Segui questo link per vedere altri tipi di pubblicazioni sul tema: Familjefokuserad omvårdnad.
Tesi sul tema "Familjefokuserad omvårdnad"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-50 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Familjefokuserad omvårdnad".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
1
Bergner, Marcus, e Frida Landén. "Sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad : en litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23684.
Testo completoAbstract (sommario):
INLEDNING/BAKGRUND: I omvårdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad grundas på antagandet att sjukdom påverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvårdnad lägger stor vikt på att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad vid vård av vuxna. METOD: Arbetet var utformad som en litteraturöversikt för att skapa en överblick av forskningsläget. Vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes för att finna likheter och skillnader i sjuksköterskans upplevelser av familjefokuserad omvårdnad. RESULTAT: Tre huvudkategorier framkom: Familjen som resurs, familjen som begränsning och faktorer som påverkar det familjefokuserade omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan såg familjen som viktiga informanter som underlättade omvårdnadsarbetet med hjälp av deras unika insikt i familjen och patienten. Familjen uppfattades även som en begränsning genom att störa informationsflödet mellan sjuksköterskan och patienten. De faktorer som påverkade arbetet mest uppgavs vara bristande utbildning/erfarenhet, sjuksköterskans egen inställning, tidsbrist samt arbetsplatser med skiftarbete och bristfälliga lokaler. DISKUSSION: Sjuksköterskorna var väldigt ambivalenta i sin syn på familjen i omvårdnadsarbetet. Trots att de såg fördelarna med en närvarande familj, såg de även ibland familjen som bromsande och hindrande. SLUTSATS: Mer forskning behövs inom ämnet för att bättre förstå sjuksköterskornas syn på familjefokuserad omvårdnad, och för att förbättra arbetet med familjer i vården både på sjukhus och i hemmet. NYCKELORD: Familj, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Sjuksköterska, Upplevelser.
2
Söderqvist, Petra, e Michaela Thuresson. "Familjefokuserad omvårdnad på ett universitetssjukhus i Zambia". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58350.
Testo completo
3
Bergmark, Malin, e Lul Dahir. "Stödjande insatser till barn med övervikt utifrån familjefokuserad omvårdnad". Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-105.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Dagens moderna livsstil bidrar till allt mer stillasittande arbete och aktiviteter. Fetma hos barn kan orsaka fysisk, social och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av stödjande insatser enligt familjefokuserad omvårdnad av barn med övervikt och fetma. Metod: Det är en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskats och valts ut för att svara på syftet. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, Medline, Amed, Academic Search Elite. Utifrån artiklarnas resultat delades innehållet in i fem huvudteman som kategoriserar sjuksköterskans upplevelser av stöd i arbetet med familjer som har barn med övervikt och fetma. Resultat: Sjuksköterskan upplever att i kommunikationen med familjen med barn som har övervikt och fetma är föräldrarnas attityder det största hindret i arbetet med stödjande insatser. Många föräldrar saknar sjukdomsinsikt gällande sitt barns fetma som också försvårar sjuksköterskans arbete i den familjefokuserade omvårdnaden. Kost, motion och lek upplevs som en självklar del i sjuksköterskans stödjande insatser och tas upp i flera av artiklarna men också insatser i skolan upplevs vara ett viktigt stöd. Slutsats: Övervikt och fetma är ett känsligt ämne. Det kräver mer kunskap och resurser om hur sjuksköterskan kan nå fram till föräldrar i att ge information, stöd och motivation till en hälsosammare livsstil för deras barn med övervikt och fetma.Background: Obesity is a growing problem in many parts of the world. Today´s modern lifestyle contributes increasingly sedentary work and less physical activities. Obesity among children can cause physical, social and mental health problems in adulthood. Aim: The aim of this study is to describe the nurses´ experiences of support according to family- focused nursing care for children with overweight and obesity. Method: This is a literature- review of nine scientific articles which are reviewed and selected to answer the aim of this study. Data collection took place in the databases Cinahl, Medline, Amed and Academic Search Elite. Based on the result of the articles were the content divided into five main themes that categorize nurses´ experiences of support in their work with families who have children with overweight and obesity. Results: Nurses describes experiences with feelings that communication with parents is the biggest barrier in advocacy with families who have children with overweight and obesity. Many parents are lack of health- awareness regarding to their child´s obesity, which also complicates nurses´ work in the family- focused care. Diet, exercise and play is perceived as an integral part of the nurse´s supportive efforts and are raised in a number of the articles but also work in schools are perceived to be an important support. Conclusion: Overweight and obesity is a sensitive topic. It requires more knowledge and resources about how nurses can reach up to parents to provide information, support and motivation to a healthier lifestyle for their children with overweight and obesity.
4
Brattberg, Maria. "Familjefokuserad omvårdnad vid konfusion : Äldre patienter, närstående och sjuksköterskor". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402960.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Konfusion är en vanlig företeelse hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Så många som hälften kan vara drabbade, men det upptäcks sällan och kunskapen hos sjuksköterskor behöver öka. Eftersom patienterna ofta har svårt att kommunicera, så kan närståendes kunskap om patienten hjälpa vårdpersonalen samt förmedla lugn till patienten. Familjefokuserad omvårdnadsteori valdes därför som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Den här studien syftade till att undersöka, äldre patienters, närståendes och sjuksköterskors upplevelse av konfusion på sjukhus, samt huruvida familjefokuserad omvårdnad kunde verka främjande vid konfusion. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på femton artiklar från åren 2010–2019, från databasen PubMed. Åtta av artiklarna hade en kvalitativ metod, fyra hade en kvantitativ ansats medan tre artiklar använde mixad metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman: Upplevelsen av konfusion, kunskapsbrist, interaktion samt familjefokuserad omvårdnad. Dessa återspeglades utifrån patienten, de närstående samt sjuksköterskan. Utifrån temat Upplevelse av konfusion sågs att patienten ofta hade en skrämmande upplevelse under konfusionen. Temat Kunskapsbrist visade att närstående var frustrerade över att de inte fick någon bra förklaring till patientens tillstånd. I temat Interaktion sågs att hallucinationer och aggressivt beteende hos patienterna ledde till att sjuksköterskor ibland var tvungna att ta till tvångsåtgärder. Temat Familjefokuserad omvårdnad visade att genom att lyfta fram närståendes kunskap om patienten, kunde tidiga tecken på konfusion upptäckas och patienterna kände sig också i regel lugnare. Slutsats: Konfusion är en komplex åkomma som upplevs svår för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Genom en ökad kunskap om konfusion både för sjuksköterskor och närstående kan samarbete förbättra omvårdnaden för patienten.Background: Delirium is a common phenomenon for elderly people during hospitalization. As many as 50% might be affected by this severe condition. Due to poor knowledge among nurses in general, many patients neither get the proper diagnosis nor care. By enhancing the understanding of the lived experience of delirium by patients, their families and the caregiving nurses, it is possible to create a good foundation for cooperation among all parts. Since the patients often have trouble with communication, the family’s knowledge of the patient can help health professionals and calm the patient. Family-centered care theory was therefore chosen as nursing theory. Aim: To examine the lived experience of delirium at a hospital from the perspective of the elderly patient, the significant other and the nurse. It is also to explore if family-centered care can serve as prevention or positive impact on the patient with delirium. Method: A literature review with systematic approach based on fifteen articles from the years 2010–2019, from the PubMed database. Of the articles, eight had a qualitative method, four had a quantitative approach while three articles used the mixed method. Result: The literature review resulted in four themes: Experience of the confusion, Lack of knowledge, Interaction and Family-centered nursing. These were reflected according to the patient, the significant other and the nurse. The theme Experience of the confusion showed that the patients often had a terrifying experience during the delirium episode. The theme Lack of knowledge showed that significant others were frustrated that they did not receive a clear explanation for the patient’s condition. In the theme of Interaction, hallucinations and an aggressive behaviour in patients led to nurses sometimes having to use coercive methods. The theme of family-centered nursing showed that by highlighting significant others knowledge of the patient, early signs of confusion could be detected, and patients also felt calmer. Conclusion: Delirium is a complex state that is difficult for the patient as well as the family and the nurse. If the knowledge of delirium increases for the nurse and the significant other, the cooperation can improve the care of the patient.
5
Collan, Camilla, e Jenni Ohtonen. "Närståendes delaktighet i omvårdnaden". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33298.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: När en person drabbas av en sjukdom så påverkas även hens närstående. Sjuksköterskans uppgift kan därför vara att bedriva en familjefokuserad omvårdnad som inriktar sig på att se patienten och dennes närstående som en helhet. När en person drabbas av sjukdom kan dennes liv förändras. Närståendes delaktighet och förståelse kan därför vara viktiga, för att patienten ska få ett så fungerande vardagsliv som möjligt i sin förändrade livssituation. Syfte: Syftet är att skapa en översikt inom forskning av närståendes delaktighet i omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturöversikt, där studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Likheter och skillnader har sedan jämförts och sammanställts i resultatet. Resultat: Det framkom att alla situationer där närstående görs delaktiga i omvårdnaden är olika. Det finns både positiva och negativa upplevelser och aspekter på närståendes delaktighet. Resultatet redovisas ur patienters, närståendes och sjuksköterskor perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar att i samråd med patienten, i de fall det är möjligt, avgöra om och på vilket sätt samt när det anses möjligt och lämpligt att göra närstående delaktiga i omvårdnaden. Genom erfarenhet kan sjuksköterskan lära sig hantera närståendes delaktighet i omvårdnaden med en finkänslighet. Nyckelord: Delaktighet, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Närstående.
6
Makita, Naomi, e Kristina Andersson. "Hur tillämpas familjefokuserad omvårdnad i mötet med kroniskt sjuka patienter inom primärvården? : En intervjustudie med distriktssköterskor". Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11004.
Testo completoAbstract (sommario):
Background: About half of Sweden's population is suffering from a chronic disease and most are cared for in primary healthcare. Chronical illness of one family member can affect the whole family's health. It is therefore important that the district nurse pays attention to all family members and supports them in their situation. Previous research shows that the families and patients health are positively affected if families can be involved in the care of the chronically ill family member and be supported in their role. In primary care in Sweden no research could be founded in this area. It is thus important to examine the district nurse's experiences of familyfocused work in primary care. Aim: To illuminate the district nurse's experiences of making the family involved in care of chronically ill patients in primary care. Method: A qualitative approach was used and twelve district nurses in primary care in a region in western Sweden were interviewed. A qualitive content was used for analysis. Result: The analysis resulted in four main categories: Communication is the key to participation, education is a tool to enable participation, coordination is an important part that promotes participation, there are factors that affects family-focused work; and eight subcategories. Conclusion: The district nurses found it important to work family-focused. They experienced both possibilities and hindrance with this approach. Due to the lack of structure, procedures and directives from the employer, the family- focused work approach was not visible.
7
Timén, Louise, Elvira Hallin e Anna Yngve. "Familjens erfarenhet av att leva med en kvinna som drabbats av bröstcancer". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38646.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige där även en ökning ses. Att bli diagnostiserad med bröstcancer innebär stora förändringar i livet. Människor som står kvinnan nära kan vara ett värdefullt stöd, därför är det viktigt att involvera hela familjen i vården. Sjuksköterskan bör därför arbeta med familjefokusering där familjen ses som ett system där en del påverkar alla delar. Syfte: Beskriva familjens erfarenhet av att leva med en kvinna som drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 kvalitativa artiklar som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Familjemedlemmar till en kvinna som drabbats av bröstcancer upplevde känslor som oro, rädsla och ångest. De hade svårt att anpassa sig till nya roller och det kändes överväldigande att få ta så stort ansvar. Familjemedlemmarna upplevde brist på information och delaktighet från vårdpersonal vilket bidrog till att familjen kände en ovisshet kring sjukdomsförloppet och behandling. Kommunikationen inom familjen hade stor betydelse för att på bästa sätt bemöta sjukdomen. Slutsats: När en kvinna drabbas av bröstcancer påverkas hela familjen, vilket sjuksköterskor måste få en större insikt i. Det är viktigt att sjuksköterskor ser familjen som en helhet och inte utesluter någon familjemedlem.Backround: Cancer is the second most common cause of death in Sweden, where an increase is observed as well. Being diagnosed with breast cancer involves major changes in life. People close to the women can be valuable support; therefore it is important that the entire family is involved in care. The nurse should work with a family focus where the family is viewed as a system in which one part affects all the other parts. Aim: To describe the family’s experience of living with a woman afflicted with breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on 17 qualitative articles analyzed by Friberg’s five-step model. Results: Families of a woman afflicted with breast cancer experienced feelings such as worry, fear and anxiety. They had difficulty adapting to the new roles, and felt overwhelmed by the large responsibility placed on them. The realized the huge responsibility the woman had undertaken. Family members experienced lack of information and participation from healthcare professionals, which in turn caused them to feel an uncertainty towards the progression of the disease and the treatment. Communication has a significant importance to in the best way treat the disease. Conclusion: When a woman is afflicted with breast cancer it affects the whole family in which nurses need to get greater insight. It is important that nurses see the family as a unit and does not exclude the family members.
8
Engberg, Linda, e Sara Hellström. "När familjen blir en del av vården : Sjuksköterskors upplevelse av att vårda familjefokuserat på neonatalavdelning". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104996.
Testo completoAbstract (sommario):
SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts. RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna. SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt.PURPOSE: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of family-focused care at neonatal units. METHOD: The method used is a qualitative content analysis of individual interviews with nurses at two medium neonatal units in Sweden. RESULTS: The results are presented in five categories: Nurse's experience of parents who care for their infants, Support for parents who care for their infants, Nurses' opinions on requirements from health care on parents, Nurse's experience of culture and gender in family-focused nursing and Nurse's visions for family focused care. The results showed that nurses in general liked working with family-focused care but that they feel that there are things that can be improved, both for them and for the families. CONCLUSION: The nurses enjoy working with family-focused care, but believed that there are areas that require improvement and management have great significance in this. The nurses believe that this approach can benefit both staff and family on the run.
9
Sjögren, Anette, e Gudrun Sohlberg. "Närståendes erfarenheter av den palliativa vården". Thesis, Linnaeus University, School of Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5727.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Merparten av dessa teman indelades i subteman vilka förehöll sig i kontrast till varandra. Slutsats: När vårdpersonal tillämpade ett familjefokuserat förhållningssätt erfor närstående att de inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. Detta gjorde att samarbetet med vårdpersonalen förbättrades. Utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och kränkande bemötande erfors när vården inte var familjefokuserad. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den.
10
Rakovic, Sharon, e Carl-Fredrik Ekedahl. "Anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem : en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4033.
Testo completoAbstract (sommario):
Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste förekommande dödsorsakerna hos människor världen över och flertalet sker prehospitalt. Det ökar sannolikheten för anhöriga att vara närvarande när en familjemedlem drabbas av hjärtstopp. Då anhöriga ofta har en känslomässig koppling till familjemedlemmen som utvecklat hjärtstopp kan det leda till en traumatisk upplevelse för anhöriga. Genom att sammanfatta nuvarande kunskapsläge och beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem möjliggörs att adekvat stöd och vård erbjudas av sjuksköterskan. Syftet med detta arbete var att beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod för att svara på syftet. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Från dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020 i litteraturöversikten. Kvalitetsgranskning utfördes och artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultatet som framkom efter genomförd integrerad analys utmynnade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: ”De första känslorna och reaktionerna”, ”Vikten av delaktighet, stöd och information” samt ”Livet efter hjärtstopp”. Resultatet påvisar att anhöriga upplever starka känslor och reaktioner när de närvarar vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. Anhöriga har även ett behov av att få vara delaktiga under det plötsliga hjärtstoppet samt behov av att få tillräcklig information och god kommunikation med vårdpersonalen. Att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem påverkar anhöriga och väcker starka känslor och reaktioner. Vårdpersonalens agerande har en avgörande betydelse för hur anhöriga hanterar situationen och deras upplevelse av hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta på ett sätt som främjar hälsa och förebygger sjukdom. För att göra detta krävs kännedom kring hur man främjar det i mötet med anhöriga vid plötsligt hjärtstopp. Därav måste det ges möjlighet för anhörig att närvara och hållas informerad för att på så vis ge bästa möjliga förutsättningar för den anhöriga att hantera situationen.
11
Hansson, Sofie, e Ida Tovatt. "Faktorer som försvårar sjuksköterskans stöd till närstående barn i vuxenpsykiatrin : en litteraturstudie". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2912.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund Att som barn vara närstående till någon med psykisk sjukdom innebär en vardag som är oförutsägbar. Barnet tar på sig ett större ansvar än normalt och har behov av att få stöd för att kunna bearbeta och förstå det som händer. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjen involveras och stödjas vilket ska ingå i sjuksköterskans arbete. Tidigare studier visar dock på att många barn känner sig bortglömda och att vårdpersonalen inte tar ansvar i att stödja barnen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som försvårar för sjuksköterskan att ge stöd till barn som närstående till patienter inom vuxenpsykiatrisk vård genom familjefokuserad omvårdnad. Metod Metoden som användes i denna studie var allmän litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Urvalskriterier för att artiklarna skulle inkluderas i resultatet var att de skulle ha ett abstrakt, vara expertgranskade och vara skrivna på svenska eller engelska. Genom manifest innehållsanalys identifierades teman. Resultat Faktorer som försvårade för sjuksköterskan att stödja närstående barn inom vuxenpsykiatrin genom familjefokuserad omvårdnad delades in i tre teman. Organisatoriska faktorer, sjuksköterskans och övrig vårdpersonals kompetens och inställning samt påverkande faktorer från patienten, familjen och barnet. Bristande kunskap och utbildning var en faktor som hade stor påverkan på att stödet från vårdpersonalen uteblev. Slutsats De faktorer som identifierades minskar och kan utesluta sjuksköterskans stöd till närstående barn i vuxenpsykiatrin. För att kunna genomföra förändringar krävs organisatoriska åtgärder, ändrad inställning hos personal och utbildning i familjefokuserad omvårdnad.
12
Andresen, Camilla. "Familjeinterventioner vid anorexia nervosa hos unga personer : En litteraturöversikt". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8237.
Testo completoAbstract (sommario):
Background: Anorexia nervosa is one of the most serious and life-threatening psychiatric conditions. There are several different treatments and the condition often seem to affect the whole family. Family intervention is a common intervention in anorexia nervosa. The intervention in family treatment is often provided by nurses as part of nursing in psychiatric care. Aim: The aim was to evaluate various family interventions for weight recovery in anorexia nervosa in adolescents in psychiatric care. Method: A systematic database search and review of eight research studies have been made step by step based on the method described by BettanySaltikov and McSherry (2016). Results: All eight studies were performed in outpatient care. In the largest study, 169 participants participated and 45 in the smallest study. The average age was 15,6 years. There was no significant difference between the different family treatment methods at short-term follow-up (one to three months) but at the six-month follow-up there was a significant difference in two of the studies where PFT and ECHO proved to be most effective. In another study, there was a significant difference at twelve-month follow-up where E@T proved to be most effective. Discussion: Family interventions have a positive effect on weight recovery in anorexia, However, the intervention adds relatively little extra weight compared to conventional care. More health science research is needed that evaluates family-focused nursing interventions.
13
Ravald, Charlotte, e Sara Stålhand. "Barnhälsovårdssköterskors erfarenhet av arbete med nyblivna fäder- en kvalitativ intervjustudie". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32087.
Testo completo
14
Knutsson, Angelica, e Ida Georgsson. "Insluten i vårdandet- att vårda en närstående med stroke, anhörigvårdares upplevelser : En litteraturöversikt". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49371.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund Stroke är den tredje största folksjukdomen i Europa och medför att det finns en stor grupp anhörigvårdare till en strokedrabbad närstående. Tidigare forskning visar att stödet till anhörigvårdare är bristfällig. Genom att uppmärksamma anhörigvårdares upplevelser kan en ökad förståelse nås av det behov av stöd som finns samt utveckla sjuksköterskans familjefokuserade omvårdnad. SyfteSyftet var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av stroke. Metod Sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed medförde efter gallring och kvalitetsgranskning att 10 vetenskapliga artiklar återstod för vidare analys. En integrativ översikt har använts för att analysera resultatet från vald forskning. Resultat Fyra teman skapades; Förändrad livssituation, Emotionell instabilitet, Att återfå fungerande vardag och En oviss Framtid. Tankar om det som har gått förlorat varvades med tankar om hur framtiden skulle te sig. Livssituationen hade förändrats och ett kontrollbehov upplevdes. Socialt stöd, familj samt egentid var faktorer som gav kraft att förmå vardagen. Slutsats Familjen hade god inblick i hur vardagen en gång varit och sågs som en stor tillgång för anhörigvårdaren. Genom familjens stöd och trygghet kunde vardagen i en ny påtvingad roll hanteras. Att arbeta familjefokuserat har visat sig vara av värde både för anhörigvårdare, patient, familj och sjuksköterska.
15
Larsson, Isabell, Melina Karlsson e Anna Hägg. "Att leva med en familjemedlem med anorexia : En systematisk litteraturstudie om anorexias påverkan på familjen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34625.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia. Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning. Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda. Familjen upplevde att anorexia påverkade deras psykiska hälsa negativt och de oroade sig för den sjuka familjemedlemmen. De upplevde att de fått otillräcklig information och stöd från sjukvården. Sjukdomen hade trots detta även givit dem värdefulla erfarenheter. Slutsats: Familjer upplevde både psykisk och praktisk belastning av att leva med en familjemedlem med anorexia och de använde olika strategier för att hantera detta. De uttryckte ett behov av hjälp från sjukvården. Sjuksköterskans roll är att se hela familjen och inte enbart den enskilda individen vilket kan möjliggöra att lidande lindras och välbefinnande främjas.
16
Friede, Thulesius Maria, e Ördén Alice Larsson. "Familjers upplevelser och erfarenheter inför och i samband med sitt barns död : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3687.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga
17
Larsson, Ördén Alice, e Thulselius Maria Friede. "Familjers upplevelser och erfarenheter inför och i samband med sitt barns förestående död : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3668.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga.
18
Engelbrekt, Sandra, Elisabeta Gashi e Ann-Louise Smedberg. "Att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom : En kvalitativ litteraturöversikt". Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48831.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Demenssjukdomar är samlingsnamnet utifrån olika symptom som orsakar skador i hjärnan. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen (70 %). Flera närstående med Alzheimers sjukdom bor i ordinärt boende och vårdas av anhöriga, vilket kan innebära både psykisk och fysisk belastning. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med närstående med Alzheimers sjukdom i dagligt liv. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och nio subkategorier: Livssituationen förändras: Förändrade nära relationer, Oviss framtid och Förändrade känslor. Socialt liv förändras: Egentidsbrist och Social isolering. Förändrade behov: Sömn, Stöd samt Information och kunskap. Slutsats: Anhöriga till närstående med Alzheimers sjukdom som lever tillsammans tar ansvar för vård och omsorg i ordinärt boende. Anhörigas behov av stöd och kunskap om sjukdomen ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har betydande roll i att stödja anhöriga i vårdarrollen.
19
Köhler, Nina, e Caroline Tolland. "Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda barn med abstinenssymtom efter läkemedelsbehandling inom barnintensivvård". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13808.
Testo completoAbstract (sommario):
På en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) arbetar intensivvårdssjuksköterskor och barnsjuksköterskor med svårt sjuka barn med olika kirurgiska och medicinska diagnoser. Opiater och sedativa läkemedel används vilket kan leda till att barnen riskerar att drabbas av abstinenssymtom vid nedtrappning. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att bedöma och behandla barns symtom och tidigare forskning visar vikten av att sjuksköterskan kan upptäcka och särskilja symtom. Vårda ett sjukt barn innefattar även barnets familj som i familjecentrerad vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda barn med abstinenssymtom efter läkemedelsbehandling inom barnintensivvård. Data består av kvalitativa forskningsintervjuer där åtta specialistsjuksköterskor intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och tio subkategorier. I resultatet framkom svårigheter att tolka tecken på abstinens då symtomen kunde bero på andra tillstånd såsom sepsis eller sjukdom. Vikten av att trappa ut sederande och opioidläkemedel långsamt, samt värdet av att ha en individuell plan för vården framkom. Sjuksköterskorna använde sig av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Delaktiga föräldrar ansågs av betydelse och om de fått förståelse för situationen kunde det innebära en tryggare vård för alla. En svårighet som beskrevs var föräldrars oro som kunde skapa frustration hos personalen. I resultatet framkom även att en lugn och trygg miljö var viktigt men kunde vara svårt att uppnå då medicinsk apparatur störde och akuta åtgärder prioriterades samt att tid att vara hos barnet saknades. I diskussionen beskrivs svårigheter att tolka och bedöma abstinenssymtom och forskningen tar upp över 50 olika symtom för abstinens. Tolkning av barns symtom tycks vara en mycket subjektiv bedömning som medför en subjektiv behandling. Icke-farmakologiska åtgärder diskuteras som en del av abstinensbehandling vilket ger kontraster till intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter i en högteknologisk miljö.
20
Ewertsson, Elin, e Maria Gustafsson. "Mannens upplevelser av att leva i en relation med en kvinna som har bröstcancer". Thesis, University of Kalmar, University of Kalmar, University of Kalmar, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1676.
Testo completo
21
Nilsson, Sara, e Åsa Danielsson. "Granskning av antal, ålder, mortalitet och vårdtid bland barn som vårdats på intensivvårdsavdelningen på Norrlands Universitetssjukhus under år 2015 : En kvantitativ registerstudie". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130977.
Testo completoAbstract (sommario):
Syfte: Syftet med studien var att beskriva andelen barn, ålder, mortalitet och vårdtid för respektive diagnos bland de som vårdats på intensivvårdsavdelningen på Norrlands Universitetssjukhus under perioden 150101–151231, dessutom jämföra vårdtid mellan pojkar och flickor samt könsfördelning och vårdtid mellan barn över och under 3 år. Metod: En retrospektiv registerstudie. Bakgrund: I dagsläget finns fyra intensivvårdsavdelningar specificerade på barn i Sverige, dessa avdelningar stod 2015 för 57% av alla vårdtillfällen av barn inom intensivvård. De övriga vårdtillfällena skedde på allmänna intensivvårdsavdelningar. Forskning har visat att barn som vårdas på barnintensivvårdsavdelning har signifikant lägre risk för mortalitet än de som vårdas på intensivvårdsavdelning. Resultat: Under år 2015 vårdades 94 barn på intensivvårdsavdelningen, vilket motsvarade 11,2% av det totala antalet patienter. Genomsnittsåldern var 6,9 år. Två barn avled under vårdtiden, motsvarande 1,9%. Vårdtiden varierade mellan 1 timme och 371 timmar. Den vanligaste diagnosen var neurologisk sjukdom, följt av respiratorisk svikt. Den diagnosen med längst medelvårdtid var tumörsjukdom, kortast medelvårdtid var postop full, dvs då patienter vårdades på intensivvårdsavdelningen på grund av att den postoperativa avdelningen var full. Ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor fanns vad gäller vårdtid. En något högre andel av barnen var pojkar (54,3%). Av totalt 94 barn var 42 yngre än 3 år, 5 av dessa vårdades i >48 timmar. En signifikant skillnad sågs i vårdtid mellan barn över och under 3 år, äldre barn hade längre vårdtid. Konklusion: Resultatet visade att vårdtiden var lång hos ett antal barn, samt att en del av dessa var yngre än 3 år. Ett flertal barn i denna studie kunde därmed med fördel ha vårdats på intensivvårdsavdelning för barn.
22
Gyllander, Emma, e Cathrin Mossberg. "Familjen i centrum : Familjecentrerad vård på en barnintensivvårdsavdelning". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9991.
Testo completoAbstract (sommario):
Inom barnsjukvården världen över arbetar man idag med familjecentrerad vård. Föräldrarna ses som experter på sina barn och en viktig samarbetspartner i omvårdnaden på sjukhuset. Det är vårdpersonalens uppgift att bjuda in familjen och visa vad de kan göra då det kan vara svårt för föräldrarna att hitta sin roll i situationen. Den personal som arbetar efter vårdformen familjecentrerad vård ser de anhöriga snarare som en resurs i stället för ett hinder i vården. Examensarbetets syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors förståelse av familjecentrerad vård på en barnintensivvårdsavdelning och hinder för att bedriva denna vård. Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Åtta specialistsjuksköterskor intervjuades och därefter analyserades data med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande vardera fyra subkategorier. I resultatet framkom det bland annat att specialistsjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att bjuda in familjen i vården. Det var också viktigt att ge dem information om barnets hälsotillstånd och planering kring fortsatt vård. Om familjen vistades på sjukhuset en längre tid ansågs det angeläget att skapa rutiner för familjen så att de, fastän barnet var allvarligt sjukt, kunde skapa någon form av vardag trots rådande situation. Det framkom att det fanns vissa svårigheter för att bedriva familjecentrerad vård på avdelningen. En sak som försvårade att arbeta utifrån denna vårdform var brister i vårdmiljön på avdelningen. Det visade sig även att personalen på avdelningen saknade specifik utbildning inom familjecentrerad vård men informanterna var eniga om att detta var önskvärt. Föräldrarna inbjöds ej att delta i de dagliga ronderna. I resultatdiskussionen under rubriken föräldrars närvaro diskuteras specialistsjuksköterskans ovilja att ta med föräldrarna i ronderna. Genom att låta dem närvara ansågs det ta längre tid och ökade risken för att de skulle missförstå information som framkom då personalen använde sig av medicinska termer. Dock visar forskning på att det kan vara en god idé att låta dem delta i ronderna då det ökar delaktigheten i de beslut som tas kring omvårdnaden av deras barn.
23
Axelsson, Gunilla, e Xhulieta Daka. "”Korta vägar, låga trösklar” : BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en familjecentral". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14624.
Testo completoAbstract (sommario):
Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC. För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra. Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.
24
Abou, Nawfal Nada, e Emelie Bladh. "Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med långvarig smärta". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20906.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: I Sverige lider ca 18,7 procent av svår smärta eller värk och ca 1,3 miljoner människor antingen vårdar, hjälper eller stödjer en anhörig. Smärta ska ha hållit i sig i över tre månade för att klassas som kronisk/långvarig smärta. Familjefokuserad omvårdnad är en teori som används för att inkludera anhöriga i vården. Eftersom anhöriga har en betydelsefull roll i omsorgen för en familjemedlems vård behöver hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksamma denna grupp för att ge de stöd och hjälp i ett tidigt skede. Det är därför av stor vikt att veta hur anhöriga upplever i samband med att vårda en familjemedlem. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt baserat på kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att inte räcka till, Upplevelsen av kontroll, Upplevelsen av familjeroller och relationer samt Anhörigvårdares upplevelser av vårdpersonalen samt två underkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever tecken på psykisk ohälsa, de upplever brist på kontroll och hittar strategier för att öka kontrollen, familjeroller och relationer påverkas både negativt och positivt och de upplever att stöd och tillgänglighet från vårdpersonalen är viktigt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den aktuella studien utifrån trovärdighetsbegreppen: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussionen diskuterar fyra fynd: Symtom på psykisk ohälsa upplevdes av anhöriga som vårdade, Upplevelsen av kontroll har en central del i vårdandet, Förändringar i relationer och Sjukvårdspersonalens stöd och tillgänglighet var viktigt och betydelsefullt för de anhöriga. Det familjefokuserade omvårdnadsperspektivet diskuteras i förhållande till vissa fynd.
25
Johansson, Terese, Fanny Land e Lisa Wadsten. "Upplevelser av att leva med multipel skleros utifrån ett närståendeperspektiv". Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38509.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som kan ge omfattande funktionsnedsättningar. När en individ drabbas av MS kan närstående påverkas. Sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskriver att en god vård innefattar ett personcentrerat förhållningssätt som inkluderar de närstående. Därav anses det relevant att ta reda på närståendes upplevelser av att leva med en anhörig med MS. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en anhörig med multipel skleros utifrån ett närståendeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tretton vetenskapliga artiklar som var baserade på kvalitativ metod analyserades. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde förändringar gällande relationen, familjerollen samt ändrade behov efter att en anhörig drabbats av MS. Svårigheter i att finna sin identitet kopplades till att rollen som vårdare upplevdes svår. Information och stöd visade sig ha en central roll för ett fungerande liv. Slutsats: Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar upplevelsen hos närstående för att underlätta situationen hos den drabbade familjen. Då vården saknar resurser och samhället är beroende av att närstående vårdar sina anhöriga är det viktigt att de känner sig trygga i sina roller. Detta kan stärkas genom kunskap, stöd och informationsöverföring.
26
Vesterlund, Sean, e Therése Rosendahl. "Omvårdnad i livets slutskede. Sjuksköterskans upplevelser : En litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40543.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år varav 70 000–75 000 anses behöva palliativ omvårdnad i någon form. Den annalkande döden kan för familjen och sjuksköterskan vara känslomässigt påfrestande. Samtidigt förväntas sjuksköterskan utgöra en betydande del av det professionella stödet för de övriga inblandade i vårdrelationen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slut. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ design valdes och 14 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Känslomässiga utmaningar i att balansera närhet och distans i relation till patient och närstående förekom och det krävdes mod av sjuksköterskan för att möta patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor ansågs inte bli givna yrkesmässig respekt i rollen som patientens talesman. Kommunikationsfärdigheter vid vård i livets slut var bristfälliga. Existentiell kommunikation upplevdes vara krävande och energidränerande. Diskussion: Svårigheter i att balansera närhet och distans kan bero på att sjuksköterskan kommer i kontakt med sin egen sårbarhet. Att känna kan vara givande, men samtidigt mödosamt, och därför kan en professionell attityd innebära att ha förmågan att distansera sig. Trots att vårdteamet var ett viktigt stöd i omvårdnaden kunde vårdteamet även utgöra hinder, särskilt när läkaren inte lyssnade till sjuksköterskan. Slutsats: Familjefokuserad omvårdnad kan tillämpas för att skapa förutsättningar för god kommunikation med patient och närstående. Det finns ett behov av kunskap gällande kommunikation och i att utgöra stöd för patient och närstående. Även organisatoriskt stöd i form av tid för reflektion för att bättre kunna hantera känslomässiga utmaningar rekommenderas.Examinationsdatum: 2020-11-02
27
Edvinsson, Sjökvist Ida, e Tina Jonsson. "Föräldrar till ´sjukt söta´ barn och ungdomar-En litteraturöversikt om diabetes typ 1". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35929.
Testo completo
28
Olofsson, Ellinor, e Julia Wallbäcks. "Ätstörningar och närståendes upplevelser - En litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37702.
Testo completo
29
Gonzalez, Daniela, e Jennifer Hedlund. "Palliativ vård av barn; början på slutet : Föräldrarnas perspektiv". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37799.
Testo completo
30
Falk, Anette. "Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet : En kvalitativ innehålsanalys". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184036.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom. Motiv: Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet. Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten. Resultat: Fyra huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten.Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts. Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.
31
Olsson, Rigmor, e Ingela Ryen. "Barn och ungdomars upplevelser av separation sett ur ett omvårdnadsperspektiv. : Systematisk litteraturstudie". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3660.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med föräldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödåtgärder sjuksköterskor kan använda för att hjälpa barn och ungdomar som inte mår bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, både positiva och negativa aspekter. Bra relationer både inom och utom familjen är viktiga för barnen vilket framkommer genomgående i arbetet. Umgängesföräldern har en viktig roll för barnen. Själva boendet spelar oftast inte så stor roll så länge barnen har bra relation till, regelbundet umgänge med, båda föräldrarna. Många riskfaktorer för barnen är ändå kopplade till separationer och barnen kan må psykiskt dåligt ända upp i vuxen ålder. Sjuksköterskan i barn- och skolhälsovården kan använda sig av olika verktyg för att hjälpa barn och föräldrar efter en separation. Familjefokuserad omvårdnad är en omvårdnadsmodell som lämpar sig väl för familjer i svåra och konfliktfyllda situationer.
32
Schaeder, Jessica, e Kristina Wiberg. "Sjuksköterskors inställning till familjers betydelse för omvårdnaden : En kvantitativ enkätstudie i psykiatrisk öppenvård". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171594.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Studier har visat att familjer har en viktig betydelse när det gäller måendet hos personer med psykisk ohälsa. Det finns vetenskapligt stöd för att familjefokuserad omvårdnad kan främja funktion och välbefinnande hos både den sjuke och dess omgivande familj. Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden påverkar i vilken omfattning den sjukes familj involveras i vård och behandling. Motiv: Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden har undersökts i somatisk vård, men det finns få studier gjorda i psykiatrisk kontext och framförallt inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i psykiatrisk öppenvård och inställningens samband mellan vidareutbildning, antal verksamma år som sjuksköterska och kön. Metod: En webbaserad enkätstudie genomfördes med hjälp av instrumentet FINC-NA. Totalt 66 sjuksköterskor verksamma inom regional psykiatrisk öppenvård besvarade enkäten under januari och februari 2020. Resultat: De sjuksköterskor som arbetat längst skattade familjers medverkan i omvårdnad högst. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor och gällande kön fanns signifikanta skillnader enbart i skattning av familjen som egen resurs. Slutsats: Det finns en positiv syn bland sjuksköterskor på familjers medverkan i omvårdnad. Implementering av ett familjefokuserat arbetssätt samt utbildning av sjuksköterskor i familjers betydelse för patienters hälsa kan bidra till att betrakta familjen som en resurs i omvårdnaden.
33
Faxér, Emma, e Linnéa Sanfridsson. "Stöd och undervisning till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med diabetes mellitus typ 1". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29218.
Testo completoAbstract (sommario):
Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 år i Sverige varje år, vilket har medfört att kraven på hälso- och sjukvårdens resurser angående diabetesomvårdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, då livet förändras avsevärt när barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillämpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehållsanalys. Data som användes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrån databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjälp av sökord relaterade till studiens syfte. Resultatet visade att interventionerna till föräldrarna innehöll information, utbildning, praktiskt utförande, socialt stöd, emotionellt stöd och bekräftelse. I sjuksköterskans arbete är kunskap om situationen för föräldrar till barn med nyupptäckt T1DM en viktig och central del. Lika så är omvårdnadsåtgärderna som utförs en viktig del för att ge en bra och effektiv vård samt för att kunna arbeta utifrån en familjefokuserad omvårdnad
34
Landgren, Stina, e Malin Olofsson. "Att anpassa sig till en ny vardag:föräldrars upplevelse av att ha ett barnmed typ 1 diabetesEn litteraturöversikt". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35204.
Testo completo
35
Bergström, Emma, e Antoon Stefani Hanna. "Upplevelser av att ha ett barn med diabetes mellitus typ 1 : Föräldrars perspektiv". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38819.
Testo completo
36
Wrede, (fd Petersén) Ida, e Maria Karlstedt. "Föräldrars upplevelser av delaktighet och tillgänglighet inom barnsjukvården : – En intervjustudie". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136007.
Testo completoAbstract (sommario):
Background: The study is based on answers from the National Patient Survey from spring 2016. There were questions about participation and accessibility. A region in southern Sweden had difficulties to understand the answers to these questions. Was the questions misunderstood or was their experience of participation and accessibility bad? Aim: To describe how parents of children with chronic bowel disease experienced participation and accessibility to health care. Design: The study has a qualitative approach. Method: Semistructured interviews were conducted with parents who have a child with chronic intestinal disease. The interviews were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The material from the interviews was divided into participation and accessibility. Parents perceived that participation in child care was important. It gave the parents a sense of security, trust and control. When the participation burst, it gave parents botheration as they did not experience being seen or believed. It was also worrying to lack knowledge. The parents experienced a good accessibility when they received sincere information, continuity and support of care. Inadequate availability is symbolized by insufficient contact with care, sufficient information or access to a network with other parents in similar situations. Conclusion: It's important to keep listening to parents to make them feel participant. In order for parents to experience good accessibility, it´s important to give them information, let them meet like-minded and gain access to cross-professional contacts. Appropriate personnel should be informed of the results regarding participation and availability so improvement measures can be implemented.Bakgrund: Studien grundar sig på svaren från den nationella patientenkäten från våren 2016. Där fanns frågor om delaktighet och tillgänglighet. Dessa frågor hade en barnklinik i södra Sverige svårt att tolka svaren på. Var frågorna missförstådda av föräldrarna eller var deras upplevelse av delaktighet och tillgänglighet dålig? Syfte: Var att beskriva föräldrars, till barn med makroskopisk kronisk tarmsjukdom, upplevelser av delaktighet och tillgänglighet till vården. Design: Studien har en kvalitativ ansats. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med föräldrar som har ett kroniskt tarmsjukt barn som haft diagnos i minst ett år. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjumaterialet som framkom ur intervjuerna delades in i delaktighet och tillgänglighet. Föräldrar upplevde att delaktighet i barnets vård var viktigt. Det gav föräldrarna en känsla av trygghet, förtroende och kontroll. När delaktigheten brast gav det föräldrarna oro då de inte upplevde sig bli sedda eller trodda på. Det var även oroande att inte ha kunskap. En god tillgänglighet upplevde föräldrarna när de fick uppriktig information, kontinuitet och stöd av vården. En bristfällig tillgänglighet symboliseras av att inte få tillräcklig kontakt med vården, tillräcklig information eller tillgång till ett nätverk med andra föräldrar i liknande situation. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta lyssna på föräldrarna för att de ska känna sig delaktiga. För att föräldrarna ska uppleva god tillgänglighet är det viktigt att ge dem information, låta dem träffa likasinnade och få tillgång till tvärprofessionella kontakter. Berörd vårdpersonal bör informeras om studiens resultat avseende delaktighet och tillgänglighet så att förbättringsåtgärder kan implementeras.
37
Loohagen, Cecilia, e Nima Otroshi. "Upplevelser och erfarenheter av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1 : en litteraturöversikt". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3539.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 påverkar livet ur många aspekter, inte bara för den som har sjukdomen utan även för de anhöriga. Teoretisk utgångspunkt i detta arbete är familjefokuserad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Metod För att svara på syftet användes en litteraturöversikt som metod som besvarades med 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitets rankades enlig Sophiahemmets högskolas riktlinjer och analyserades med inspiration av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fem undergrupper utifrån det resultat som framgick. Dessa var “psykisk påfrestning och ansvarskänslor”, “oro, ängslan och stress”, “begränsningar i livet”, “påverkan på relationer” och “behov av stöd”. Flertalet anhöriga upplevde en stor belastning av att leva med en person som har diabetes typ 1. Erfarenheter och upplevelser varierade till stor del beroende på om det var en förälder till ett barn med diabetes typ 1 eller en partner. Slutsats Det finns ett stort behov av fortsatta studier i ämnet. Familjefokuserad omvårdnad tros vara en väg till att förbättra upplevelsen för anhöriga och därigenom även för personen med sjukdomen.
38
Bäckström, Marie, e Amanda Ollila. "Barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa : En intervjustudie från flera pediatriska vårdverksamheter". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21479.
Testo completoAbstract (sommario):
Barnsjuksköterskor möter allt oftare föräldrar med psykisk ohälsa. Med ökad frekvens av psykisk ohälsa, ökar kraven på barnsjuksköterskors kompetens att i mötet med föräldrar med psykisk ohälsa möta dem utifrån de förutsättningar som finns. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa. Studien genomfördes med kvalitativ design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet är uppbyggt av huvudkategorin; “För ett professionellt bemötande och omhändertagande av föräldrar med psykisk ohälsa har inre utveckling och yttre tvärprofessionellt stöd en betydande roll”, vilken belyser informanternas upplevelser av hur yrkeserfarenhet, i kombination med stöd från kollegor och gott samarbete med övriga instanser som arbetar med barn som målgrupp, har stor betydelse för hur möten med föräldrar med psykisk ohälsa upplevs. Värdet av att som barnsjuksköterska arbeta familjefokuserat framkom. Att skapa ett vårdande möte där föräldern har upplevelsen av att bli sedd och bemött ur ett livsvärldsperspektiv upplevs betydelsefull för en god omvårdnadsrelation som gynnar barnet. Ömsesidig tillit, empati, respekt och öppen kommunikation är av stor vikt för att generera upplevelsen av, att som ett team, samarbeta för att uppnå bästa möjliga omvårdnad om barnet. Inför mötet med föräldrar med psykisk ohälsa upplevde barnsjuksköterskor ibland att kunskapsbrist avseende innebörden av psykiatriska diagnoser kunde försvåra mötet, på grund av tveksamhet kring förhållningssätt och bemötande.
39
Kruse, Erika, e Camilla Forsgren. "Informationens betydelse vid intensivvård : Vad påverkar och samspelar med närståendes helhetsintryck?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353131.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Närstående till en person som vårdas på en intensivvårdsavdelning fyller en viktig funktion för dennas sjukdomsförlopp, utfall och rehabilitering. Närstående har själva behov under denna tid och det är viktigt att även dessa tillgodoses av sjuksköterskor. Behovet av information har i många studier påvisats vara det mest betydelsefulla för närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan närståendes uppfattning om information korrelerat till deras uppfattning om bemötande, förtroende, stöd och delaktighet. Vidare var syftet att belysa närståendes upplevelser av omhändertagandet på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien var en enkätundersökning med mixad metod. Resultat: 206 enkäter skickades ut och 47 % (n=97) av respondenterna valde att delta. Resultatet visade att det fanns svaga till starka samband mellan information och bemötande/förtroende/stöd/delaktighet. Starkast samband sågs mellan variablerna information och förtroende samt mellan information och delaktighet. Respondenternas upplevelser resulterade i två teman; information och bemötande. Närstående upplevde att information var fundamentalt inom intensivvården och den önskades vara ärlig, tydlig och ges kontinuerligt. Respondenterna upplevde att bemötandet de fått under intensivvårdtiden både varit positivt och negativt. Slutsats: Positiva korrelationer har påvisats mellan information och bemötande, förtroende, stöd och delaktighet. Studien belyser även att närståendes upplevelse av omhändertagandet kan påverkas både positivt och negativt av information och bemötande. Kännedom om detta samt med hjälp av en familjefokuserad omvårdnad kan möjliggöra för intensivvårdssjuksköterskan att främja närståendes upplevelse och uppfattning under vårdtiden.Background: Relatives to a person who is cared for in a critical care unit fill an important function for the patient’s disease progression, outcome and rehabilitation. Relatives themselves have needs during this period and it is important that also their needs are met by nurses. The need to receive information has been shown to be the most meaningful to relatives. Aim: The aim of the study was to examine whether relatives’ perception of information correlated with their perception of treatment, trust, support and participation. Furthermore, the aim was to highlight the way in which relative’s experience care at a critical care unit. Method: The study was conducted as a mixed method survey. Results: 206 surveys were sent out and 47% (n=97) of the respondents chose to participate. The result indicated that there are weak to strong correlation between information and treatment/trust/support/participation. The strongest correlation was observed between the variables information and trust, as well as information and participation. The respondents’ experiences resulted in two themes; information and treatment. Relatives perceived information as fundamental within critical care and preferred it to be honest, clear and continuous. The respondents had experienced the treatment they received during the critical care period as both positive and negative. Conclusion: Positive correlations has been found between information and treatment, trust, support and participation. The study also highlight that a relative’s experience of the care is impacted both positively and negatively by information and treatment. Knowledge about this and with help from a family focused care can make it possible for critical care nurses to encourage relative’s experience and perception about the time of care.
40
Göransson, Joel, e Peter Sandström. "Upplevelser då en närstående drabbas av en hjärtinfarkt : En litteraturöversikt". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42562.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 25 700 personer i Sverige och med varje drabbad person drabbas också anhöriga. Inläggningstiden på sjukhus för en hjärtinfarkt är kortare än vad den tidigare varit och förväntas bli ännu kortare i framtiden. Anhöriga får då ett större ansvar i att stödja den drabbade. Familjefokuserad omvårdnad synliggör hela familjens gemensamma resurser och behov.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse, då en närstående drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturöversikt med induktiv design. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på 10 artiklar med kvalitativ design. Resultatet genererade totalt sju subkategorier som sedermera grupperades i tre huvudkategorier, vilka var: förändrade familjeförhållanden, skapa delaktighet och egna hälsoeffekter. Resultatet visade att anhörigas upplever en ny rollfördelning inom familjen, ett behov av att göras delaktig i vården av både vårdpersonal och den drabbade närstående. Dessutom förekom påverkan på deras egen hälsa utifrån både positiva och negativa upplevelser.Slutsats: Situationen för den anhöriga är komplext betingad och individuell. Således krävs ett individanpassat bemötande från vårdpersonal för att synliggöra anhörigas individuella och unika behov. Detta möjliggörs för sjuksköterskor genom tillämpning av familjefokuserad omvårdnad då hela familjen synliggörs.Background: Myocardial infarction affect approximately 25 700 people annually in Sweden, and with every affected person is also relatives affected by the disease. The hospitalization period for a myocardial infarction is shorter than it used to be and is expected to be even shorter in the future. Relatives then get more responsibility in supporting the sufferer. Family focused nursing reveal the entire family's common resources and needs.Aim: To describe the relative’s experience when a family member suffered from myocardial infarction.Method: Literature overview with inductive design. The search was made in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed.Results: The results were based on 10 articles with qualitative design. The result generated a total of seven subcategories, which were subsequently grouped into three main categories, which were: changing family relationships, creating participation and own health effects. The result showed that relatives perceive a new distribution of roles within the family, a need to be involved in the care from both healthcare professionals and the affected relatives. In addition, there was an impact on their own health based on both positive and negative experiences.Conclusion: The situation of the relatives is complex and individual. Thus, individualized care from healthcare professionals is required to visualize the relative’s individual needs. This is made possible for nurses through the application of family-focused care when the whole family is visualized.
41
Kayondo, Helena, e Johanna Kristiansson. "Föräldrars upplevelser under sitt barns sjukhusvistelse : en allmän litteraturstudie". Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7228.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra fynd framkom i studiens resultat. Dessa var: tidigare erfarenheter av sjukhusvård, brist på kommunikation och känslomässigt stöd, upplevelser av trygghet och delaktighet samt upplevelser av otrygghet och att inte bli lyssnad på. Slutsats: För att få en bättre dialog och öka kunskapen om föräldrarnas tidigare upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan använda sig av familjefokuserad omvårdnad.
Background: When a child is admitted to the hospital it is a big change for the parents. This can cause different emotional reactions and create an imbalance in the family. It is important for the healthcare staff to be aware of this, so that they can give the family a good nursing care and at the same time a good experience of the hospitalization. Aim: The aim of this study was to describe parents´ experiences of the child’s care during hospitalization. Method: The study was conducted as a literature review through a systematic compilation of scientific articles. Results: Four findings were revealed in the studies result. They were: earlier experiences of hospitalization, lack in communication and emotional support, experience of feeling security and participation, experience of insecurity and not being lessened to. Conclusion: To get a better dialog with the parents and to get more knowledge about their experiences of hospitalization the nurse can use family focused nursing.
42
al-Jeddahwi, Farida. "Vara delaktig i mitt syskons liv och död : En kvalitativ litteraturstudie". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352439.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund Vårdnadshavarens delaktighet i deras barns vård är idag en självklarhet, både för barnsjuksköterskan och samhället men även för familjen själva. Inte minst i samband med pediatrisk palliativ vård, delaktighet i vården har påvisats bidra till en positiv bearbetning av den svåra sorgen som ett barns död innebär. I begreppet familj inkluderas även syskon och andra närstående, men de är inte lika självklara att vara delaktiga i den pediatriska palliativa vården. Familjefokuserad omvårdnad syftar till att inkludera alla familjemedlemmar med beaktande till deras egna önskemål, eftersom familjen är en enhet som ständigt påverkar varandra. Syskon som har en bror eller syster som dör under barndomen har en ökad dödlighet, detta bör barnsjuksköterskan ta till beaktning under och efter den pediatriska palliativa vården. Syfte Att beskriva syskons upplevelser av pediatrisk palliativ vård i samband med en brors eller systers död. Metod En litteraturstudie baserad på 16 stycken kvalitativa studier av hög och medelhög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats tillämpades som dataanalys. Resultat I resultatet framkom huvudkategorierna behovet av information, behovet av delaktighet, behovet av stöd och livet efter döden med subkategorier, utifrån dessa framkom den övergripande kategorin vara delaktig i mitt syskons liv och död. Slutsats Syskon är unika individer med behov av att vara delaktiga i den pediatriska palliativa vården och vid en brors eller systers död. Genom att tillämpa familjefokuserad omvårdnad kan hälso- och sjukvården möjliggöra en inkluderande miljö för syskonen och bidra till en bättre förberedelse och bearbetning av sorgen.Background It is important that guardians are included in the care of their child. This is essential in the pediatric palliative care, participation has been shown to contribute to a positive treatment of the severe grief with a child's death. A family includes siblings and other relatives, but they are not as self-evident as to be involved in the pediatric palliative care. Family-focused nursing aims to include all family members with due regard to their own wishes, as the family is a unit that constantly affects each other. Siblings who have a brother or sister who dies during childhood have an increased mortality, which the pediatric-nurse should consider during and after the pediatric palliative care. Aim To describe siblings’ experiences of pediatric palliative care in connection with the death of a brother or sister. Method A literature study based on 16 qualitative studies of high and medium quality. Qualitative content analysis with inductive approaches were used to analyse the data. Results The generic categories that emerged from the results were the need for information, the need for participation, the need for support and life after death with sub-categories, from which the main category appeared to be involved in the life and death of my sibling. Conclusion Siblings are unique individuals who need to be involved in the pediatric palliative care and at the death of a brother or sister. By applying family-focused nursing, healthcare can provide an inclusive environment for the siblings and contribute to better preparation and treatment of grief.
43
Al, Ruken, e Linnea Modigh. "När livet drastiskt förändras… : - att vara förälder till ett barn med Diabetes Mellitus typ 1 under det första året efter insjuknandet". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38266.
Testo completo
44
Rosell, Louise, e Angeliqua Hirvonen. "Livet efter cancer : Föräldrars erfarenheter av livet efter barnets avslutade behandling". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100360.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Ordet cancer kan vara ett väldigt laddat ord för många människor, cancer hos barn är ännu mer laddat eftersom det gäller just ett barn. Då ett barn får diagnosen cancer är det inte bara barnet som drabbas, utan även familjen och stora delar av omgivningen såsom skola och kompisar. Idag finns det goda chanser att barn överlever sin cancersjukdom och det finns välgjorda riktlinjer för hur vården ska bedrivas under aktiv behandling och hur uppföljningen av barnet ska ske efter avslutad behandling. Men finns det någon plan för att uppföljning av föräldrarna och hur är deras mående tas omhand efter en påfrestande tid som denna? Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars erfarenheter av livet efter att barnet har avslutat en lyckad cancerbehandling. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades: Erfarenhet av känslomässiga reaktioner; Erfarenhet av påverkan på livet; Betydelsen av stöd och relationer; Att återgå till det normala. Slutsats: Resultat i studien visade att många föräldrar upplever ständig närvaro av oro, ångest eller depression även efter barnets avslutade behandling. De föräldrar som uppfattar sina barn som mer sårbara och bräckliga blir mer påverkade av den negativa stress som sjukdomen och dess behandling har utgjort. Vidare gick att utläsa att den ständiga jakten efter eventuella symtom blir ett stresspåslag och utgör en påminnelse i det vardagliga livet. Allt detta bidrar till okontrollerbara tankar om återfall eller död vilket leder till ett hinder för familjen att bearbeta det de varit med om och gå vidare. En förlorad nära kontakt med vårdpersonal efter avslutad behandling får vissa föräldrar att känna ångest.
45
Hellström, Johan, e Linnea Ingvarsson. "Att vara närstående till en person med suicidtankar : En litteraturstudie". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17758.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Allvarliga suicidtankar är vanligt förekommande. Närstående till person med suicidtankar riskerar att sätta egna behov i andra hand med försämrad livskvalitet och försämrad psykisk hälsa som följd. Det är av vikt att närstående som ger stöd till psykiskt sjuka personer själva får lämpligt stöd från vårdgivarna för att inte bränna ut sig. Genom att som sjuksköterska vara medveten om hur det kan upplevas att vara närstående till en person med suicidtankar kan förutsättningarna för att ge rätt stöd till dessa individer öka. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelse av att leva nära en person med suicidtankar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier framkom: Ett ofrånkomligt lidande och en önskan om både närhet och distans. Fem underkategorier framkom: Upplevelse av att suicidaliteten inverkar på individen, upplevelse av att suicidaliteten inverkar på familjen, upplevelse av skam gentemot omgivningen, upplevelse av att behöva bli sedd som resurs, upplevelse av att behöva ta avstånd. Diskussion: Närstående vill bli sedda som resurs och det finns både för- och nackdelar med detta. Mer forskning behövs för att möjliggöra bedömning kring hur mycket de närstående bör involveras. Hela familjen lider av att ha en person med suicidtankar i sin närhet. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjens lidande minska. Det finns ett stigma i samhället kring psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan verka som motkraft genom att skapa öppenhet inom drabbade familjer. Sådan öppenhet har visat sig spridas till familjens omgivning.
46
Berglund, Nils, e Elin Nilsson. "Närståendes närvaro vid återupplivningsförsök : En litteraturstudie". Thesis, Röda Korsets Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-855.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer.Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.
47
Hansson, Sanne, e Ida Sjölin. "Närståendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26939.
Testo completoAbstract (sommario):
Sammanfattning Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerformen hos män i Sverige, vilket innebär att det finns många närstående till män med prostatacancer i sjukvården. Sjuksköterskor behöver därför kunna bistå med hjälp och stöd under sjukdomstiden. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ data med induktiv ansats valdes. Resultatet baserades på elva originalartiklar som har kvalitetsgranskats samt analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen genererade fyra huvudkategorier. I En gemensam resa framkom det att beslut var ett delat ansvar och att få och ge stöd var av stor vikt. I Att försöka kontrollera vardagen beskrivs de känslomässiga reaktioner som fanns hos närstående samt deras förmåga att hantera vardagen. Behov av kunskap visade att majoriteten av de närstående uttryckte ett kommunikations- och informationsbehov. I Förändringar i relationer framkom de relationella förändringar paren tvingades möta i samband med sjukdomen. Slutsats: Närstående har individuella behov som mer kommunikation, information samt stöd som behöver tillfredsställas av sjuksköterskeprofessionen eller vårdpersonal, vilket innebär att sjukvården har en stor roll att spela i de närståendes liv.Summary Background: Prostate cancer is the most common form of cancer to afflict men in Sweden, many of whom have a partner. For this reason, the nurses need to provide council, help and support during the course of the disease. Purpose: To describe next of kin’s experiences living with men suffering from prostate cancer. Method: A review based on qualitative data with an inductive approach. The result was based on eleven peer reviewed original articles that had also been analyzed in accordance with Fribergs five step model. Result: The data analysis generated four main categories. In A common journey, it appeared that choices were a shared responsibility and to receive and give support were of great importance. In Attempting to control every-day life the emotional reactions of those next of kin and their capability to manage their every-day lives are described. The need for knowledge showed how the majority of those next of kin expressed a need for communication and information. Changes in relations showed the relational changes couples had to undergo in connection to the disease. Conclusion: From the result it can be concluded that the needs described by next of kin to men with prostate cancer ought to be appeased by the nursing profession. The result shows that men suffering from the disease are in need of increased communication with nursing professionals as well as support and information. This means that the health care system have a big role to play in the lives of those next of kin to the individual requiring medical care.
48
Carlsson, Cecilia, e Kjällgren Kim. "Upplevelser av lidande hos närstående till cancersjuk person". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25776.
Testo completoAbstract (sommario):
Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande. Resultatet beskrivs utifrån begreppen vårdlidande, sjukdomslidande, existentiellt lidande och livslidande. Det framkom att närstående upplevde hopplöshet och frustration i förhållande till nonchalant personal med bristande stöd och bemötande. Ekonomisk påfrestning och ett ansträngt förhållande mellan partnerna var något som framkom tydligt i både resultatet och tidigare forskning. För att minska lidandet hos närstående krävs mer kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonal. Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor om hur fokus ska läggas på familjen. Detta för att närstående ska kunna hantera sin sorg, sitt lidande och för att inte själva drabbas av sjukdom på grund av att de mår dåligt, vilket även belyses i tidigare studier (Wallskär, 2010a).Every third person will be diagnosed with cancer. This means that the whole family around the sick person will get involved and affected by the situation. It will create a suffering, not only in the relatives’ lives but also in relation to the care, the cancer disease and the existential part. The purpose of this study is to highlight the suffering of relatives living with a person diagnosed with cancer. Material was collected by reading nine selected blogs which was written by relatives about their suffering when living with a person sick with cancer. The study used a deductive analysis based on Erikson's (1994) theory of suffering. The results are described based on the concepts of suffering to the care, sickness suffering, existential suffering and suffering in life. It was revealed that relatives experienced hopelessness and frustration in relation to casually staff with lack of support and treatment. Economic strain and a strained relationship between the partners who deteriorated was something that emerged clearly in both results and previous research. More knowledge is needed by health professionals on family focused care to reduce the suffering of relatives. More knowledge is needed among nurses on how to focus effort on the family. The related parties should be able to cope with their grief and their suffering without getting ill because they feel bad, which is shown happening in previous studies (Wallskär, 2010a).
49
Bergsborn, Johanna, e Linnea Elofsson. "I nöd och lust: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom - ur ett make/maka perspektiv : En litteraturstudie baserad på patografier". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18028.
Testo completoAbstract (sommario):
Sammanfattning Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en sjukdom med långsamt förlopp. Den drabbades minne försämras gradvis och symtom så som aggressioner, tolkningssvårigheter, lokalsinne osv. försämras. Alzheimers sjukdom brukar i vardagligt tal kallas för ”de anhörigas sjukdom”. Anhöriga som tidigare haft en kärleksrelation med sin make/maka får nu anta rollen som vårdare och därmed ansvara för sin make/makas liv men också det praktiska runt omkring. Vården bär således även ansvaret att genomföra tre genomföra tre samtal med familjen, dels familjesamtal, samt att vården skall skicka ut ett avslutande brev, och det skall ske en uppföljning med familjen. Syfte: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom – ur ett make/maka perspektiv Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fyra patografier som framtagits via en sökning på Libris. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) och deras exempel på en analys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier. Kategorin upplevda känslor orsakade av en förändrad relationhandlar om hur den friska partnern upplever hur relationen till make/maka förändras i form av att ha blivit en vårdare. I kategorin känslan av ökat ansvar hos den anhörigebeskrivs upplevelser av att ha fått olika typer av ansvar i deras nya livssituation. I kategorin sorgekänslor i vardagen hos den anhörigeframkommer det en enorm sorg som författarna bär på samt att de får en försämrad livskvalité. Den slutgiltiga kategorin heter skuldkänslor i beslutsfattande situationer i vardagen och handlar om skuld och dåligt samvete i olika situationer som uppstår under sjukdomsförloppet. Slutsats:Studien visade att makar till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom påverkas oerhört mycket psykiskt. Efter att ha blivit vårdare och vårdat sin sjuka partner under flera år framkom det att även den friska får en försämrad livskvalité med oro, sorg och skuldkänslor. Anhöriga får även ett ökat ansvar då de ofta saknar hjälp och stöd. Familjefokuserad omvårdnad handlar om att även anhöriga ska sättas i fokus och få det stöd och hjälp de behöver. Denna studien visar dock på att anhöriga inte får tillräckligt med hjälpinsatser för att klara vårda sin sjuka familjemedlem utan att själv påverkas negativt.
50
Stavebring, Charlotte, e Sandra Welin. "ATTITYDER TILL AMNING BLAND SJUKVÅRDSPERSONAL INOM BARNSJUKVÅRDEN". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26682.
Testo completoAbstract (sommario):
Barn under två år utgör en stor patientgrupp inom barnsjukvården. När ett barn blir sjukt och behöver ligga på sjukhus kan det påverka etablering och fortsatt amning. Sjukvårdspersonal som arbetar med små barn bör ha en positiv attityd till amning och kunskaper i amning för att kunna stötta och främja den samt bedriva en familjefokuserad omvårdnad. Forskning har visat att det föreligger positiva attityder till amning bland sjukvårdspersonal men att det råder brist på amningsutbildning och amningskunskaper. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjukvårdspersonal inom barnsjukvården hade för attityder till amning. Arbetet utfördes som en tvärsnittsstudie med en beskrivande kvantitativ design. En webbenkät skickades ut till 628 barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och barnsköterskor inom barnsjukvården i södra Sverige. Det var 116 respondenter som besvarade webbenkäten. Resultatet indikerar att det föreligger en positiv attityd till amning bland respondenterna. Det framkom även att det är få som har utbildning i amning och att majoriteten önskar erhålla utbildning i amning. Således behövs amningsutbildning för att sjukvårdspersonal ska ge amningsråd som är evidensbaserade. Ytterligare forskning, med större undersökningsgrupper, behövs för att få djupare inblick i sjukvårdspersonals attityder till och kunskaper om amning inom barnsjukvården.When a child becomes ill and in need of hospital care it could affect the initiation and continuation of breastfeeding. Health care professionals who work with young children should have a positive attitude towards and knowledge about breastfeeding in order to be able to support and promote it and practice family-centred care. Previous studies have shown that health care professionals have positive attitudes towards breastfeeding but there is a lack of knowledge and education regarding breastfeeding. The purpose of this study was to examine health care professional’s attitudes towards breastfeeding. The study was conducted as a cross-sectional study with a descriptive quantitative design. A web-based survey was sent out to 628 health care professionals working in paediatric units in southern Sweden. The web-based survey was answered by 116 respondents. The result indicates that there are positive attitudes towards breastfeeding among the respondents. It also emerged that few respondents had breastfeeding education and that the majority wished to receive breastfeeding education. More education in breastfeeding is needed so that health care professionals can give evidence based breastfeeding advice. Further studies, with more participants, are needed on this subject to achieve a deeper understanding about health care professionals´ attitudes and knowledge about breastfeeding in paediatric hospital settings.