några pedagogers erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism ». Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3038.

Texte intégral
Résumé :

Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet. Tre kvinnliga och en manlig pedagog har intervjuats och deras erfarenhetsområde utgörs av sex-årsverksamhet, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. En pedagog har erhållit begränsad handledning i ett tidigt skede, en annan har fått och får kontinuerlig handledning medan de övriga två inte har fått någon handledning alls. Resultatet påvisade ett stort behov av handledning samtidigt som ytterst få i Sverige har den speciella kompetens, som krävs för att kunna bistå med det.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Lindberg, Anna, et Erika Säfverblad. « Det gåtfulla tillståndet – Samarbete och arbetssätt kring barn med selektiv mutism ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10899.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Evervall, Katarina. « Finna nyckeln när orden går i baklås : Att möta och vägleda barn med selektiv mutism ». Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5982.

Texte intégral
Résumé :
Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  år  kan  detta  orsaka  lidande  och  påverka  barnets utveckling.  Hälso-  och  sjukvården  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   fastställd   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ”Att skapa en allians ”och  ”Att  arbeta  målinriktat”.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  kräver, känslighet  och  ”timing”  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  där  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rädsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  används  även  inom  psykiatrisk omvårdnad  vid  andra  ångestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  är  användbar  i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism.
Poster på detta arbete presenteras på Europeiska psykiatrisjuksköterskekonferensen Horatio i Stockholm 20-23 Sep 2012.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Mårtensson, Ann. « Låt tystnaden tala : Hur kan FMT-metoden stödja barn som har Selektiv mutism ». Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7848.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Sandström, Kristina. « Tystnaden om det tysta : Specialpedagogers erfarenheter av samverkan kring barn som inte talar eller har Selektiv Mutism ». Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167454.

Texte intégral
Résumé :
Selektiv Mutism är en ångestproblematik som innebär att barnet talar obehindrat hemma men är helt tyst i andra sammanhang och situationer, vanligtvis i skolan och denna problematik drabbar ungefär en procent av alla barn i Sverige. Tillståndet försämrar prestationsförmågan i skolan och i sociala sammanhang, vilket kan få förödande konsekvenser om barnet inte ges det stöd som krävs att komma ur det. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka upplevelser specialpedagoger har av att arbeta med barn med som inte talar eller har Selektiv Mutism samt bidra med kunskap och möjligheter vad gäller samverkan med andra aktörer kring dessa barn. För att besvara syftet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i en kommun i Sverige. Tidigare forskning visar att forskarna är eniga om att tidiga insatser är viktiga, att det finns behandling att få samt att det är av stor vikt att olika aktörer samverkar för att nå ett lyckosamt resultat. Studiens resultat visade att specialpedagogernas erfarenheter varierar beroende på hur många barn de mött samt hur arbetet organiserats på arbetsplatserna. Samtliga var eniga om att bemötande och förhållningssätt är betydelsefullt och att samverkan med vårdnadshavare är viktigt för att stödja barnets väg till att tala i alla miljöer. Resultatet påvisade att den så viktiga samverkan mellan olika instanser är näst intill obefintlig och att pedagoger behöver mer kunskap om tillståndet.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Starke, Anja Verfasser], Katja [Akademischer Betreuer] Subellok et Christoph [Akademischer Betreuer] [Käppler. « Selektiver Mutismus bei mehrsprachigen Kindern : Eine Längsschnittstudie zum Einfluss kindlicher Ängste, Sprachkompetenzen und elterlicher Akkulturation auf die Entwicklung des Schweigens / Anja Starke. Betreuer : Katja Subellok. Gutachter : Christoph Käppler ». Dortmund : Universitätsbibliothek Dortmund, 2014. http://d-nb.info/1096225301/34.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Starke, Anja [Verfasser], Katja Akademischer Betreuer] Subellok et Christoph [Akademischer Betreuer] [Käppler. « Selektiver Mutismus bei mehrsprachigen Kindern : Eine Längsschnittstudie zum Einfluss kindlicher Ängste, Sprachkompetenzen und elterlicher Akkulturation auf die Entwicklung des Schweigens / Anja Starke. Betreuer : Katja Subellok. Gutachter : Christoph Käppler ». Dortmund : Universitätsbibliothek Dortmund, 2014. http://d-nb.info/1096225301/34.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Backström, Caroline. « Att tala i svenskämnet i årskurserna F–3 : Intervjustudie med lärare i ämnet svenska om arbete med att utveckla talförmågan hos elever med talängslan och selektiv mutism ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31624.

Texte intégral
Résumé :
Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar några utvalda lärare i ämnet svenska erbjuder elever i f-3 med talängslan eller selektiv mutism, i syfte att utveckla deras talförmåga. Att tala är centralt i svenskämnet och studien fokuserar på de förutsättningar de utvalda svensklärarna ger elever som på något sätt har svårt med talet. Intresset var att synliggöra talängslan och selektiv mutism i ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnets muntliga del: att tala och samtala. Särskilt riktas blicken mot digitala, sociala och rumsliga faktorer i samband med undervisningen i svenska. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma lågstadielärare från samma skola. Analysen gjordes med hjälp av den dialogiska teorin som utgår från att mänsklig kommunikation sker genom interaktion med andra människor och denna interaktion kan ske genom det verbala talet, men också icke-verbalt, genom exempelvis vårt kroppsspråk. Resultatet av studien visar att lärarna erbjuder elever med talängslan eller selektiv mutism en rad förutsättningar för att utveckla sin talförmåga. Förutsättningar som eleverna erbjuds är bland annat att de kan använda sig av ljud, gester och kroppsspråk för att kunna kommunicera i ett samtal. Bilder och lekar är andra stöttande faktorer som erbjuds. Resultatet visar också att det är viktigt att lärarna skapar trygghet i svenskundervisningen, för att elever med talängslan eller selektiv mutism ska våga delta i ett samtal i klassrummet.

Svenska

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Backström, Caroline. « Att tala i svenskämnet i årskurserna 1–3 : Intervjustudie om hur svensklärare arbetar med talutveckling för att utveckla talförmågan hos elever med talängslan och selektiv mutism ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30534.

Texte intégral
Résumé :
Syftet med denna studie är att undersöka hur några utvalda svensklärare i årskurserna 1–3 uppger att de arbetar med elever som har svårigheter att uttrycka sig i talet på grund av talängslan eller selektiv mutism. Att tala är centralt i svenskämnet och studien kommer att se till vilka förutsättningar de utvalda svensklärarna ger till elever som har svårigheter med detta. Arbetet kommer att präglas av den dialogiska teorin, som utgår från att kommunikation sker genom interaktion i samtalet med andra människor. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer.

Svenska

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Livres sur le sujet "Selektivní mutismus"

1

Selektiver Mutismus Bei Kindern Ursachen Und Therapiemglichkeiten. Grin Verlag, 2012.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Bahr, Reiner. Schweigende Kinder verstehen. Kommunikation und Bewältigung beim selektiven Mutismus. Universitätsverlag Winter, 2002.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Chapitres de livres sur le sujet "Selektivní mutismus"

1

Plener, Paul L., et Nina Spröber-Kolb. « Selektiver Mutismus ». Dans Klinikmanual Kinder- und Jugendpsychiatrie und -psychotherapie, 109–20. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-58418-7_8.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Melfsen, Siebke, et Andreas Warnke. « Selektiver Mutismus ». Dans Lehrbuch der Verhaltenstherapie, 555–72. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-79545-2_32.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Melfsen, S., A. Warnke et S. Walitza. « Selektiver Mutismus ». Dans Lehrbuch der Verhaltenstherapie, Band 3, 607–22. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-57369-3_34.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Goodman, Robert, Stephen Scott et Aribert Rothenberger. « Selektiver Mutismus ». Dans Kinderpsychiatrie kompakt, 156–60. Heidelberg : Steinkopff, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-12144-3_16.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Rank, Simon M. « Selektiver Mutismus ». Dans Psychische Auffälligkeiten im Säuglings- und Kleinkindalter, 171–79. Wiesbaden : Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-27810-6_18.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Sendera, Alice, et Martina Sendera. « Selektiver Mutismus ». Dans Kinder und Jugendliche im Gefühlschaos, 140. Vienna : Springer Vienna, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-1611-1_9.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Melfsen, Siebke, et Susanne Walitza. « Selektiver Mutismus ». Dans Handbuch Klinische Psychologie, 1–23. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-45995-9_2-1.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Egberts, Karin, et Angelika Gensthaler. « Elektiver (selektiver) Mutismus ». Dans Neuro-/Psychopharmaka im Kindes- und Jugendalter, 467–72. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48624-5_15.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Klampfl, K., et J. Seifert. « Elektiver (selektiver) Mutismus (F94.0) ». Dans Neuro-Psychopharmaka im Kindes- und Jugendalter, 461–64. Vienna : Springer Vienna, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-79275-9_24.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

In-Albon, Tina. « Selektiver Mutismus im Kindesund Jugendalter ». Dans Lehrbuch der Verhaltenstherapie, 663–69. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-01713-1_70.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Nous offrons des réductions sur tous les plans premium pour les auteurs dont les œuvres sont incluses dans des sélections littéraires thématiques. Contactez-nous pour obtenir un code promo unique!

Vers la bibliographie