Letteratura scientifica selezionata sul tema "Gävle kommun"

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde. Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet.   De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan:   Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                     Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken? Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering? Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?         Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt. Att intervjua de personer som arbetar inom både Gävle kommun och ämnet som studien behandlar. Resultatet blev inte som vi hade förväntat oss. De begrepp och metoder som vi fokuserar på inom ämnet marknadsföring och varumärkesorientering är idag inte lika väletablerade inom alla offentliga organisationer och företag. Det märks ganska tydligt att det för Gävle kommun är begrepp och arbetssätt som har blivit bortprioriterade men att kommunen i år, 2012, är redo att prioritera dem igen.

Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan. Från en lokal arkitektfirma inhämtades idéer och förslag till en bättre process för nybyggnadskartan. Under examensarbetet upptäcktes bland annat att felaktig information till byggherren på Gävle kommuns hemsida och nybyggnadskartan bidrar till att nybyggnadskartan framställs senare i processen än vad den ursprungliga betydelsen/idén är. Undersökningen visar även att Gävle kommun inte höjdmäter fastigheten inför en nybyggnadskarta som enligt berörda är viktigt. Efter intervjuer i Uppsala och Västerås kommuner sammanställdes informationen och den visar bl.a. att de båda kommunerna inventerar och höjdmäter fastigheten inför framställningen av nybyggnadskartan. Höjdinformationen för en fastighet är viktig vid projektering. I Uppsala kommun ansöks det alltid om en nybyggnadskarta innan bygglov söks, vilket inte sker i Gävle kommun då bygglov och nybyggnadskarta söks samtidigt. Slutsatsen blir att Gävle kommun måste ändra sin process till att nybyggnadskartan beställs före bygglovsansökan och att situationsplanen som skickas in av byggherren grundas på nybyggnadskarta. Fastigheterna måste även inventeras och höjdmätas inför varje nybyggnadskarta.

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.

Denna rapport utgörs av en kvantitativ statistisk studie som är baserad på befolkningsstatistik. Studien är byggd på den nyproduktion som pågått under tidsperioden 2004-2006 samt det planerade bostadsområdet Gävle Strand som har planerad byggstart hösten 2006. Syftet har varit att analysera effekterna av nyproduktionen i Gävle kommun genom att studera hur faktorerna som berör val av upplåtelseform, geografisk belägenhet, boendesammansättning samt åldersfördelning har påverkat utvecklingen. Genom att dela in nyproduktionen i olika distrikt, med undantag för Gävle Strand som utgör ett eget distrikt, har jämförelser gjorts för att se om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar i kommunen. Studien är byggd på statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till samtliga faktorer som är av betydelse vid en flytt. Det har visat sig att boendemiljön spelar väldigt stor roll för val av bostad. Den aktuella livssituationen har ett tydligt samband med både val av upplåtelseform och geografisk belägenhet. Att människor generellt följer en viss naturlig boendekarriär har också visat sig tydligt i vår studie. Med en naturlig boendekarriär avses här den utveckling som innebär att människan i det egna vuxna boendet går från den lilla hyresrätten till den större bostadsrätten/villan för att vid på äldre dagar återkomma till den mindre hyresrätten/bostadsrätten.

Nyckelord: flyttmönster, nyproduktion, Gävle kommun, Gävle Strand, 2004-2006

This report contains a statistical study where the new housebuilding in the municipality of Gävle is studied and the effects of this on the housing market. The study is based on the new housebuilding in progress between year 2004 and 2006 and also the planned residential area called Gävle Strand which is going to be built in the autumn of 2006. The effects, that the new-housebuilding gives in the municipality of Gävle, we could gather by studying how the factors that concern the choice of the tenure, the geographical location, the housing-composition and the age-distribution have an influence on the development. By grouping the new housebuildning in different districts, except for Gävle Strand which already constitute a district by itself, we could make some comparisons to see if the development is differential in different parts of the municipality. The study is based on statistics of population which mean it doesn’t take all the meaning factors for moving into account. It has revealed that the living environment is very important when choosing residence for living. The current living situation has a clear connection by the choise of tenure and geographical location. That humans comply with a natural housing career in general has also appeared clearly in our study. With a natural housing career means here that the human being in the own adult housing goes from the small rented flat to the larger tenant-owner falt or detached house for to later in the pensionable age return to the smaller rented flat or tenant-owner flat.

Keywords: moving patterns, new housebuildning, the municipality of Gävle, Gävle Strand, 2004-2006

Through a preliminary study, made by the writers of this paper, it turned out that the stormwater-management in the municipality of Gävle does have some flaws, which can result in making the work with stormwater less effective than it could be. The aim for this project has been to find possible solutions that in the long run could improve the stormwater-management in the municipality of Gävle. A goal was to collect data from operators to see where they saw room for improvement. A literature study and a survey had been made in order to potentially find more undetected flaws in the stormwater-management in the municipality of Gävle. The result from the used methods was that there are flaws in the communication, informing-process, the reporting of the work with stormwater and financing. The writers of these papers’ suggestions is, among some, to clarify the funding, make a contact-list, to encourage stakeholders to report their work with stormwater and to formulate a common goal for the stormwater. The results show that there is potential for improvement for how the current work with stormwater is being done. If the suggestions are taken into consideration the municipality of Gävle might come closer to realizing their vision, being one of the best eco-municipality in Sweden.
Det visade sig i en förstudie av rapportförfattarna att dagvattenhanteringen i Gävle kommun har brister som kan resultera i att dagvattenhanteringen inte blir lika effektivt som den skulle kunna vara. Syftet med projektet var att ta fram ett antal förbättringsförslag för att i längden hjälpa Gävle kommun att få ett bättre dagvattenarbete. Ett mål var att samla in data från aktörer för att se var de ansåg att det fanns förbättringsmöjlighet. Genom att genomföra en litteraturstudie, en jämförelse mellan några kommuners dagvattenpolicy och en enkätundersökning var tanken att eventuellt identifiera ytterligare förbättringsmöjligheter i dagvattenarbetet i Gävle kommun. Resultatet att det finns förbättringsmöjligheter gällande kommunikation, informering, rapportering och finansieringsansvar. Författarna har givit några förbättringsförslag bl.a. att tydliggöra finansieringen, sammanställa en kontaktlista, presentera sitt dagvattenarbete i miljörapporter och sätta ett gemensamt mål för dagvatten. Resultatet från detta projekt och från förstudien visar att det finns förbättringspotential för dagvattenarbetet i kommunen. Om förbättringsförslagen skulle tas i åtanke skulle Gävle kommun kunna komma närmare sin vision, att bli en av de bästa miljökommunerna i Sverige.

I dagsläget råder det en stor bostadsbrist i Sverige eftersom bostadsbeståndet inte räcker för att tillfredsställa efterfrågan. För att lösa problemet måste det byggas fler bostäder. Bara under första halvåret 2016 byggdes ca 21 000 nya bostäder och ytterligare ca 28 000 bostäder har påbörjats. Innan byggherrarna kan starta konstruktionen av nya bostäder måste det finnas lämplig mark att bygga på. Stor del av den mark som är lämplig för bostadsändamål ägs av kommunerna, vilket gör att byggherrarna ofta är beroende av kommunal mark. Samtliga 289 kommuner som svarat på frågan i 2016 års bostadsmarknadsenkät, om de äger lämplig mark för bostadsbyggande svarade ”Ja”. Frågeställningarna som behandlas i detta arbete är: A. Hur prissätter kommunerna mark för byggande av flerbostadshus? B. Hur påverkar kvalitetskrav (t.ex. miljö- gestaltnings- och hållbarhetskrav) markpriset och hur kontrolleras dessa krav av kommunen? C. Hur skiljer sig markpriset mellan anbud- och fastprisanvisning? För att få svar på dessa frågeställningar har tre olika metoder använts.Den första metoden var att granska kommunernas markanvisningspolicy som de ska ha enligt Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Det utfördes också en granskning av markanvisningar där några skett via anbud på pris och några som skett via fastpris för att avgöra om det finns en skillnad i markpriserna. Till sist utfördes också en intervju med tjänstemän från kommunerna med frågor utifrån de tidigare genomförda granskningarna. Genom de utförda metoderna framkom det svar på frågeställningarna. Båda kommunerna ger mark för byggande av flerbostadshus ett värde i kr/kvm BTA där källare och kalla ytor exkluderas. En skillnad där var att Gävle kommun använder externa värderingsföretag och Stockholm kommun har två interna värderingsenheter.   Detta arbete visade att kommunerna inte har några tydliga metoder för kvalitetsuppföljning. Det framkom under intervjuerna att de flesta krav som ställs vid markanvisningarna är kopplade till bygglovens giltighet.  Granskningen av markanvisningarna visar att 4 av 5 markanvisningar som skett via anbud på pris markanvisats till ett dyrare pris än de andra. Det kan därför vara av intresse att vidare undersöka frågan för att kontrollera om det stämmer överlag.
Sweden is currently suffering from a major shortage of housing because the number of houses can’t satisfy the demand. To solve the problem more houses needs to be built. In the first half of 2016 approximately 21 000 new houses were built and another 28 000 got started. Before the builders can start the construction of the new houses, there need to be suitable land to build on. The municipalities own a large part of the land that is suitable for residential purposes, which means that the builder often are dependant on municipal land. All municipalities who answered the question, in the 2016 housing market survey, if they own suitable land for housing replied “Yes”. There are three main questions that will be answered in this paper: A. How do the municipalities price land for the construciton of apartmentbuildnings? B. How does quality requirements affect the land price and how are theserequirements checked by the municipality? C. How does the land price differ between bid and fixed priced landallocations? To answer these questions a few different methods have been used. The first method was to review the municipal policy for land allocation which they are requeired by law to have. There were also a review done of land allocation agreements, some that were sold by bid and some that were sold with a fixed price. Finally interviews were performed with questions based on the previously done reviews. Through the methods performed, the questions were answered. Both municipalities gives the land a value of SEK/sqm gross area where basements and cold areas are excluded. One difference is that Gävle uses external valuators while Stockholm has two internal units that performs the valuations of the land. This work showed that neither of the municipalies have a clear method of following up on the quality requirements. During the interviews it was explained that most of the requirements were tied to the building permits validity. The review of the land allocation agreements showed that 4 out of 5 land allocations that were made by bid were priced higher then thoose with a fixed price. It may therefore be of interest to further investigate the question.

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess är motivationen. En annan viktig aspekt som framkom var gruppens betydelse för alkoholmissbrukarens tillfriskning och utifrån systemteorin har vi kunnat förstå varför AA –grupper förespråkas i den utsträckning som det gör i Gävle.

To ensure sustainable development UN approved 17 sustainable development goals in the year of 2015, in which goal six specifies to ensure water and sanitation for all, and specified in goal six target indicator four, in a more effective way. To have an average of 24% in losses of the total amount of produced drinking water in Sweden is not effective, and Gävle municipality isn´t any better with their recorded drinking water wastage between 28-40% the last years. A big part of the losses of drinking water are assumed to be water that the municipality uses within their daily work such as rinsing of the drinking water network and inadequate measurements of the used drinking water. The aim of this study is to create groundwork for an action plan for how Gästrike Vatten can work to minimize their drinking water losses in Gävle municipality.To identify what the organization considers to be most important is a good first step in creating an action plan, to then select key elements to which goals can be phrased to ese future comparisons with similar organizations. Through internet research, surveys, interviews, computer analysis, in addition literature searches Gävle munici-palities condition of soil, dimensions- and materials of the drinking water network have been established.Gävle Vatten works actively to reduce their commercial drinking water losses by sealing water hydrants and installing water kiosks all around the municipality. The first step to localize leaks in the network is by district division which seven out of the eight respondents use. Acoustic leak detection is the most common secondary step to localize leaks more accurately that Gävle municipality uses, however certain difficulties can emerge. Most of the new drinking water pipelines are made from plastic, which has a lower sound conductivity then pipelines made from metal.It is a continual process to reduce ones drinking water losses to an acceptable level, one which Gävle municipality has already started. To potentiate the effect of their work an action plan is recommended within the organization to identify goals and ways to achieve them so that the company’s resources can be distributed accord-ingly. Their next step can be to work with active leak detection, more specifically with gas injection that works well on metal as well as plastic pipelines. To acquire more accurate measurements of the consumed drinking water, digital water meters are recommended at the consumers.The authors believe that Gävle municipality has good conditions to continue devel-oping their work to minimize their drinking water losses.
Ett av de 17 globala miljömålen FN antog 2015 för en hållbar utveckling, handlade om förvaltningen av vatten och sanitet för alla. Där delmål 6.4 säger att vattenför-sörjningen ska effektiviseras. Att 24% av allt producerat dricksvatten i Sverige klas-sas som dricksvattensvinn är inte effektivt, och Gävle kommun är inte bättre, som de senaste åren har legat mellan 28–40%. Allt dricksvattensvinn är dock inte från läckande ledningsnät. En stor del av dricksvattensvinnet är bland annat vatten som används för underhåll av ledningarna och mätfel. Syftet med denna rapport är att framställa underlag till en handlingsplan för hur Gästrike Vatten kan arbeta för att minska dricksvattensvinnet i Gävle kommun.Vid upprättandet av en handlingsplan är det bra att först granska vad som är strate-giskt viktigt för verksamheten, vilka branschspecifika nyckeltal används för att följa upp målen samt jämföra sig med likartade verksamheter. Via intervjuer, enkäter, dataanalyser, samt litteraturstudier har förutsättningarna för att minska Gävle kom-muns dricksvattensvinn granskats utifrån deras förutsättningar gällande markförhål-landen, samt dimension och material på ledningsnätet.I dagens läge arbetar Gävle Vatten aktivt med att minska de kommersiella förlus-terna, detta genom att bland annat plombera vattenposter och installera vattenkios-ker runt om i kommun. De fysiska förlusterna på dricksvattennätet motverkas ge-nom ledningsförnyelse samt läcklagning. För lokalisering av läckorna används områ-desindelning och flödesmätning för den grova avgränsningen, vilket även sju av de åtta respondenterna använder sig av. Vid finlokaliseringen är den främst akustisk läcksökning som Gästrike Vatten använder sig av, men det råder vissa svårigheter då de flesta nya ledningarna som läggs i marken är gjorda av plast, vilket inte leder ljud lika bra som gjutjärn.Ett kontinuerligt arbete krävs för att arbeta mot att minska dricksvattensvinn, vilket Gästrike Vatten redan har påbörjat. För att få bättre effekt råds de att upprätta en handlingsplan för en bättre överblick av vad de strävar mot och kan tillgodose resur-ser därefter. Deras nästa steg kan vara att aktivt leta läckor och då med fördel med hjälp gasinjektion i de yttre delarna av verksamhetsområdena där främst plastled-ningar är lagda. För att få säkrare mätvärden från konsumenterna kan det även vara bra om de installerar vattenmätare hos konsumenterna.Författarna anser att Gävle Vatten har en bra grund för att utöka arbetet mot ett minskat dricksvattensvinn.