Letteratura scientifica selezionata sul tema "Familjefokuserad omvårdnad"

INLEDNING/BAKGRUND: I omvårdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad grundas på antagandet att sjukdom påverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvårdnad lägger stor vikt på att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad vid vård av vuxna. METOD: Arbetet var utformad som en litteraturöversikt för att skapa en överblick av forskningsläget. Vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes för att finna likheter och skillnader i sjuksköterskans upplevelser av familjefokuserad omvårdnad. RESULTAT: Tre huvudkategorier framkom: Familjen som resurs, familjen som begränsning och faktorer som påverkar det familjefokuserade omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan såg familjen som viktiga informanter som underlättade omvårdnadsarbetet med hjälp av deras unika insikt i familjen och patienten. Familjen uppfattades även som en begränsning genom att störa informationsflödet mellan sjuksköterskan och patienten. De faktorer som påverkade arbetet mest uppgavs vara bristande utbildning/erfarenhet, sjuksköterskans egen inställning, tidsbrist samt arbetsplatser med skiftarbete och bristfälliga lokaler. DISKUSSION: Sjuksköterskorna var väldigt ambivalenta i sin syn på familjen i omvårdnadsarbetet. Trots att de såg fördelarna med en närvarande familj, såg de även ibland familjen som bromsande och hindrande. SLUTSATS: Mer forskning behövs inom ämnet för att bättre förstå sjuksköterskornas syn på familjefokuserad omvårdnad, och för att förbättra arbetet med familjer i vården både på sjukhus och i hemmet.   NYCKELORD: Familj, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Sjuksköterska, Upplevelser.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Dagens moderna livsstil bidrar till allt mer stillasittande arbete och aktiviteter. Fetma hos barn kan orsaka fysisk, social och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av stödjande insatser enligt familjefokuserad omvårdnad av barn med övervikt och fetma. Metod: Det är en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskats och valts ut för att svara på syftet. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, Medline, Amed, Academic Search Elite. Utifrån artiklarnas resultat delades innehållet in i fem huvudteman som kategoriserar sjuksköterskans upplevelser av stöd i arbetet med familjer som har barn med övervikt och fetma. Resultat: Sjuksköterskan upplever att i kommunikationen med familjen med barn som har övervikt och fetma är föräldrarnas attityder det största hindret i arbetet med stödjande insatser. Många föräldrar saknar sjukdomsinsikt gällande sitt barns fetma som också försvårar sjuksköterskans arbete i den familjefokuserade omvårdnaden. Kost, motion och lek upplevs som en självklar del i sjuksköterskans stödjande insatser och tas upp i flera av artiklarna men också insatser i skolan upplevs vara ett viktigt stöd. Slutsats: Övervikt och fetma är ett känsligt ämne. Det kräver mer kunskap och resurser om hur sjuksköterskan kan nå fram till föräldrar i att ge information, stöd och motivation till en hälsosammare livsstil för deras barn med övervikt och fetma.
Background: Obesity is a growing problem in many parts of the world. Today´s modern lifestyle contributes increasingly sedentary work and less physical activities. Obesity among children can cause physical, social and mental health problems in adulthood. Aim: The aim of this study is to describe the nurses´ experiences of support according to family- focused nursing care for children with overweight and obesity. Method: This is a literature- review of nine scientific articles which are reviewed and selected to answer the aim of this study. Data collection took place in the databases Cinahl, Medline, Amed and Academic Search Elite. Based on the result of the articles were the content divided into five main themes that categorize nurses´ experiences of support in their work with families who have children with overweight and obesity. Results: Nurses describes experiences with feelings that communication with parents is the biggest barrier in advocacy with families who have children with overweight and obesity. Many parents are lack of health- awareness regarding to their child´s obesity, which also complicates nurses´ work in the family- focused care. Diet, exercise and play is perceived as an integral part of the nurse´s supportive efforts and are raised in a number of the articles but also work in schools are perceived to be an important support. Conclusion: Overweight and obesity is a sensitive topic. It requires more knowledge and resources about how nurses can reach up to parents to provide information, support and motivation to a healthier lifestyle for their children with overweight and obesity.

Bakgrund: Konfusion är en vanlig företeelse hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Så många som hälften kan vara drabbade, men det upptäcks sällan och kunskapen hos sjuksköterskor behöver öka. Eftersom patienterna ofta har svårt att kommunicera, så kan närståendes kunskap om patienten hjälpa vårdpersonalen samt förmedla lugn till patienten. Familjefokuserad omvårdnadsteori valdes därför som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Den här studien syftade till att undersöka, äldre patienters, närståendes och sjuksköterskors upplevelse av konfusion på sjukhus, samt huruvida familjefokuserad omvårdnad kunde verka främjande vid konfusion. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på femton artiklar från åren 2010–2019, från databasen PubMed. Åtta av artiklarna hade en kvalitativ metod, fyra hade en kvantitativ ansats medan tre artiklar använde mixad metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman: Upplevelsen av konfusion, kunskapsbrist, interaktion samt familjefokuserad omvårdnad. Dessa återspeglades utifrån patienten, de närstående samt sjuksköterskan. Utifrån temat Upplevelse av konfusion sågs att patienten ofta hade en skrämmande upplevelse under konfusionen. Temat Kunskapsbrist visade att närstående var frustrerade över att de inte fick någon bra förklaring till patientens tillstånd. I temat Interaktion sågs att hallucinationer och aggressivt beteende hos patienterna ledde till att sjuksköterskor ibland var tvungna att ta till tvångsåtgärder. Temat Familjefokuserad omvårdnad visade att genom att lyfta fram närståendes kunskap om patienten, kunde tidiga tecken på konfusion upptäckas och patienterna kände sig också i regel lugnare. Slutsats: Konfusion är en komplex åkomma som upplevs svår för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Genom en ökad kunskap om konfusion både för sjuksköterskor och närstående kan samarbete förbättra omvårdnaden för patienten.
Background: Delirium is a common phenomenon for elderly people during hospitalization. As many as 50% might be affected by this severe condition. Due to poor knowledge among nurses in general, many patients neither get the proper diagnosis nor care. By enhancing the understanding of the lived experience of delirium by patients, their families and the caregiving nurses, it is possible to create a good foundation for cooperation among all parts. Since the patients often have trouble with communication, the family’s knowledge of the patient can help health professionals and calm the patient. Family-centered care theory was therefore chosen as nursing theory. Aim: To examine the lived experience of delirium at a hospital from the perspective of the elderly patient, the significant other and the nurse. It is also to explore if family-centered care can serve as prevention or positive impact on the patient with delirium. Method: A literature review with systematic approach based on fifteen articles from the years 2010–2019, from the PubMed database. Of the articles, eight had a qualitative method, four had a quantitative approach while three articles used the mixed method. Result: The literature review resulted in four themes: Experience of the confusion, Lack of knowledge, Interaction and Family-centered nursing. These were reflected according to the patient, the significant other and the nurse. The theme Experience of the confusion showed that the patients often had a terrifying experience during the delirium episode. The theme Lack of knowledge showed that significant others were frustrated that they did not receive a clear explanation for the patient’s condition. In the theme of Interaction, hallucinations and an aggressive behaviour in patients led to nurses sometimes having to use coercive methods. The theme of family-centered nursing showed that by highlighting significant others knowledge of the patient, early signs of confusion could be detected, and patients also felt calmer. Conclusion: Delirium is a complex state that is difficult for the patient as well as the family and the nurse. If the knowledge of delirium increases for the nurse and the significant other, the cooperation can improve the care of the patient.

Bakgrund: När en person drabbas av en sjukdom så påverkas även hens närstående. Sjuksköterskans uppgift kan därför vara att bedriva en familjefokuserad omvårdnad som inriktar sig på att se patienten och dennes närstående som en helhet. När en person drabbas av sjukdom kan dennes liv förändras. Närståendes delaktighet och förståelse kan därför vara viktiga, för att patienten ska få ett så fungerande vardagsliv som möjligt i sin förändrade livssituation. Syfte: Syftet är att skapa en översikt inom forskning av närståendes delaktighet i omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturöversikt, där studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Likheter och skillnader har sedan jämförts och sammanställts i resultatet. Resultat: Det framkom att alla situationer där närstående görs delaktiga i omvårdnaden är olika. Det finns både positiva och negativa upplevelser och aspekter på närståendes delaktighet. Resultatet redovisas ur patienters, närståendes och sjuksköterskor perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar att i samråd med patienten, i de fall det är möjligt, avgöra om och på vilket sätt samt när det anses möjligt och lämpligt att göra närstående delaktiga i omvårdnaden. Genom erfarenhet kan sjuksköterskan lära sig hantera närståendes delaktighet i omvårdnaden med en finkänslighet. Nyckelord: Delaktighet, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Närstående.

Background: About half of Sweden's population is suffering from a chronic disease and most are cared for in primary healthcare. Chronical illness of one family member can affect the whole family's health. It is therefore important that the district nurse pays attention to all family members and supports them in their situation. Previous research shows that the families and patients health are positively affected if families can be involved in the care of the chronically ill family member and be supported in their role. In primary care in Sweden no research could be founded in this area. It is thus important to examine the district nurse's experiences of familyfocused work in primary care. Aim: To illuminate the district nurse's experiences of making the family involved in care of chronically ill patients in primary care. Method: A qualitative approach was used and twelve district nurses in primary care in a region in western Sweden were interviewed. A qualitive content was used for analysis. Result: The analysis resulted in four main categories: Communication is the key to participation, education is a tool to enable participation, coordination is an important part that promotes participation, there are factors that affects family-focused work; and eight subcategories. Conclusion: The district nurses found it important to work family-focused. They experienced both possibilities and hindrance with this approach. Due to the lack of structure, procedures and directives from the employer, the family- focused work approach was not visible.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige där även en ökning ses. Att bli diagnostiserad med bröstcancer innebär stora förändringar i livet. Människor som står kvinnan nära kan vara ett värdefullt stöd, därför är det viktigt att involvera hela familjen i vården. Sjuksköterskan bör därför arbeta med familjefokusering där familjen ses som ett system där en del påverkar alla delar. Syfte: Beskriva familjens erfarenhet av att leva med en kvinna som drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Familjemedlemmar till en kvinna som drabbats av bröstcancer upplevde känslor som oro, rädsla och ångest. De hade svårt att anpassa sig till nya roller och det kändes överväldigande att få ta så stort ansvar. Familjemedlemmarna upplevde brist på information och delaktighet från vårdpersonal vilket bidrog till att familjen kände en ovisshet kring sjukdomsförloppet och behandling. Kommunikationen inom familjen hade stor betydelse för att på bästa sätt bemöta sjukdomen. Slutsats: När en kvinna drabbas av bröstcancer påverkas hela familjen, vilket sjuksköterskor måste få en större insikt i. Det är viktigt att sjuksköterskor ser familjen som en helhet och inte utesluter någon familjemedlem.
Backround: Cancer is the second most common cause of death in Sweden, where an increase is observed as well. Being diagnosed with breast cancer involves major changes in life. People close to the women can be valuable support; therefore it is important that the entire family is involved in care. The nurse should work with a family focus where the family is viewed as a system in which one part affects all the other parts. Aim: To describe the family’s experience of living with a woman afflicted with breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on 17 qualitative articles analyzed by Friberg’s five-step model. Results: Families of a woman afflicted with breast cancer experienced feelings such as worry, fear and anxiety. They had difficulty adapting to the new roles, and felt overwhelmed by the large responsibility placed on them. The realized the huge responsibility the woman had undertaken. Family members experienced lack of information and participation from healthcare professionals, which in turn caused them to feel an uncertainty towards the progression of the disease and the treatment. Communication has a significant importance to in the best way treat the disease. Conclusion: When a woman is afflicted with breast cancer it affects the whole family in which nurses need to get greater insight. It is important that nurses see the family as a unit and does not exclude the family members.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar.  METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts. RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna. SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt.
PURPOSE: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of family-focused care at neonatal units. METHOD: The method used is a qualitative content analysis of individual interviews with nurses at two medium neonatal units in Sweden. RESULTS: The results are presented in five categories: Nurse's experience of parents who care for their infants, Support for parents who care for their infants, Nurses' opinions on requirements from health care on parents, Nurse's experience of culture and gender in family-focused nursing and Nurse's visions for family focused care. The results showed that nurses in general liked working with family-focused care but that they feel that there are things that can be improved, both for them and for the families. CONCLUSION: The nurses enjoy working with family-focused care, but believed that there are areas that require improvement and management have great significance in this. The nurses believe that this approach can benefit both staff and family on the run.

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Merparten av dessa teman indelades i subteman vilka förehöll sig i kontrast till varandra. Slutsats: När vårdpersonal tillämpade ett familjefokuserat förhållningssätt erfor närstående att de inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. Detta gjorde att samarbetet med vårdpersonalen förbättrades. Utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och kränkande bemötande erfors när vården inte var familjefokuserad. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den.

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste förekommande dödsorsakerna hos människor världen över och flertalet sker prehospitalt. Det ökar sannolikheten för anhöriga att vara närvarande när en familjemedlem drabbas av hjärtstopp. Då anhöriga ofta har en känslomässig koppling till familjemedlemmen som utvecklat hjärtstopp kan det leda till en traumatisk upplevelse för anhöriga. Genom att sammanfatta nuvarande kunskapsläge och beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem möjliggörs att adekvat stöd och vård erbjudas av sjuksköterskan. Syftet med detta arbete var att beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem.   En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod för att svara på syftet. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Från dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020 i litteraturöversikten. Kvalitetsgranskning utfördes och artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultatet som framkom efter genomförd integrerad analys utmynnade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: ”De första känslorna och reaktionerna”, ”Vikten av delaktighet, stöd och information” samt ”Livet efter hjärtstopp”. Resultatet påvisar att anhöriga upplever starka känslor och reaktioner när de närvarar vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. Anhöriga har även ett behov av att få vara delaktiga under det plötsliga hjärtstoppet samt behov av att få tillräcklig information och god kommunikation med vårdpersonalen.   Att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem påverkar anhöriga och väcker starka känslor och reaktioner. Vårdpersonalens agerande har en avgörande betydelse för hur anhöriga hanterar situationen och deras upplevelse av hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta på ett sätt som främjar hälsa och förebygger sjukdom. För att göra detta krävs kännedom kring hur man främjar det i mötet med anhöriga vid plötsligt hjärtstopp. Därav måste det ges möjlighet för anhörig att närvara och hållas informerad för att på så vis ge bästa möjliga förutsättningar för den anhöriga att hantera situationen.