Tesi sul tema "Gävle kommun"

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.

Denna rapport utgörs av en kvantitativ statistisk studie som är baserad på befolkningsstatistik. Studien är byggd på den nyproduktion som pågått under tidsperioden 2004-2006 samt det planerade bostadsområdet Gävle Strand som har planerad byggstart hösten 2006. Syftet har varit att analysera effekterna av nyproduktionen i Gävle kommun genom att studera hur faktorerna som berör val av upplåtelseform, geografisk belägenhet, boendesammansättning samt åldersfördelning har påverkat utvecklingen. Genom att dela in nyproduktionen i olika distrikt, med undantag för Gävle Strand som utgör ett eget distrikt, har jämförelser gjorts för att se om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar i kommunen. Studien är byggd på statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till samtliga faktorer som är av betydelse vid en flytt. Det har visat sig att boendemiljön spelar väldigt stor roll för val av bostad. Den aktuella livssituationen har ett tydligt samband med både val av upplåtelseform och geografisk belägenhet. Att människor generellt följer en viss naturlig boendekarriär har också visat sig tydligt i vår studie. Med en naturlig boendekarriär avses här den utveckling som innebär att människan i det egna vuxna boendet går från den lilla hyresrätten till den större bostadsrätten/villan för att vid på äldre dagar återkomma till den mindre hyresrätten/bostadsrätten.

Nyckelord: flyttmönster, nyproduktion, Gävle kommun, Gävle Strand, 2004-2006

This report contains a statistical study where the new housebuilding in the municipality of Gävle is studied and the effects of this on the housing market. The study is based on the new housebuilding in progress between year 2004 and 2006 and also the planned residential area called Gävle Strand which is going to be built in the autumn of 2006. The effects, that the new-housebuilding gives in the municipality of Gävle, we could gather by studying how the factors that concern the choice of the tenure, the geographical location, the housing-composition and the age-distribution have an influence on the development. By grouping the new housebuildning in different districts, except for Gävle Strand which already constitute a district by itself, we could make some comparisons to see if the development is differential in different parts of the municipality. The study is based on statistics of population which mean it doesn’t take all the meaning factors for moving into account. It has revealed that the living environment is very important when choosing residence for living. The current living situation has a clear connection by the choise of tenure and geographical location. That humans comply with a natural housing career in general has also appeared clearly in our study. With a natural housing career means here that the human being in the own adult housing goes from the small rented flat to the larger tenant-owner falt or detached house for to later in the pensionable age return to the smaller rented flat or tenant-owner flat.

Keywords: moving patterns, new housebuildning, the municipality of Gävle, Gävle Strand, 2004-2006

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.

Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse.

Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården.

Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera.

Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden.

Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen.

Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt.

I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter. Studien har sedan sammanställts med arbetsförfarande i enlighet med en hermeneutisk tolkningsansats.

I studien framkommer det att båda professionerna är positiva till den samverkan som skall ske och de anser att den samverkan man har idag fungerar tillfredsställande. I sammanställningen av respektive professions uppfattningar och åsikter framkommer dock flera aspekter som påvisar att det finns oklarheter och olika åsikter om hur samverkan skall fungera vilka också påvisar utvecklingsmöjligheter för den samverkan som skall ske professionerna emellan.

Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön.

I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal. Jag intervjuade också en förskollärare på varje förskola. Avslutningsvis följer resultaten av frågeställningar, observationer, intervjuer och diskussioner.

Denna slutrapport är tillkommen eftersom jag vill undersöka följande:

1. Är det skillnad på arbetssättet hos barnpedagogerna på fyra olika förskolor (två närbelägna till naturen och två centralt i staden)?
2. Har det betydelse för naturverksamheten om förskolan ligger nära naturen eller centralt?
3. Påverkar barnpedagogernas naturintresse verksamheten?
4. Vilka svårigheter föreligger för barnpedagogerna när de ska ut med barnen i naturen?

Mina observationer påvisade/påvisar att barnpedagogernas arbetssätt med naturverksamheter inte bedrivs likartat på dessa fyra förskolor. Barnen är ute mer i naturen på de förskolor som är närbelägna naturen än på de förskolor som är förlagda i centralområdena. Barnpedagogernas naturintresse är en bidragande orsak till att dessa förskollärare väljer att arbeta inom naturområdet med barnen. De svårigheter som uppstår under vintertid är då förskollärarna skall ut i kylan med barnen. Brist på pengar är ett problem för de förskolor som ligger i centrala områden. Det är kostsamt att åka buss med en stor grupp barn till naturliga skogsområden.

Sammanfattning

Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.

Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet.

Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta.

En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.

Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Idag fokuseras det politiska intresset på klimatfrågor och det visade sig inte minst när Nobels fredpris tilldelades Panel of Climate Change och Al Gore år 2007. Klimatfrågor med fokusering på bland annat energifrågan, biologisk mångfald och hållbar utveckling kommer att vara nyckelfrågor under andra halvan av 2009 när Sverige är ordförandeland för EU.

Bidragande orsaker till klimatförändringar är mänskliga utsläpp av växthusgaser. Arbetet med att minska utsläppen sker bland annat genom Kyotoprotokollet, där 160 stater deltar, innehållande bindande åtaganden att minska utsläppen med 5 % fram till 2012. I och med arbetet med att minska växthusgaser är främjandet och utvecklandet av förnyelsebar energi en viktig del, särskilt i form av vindkraft. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i detta, t ex i framtagandet av lämpliga områden för etablering av vindkraft.

Gävle kommun används som fallstudie och detta arbete ska underlätta förfarandet att ta fram bra beslutsunderlag som varje planerare behöver göra. Syftet med denna studie är att underlätta och effektivisera den fysiska planeringens arbete och väcka medvetenhet för nyttan av GIS. Först sker en sammanställning av en del data som finns tillgängliga på Gävle kommun. Huvudsyftet är att sedan utföra en multikriterieanalys för att hitta lämpliga områden för vindkraftsetablering utifrån sammanställt data. Vindkraft valdes för att det är en viktig del i anpassningsarbetet för att motverka klimatförändringar och har en hög prioritet.

Kriterier och motstående intressen till vindkraftsetablering sattes upp och utifrån det utfördes sedan en multikriterieanalys. En fältstudie utfördes för att bedöma resultatets tillförlitlighet och hur resultatet överensstämmer med verkligheten. Resultatet påvisade att det fanns många lämpliga områden för vindkraftsetablering i Gävle kommun och att god överensstämmelse fanns med tidigare framtagna riksintresseområden för vindkraftverk. Fältstudierna visade även på god överensstämmelse med resultatet och verkligheten.

Multikriterieanalys är ett kraftfullt verktyg som ger tydliga resultat. Kunskap om metodiken och ämnet, t ex om den ska hitta lämpliga områden för vindkraft krävs god kännedom om vindkraft samt kunskap om data krävs för att metoden ska vara lätt att genomföra. Den ger ett begripligt resultat som har stor genomslagskraft och som det är lätt att ta till sig. Metoden är en väldigt användbar metod för att ta fram bra beslutsunderlag i ett planarbete.

The political focus is today set on questions concerning climate changes and this was proved when Panel of Climate Change and Al Gore were awarded with the Nobel Prize for Peace in the year of 2007. Sweden is the presidency country of the European Union in the second half of 2009 and the main questions are going to be about climate targeted on energy, biodiversity and sustainable development.

Some of the things that cause the climate changes are the emission of greenhouse gases made by the human being. To reduce the emission the goal with the Kyoto protocol, accepted by 160 countries, is set to reduce the emission by 5% until 2012. To achieve the goal the development and promoting of renewable energy has an important role, especially wind power. With the aid of physical planning, municipalities have an important role e.g. through compiling basic data for decision-making where suitable areas for wind power are pointed out.

Gävle municipality is used as a case study and one of the goals with this thesis is to facilitate the decision that is needed to be made by them who are working with physical planning. Another goal is to awake the awareness of geographical information system potential to be a powerful tool to make physical planning more efficient. As a first part a compilation is made of the data that are accessible in the databases of Gävle municipality. The main issue is to make a multicriteria analysis to find suitable areas for wind power on the compiled data. The theme of wind power was chosen because it is an important part of a sustainable development due to climate changes.

Criteria and counteractive interests to wind power were identified and used in a multicriteria analysis. A field study was made to control the result from the multicriteria analysis against reality and there were a good agreement. The result of the multicriteria analysis indicated that there are several suitable areas for wind power within the area of Gävle municipality and this was verified with the areas identified by the County Administration of Gävleborg.

Multicriteria analysis is a powerful tool that gives a result that is easy to understand. Knowledge about the method and subject, e.g. finding areas suitable for wind power good knowledge about wind power and data is demanded to make the method easy to perform.

The method gives a comprehensible result with a penetrating power and is easy to understand. The method is very useful to compile basic data for decision-making in physical planning.

The Swedish municipalities have traditionally, as suppliers of gas, electricity and district heating to end-use consumers, been one of the key actors of national energy politics. Yet, although Swedish district heating systems typically are owned by the public, neither electricity nor heat production is always under public control. This has historically imposed limitations on municipal plans for own CHP (Combined Heat and Power) plants and district heating systems. Previous research in the field have established that an organisational division between companies active in either heat or electricity supply was one of the most serious challenges for municipal engagement in energy affairs after WW2. Yet, in many cases municipal energy departments have engaged in joint cooperation projects with process industries and power companies, in order to utilize technical expertise and industrial waste heat for the build-up of the local energy system. Processes of initiating, developing and maintaining such cooperation projects - and the erection of municipal CHP plats - are focused upon here.

The purpose of this research project is to describe and analyse the roles played by two municipalities (Helsingborg and Gävle) in the years 1945-1983. The specific research questions were as follows: How were different socio-technical systems for electricity and heat supply introduced and how were different alternatives received within the frames of the municipal organisations? What was the impact of competition between different alternatives on the development of the local energy systems? It shows that strategies for municipal-industrial cooperation are vital for the possibilities of municipal energy companies to come to terms with the organisational gulf between power and heat companies. It is argued that the forming of strategical alliances can illustrate how municipal organisations not always act in autonomous positions. It can rather be the other way round - it is strategies for cooperation and competition that make the municipality a key actor in the local energy system.