Tesi sul tema "Deliberativa samtal"

The aim of this dissertation is to study learning through deliberative dialogue, the social climate of the classroom, and certain aspects of student participation in civic education in upper secondary schools, as well as aspects of deliberative didactics. It takes its theoretical point of departure in John Dewey’s texts on democracy and education. An additional perspective on the social and moral aspects of democratic life is provided by Axel Honneth’s studies on disrespect and a morality of recognition. An empirical study is presented in which students and teachers were interviewed in focus groups about their opinions and experiences, on the basis of the aim of the dissertation and the research questions addressed.

The analysis reveals a potential to learn civics thorough dialogue and discussion. A dialogue with deliberative qualities is characterized as one with a clearly defined purpose and relevant knowledge content. In the course of such a dialogue, the participants apply and develop certain abilities, some of which are identified in the study. Regarding the social climate in the classroom, especially during learning through dialogue and discussion, several difficulties and problematic situations were mentioned in the focus group interviews. These were problems related to “disturbing silence” and “troubling speech”. Honneth’s theory of moral recognition is in such situations seen as a basis for teachers’ professional reflections and for deliberative dialogues involving teacher and students. Concerning student participation and the civic education classroom as a form of democratic community and a public sphere, both students and teachers interviewed spoke of a balancing act between many different interests, some of which are discussed with a focus on the formation of interests. Other aspects studied are how a sense of community can be created and how the private and individualistic meet the public and common in civic education. It is concluded that the civic education classroom, considered as a public sphere, can be an arena for deliberation and thus develop a sense of community and a deliberative competence for use in a wider citizenship perspective.

In the final chapter it is concluded that deliberative didactics can be seen as a didactic dimension of reflexive cooperation. It is characterized as a reflexive approach whereby the teacher invites the students to deliberate on issues of subject content, ways of working, the social climate of the classroom, and different aspects of participation and common interests. It is also argued that the practical cooperation – the actions and their consequences – following from intersubjective speech are as important as the dialogue itself.

Keywords: citizenship education, deliberative communication, classroom climate, morality of recognition, reflexive cooperation, student participation, deliberative didactics, Dewey, pragmatism, focus groups.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att utifrån en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfråganden och eventuella hinder för användningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. Frågorna som låg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spåra innehållet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehåller sig kring, samt skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och svenskämnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehåll begreppen får då man ser dem i ett skolperspektiv.

Deliberation och demokrati har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap. Dagens skola ska bygga på demokratiska värderingar, och både skollagen och läroplanen framhåller vikten av det demokratiska förhållningssättet i skolan. Man kan också finna öppningar, och ibland rena efterfråganden av, det etiska övervägandet som kan ske i samspel med andra, exempelvis genom deliberativa samtal. Den kommunikativa kompetensen är något som framhålls som viktigt i styrdokumenten, dels för att eleverna ska klara sin skolutbildning, dels för att det är något som kommer att krävas av dem efter avslutad skolgång. Att få möjligheter att muntligt utveckla sin kommunikativa förmåga samtidigt som etiska överväganden görs skulle kunna ses som en demokratisk rättighet, då man sedan demokratin uppkom har sett talet som en viktig faktor för både påverkan och en väg att finna det etiskt riktiga, något som det demokratiska samhället efterfrågar.

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.

Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat. Analysen görs huvudsakligen utifrån de tre kategorierna förpackningsformat, genre och diskurs samt utifrån vilket av Habermas giltighetsanspråk som kan tänkas gälla. Den textanalys som görs här visar vilka kännetecken det deliberativa samtalet kan ha enligt studerade texter, vad deliberativa samtal kan innebära, samt pekar på att deliberativa samtal inte används i någon större utsträckning.

Intentionen med det här arbetet är att fördjupa vår kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet är att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som går att finna i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har även undersökt läromedel i nämnda ämnen för att se vilket utrymme de lämnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.

Den metod som använts i arbetet tar sin utgångspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger på syftesrelaterade läsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger på in- respektive utläsningar för att belysa våra forskningsfrågor. Inläsning innebär att texten förstås på dess egna villkor i dess egna perspektiv. I utläsningen förskjuts perspektivet och förståelsen från inläsningen sätts i ett nytt perspektiv. Tolkningsmodellen används först till att studera vilka uttryck det finns för deliberativa samtal i olika styrdokument. Därefter undersöks vilket utrymme det finns för deliberativa samtal i läromedlen. I kemi består läromedlet av tre delar, temabok, teoribok samt lärarpärm. Åtta olika texter studeras ur detta läromedel. Texterna kommer från tre av temabokens kapitel och i samband med dessa studeras tillhörande avsnitt i teoriboken och två övningsuppgifter från lärarpärmen. I läromedlet för Mediekommunikation studeras tre kapitel. I båda läromedlen undersöks även de övningsuppgifter som hör till respektive avsnitt.

Våra in- och utläsningar visar att Lpf 94 innehåller flera uttryck för deliberativa samtal, medan kursplanerna i både Kemi och Mediekommunikation saknar uttryck som kan bindas till det deliberativa samtalet. I läsningarna av läromedlen framkom det att texterna i Kemi i regel inte ger utrymme för deliberativa samtal, medan det motsatta är fallet med texterna i Mediekommunikation. Slutsatsen är dock att det är upp till läraren att skapa förutsättningar för det deliberativa samtalet. En fördjupning av vårt arbete vore en etnografisk studie där uttryck för det deliberativa samtalet studeras i skolmiljö.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.  

Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.

Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer. Lärarna representerar olika enheter, åldrar och ämneskompetenser.

Studien visar att lärarna anser att de ska bidra till elevernas utökade ämneskompetens samt förmedla grundläggande värderingar och därmed fostra blivande samhällsmedborgare. Lärarna upplever dock att idealen inte stämmer med verkligheten. Detta beror dels på lärarnas individuella kompetenser och värderingar, dels på skolledning och politiska ställningstaganden. I samhället påträffas individualistiska tendenser och därtill råder ett effektivitetsinriktad perspektiv där skolan bär stränga ekonomiska ramar. Skolans aktuella styrdokument visar sig inte alltid efterföljas och lärarna upplever att de saknar tid för reflektion och att föra djupare tankeutbyten med sin omgivning. Lärares önskemål är därför att få fortbildning gällande gruppdynamik och gruppsykologi samt att utveckla värdegrundsarbetet genom att föra djupare diskussioner med kollegor gällande lärarrollen och dess auktoritet.

Abstract

In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic

experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The

representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the

process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the

closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to

answer.

The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians

of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the

local governance.

The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way

they formerly had planned.

När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete. Men förutom det har verktyget Local Hero fångat upp den allra viktigaste punkten som handlar om demokratisk träning. Verktyget tränar unga att bli mer aktiva och trygga samhällsmedborgare, och förhoppningvis ha en fortsatt ökat samhällsengagemang. Vägen dit är lång och kräver mycket arbete, både från ungdomarna själva men också från de vuxna deltagarna.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur verktyget Local Hero både som modell och i praktiken kan möjliggöra för ungdomar att delta i ett deliberativt samtal. Med hjälp av teoriramen deliberativ demokrati analyseras hur Local Hero kan främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar.

Frågeställningar:

• Hur har verktyget Local Hero fungerat, i syfte att främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar?

• I vilket syfte har Local Hero utvecklats och hur är verktyget tänkt att fungera?

• Hur bidrar Local Hero för att utveckla ett deliberativt samtal?

Deliberativa samtal kan kanske inte lösa kollektiva problem, lokalt eller i samhället. Men deliberativa samtal kan utveckla barn och ungdomars demokratiska kompetens, så att de på egen hand och tillsammans med andra värderar kunskap och normer, och skapar en förståelse om sig själva och andra människor. Genom att få utrymme och möjlighet i skolan eller i projekt som Local Hero för sina tankar och argument ges ungdomar en känsla av betydelse och en starkare självbild. Local Hero ska skapa mötesplatser och dialogtillfällen mellan ungdomar och vuxna i drogförebyggande arbetet.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt – rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt – privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället. Dessa är den materialistiska (biologistiska) världsbilden, den humanistiska världsbilden och de religiösa världsbilder som menar att det finns ett ändamål ett objektivt syfte med livet och världen – en teleologisk förklaring.

Den grupp av elever som är i särskilt fokus är de elever som har religiösa uppfattningar och världsbilder, eller ontologier och dessa elevers rätt till politisk jämlikhet. Denna elevproblematik har jag konkretiserat genom att förankra det teoretiskt grundade huvudsyftet, detta som är att problematisera det deliberativa samtalet, i en specifik fråga i ett delsyfte. Detta delsyftes fråga är problematiken rörande relevansen om kreationism och teorier om Intelligent design (ID) ska kunna få finnas med i skolans undervisning jämsides med evolutionsläran.

Fem centrala texter om det deliberativa samtalet av Tomas Englund och Klas Roth har undersökts med avseende på huvudsyftet och jämförts med Jürgen Habermas deliberativa demokratimodell. Samma frågor utifrån tolkningsföreträden, kommunikativ rationalitet och offentligt-privat, som ställts till dessa texter har även ställts i delsyftet till en rapport från Europarådet som behandlar farorna med kreationism i utbildningen.

Resultaten av denna undersökning visar dels att det deliberativa samtalets centrala punkt är allas rätt till giltighetsprövning av det som var och en finner lämpligt samt att denna giltighets-prövning ska ske i skolan som ett offentligt rum och att detta teoretiskt kan öppna upp den politiska gemenskapen för elever med religiösa uppfattningar typ kreationism. Men under premissen att alla sekulära och scientistiska (= vetenskapstroende) tolkningsföreträden då bör undvikas. Dels så visar också undersökningen att rapporten från Europarådet inte överensstämmer med detta krav på giltighetsprövning när det gäller sakfrågan evolution visavi kreationism/ID. Men att det deliberativa samtalet som teoretisk idé och den vetenskapstroende åskådning som genomsyrar Europarådsrapporten har en gemensam utgångspunkt – dikotomin offentligt-privat. Ett förhållande som leder till att det sekulära i hög grad skulle kunna förbli oproblematiserat. Undersökningen visar också utifrån refererad forskning att denna dikotomi teoretiskt skulle kunna relativiseras från ett deliberativt perspektiv och öppnas för elevers privata sfär och på det sättet kunna ge dem en jämlik plats i skolans offentliga rum.

Utifrån dessa resultat har en teoretisk modell konstruerats med avsikt att bryta upp denna dikotomi och ge elever med religiösa perspektiv samma politiska rätt som elever med sekulära perspektiv till att giltighetspröva sina och andras argument och uppfattningar. Genom detta skulle det deliberativa samtalet teoretiskt kunna ge en lika politiskt jämlikhet för alla under premissen att inga uppfattningar får skyddas av några uppställda reservatsgränser av religiösa eller sekulära skäl. Detta innebär att inga fundamentalistiska tolkningsprivilegier från något håll får förekomma.

Som alternativ gräns till dikotomin offentligt-privat så formulerades ett demokratiskt minimikriterie för deliberativt godkänd difference. Kriterier som på människovärdets grund och utifrån tolerant anda, skillnadens solidaritet, öppnar för både mångfald i diversity och difference.

2020-04-30