Pour voir les autres types de publications sur ce sujet consultez le lien suivant : Välfärdsstat.
Thèses sur le sujet « Välfärdsstat »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Välfärdsstat ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
1
Eskilsson, Joel. "Ålder, Lycka och Välfärdsstat : En kvantitativ studie av sambandet mellan ålder, lycka och välfärdsstat." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107067.
Texte intégralRésumé :
Happiness and the effects of happiness on individual level is an well established resarch topic. It is scientifically proven that happy individuals receives benefits regarding health and social life that unhappy individuals does not. This in combination with the average length of an individuals life has increased by 10 years since 1970 makes the relationship between happiness and age an interesting resarch topic. The main purpose of this study is to investigate the existance of a relationship between age and happiness in Sweden and in a selection of other european countries. The data is collected from the european social survey and analysed with multiple regression analysis in SPSS Statistics. The result is discussed in relation to Brüldes (2007) theory of hybrid happiness, Anderssons (2013) theory regarding the life course and Esping-Andersens (1990) theory about different welfare states. The main findings of this study is that there is no relationship between age and happiness in Sweden. There is however a relationship between age and happiness in a couple of european countries included in this study. The countries where the relationship is found belongs to the conservative welfare category. One explanation to why these countries reports a relationship is that conservative welfare gives the citizens individual conditions to care for their family and old ones.
2
Canas, Gabriella. "En välfärdsstat i förändring. Friskolans intåg." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226138.
Texte intégral
3
Evertsson, Lars. "Välfärdspolitik och kvinnoyrken : organisation, välfärdsstat och professionaliseringens villkor." Doctoral thesis, Umeå University, Sociology, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-28.
Texte intégralRésumé :
<p>The relationship between the Swedish state’s welfare political commitments and the emergence and development of three female-dominated welfare state occupational groups - nurses, home relief helpers and occupational therapists - is at the heart of this thesis. The primary aim is to study the professional possibilities and limitations created by the state’s welfare political commitments in health care, family policy and rehabilitation.</p><p>The thesis emphasises the importance of regarding the state as a historically conditioned actor and as an organisation of organisations. The state is not a unified and static actor and this makes it difficult to speak of the state’s relationship to different welfare occupations in general terms. Nurses, home relief helpers and occupational therapists have encountered the state in different historical contexts and established ties to different parts of the state. Abbott’s (1988) term jurisdiction is used to characterise the area within welfare politics that nurses, home relief helpers and occupational therapists have made claims on or been allotted. The struggle for jurisdiction takes place on three, analytically separate but in reality interconnected arenas. These arenas are the workplace, the media arena and the legal arena. The thesis limits itself to the legal arena, that is, the state’s administrative, planning and legislative structures. At the centre of the analysis of the legal arena are the Swedish Government Commission and the welfare political reform work that to a large degree has been formed by these institutions’ function and work.</p><p>An important conclusion from these three case studies is that the state’s welfare political commitments have been central for the emergence of nurses, home relief helpers and occupational therapists and their development into welfare state occupational groups. The state’s welfare political ambitions have contributed considerably to the transformation of nurse, home relief helpers and occupational therapists into modern occupational groups. Dependency on the state has not always been easy to handle however. The state’s welfare political interests have often contradicted the wishes of the professions regarding the content, length and organisation of training programmes, as well as regarding continuing education and licensing. The state has been unwilling to provide more training than deemed necessary from a welfare political perspective. An important conclusion from this study is that it is difficult for welfare state occupational groups to steer their professional project in a direction that falls outside of the state’s welfare political commitments.</p>
4
Bergman, Helena. "Att fostra till föräldraskap : barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-1950." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Historiska institutionen, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-80876.
Texte intégralRésumé :
The dissertation explores the Swedish child welfare officer system (barnavårdsmannainstitutionen) using gender as an analytical tool. The child welfare officer system was a public program designed to support single mothers and monitor the welfare of children born out of wedlock. The study concentrates on the first half of the 20th century, and particularly covers the introduction of this system in 1917/18 and the changes it underwent in 1938, after an income maintenance law (bidragsförskott) for children of unwed mothers was introduced. In 1917, Sweden was one of the first countries in Europe to introduce legislation that formalized men’s obligations towards children born out of wedlock. Consequently, state officials, called child welfare officers, were required to perform mandatory investigations of paternity. Their task was also to make sure that fathers provided economic support and mothers carried out sufficient care. The 1938 income maintenance law was one of the social policy initiatives of the 1930s. Single mothers were assured payment from the state for child support and the child welfare officers then sought to reclaim the money from the absent father. The history of the child welfare officer system is used as a case to investigate the power dynamics of gender and class, and the relationship between the state, the social work professionals and the individual citizen, concurrent with the birth of the Swedish welfare state. The political debates, the institutional arrangements and the practices connected to this policy area have been analyzed. Thus, politicians, social workers and unwed mothers and fathers are all brought into focus. An analytical point of departure is that the welfare state ”does gender”, i.e. that the welfare state regulates and directs the relation between men and women. However, the state is also treated as a complex and changeable entity, where state and welfare policy also functions as a means to change gender relations. Thus, the study argues that the introduction of the child welfare officer system opened up a new public arena for women – as politicians, social workers and as mothers – in which they were able to renegotiate the meaning of gender and their relation to the state. Prevalent ideas of gender were questioned and challenged in the public sphere of politics and labor as well as in the private sphere of the family. The study consists of a number of empirical chapters in which this social bureaucracy is scrutinized from various perspectives. The child welfare officer system is analyzed both on a national and local level. The latter is done through a case study of the local work in Stockholm. Gender was a vital component to all these levels.
5
Littmarck, Sofia. "Barn, föräldrar, välfärdsstat : Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd 1964-2009." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-140911.
Texte intégralRésumé :
The political debate concerning parent education and parenting support between 1964 and 2009 has been scrutinized in this study in the light of the development of and changes in the welfare state. The investigation is based upon the analysis of official government inquiries and parliamentary papers dealing with parent education and parenting support. This study analyzes the different choices in the organization of welfare relevant to children and the family for which political actors have argued, and it examines the views on the relations between children, parents, family and the welfare state that were expressed in the argumentation. Parent education and parenting support aim at changing the living conditions of children by means of the parents. The study shows that the interest in this type of investment has been shared by both the political left and center-right, but from different arguments and political visions on how welfare for children and families with children should be organized, as well as from different views of the role of parent education and parenting support in the welfare.<br>I den här avhandlingen granskas den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd mellan 1964 och 2009 i ljuset av välfärdssamhällets utveckling och förändring. Studien bygger på en analys av betänkanden från statliga utredningar och riksdagstryck i frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd. I studien granskas vilka vägval i organiseringen av välfärden kring barn och familj som politiska aktörer har argumenterat för och vilken syn på relationerna mellan barn, föräldrar, familj och välfärdsstat som kommit till uttryck i argumentationen. Föräldrautbildning och föräldrastöd syftar till att förändra barns villkor genom att påverka föräldrarna. Analysen visar att intresset för denna typ av åtgärd har delats av såväl vänster som borgerliga, men utifrån skilda argument och politiska visioner för hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras, såväl som utifrån olika sätt att se på föräldrautbildningens och föräldrastödets roll i välfärden.
6
Olofsson, Susanne. "Diakonens roll i välfärdssamhället : En liten intervjustudie med församlingsdiakoner i en storstad." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1282.
Texte intégralRésumé :
Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser. Diakonerna i studien uppfattar att förändringar i samhället i form av nedskärningar i den offentliga sektorn och förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat det diakonala arbetet. Samt att även förändringar när det gäller Svenska kyrkans status i samhället har påverkat deras arbete. Det har dock varit svårt att med denna studies undersökningsmetod visa på i vilken omfattning dessa förändringar har påverkat det diakonala arbetet. Resultatet har analyserats utifrån teorier om empowerment, Blennbergers (2008) modell som avser ideella organisationers roller och Esping Andersens (1990,1994) välfärdsteori.
7
Turesson, Linnéa. "Att nå egenförsörjning : En studie om kommunala arbetsmarknadsåtgärder." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-642.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund. Den svenska arbetsmarknaden har historiskt sett präglats av låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad, men i samband med ekonomiska nedgångar har traditionen av låg arbetslöshet förändrats. Till följd av ökad arbetslöshet ökade kommuners kostnader för bland annat socialbidrag, vilket lett till ökat krav på såväl statliga som kommunala aktiveringsåtgärder av arbetslösa. Genom att erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill den undersökta kommunen skapa möjligheter för arbetslösa individer att nå genförsörjning. Syfte. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagares och ansvarigas upplevelser av de arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds inom ramen av kommunal verksamhet. Vidare ämnar uppsatsen att försöka förstå arbetsmarknadsåtgärder utifrån faktisk anställningsbarhet, anställningsbarhet som diskurs samt utvecklingen av välfärdsstaten. Metod. En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer har använts för att framställa empiriskt material. Urvalet representeras av sju respondenter, varav fyra är ansvariga för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och tre är eller har varit deltagare i någon av kommunens åtgärder. Resultat. Resultatet visar att både deltagare och ansvariga har en samstämmig bild av insatsernas utformning och deltagarnas upplevelser av åtgärderna är generellt sett positiva. De ansvariga belyser vid flertalet tillfällen vikten av individens egen vilja och ansvar i att delta i åtgärden. Vidare ses också motivation som en viktig del i genomförandet av åtgärden. Att målet med åtgärden är att uppnå anställningsbarhet är inte direkt uttalat men kännetecken finns för att påstå att detta är en viktig del i arbetet arbetsmarknadsenheten genomför. Gällande välfärdsstaten och nya liberala inslag, kan vi se att det råder ett ökat ansvarstagande angående individens eget ansvar i att skaffa ett arbete.<br>Background. The Swedish labour market has historically been characterized by low unemployment and high employment rates but during economic downturns, the tradition of low unemployment has changed. As a result of increased unemployment public costs enhanced including social assistance, which put increased demands on the government as well as public activation programs of the unemployed. By offering labour market programs the investigated municipality in this study wants to create opportunities for unemployed individuals to achieve self-sufficiency. Purpose. The purpose of this paper is to examine participants' and supervisors' perceptions of the labour market measures offered in the studied municipality. Furthermore, the paper intends to try to understand the labour market based on employability and welfare states. Method. A qualitative approach in the form of semi-structured interviews was used to produce empirical material in this study. Seven respondents, four of which are responsible for the public labour market processes, and three are or have been participants in one of the municipality's actions. Results. The results show that both participants and managers have a consistent picture of the interventions design and participants' perceptions of the measures are generally positive. Those responsible highlights on several occasion the importance of the individual's own will and responsibility to participate in the action. Further, also seen motivation as an important part of the implementation of the action. The objective of the measure is to achieve employability is not directly stated, but the characteristics are claiming that this is an important part of the social unit performs. Regarding the welfare state and the new liberal elements, we can see that there is a greater responsibility regarding individual responsibility in providing employment.
8
Hallberg, Mathilda. "Barn till beskådan : Familj, välfärdsstat och nation i fototävlingar och fotoböcker 1930-1944." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136461.
Texte intégralRésumé :
I fokus för den här avhandlingen står åskådningskulturen under 1930- och 40-talen, närmare bestämt fototävlingar och fotoböcker med bilder på barn som bärande element. Den här studien granskar hur fototävlingar och fotoböcker var en del i förhandlingen om välfärdens organisering rörande barn och familj. I studien undersöks hur familj, välfärdsstat och nation konstruerades genom representationer av barn, vilka budskap som därigenom etablerades och vilka politiska visioner som kommunicerades. Analyser av bilder och texter visar att fototävlingar och fotoböcker presenterade ett enhetligt budskap om att det behövdes fler och bättre barn, men också hur fototävlingar och fotoböcker förmedlade skilda visioner om hur detta skulle uppnås. Studien bidrar till att synliggöra hur användbara representationer av barn var i bygget av välfärden. De hade potential att förmedla både skilda och gemensamma visioner om välfärdssamhället.<br>This dissertation focusses on the culture of visual display during the 1930s and 1940s, more specifically photo contests and photo books based on photographs of children. The overall purpose of this investigation has been to study how photo contests and photo books have been a part of the negotiation of the organization of welfare for children and the family. It examines how the family, the welfare state and the nation were constructed by means of representations of children, the messages that were thus established, and the political visions that were communicated. Analyses of images and texts show that photo contests and photo books presented a unified message which said that more and better children were needed, but also how photo contests and photo books communicated disparate visions of how this goal should be reached. The study highlights how useful representations of children were in the construction of welfare. They had the potential to communicate both different visions and a shared vision of the welfare society.
9
Schröter, Dagmar, and Karin Kers. "”Nog är det så att bratsen i Danderyd har det lättare…” : En komparativ intervjustudie om uppfattningar om utbildning och välfärdspolitik i Sverige, Tyskland och USA." Thesis, Högskolan Dalarna, Samhällskunskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6390.
Texte intégralRésumé :
Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ”sjukvård”; ”inkomsttrygghet – arbetslöshets- och sjukförsäkring”; ”utbildning” samt ”ålderdom – pensionsförsäkring och vård” undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara. Sex individer ifrån Sverige, Tyskland och USA; två från respektive land, intervjuades. Resultaten visade att den ena svenska respondenten är nöjd med det svenska välfärdssystemet då det inte finns klasskillnader, enligt honom. Den andra respondenten från Sverige är mer kritisk. Även den ena intervjupartnern från Tyskland var kritisk mot det tyska välfärdssystemet, men samtidigt tyckte den att mycket, inom till exempel sjukvården och med bidrag, fungerar bra. Den andra tyska respondenten ställde sig mycket positiv till det tyska välfärdssystemets och ansåg att alla medborgare har samma möjligheter. Respondenterna från USA är dock negativa till ländernas välfärdssystem och kritiserar sjukvården, utbildningen och bidragssystemets bristande förmåga att erbjuda likvärdig tillgänglighet och kvalitet. Den statliga välfärdstjänst som respondenterna var mest positiva till var utbildning. Alla respondenter var för att staten skulle erbjuda likvärdiga utbildningsmöjligheter till alla. Mest misstänksamma var man mot bidrag och arbetslöshetsersättning som de flesta misstänkte att det förekom fusk med. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning av mer kvantitativ karaktär och erbjuder en djupare insyn i individens resonemang i de olika frågorna.
10
Alexandersson, Daniel. "SOCIONOMSTUDENTERS ATTITYDER TILL DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATEN : En kvantitativ studie av Socionomstuderandes attityder till den svenska välfärdsstaten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49228.
Texte intégralRésumé :
Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om attityden hos socionomstudenterna gentemot välfärdsstaten skiljer sig beroende på uppväxtförhållande. Vidare ämnar jag undersöka socionomstudenters kunskaper och inställning till politik och arbetsgivare. Examensarbetet har genomförts med en kvantitativ metod där socionomstudenterna fick svara på en webbenkät. Totalt besvarade 131 personer enkäten. Det insamlade datamaterialet har i IBS SPSS Statistics, version 24 främst behandlats deskriptivt för att beskriva socionomstudenternas uppväxtförhållanden, attityder, kunskap, politiska engagemang och partisympatier. Resultaten visade att de svarande socionomstudenterna på den undersökta högskolan är ganska nöjda med den välfärdsstat vi har idag, de vill ha ett högt åtagande av utförandet av välfärden genom stat och lokala myndigheter. En oroväckande hög siffra uppdagades i resultatet i frågan om studenten skulle kunna tänka sig att sjukriva sig för att få en ledig dag. Och förvånansvärt många skulle förbise chefen för att driva fram en förändring på arbetsplatsen.
11
Mehmeti, Blerta, and Fatmire Jashari. "Utförsäkrade : Och de nya reglerna." Thesis, Halmstad University, Halmstad University, Halmstad University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4967.
Texte intégralRésumé :
<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.<strong> </strong></p><p>Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam.</p><p>Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.</p><p> </p>
12
Mindelöf, Viveka, and Aislinn Luhr. "EGENFÖRETAGARE I VÄLFÄRDEN : En studie om transfereringsberoende bland företagare." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163118.
Texte intégralRésumé :
Self- employed have often been portrayed as the heroes of our generation and the hope for the future. Most of the job opportunities today exist within small and medium sized companies. However, self-employed face hardships accessing the welfare insurances according with their job situation and lifestyle. It is to some degree impossible for the self-employed to match the insurances with their level of lifestyle to the same extent as regular salary employed. Thus, how dependent of welfare transfers can self-employed be, and do they have to find other solutions for their security elsewhere rather from the welfare state? Against this background as well as leaning on previous research and theory of welfare capitalism, this study investigates the relationship between self-employment and transfer-dependency, while also controlling for some characteristics within the category self-employed. Our hypothesis is that self- employed is less transfer- dependent than regular salary employed, even after we have taken absence from work, age, gender, household- income into account. We use data from “Employment, material resources, and political preferences” (EMRAPP) with some variables from administrative registers to conduct this thesis. We find that self-employed indeed are less transfer- dependent than regular salary employed, at least if we only see to the selfemployed compared with employees. But after all the variables have been controlled for, the differences even out and we find that there are no longer any statistically significant differences between self- employed and regular salary employed.
13
Fridh, Mia. "Har papperslösa rätt till sjukvård? En studie om papperslösas rättigheter." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22716.
Texte intégralRésumé :
Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det. Slutsatser kring min uppsats är att en tydligare lagstiftning bör stiftas och att sjukvårdspersonal ska kunna utgå efter vårdbehov och inte efter legal status och betalningsförmåga. Vårdpersonal behöver få bättre utbildning vad gäller papperslösas rätt till sjukvård och om sekretesslagen. Regering och riksdag ska ta sitt ansvar för papperslösa och erbjuda dem sjukvård på lika villkor som övrig befolkning och en subventionerad vård. Alla människor har rätt att få sitt grundläggande vårdbehov tillgodosett.<br>The aim with my essay is to find out if illegal migrant`s have the right to medical care. My material consists of interviews together with literature, and internet sources. They are main sources. The result of my study is that illegal migrant´s doesn’t have the right to medical care in practice, but they have so legally. Conclusions in my essay are: that people who work with medical care, must be able to give their patient medical care according to medical rules. The rules are that those who are in need of medical care should be given medical care. The criteria should not depend on whether a patient can pay or if they stay in the country legally. The people, who work with medical care, must be educated in illegal migrant’s right to medical care, and about how to act according to different rules, when illegal migrant´s visit a hospital. The Swedish council and government are responsible for illegal migrant´s medical care. They must take their responsibility and give them the right to medical care on the same conditions as those who stay in Sweden legally, and even pay for their medical care. Every person has the right to basic medical care needs, and to have them fulfilled.
14
Tomasdotter, Waltersson Rebecca. "Kulturpolitik i den svenska välfärdsstaten : en idéanalys av två propositioner." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16653.
Texte intégralRésumé :
This essay is about Swedish government cultural policy.The premise is that cultural policy is a form of welfarepolicy. The welfare state has changed and this affects theconditions for the cultural policy. Welfare is funded andorganized in different parts of society, in three spheres thatcan be said to represent society as a whole. These spheresare the public sphere, the market and the civil society. Theaim is to analyze how the national cultural policy appearedin the 1970s, compared to how it appears today. Thetheoretical approach is that society is composed of threespheres, their development is described in the paper withKarl Polanyi's The great transformation. The welfare stateand the change of it is described by two of Jacobs Torfingswritings and by Bob Jessops two ideal types of welfarestates, The Keynesian Welfare National State and TheSchumpeterian Workfare Postnational Regime. The methodis to use the three spheres of society as an ideal type andmake an analysis of ideas in two cultural policy bills. Theresult of the analysis is that in the bill from 1974 the goalbecame a cultural policy that contributes to a more equalsociety and the market's influence on culture is consideredproblematic. In 2009 the market is considered rather assomething contributing to growth and development insociety. This development indicates a change of the welfarestate.<br>Program: Bibliotekarie
15
Rubensson, Örn, and Frida Liljedahl. "Frivillighetsorganisationer i arbetet med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada : Komparativ analys i relation till välfärdsstaten." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25267.
Texte intégralRésumé :
Syftet med studien är att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvägagångsätt och metoder i relation till olika välfärdskontexter. Studien insamling av primärdata är gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter från respektive land. Intervjufrågorna är framtagna utifrån det syfte och frågeställningar som genomsyrar studien och för att få fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och välfärdsstaten. Materialet analyserades därefter utifrån en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande välfärdsstaten. Slutsatsen i denna studie är att frivillighetsorganisationerna bör kräva mer utrymme i samhället, främst i Sverige och Polen. Utifrån välfärdsstatens tillbakadragande bör kommunikation och samarbete öka mellan frivillighetsorganisationer och den offentliga och privata sektorn inom arbetet med hemlöshet i respektive land.<br><p>2015-06-19</p>
16
Thunberg, Isabelle. "Socialdemokratin och välfärdspolitiken i Sverige : En argumentations- och ideologianalys om det Socialdemokratiska arbetarpartiets välfärdspolitiska förändringar från 1960-talet fram till idag." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-76933.
Texte intégralRésumé :
Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om “tredje vägen” samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie. Metoden bygger på en argumentationsanalys samt en idé- och ideologianalys. Materialet består bland annat av partiprogram och riksdagsmotioner. Resultatet visade att det till viss del har skett förändringar på de välfärdspolitiska områdena. Det gäller främst nyliberala värderingar samt en större marknadsvänlighet på den välfärdspolitiska arenan. Även argumenten inom välfärdspolitiken har fått en mer nyliberal prägel på senare tid, detta kan härledas till teorin om “tredje vägen”. I samtliga dokument framkom dock en övervägande del socialistiska idéer vilket innebär att välfärdspolitiken fortfarande är starkt representerad av partiets grundideologi. Socialistiska idéer som exempelvis social trygghet för alla människor, har präglat välfärdspolitiken sedan 1960-talet fram till idag.
17
Norberg, Landin Annika, and Angelica Lillehed. "Blivande socialarbetares välfärdspolitiska attityder i institutionell kontext : En jämförande studie mellan socionomstudenter i Sverige och Storbritannien." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4746.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.
18
Olsson, Miranda. "Statens ansvar för den kulturella välfärden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för freds- och konfliktforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374681.
Texte intégral
19
Rakar, Fredrik. "Helt, rent och snyggt." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22406.
Texte intégralRésumé :
Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället.
20
Lundmark, Åsa-Cecilia. "Från kommunal äldreomsorg till anhörigvård? : En jämförelse mellan beviljandet av äldrevård i Luleå och Skellefteå mellan åren 1998-2014." Thesis, Umeå universitet, Ekonomisk historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117928.
Texte intégralRésumé :
Tillkomsten av den kommunala hemtjänsten har beskrivits som en valfrihetsrevolution, inte enbart för äldre med omsorgsbehov utan även för kvinnor med omsorgsbehövande föräldrar. För första gången i historien kunde äldre i alla samhällsskikt bo kvar hemma, utan att vara helt beroende av de vuxna barnen, i praktiken de medelålders döttrarnas insatser. Antalet vårdtagare ökade dramatiskt mellan 1960 och slutet av 1970-talet, då nästan en fjärdedel av Sveriges äldre hade tillgång till hemtjänst. Efter det har antalet äldre med beviljad hemtjänst minskat samtidigt som antalet 80 år och äldre har tredubblats sedan 1960. År 1992 introducerades Ädelreformen, vilket innebar att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen från landstingen. Ädelreformen och dess efterföljare har lagt över såväl ansvaret som kostnaderna för omsorgen på kommunerna men utan att dessa i motsvarande takt fått ekonomiskt stöd för att kunna behålla verksamheterna i oförändrat skick. I denna uppsats jämförs äldreomsorgens utveckling i två svenska kommuner, Luleå och Skellefteå, från 1998 till 2014. Undersökningen visar att antalet beviljade platser i särskilt boende har minskat i de båda kommunerna sedan 1998 samt att kvaliteten på utförandet av äldreomsorgen kan variera mellan de svenska kommunerna idag. I dagens Sverige pågår en mycket tydlig förskjutning av omsorgsansvar från det offentliga till familjen. Hjälptilldelningen har blivit mer restriktiv, den har oftare utgått från tillgängliga resurser istället för från befintliga behov och en ökad andel vårduppgifter har förts över på anhöriga och andra närstående. Under åren då den offentliga hemtjänsten expanderade, fram till 1980-talet, sågs familjen främst som ett komplement till den offentliga äldrevården. Nu ter det sig snarare som att familjen har fått fylla gapet mellan äldres behov och de resurser som finns tillgängliga för vård och omsorg. Denna studie visar att arbetskontraktet inte är en garant för välfärd. Välfärdsstaten har dragit sig tillbaka och samhällets engagemang minskat vilket inte innebär att behoven upphört, istället har en förskjutning mot alltmer informella insatser ägt rum. De anhöriga som står för dessa insatser är ofta kvinnor, äldre makar och medelålders döttrar.
21
El, Sawy Shaaban Sara Dragica. "Vi är inte intresserade av hur sjuk du är,vi är intresserade av hur stor arbetsförmåga du har." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2241.
Texte intégralRésumé :
<p>1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.</p><p>Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete</p>
22
Andersson, Marie. "Projekt Anhörigstöd - en kartläggande studie av samarbetet mellan kommun och ideella." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26279.
Texte intégralRésumé :
Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter.I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan. Det har genomförts sex intervjuer med aktiva deltagare i projektet; tre kommunanställda och en representant vardera från de tre främsta samarbetsparterna Röda korset, Svenska kyrkan och Neurologiskt Handikappades Riksförbund.Resultatet visar på att både de kommunanställda och representanterna från de ideella organisationerna upplever att samarbetet fungerat bra inom anhörigstödsprojektet. Informanterna ser många fördelar med samverkan och tror att de ideella kommer att få en allt större roll inom omsorgsarbetet framöver, dels p g a kommunens minskade resurser och dels p g a att allt fler inser värdet i de frivilligas arbete.<br>Cooperation between local authorities and voluntary organization concerning support to people who nurse their relatives.
23
Borg, Ida. "”Samverkan måste verkas fram” : En studie av samverkan i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28833.
Texte intégralRésumé :
<p>Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan är en relativt ny arbetsform som växt fram ur en mängd olika förändringar hos den svenska välfärdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav på effektivitet i samband med ekonomiska nedskärningar gör sig gällande, men också att ett könsmaktkritiskt perspektiv på våld i nära relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom området för våldsutsatta kvinnor och därigenom utvärdera denna arbetsform som åtgärd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frågeställningar: varför samverkan har vuxit fram som åtgärd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhållande till de mål man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun. Detta tolkades med hjälp av två teoretiska perspektiv; den ny-instititionella organisationsteorin som bland annat utgår från att organisationer aldrig kan studeras utan sin kontext, samt med könsmaktskritiskt perspektiv vilket uppmärksammar det motstånd som finns mot mäns våld mot kvinnor. Botkyrkas samverkansgrupp studerades som ett fall av samverkan och den främsta datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer med medverkande i denna grupp. Resultatet kan sammanfattas i att samverkan mellan berörda parter anses vara en nödvändighet idag, en lyckad samverkan är dock något som kräver rätt prioritering och resurser från alla instanser. Samverkan öppnar kontaktvägarna mellan organisationerna och myndigheter vilket leder till bättre insatser och kan skapa en långsiktighet i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Botkyrkas samverkansgrupps arbete präglas av ett gynnsamt klimat med en medvetenhet kring specifika problem som gäller kvinnofridsfrågor så som motstånd, handlingsutrymme, mandat och motivation. För fortsatt kvinnofridsarbete i samverkan gäller att studera framgångsrika modeller, där Botkyrka kan stå som exempel, men samtidigt att akta sig för att implementering av en samverkansstruktur blir kopierad och därmed oanpassad till den egna organisationen.</p>
24
Håkansson, Villalobos Gustav. "Kunskapen bakom det goda hemmet : Spänningsfältet mellan det offentliga och det privata." Thesis, Södertörns högskola, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44272.
Texte intégralRésumé :
Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.
25
Rolandsdotter, Julia. "En framtida investering : Motiven bakom grundandet och utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin under 1940- och 1950-talet." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294514.
Texte intégralRésumé :
This master’s thesis examines the motives behind the establishment of the child and adolescent psychiatry in Sweden as a public health institution during the 1940’s and 1950’s. Children’s welfare was an ongoing question during this period of time and a political matter often discussed. The political perspective used in the thesis has managed to illuminate results of a more political nature in relation to previous research which has been focusing more on the medical reasons behind the institution’s development. The results from my analysis show that the development of the child and adolescent psychiatry can be explained through Kathleen Thelen’s models of explanations including an utilitarian-funcionalistic explanation and a cultural-sociological one, explaining that an institution develops both due to more specific problems with the goal to benefit as many as possible. An institution also develops due to a cultural surrounding where it exists commonly known believes about which solutions are the most moral, legitimate or even the only ways to act. My results show that the establishment was founded on a basis of the Swedish welfare society where certain political goals demanded certain political solutions, the establishment of the Swedish child and adolescent psychiatry being one of the solutions. A range ofmotivesthathasbeenuncovered inthestudycanallberelatedtofeaturesoftheSwedish welfare state, such as universalism, social order, centralisation, state control and state tending. In this political landscape the institution child and adolescent psychiatry became a tool for investing in the future, aiming at sustaining certain achievements and to reach certain goals.
26
Singstedt, Nathalie, and Maria Vitblom. "Vad innebär barnfattigdom i en välfärdsstat som Sverige? : En jämförande studie om hur begreppet barnfattigdom har förändrats över tid i den offentliga debatten." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19100.
Texte intégralRésumé :
The purpose of this essay was to study some selected magazine articles by examining how the concept of child poverty is produced in the public debate, and to see if the definition of the term has changed over time. The theoretical approach on which this study is based has been used as a tool to provide better understanding on the subject. Furthermore, theories of consumer society, the "collateral damage" and the theory of welfare regimes have been used. In the previous research presented in the paper focuses on linking children and families living in precarious economic conditions, consumer standards and welfare systems that characterize society. This study has a qualitative approach as it attempts to capture and increase understanding of how the concept of child poverty can be understood from a Swedish context. The study is based on newspaper articles that are studied using a structural text analysis. Consequently, the analysis is divided into three themes, the first is the role of children in the family, and the second are political decisions and welfare role of the state and the third theme is the importance of the charity. Finally, the study's results indicate that the definition of child poverty has changed over time and also that the child has received more attention in the public debate.<br>Syftet med denna studie var att genom några valda tidningsartiklar undersöka hur begreppet barnfattigdom framställs i den offentliga debatten, samt att se ifall definitionen av begreppet har förändrats över tid. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie bygger på har använts som verktyg för att ge ökad förståelse kring ämnet. Vidare har teorier om konsumtionssamhället, "collateral damage" samt teorin om välfärdsstatsregimer använts. I den tidigare forskningen som presenteras i uppsatsen ligger fokus på att länka samman barn och familjer som lever under knappa ekonomiska förhållanden med konsumtionsnormer och de välfärdssystem som präglar samhället. Denna undersökning har kvalitativ ansats då den försöker fånga samt öka förståelsen kring hur begreppet barnfattigdom kan förstås utifrån en svensk kontext. Studiens datamaterial baseras på tidningsartiklar som undersökts med hjälp av en strukturell textanalys. Följaktligen är analysen uppdelad på tre teman, varav det första är barnens roll i familjen, de andra är politiska beslut och välfärdsstatens roll och det tredje välgörenhetsorganisationers betydelse. Avslutningsvis visar studiens resultat på att definitionen av barnfattigdom har förändrats över tid och även att barnet har fått ett större utrymme i den offentliga debatten.
27
Klintberger, Helena. "Det diakonala arbetet i en senmodern tid." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24872.
Texte intégralRésumé :
Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet.<br>The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.
28
Tekfi, Helia. "”Det var väl då jag började förstå att han använde pengar för att få mig i ett underläge” : En studie om betydelsen av resurser kopplat till ekonomiskt våld i nära relationer." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425044.
Texte intégralRésumé :
Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.
29
Hammarström, Maria. "Socialbidrag : Att vara fattig i Sverige." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6639.
Texte intégralRésumé :
<p>This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould.</p><p>As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth.</p><p>The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen’s welfare.</p><p>The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution. </p><p> Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain. An important knowledge to present as Sweden is moving towards more new-liberalistic values.</p>
30
Axetun, Karin, and Nilsson Anna Rydberg. "Diakoni och välfärd. : En kvalitativ studie om relationen mellan diakoni och socialt arbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19820.
Texte intégralRésumé :
This study discloses the responsibility of social work for the Swedish welfare state respective deacons in the Swedish protestant church, which roll the Swedish protestant church have in the existent welfare and also if deacons experience any expectations and how these expectations in that case are expressed.The aim of this study was to investigate the relationbetween deacons working within the Swedish protestant church and social work, as it appears for professional deacons. The method of investigating the questions raised by the aim of this study has been qualitative analysis of answers derived from six deacons working in different workplaces. The data derived from these interviews was then analysed through the theory of Gösta Esping-Andersen about welfare states and also through background research and earlier science research about the social work within the Swedish protestant church and other social work. The result of the study show that the welfare state in Sweden has the comprehensive responsibility for the citizens. Deacons working within the Swedish protestant church does not have the same responsibility. Instead deacons usually provided the supplementary social work as regarding existential questions. Different conditions, for example laws and regulations is something that is different regarding the social work that deacons and other authorities in the society performs. Our study also shows that sometimes when the official welfare is insufficient the deacons partly can fill up for this. The deacons in our study experience that there are high expectations from the people in society regarding the social work that deacons performs. There are also expectations from other performers of social work in the welfare as well as from the church itself, although these look a little bit different and are not as clear and explicit. The problem with the expectations is that they are not always realistic which depends on relatively bad knowledge about the social work the deacons perform. When the social work that deacons perform is within the church characterized by Christian ethos a result can be that in meeting with other social work a tension arise which leads to challenges for the different performers of social work.
31
Justegård, Vidar. "Plikt eller tvång? : Värnpliktens varande eller icke varande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69590.
Texte intégralRésumé :
In the year of 2010 the swedish parlament voted to annul conscript and replaced it with employed soldiers. This study examines the swedish political parties agruments during the debate prior to when the decision was made. The purpose of the study is to gain an understanding of the political parties different position in the debate. The main question is: In what ways are the arguments concerning abolished/retained conscription proposed by the different political parties charactarized by ideological concepts? The theories for the study is Robert Nozicks idéas of the night-whatchman state and Rober Rawls idéas of the welfare state. The essay analyzes the arguments from the swedish political parties. Thus a method of that character is used. The result of the study is that only one of the examined parties, the green party, had clear arguments that had ideological concepts related to civil rights contra civil duties. They argumented that military service should be based onfree will rather than mandatory.
32
Olsson, Nils-Johan. "Från rasbiologi till rekordår – en dekonstruktion av fyra svenska myndighetsdiskurser om romer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84378.
Texte intégralRésumé :
I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.
33
Hausel, Jeff. "Staten och socionomen. En kvantitativ studie av social bakgrund och välfärdspolitiska attitydmönster bland blivande socialarbetare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25788.
Texte intégralRésumé :
The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland). The study positions itself within class theory, but also includes other social science perspectives covering social stratification and interest formation. The data material was collected through a survey based on a sample of 145 social work students at a Swedish university and analyzed with a binary logistic regression model. Although the study shows an absence of broad statistical correlations between the social background variables and the welfare-political attitudes, it also shows that class background, age and party-political preferences are factors that have a statistically significant impact on some of the welfare-political attitude indicators.
34
Örtegren, Alex. "Läroverksläraren lämnar läroverket : Identifikation i förändring 1963-1972." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29611.
Texte intégral
35
Viberg, Cicilia, and Jonna Holmgren. "”Hungriga vargar jagar bäst” : En diskursanalys av lönearbetsnormens representationer från Sveriges riksdagspartier 2017-2021." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188477.
Texte intégralRésumé :
Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.
36
Larsson, Jennie K. "Integrationen och arbetets marknad : Hur jämställdhet, arbete och annat "svenskt" görs av arbetsförmedlare och privata aktörer." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-122907.
Texte intégralRésumé :
Avhandlingen belyser vad som hänt i svensk integrationspolitik sedan etableringsreformen genomfördes 2010 och ansvaret för flyktingmottagandet överfördes till Arbetsförmedlingen. Utöver förändringen som Arbetsförmedlingens ansvar innebar medförde reformen också ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt andra genomgripande organisatoriska förändringar. I fokus står aktörer som på olika sätt har makt att påverka hur integrationspolitiken görs i praktiken. Studien analyserar vad som händer när privata företag bedriver arbetsförmedlande verksamheter där ersättningen kopplas till uppnådda resultat. Vidare analyseras betydelsen av ”svenskhet” i görandet av integrationspolitik. Avhandlingen är etnografisk och det empiriska materialet består av intervjuer och observationer med individer som arbetar på arbetsförmedlingskontor, som etableringslotsar samt samhällskommunikatörer på utbildningsföretag. Genom att syntetisera teorier om gatubyråkratier med en intersektionell ansats visar avhandlingen att görandet av integrationspolitik också är ett görande av ojämlikheter som grundas i stereotypa bilder av ”svenskhet” och ”invandrarskap”. Studien visar vidare hur föreställningen om Sverige som jämställd nation påverkar hur politiken görs. I analysen framkommer att de strategier som arbetsförmedlarna utvecklar för att hantera de krav som ställs på dem, i form av aktivering och resultat, inte leder till att de nyanlända kommer närmare arbetsmarknaden. Studien visar även att privata företag prioriterar resultat, lönsamhet och satsar på de nyanlända som de lättast kan nå resultat med.<br>This dissertation examines how Swedish integration politics have been affected by the Establishment Reform 2010 and the transfer of responsibility for refugee reception to the Swedish Employment Service. In addition to the changes wrought by the transfer of responsibility, the reform also brought an increase in market orientation, the implementation of systems of choice, a conditional activation policy and other fundamental organizational changes. The focus is on actors who, in different ways, have the power to influence how integration policy work is done in practice. The study analyzes what happens when private companies run employment service activities where financial support is contingent upon results, as well as the significance of “Swedishness” in the shaping of integration policy. The dissertation is an ethnographic one, and the empirical materials consist of interviews with and observations of individuals who work as employment service officials, establishment pilots, and civic orientation guides. By synthesizing theories on street-level bureaucracies with an intersectional approach, the dissertation shows that the making of integration policy is also a making of inequalities which are based on stereotypical images of “Swedishness” and “immigranthood”. Moreover, the study shows how policy-making is influenced by the perception of Sweden being a gender-equal nation. The analysis makes it clear that the strategies developed by the employment service officials, in order to live up to the requirements imposed upon them regarding activation and results, do not lead to newly arrived immigrants getting closer to entering the labour market. The study also shows that private companies prioritize results and profitability, and focus on the new arrivals with whom they can easiest attain results.
37
Fredriksson, Amira, and Roila Jonsson. "På knä mellan raderna : En kvantitativ innehållsanalys av hur Aftonbladet och Svenska Dagbladet gestaltar tiggeri." Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148547.
Texte intégralRésumé :
In our study, Kneeling between the lines. A quantitative content analysis of how Swedish press portrays begging, we aim to investigate how Aftonbladet and Svenska Dagbladet, two Swedish national newspapers, with different ideological orientations, portray begging during the last year. Also, we intend to discuss the relationship between the newspapers' production of begging and the view of the Swedish welfare state.The purpose of this study is broken down into three questions: How are beggars portrayed in the two examined newspapers? Who/whom influence the discussion about begging in the two examined newspapers? How is the phenomenon explained in the two examined newspapers? – who/whom is responsible and what solutions are discussed? The method of the study is a quantitative content analysis, inspired by qualitative elements. We have analyzed 118 articles in total.Based on statistical generalizations, articles from both newspapers portray beggars in an inferior position. Also, it is unusual for those who personalize the phenomenon to influence the news reports. In Svenska Dagbladet, beggars are described in a more destructive and threatening position in comparison to Aftonbladet. In Aftonbladet, the cause of begging is commonly described as a problem of poverty or discrimination while in Svenska Dagbladet it is also portrayed as a consequence of drug abuse and human trafficking. The advocated solutions differbetween the papers. Aftonbladet proposes humanitarian actions while Svenska Dagbladet more often suggests juridical solutions such as a national ban. Based on a more socialist perspective on the welfare state, it is possible to concluded that Aftonbladet tends to have a more altruistic view of the phenomenon. This means that the Swedish state should support third parties without necessarily counting on something in return. Svenska Dagbladet, a newspaper which is more on the right in the ideological scale, appears to primarily advocate Swedish welfare to Swedish citizens.
38
Guo, Ming. "Making a Market out of a Welfare State : Swedish Local Politicians’ Perspectives on Elderly Care Marketisation." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142342.
Texte intégralRésumé :
Market reforms have quite notably been used as a solution to increase the quality of public services and efficiency since the 1990s. Sweden has also introduced marketisation in the field of elderly care since 1992 to cope with increasing care needs while maintaining costs at a reasonable level. Yet, the introduction of a market mechanism in the welfare state is subject to increasing political and public debates. Many are sceptical about the purported benefits of a market, such as increased quality and reduced costs, as proposed by New Public Management. There have also been increasing critiques of the profit-making in care services in recent years. After two decades of marketisation, it is worthwhile to map out local politicians’ attitude patterns, namely, how they perceive the use of a market or quasi-market in a welfare state, where the market mechanism might challenge traditional principles such as universalism, solidarity, and equality. Complementary to studies on attitudes of public welfare, this research uses a unique survey dataset from 2014 to expand current understandings of politicians’ perspectives of marketisation. To be more specific, this study analyses three different aspects of marketisation: production, regulation, and financing. The results show that attitudinal differences between left- and right-wing politicians on private for-profit providers remain distinct. Political orientations of individuals, political majority in municipalities, and the privatisation level already achieved locally are identified as important factors in explaining local politicians’ willingness to privatise further. The preference differences continue to exist between the two blocs, and political ideology plays a major role in explaining these differences, more so than individual factors such as age, gender, or working position. Self-reported answers reveal that political ideology influences attitude formation. To a large extent, left- and right-wing politicians agree on welfare principles such as universalism, and they both recognise potential impacts that the market could have on society, such as inequality. It seems plausible that welfare state pluralism is the direction of the future. This case study serves as a solid example for examining the market development of public welfare in advanced welfare states and also contributes to the discussion of the potential role of political ideology in post-austerity welfare reforms.<br>Marknadsreformer har i ökande grad använts som en lösning för att öka effektiviteten och kvaliteten på offentliga tjänster sedan 1990-talet. I Sverige har också en gradvis marknadsanpassning ägt rum från tidigt 1990-tal med syfte att klara av ökade vårdbehov och för att upprätthålla kostnaderna på en rimlig nivå. Införandet av marknadsmekanismer i välfärdsstaten har blivit föremål för en livlig offentlig debatt. Många debattörer har varit klart skeptiska till de påstådda fördelarna med en marknadsanpassning, såsom förbättrad kvalitet och reducerade kostnader, som bland annat hävdats av New Public Managementskolans anhängare. Samtidigt har också skett en växande kritik av vinstuttagen och vinsttillväxten inom offentligfinansierad vård och omsorg de senaste åren. Efter två årtionden av marknadsanpassning är det motiverat att kartlägga lokalpolitikernas attityder, avseende hur de ser på den ökande marknadsanpassningen av den traditionella välfärdsstaten, där marknadsmekanismen kan utmana principer som universalism, solidaritet och jämställdhet. Förutom tidigare analyser av attityder beträffande offentlig välfärd är denna studie baserad på en unik enkätundersökning riktad till svenska kommunpolitiker genomförd 2014 i syfte att undersöka politikernas syn på de ökade marknadsinslagen inom offentlig äldreomsorg. Studien analyserar tre olika aspekter av marknadsanpassningen: produktion, reglering och finansiering. Resultatet visar att skillnaderna i attityder mellan vänster - och högerpolitiker avseende inslaget av privata vinstdrivande tjänsteleverantörer är mycket tydligt. Individernas politiska tillhörighet, politisk majoritet i kommunerna och privatiseringsnivån identifieras som viktiga faktorer för att förklara lokala politikernas villighet att öka privatiseringsgraden ytterligare. Det finns tydliga preferensskillnader mellan de två blocken och den politiska ideologin spelar en övergripande roll, medan individuella faktorer som ålder, kön eller politisk position spelar en klart mindre roll. Att ideologin är viktig konfirmeras även av politikernas självskattning avseende vilken betydelse olika faktorer har haft för deras attityder. I hög grad finns en samstämmighet mellan vänster- och högerpolitiker avseende välfärdsprinciper som universalism, och både blocken anser att marknaden kan bidra till ökad ojämlikhet i samhället. Det verkar troligt att välfärdsstatspluralismen är riktningen för framtiden. Denna fallstudie kan utgöra ett exempel för studier av marknadsanpassning i offentlig välfärd i avancerade välfärdsstater. Studien kan också bidra till diskussioner om den politiska ideologins potentiella roll för reformer av välfärdsstaten.
39
Klarin, Marilyn. "Idéer i förändring: : En idéanalys över den förändrade synen på välfärdens organisering i riksdagsdebatten mellan 1990-2010." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21970.
Texte intégralRésumé :
This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna’s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view.
40
Öijerstedt, Per. "Tiggeri i välfärdsstaten : en teologisk reflektion." Thesis, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för teologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-76.
Texte intégralRésumé :
Begging has engaged many people in Sweden in recent years and the debate has been intense, not least in media. When relatively wealthy people in the welfare state Sweden meet beggars, ethical issues arise. Poverty comes close and becomes more apparent. This paper tries to provide guidance on how each person as an individual could approach various ethical issues that begging gives rise to. The starting point is the potential donor's and not the ethical issues that the beggar wrestles with. The essence of the essay is whether to give money to beggars or not and whether the begging should be banned or not. To highlight the issues, a number of articles have been analyzed that can be considered representative of the debate in Sweden. There are opinion makers in Sweden who argue for a begging bid and who consider that they should not give money to beggars and there are those who believe that a ban is unreasonable and emphasizes the begging as a symptom of a poverty problem that is not solved by prohibition legislation. The different arguments of these opinion makers are compared and analyzed based on a theological perspective where texts from two theologians, one philosopher and a narrative text from the gospels form the starting point. The theologians / philosophers whose ethical approach the essay presents are chosen based on the fact that their thinking is close and has a strong bearing on the essay's question. In his research, Peter Singer has raised poverty alleviation as his main theme, which concerns the issue about begging whose reason is just poverty. He is not a theologian but, in my opinion, enriches the theological perspective. K E Lögstrup is a theologian and, through his ethical theory of the absolute requirement, he can provide an interesting theological perspective on the issue of begging. I will also use narrative text from the Gospel of Luke to highlight the begging issue. Luke's gospel is the book of the New Testament, which most frequently addresses the issue of poverty and the obligations of the rich. Finally, Gustavo Gutiérrez will be treated as representative of liberation theology. The begging issue is much about the power perspective and there the liberation theology has been central in showing that the way we describe reality always assumes a specific context that contains a variety of values that are often assumed to be universal. Simply an analysis of the power perspective needs to be done to make an essay about begging relevant and Gutierrez has a lot to contribute. In this essay I have argued that you do not have a duty to give to all beggars. It is reasonable to make an assessment where the gift is most useful. There may be other purposes where poverty is more acute or apparent and that better needs my gift. It is also reasonable to make an assessment if the beggar is used for criminal activities such as trafficking or prostitution. There are no simple rules for how this should be done, but I mean that it is unethical to give to beggars completely arbitrarily before creating a relationship in order to make a assessment of the individual beggar's situation. That relationship can be created with a few who may be begging in one's neighborhood. At the same time, there is the absolute requirement to take care of our fellow man, who Lögstrup has developed. Over our principles rests an untold, silent requirement that we can not bargain with. The requirement is radical but can not be converted into a universal rule. It might be about giving or not giving money or doing something radically different or not doing anything at all. Every meeting with a beggar is a unique situation that must be judged by the individual at the moment. The requirement calls for listening to God's voice aimed at love and care about the person I meet.
41
Hegelund, Erik. "Påverkar aktieägande attityder till välfärdsstaten? : Kvantitativ undersökning om aktieägande och svenska folkets inställning till välfärdsstaten 1984-2008." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2202.
Texte intégralRésumé :
<p>Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning.</p><br><p>Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.</p>
42
Strindberg, Joakim. "Sociala investeringar som krishantering? : En studie om välfärdssamhällets förändringar med utgångspunkt i Jürgen Habermas teorier om legitimitet och kriser." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-122018.
Texte intégralRésumé :
Uppsatsen handlar om hur välfärdsstaten förändrats sedan slutet av nittiotalet. Arbetet fokuserar på frågor om arbetsmarknad, arbetslöshet och arbets- marknadspolitik men även på hur sociala investeringar kan förstås som ett nytt sätt att se på sociala insatser. Det teoretiska ramverket utgörs av Jürgen Habermas arbeten om det senkapitalistiska samhällets framväxt, välfärdsstatens förutsättningar och begreppen legitimitet och legitimitetskriser. Uppsatsens syfte är att visa hur man med hjälp av Habermas teorier om det senkapitalistiska samhällets utveckling, legitimitet och legitimitetskriser kan förstå en välfärdsstat under press och framväxten av en aktiveringspolitik. Som en del av detta undersöks i arbetet sociala investeringar som ett socialt fenomen. Arbetet är en litteraturstudie med en teoretisk inriktning och inspiration har tagits från ett kritiskt, undersökande arbetssätt. Den viktigaste slutsatsen är att sociala investeringar kan förstås som en legitimerande insats och som en reaktion för att hantera minskad tilltro till välfärdsstaten.
43
Wachtmeister, Sophie. "Välfärdsstaten i svenska läromedel : Skildringar och perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39170.
Texte intégral
44
Persson, Lars-Johan, and Gustav Fallgren. "Fattigdom, diskriminering och tiggeri : Tiggeri i välfärdsstaten Sverige." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43681.
Texte intégral
45
Wallén, Robert. "Välfärdsstaten som Allmänning : En studie om hållbar migrationspolitik." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41966.
Texte intégralRésumé :
In the end of 2015 the Swedish government made a complete turnaround regarding its former generous migration policy. Through examination of previous and recent decisions made by the swedish government, this study aims to contribute to a better understanding of this unique situation. It does so by applying Elinor Ostrom’s theory of sustainable management of common resources onto the swedish universal welfare modell. By classifying whether the policies can be considered as steps in a sustainable direction or not, the essey seeks to find whether Ostrom’s theory, former soleley applied on natural resource pools, is compatible with sheer welfare policies, in this case migration, thus offering a better understanding of the phenomenon. The study finds that even though the theory very well could be applied to the said policy area, it would be done with no regard of the ever so important moral and ideological values which characterizes the universal welfare model.
46
Ekholm, Edvin. "The Swedish model and the Rehn-Meidner model : A definition of the Swedish model and comparison to the Rehn-Meidner model." Thesis, Jönköping University, JIBS, Political Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12673.
Texte intégralRésumé :
<p>This thesis studies two different models; the Swedish model and the Rehn-Meidner model. It shows their similarities and differences, and explains why it is inaccurate to put an equal mark between the two of them. An extensive discussion on the models is presented in order to give them each a fair assessment. It is shown how and why the Swedish model has failed, as well as how Sweden has failed to apply the Rehn-Meidner model in a consistent manner.</p><p> </p><p>The paper concludes with a brief discussion on the models’ possible application today and in the future. Also, some requirements for the models’ validity will be recognized. Some important questions concerning the models’ relevance, the influence of multitude on the models, and the issue of globalization and the EU are in this concluding chapter briefly discussed. It is argued that multitude has decreased the relevance of the models significantly, and that the Swedish welfare state which was created based on the ideas of the Swedish model, needs to be reassessed. Welfare municipalities are suggested rather than a welfare state.</p><br><p>Den här studien behandlar de två olika modellerna, den svenska modellen och Rehn-Meidner-modellen. Deras likheter och skillnader visas, och det förklaras varför det är inkorrekt att sätta ett likhetstecken mellan dem. En noggrann diskussion om modellerna genomförs för att kunna ge dem båda en rättvis bedömning. Det visas även hur och varför den svenska modellen misslyckats, samt hur Sverige har misslyckats att tillämpa Rehn-Meidner-modellen.</p><p> </p><p>Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om modellernas eventuella tillämpning idag och i framtiden. Några krav för modellernas giltighet är också uppmärksammade. Ett antal viktiga frågor rörande modellernas relevans, mångfaldens inflytande på modellerna, samt globaliseringen och EU:s inverkan är i detta kapitel diskuterat. Det påstås att mångfalden har minskat modellernas relevans, och att den svenska välfärdsstaten, vilken är baserad på den svenska modellen, måste omvärderas. Välfärdskommuner föreslås snarare än en välfärdsstat.</p>
47
Blidmo, Clara, Majda Ramic, Azerina Cano, and Kristina Dawoud. "Att bo i välfärdsstaten Sverige : En antologi som skildrar olika boendeförhållanden." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9091.
Texte intégralRésumé :
<p>Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.</p>
48
Scott, Agnes, and Karima Benali. "Världens bästa välfärd? : En studie om välfärdsstaten som skapare av urban ojämlikhet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21496.
Texte intégralRésumé :
This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas.<br>Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.
49
Restel, Pascal. "Växande problem för finansieringen av välfärdsstaten : Var är den ekonomisk-politiska debatten?" Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5391.
Texte intégralRésumé :
<p>Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer som presenteras där är slagkraftigt underbyggda med en ofta enkel och tilltalande retorik och presenteras i detta arbete i en diskussion efter det att det empiriskt har visats vilka problem välfärden faktiskt står inför.</p>
50
svensson, jonas. "Tiggaren i välfärdsstaten Sverige : En kvalitativ studie om socialarbetares föreställningar om tiggare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37199.
Texte intégralRésumé :
Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs.<br>If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.