Thèses sur le sujet « Svenska väljare »

Background

Politics in some ways has always been about communication and marketing. In Sweden some people believe that communication and meaningful relations with the voters are of no value, instead it is the political content that is of importance. Media evolution has changed the conditions of political marketing; this has meant that the choices of the right communication channels in political marketing have become more important today than ever. Political competition in Sweden has become more even in recent years, this has called for political communication and marketing to be more planed and well thought out. Political parties have therefore begun to spend millions on marketing themselves. A part of their reasons in doing so is to get a public opinion feedback then after adopt their message accordingly. Despite the parties efforts a report from the Youth committee indicates that first time voters are more likely to be influenced by their parents' political understanding. The same report shows that voting among youth has steadily continued to decline during the past two parliamentary elections. In order for democracy to function the youth need to feel like they are a part of society regardless if they want to get involved in politics or not.

Problem

What factors are important in order for political parties to reach out to the age group of 18 to 23 year olds?

Purpose

The purpose of this research study is to analyse and evaluate the factors that are important when youth by the age of 18 to 23 years are going to vote for a political party. This study is also going to evaluate and analyse the marketing strategy of three political parties, The Social Democrats, The Moderats and The Centre Party.

Methodological framework

We used two qualitative methods in this study, interviews and a poll survey. The first method we interviewed the three political parties and in the second method we conducted a poll survey among the youth age group that we presented above in the purpose chapter. We then compared both methods to come to our conclusion.

Theory

The theory reference ram serves as a foundation in order to analyse and evaluate the factors that are important when this age group is going to vote for a political party. It also enables us to evaluate and analyse political parties marketing strategies. In this chapter we present the different variables that were used to measure and compare the age groups' view on politics and also measure party marketing strategy.

Results

Marketing strategy that is been use by the three parties towards the target group is not the right one. The target group wants to see a change in politic.

Conclusion

Right communication channels during marketing a product are to be recommended. The three parties have chosen the right channel, which is the Internet. Parties should introduce new thinking in their party programmes, also the message that is being brought forward should be closely reflected before aimed at an age group. Parties should also be clearer in their views.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.

Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?

Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.

Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.

Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding

Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.

Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området.

Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen.

I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.

Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.

Aim

The purpose with this study is to evaluate the selectationprocess and what happened with Swedish basketball players born 1986-89, that were selected to participate in Miki Herkel Cup (MHC), which is a camp for the 60 most talented players in Sweden.

Metod  

Together with the Swedish basketball federation, we decided to survey those who attended MHC as well as the players playing in the senior national team 2009.  The data collection has been made through a survey, with multiple choice questions in order to get as good as possible view of what factors that had influenced their development as basketball players. The survey was sent out to all players born 1986-89 that attended MHC and the senior national team of 2009. We used an electronic survey tool called questback which is an internetsurvey and sent out the survey to 320 players. To collect information we´ve searched within literature and databases.

Result  

18 % of the players answered the survey, which decreases the research validity. There have been big changes in the selection process. At the beginning it was unstructured and the coaches could only make subjective judgment which increased the risk of missing talented players. 2009 there was a manual created with guidelines and structure that made the tryouts executed the same way all over the country72 % are still playing basketball. 61 % has played a championship for the national team. 10 % play international basket in Europe but four of these played in college in USA. 54 % play or have played in the national league.

38 % of the players are from Stockholm, the capital of Sweden. Stockholm has its own regional tryouts meanwhile the rest of Sweden is divided in to three large regions, North, South and Central.

Conclusions

After the changes 2009 there is more structure and the tryouts are performed the same way all over the country. The results show that coaches responsible for the tryouts have been selecting the right players so far as 72 % became players at senior level and 50 % of them play in the national league.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att utvärdera urvalsprocessen samt vad som händer med spelare som varit uttagna till Miki Herkel Cup (MHC) från årskullarna födda 86-89 och aktuella seniorspelare.

Metod

För att få fram rätt deltagare till enkäterna så har listor erhållits från förbundet men det var flera deltagarlistor och kontaktinformation som förbundet saknades så kontakt togs med ansvariga regiontränare, klubbar samt sökning efter varje spelare i en databas och internetsökning. En telefonintervju genomfördes med tävlingsansvarig på Svensk basket rörande bakgrunden till MHC.

För att kunna få svar på frågeställningarna utarbetades en enkät och med hjälp av förbundet gjordes enkäten till en questback som är ett internetbaserat frågeformulär/enkät. Enkäten mailades ut till 320 spelare.

Resultat

Endast 18 % besvarade enkäten vilket visar på en väldigt låg validitet i svaren.

Det har skett stora förändringar i urvalsprocessen genom åren. Till en början var det väldigt ostrukturerat och det var ren subjektiv bedömning där man riskerade att missa flera talanger, men 2009 skapades en regionmanual för att skapa riktlinjer och struktur runt om i hela landet.

72 % spelar fortfarande basket.  61 % av dessa har spelat ett mästerskap som visar på ett bra urval av spelare. 10 % har eller spelar internationellt men för fyra av dessa gällde det college i USA. 54 % av spelarna har eller spelar i dagsläget i högsta ligan i Sverige.

38 % av spelarna kommer från Stockholm som har sin egen regions uttagning medans resten av Sverige delas upp i tre stora regioner, Nord, Syd och Mellan.

Slutsats

Efter ändringarna inför uttagningen år 2009 ser det ut vara mer strukturerat och det bör utveckla starkare landslag om urvalet är det rätta. Om man tyder resultaten så visar de att urvalet varit ganska goda då 72 % fortfarande spelar och 50 % är ligaspelare.

Sedan 1980-talet har villkoren för företag att överleva på marknaden förändrats. Vad som förutspås är att inte ens de största företagen med de största hemmamarknaderna kommer att överleva på enbart försäljning i hemlandet. Många företag lockas av tanken på att expandera internationellt då de ser det som ett sätt att tjäna mer pengar, bland annat genom att de då når nya kunder på nya marknader. Det kan vara svårare för små företag att internationalisera sig med anledning av att en internationalisering kan vara kostsam och att mindre företag ofta har begränsade resurser. Detta leder helt enkelt till att det blir svårare för dem att agera på andra marknader än hemmamarknaden. Många små företag ser möjligheter att tjäna pengar på de utländska marknaderna men på grund av sina begränsningar har de inte möjlighet att göra en internationell satsning. För små företag är det oftast så att de inte i förväg planerar att bli internationella utan detta sker ofta av en ren slump. De kan till exempel genom någon kontakt i utlandet få möjlighet att inleda någon form av internationalisering och genom detta tar de tillfället i akt.

Vårt syfte med arbetet är att få ökad förståelse för små företags internationaliseringsprocess.

Slutsatserna för vårt arbete blev att i vissa fall är det möjligt att dra generella slutsatser om hur små företag i allmänhet agerar och bör agera vid internationalisering, men vi har också kommit fram till att det i andra fall inte går att dra generella slutsatser om hur ett litet företag bör agera då deras behov och struktur ser olika ut. Detta kan vara av olika anledningar så som produkt, resurser, kunskap eller erfarenhet med mera.

Vi ville i den här kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrån sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredställelser? För att få svar på våra funderingar så har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att få perspektiv på om och konsumtionen skiljer sig åt och hur. Vi har även visat på olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhålla oss till under studiens gång. Dessa teman går som en röd tråd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status. Resultatet av studien visar på hur komplext begreppet konsumtion är och hur yrkesrollen påverkar människor på olika sätt. Vi påverkas både omedvetet och medvetet av vår konsumtion, och det är det vi fått ta del av i denna studie.

Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre.

Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden. Därför valde vi att undersöka hur ett mindre svenskt företag med fokus på kvalitet kan bli lönsamt på den baltiska marknaden. Vi har formulerat ett syfte med uppsatsen som lyder: Syftet med denna uppsats är att beskriva problematiken som uppstår när ett mindre företag utvidgar sin verksamhet till en tillväxtmarknad och därmed måste anpassa sina strategier. Genom att studera företag som redan etablerat sig på en tillväxtmarknad ämnar vi kunna identifiera framgångsfaktorer för lönsamhet på den aktuella marknaden. Utifrån detta kommer vi rekommendera ett lämpligt tillvägagångssätt för företag med planer på att expandera till en tillväxtmarknad.

Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Vidare har vi valt att genomföra en multipel fallstudie på dels ett företag vars expansion till Baltikum just nu är i planeringsstadiet och även tre företag som redan har genomfört sin internationalisering till den baltiska marknaden.

De slutsatser vi har dragit efter genomförandet av denna uppsats är att det är väldigt viktigt för företag att först och främst utgå från sina egna resurser när de fastställer sin strategi. Vidare krävs en god kunskap om den aktuella marknaden och de externa faktorer som kan påverka etableringen. Dessutom krävs det att företaget är villigt att anpassa sin strategi utifrån hur deras interna resurser kan kombineras med de externa faktorer som påverkar.

Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.

Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.

Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen. Vi har tagit fram information från 45 företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholms Large cap. Vi har tittat i företagens årsredovisningar för att se på vilket sätt företagen följt eller valt att avvika från koden. Vi har även jämfört dessa avvikelser med den reviderade koden som började gälla 1 juli, 2008 för att se hur koderna skiljer sig från varandra. Vi såg att de punkter som flest företag avvek ifrån gällde valberedningen, revisions- och ersättningsutskott och även att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget. Vi kunde se att det inte är någon större skillnad mellan den gamla och den reviderade koden då det i stort sett är lika många företag som kommer att avvika. I vissa av de punkter som vi analyserat anser vi att finns det anledning att fundera lite extra kring förtroendet samtidigt som vi tror att andra punkter inte kommer att påverka förtroendet. Sammanfattningsvis upplever vi att det är bra att koden finns, men att aktieägare och marknad bör lägga större vikt vid att kontrollera bolagsstyrningsrapporterna och fundera kring förtroendet i dessa bolag.