Letteratura scientifica selezionata sul tema "Lågaffektivt bemötande"

Lågaffektivt bemötande (LAB) används inom socialt arbete vid flera olika typer av verksamheter. LAB har främst formats inom en svensk kontext utav psykologen Bo Hejlskov Elvén, han har med hjälp av internationell forskning samt egna erfarenheter format vad som blivit LAB och nu används på allt ifrån skolor till demensboenden. Denna metod har skapat debatt i hur effektiv den faktiskt är, vilka resultat den når och vilka konsekvenser den har. Med detta som bakgrund har jag försökt undersöka metoden närmare. Hur upplever de som använder sig av metoden att den fungerar? Vilka positiva och negativa sidor har den? Fungerar metoden i alla lägen? För att försöka svara på dessa frågor har jag intervjuat sex personer från olika verksamheter och med olika erfarenheter som har gett sin bild utav metoden. Informanterna upplever att LAB är en metod som underlättar i kontakten med människor, att den skapar starkare relationer samt att den har en respektfull framtoning emot individen. Dock finns det negativa sidor med metoden LAB. Det blev tydligt att personer som arbetar med LAB saknar struktur och kunskap inom hur arbetet skall organiseras på verksamheter. Nyckelord: affekt, autism, bemötande, demens, lågaffektiv, uppfattning.
Low-impact response (LIR) is used in a variety of social workplaces. The LIR has mostly been created in a Swedish context by the psychologist Bo Hejlskov Elvén, he has combined international research with his own experiences and created what has become LIR which is now used in places ranging schools to homes for people with dementia. This method has created a debate regarding how efficient it actually is, what results it reaches and to what consequences.Using this as a background, I have tried to understand the method closer. How does the people who use the method experience it? What positive and negative sides does it have? Does it work in all cases? To be able to answer these questions I have interviewed six people from different areas of work and with different amounts of experience, whom have given me their picture of the method. They experience that the method makes work easier in the contact with other people, that it helps them to create stronger relationships and that it as a respectful tone to it. There are negative sides though. It became apparent that the people who work with LIR are missing structure and knowledge in how to organize the work surrounding LIRKeywords: autism, dementia, emotion, low-impact, perception, response.

Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka några professioners beskrivningar av lågaffektivt bemötande i förskoleklassens och skolans verksamheter. Vidare vill vi undersöka hur praktiserandet av lågaffektivt bemötande inverkar på elevers möjlighet till inkludering. I studien har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna med komplettering av följdfrågor. I studien ingår elva informanter, vilka samtliga arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolans och skolans verksamheter. Resultatet visade att lågaffektivt bemötande är ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Informanterna beskriver inkludering som alla elevers rätt att uppleva tillhörighet i ett sammanhang. Skilda professioners samsyn och samverkan kring problemskapande beteende möjliggör förståelsen av bristande förmågor och outvecklade färdigheter och hur dessa kan utvecklas. Problemskapande beteende förklaras som otillräcklig anpassning i lärmiljön. Informanterna upplevde att lågaffektivt bemötande är ett långsiktigt projekt. Vidare visar resultatet att implementering av lågaffektivt bemötande är av betydelse för samsyn kring förhållningssättet.

Denna studie syftade till att undersöka hur yrkesverksamma inom förskolan uppfattar lågaffektivt bemötande. Samt fokuserade vi på mötet med barn som uttrycker ett problemskapande beteende i förskolans verksamhet, tillsammans med begreppet inkludering titta närmare på hur det används i samband med lågaffektivt bemötande. För studien valde vi att utföra kvalitativa intervjuer i två delstudier, den ena med förskollärare och den andra med specialpedagoger där frågorna fokuserade på informanternas uppfattning kring lågaffektivt bemötande och inkludering. Resultatet visade att informanterna uppfattar lågaffektivt bemötande mer som ett förhållningssätt än en metod där man som pedagog bemöter barnet på ett etiskt, respektfullt, lugnt och reflekterande sätt. Genom att främja ett samarbete mellan pedagog och barn skapar pedagogen ett relationellt perspektiv att förhålla sig till barn med beteendeproblem samt se hur man kan ändra på yttre faktorer som exempelvis miljön, kan pedagogen åstadkomma en lösning där barn i svårigheter får stöd. Inkluderingsarbetet med ett lågaffektivt bemötande ansåg informanterna var ett resultat utav korrekt hantering av metoden / förhållningssättet. Med denna studie önskar vi ge en inblick i lågaffektivt bemötande genom de yrkesverksamma informanterna vi intervjuat inom förskolans verksamhet.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten.
The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.

ABSTRAKTInledning: På boende inom lagom om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) kan det förekomma det som kallas ”utmanande beteende”. Ett utmanande beteende kan visa sig i allt från ett självskadebeteende, till personer som skriker och biter sig själva och/eller sin omgivning. Beteendet utmanar oftast både personal och den enskilde själv. Orsakerna till beteendet kan vara olika, men det visar sig då personen har brist på verktyg för att hantera situationen. Personal använder sig av olika metoder för att hantera dessa situationer. Lågaffektivt bemötande är en metod vars princip är att personal ska stötta brukaren i att återfå kontroll i kravfyllda situationer. Problemformulering: När utmanande beteende förekommer arbetar personal för att hitta pedagogiska tillvägagångssätt som gynnar främst brukaren, men även personalen. Att hitta fungerande, individuella metoder kräver mycket av personalen, och i undersökningen framkommer det vilka resurser personalen behöver för att utföra ett arbete av hög kvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personal inom särskilt boende enligt LSS, arbetar och upplever arbetet med ett lågaffektivt bemötande i utmanande situationer. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med personal på särskilda boende enligt LSS. Den insamlade empirin analyserades och delades in i teman och underteman. Resultat: Resultatet av undersökningen tyder på att personal känner en viss osäkerhet och oklarhet i arbetet med lågaffektivt bemötande, samt svårigheter i implementeringsprocessen. Slutsatsen av undersökningen är att personal är optimistiska till metoden och strävar enhetligt mot samma mål, men med brist på kunskap och handledning, känner personalen en osäkerhet och en bristande motivation. Vidare forskning: Resultatet tyder på att det finns mer behov av forskning om implementeringsmetoder av lågaffektivt bemötande, samt chefens roll i dessa. Med en bra implementeringsmetod hade man kunnat sprida kunskap om lågaffektivt bemötande, både inom andra yrken, men även till andra länder.
ABSTRACTIntroduction: In accommodations, within the act concerning support and service for certain disabled persons (1993:387), there may occur what is called ”challenging behaviour”. Challenging behaviour can show itself in everything from self-injury, to people who scream and bite themselves and/or their surroundings. This behaviour usually challenges both the staff and the individual him/herself. The causes of this behaviour may be different, but it appears when the individual lacks the tools needed to handle the situation. The staff uses different methods to deal with these situations. Low arousal approach is a method whose principle is that the staff should support the individual in regaining control in demanding situations. Problem: When challenging behaviour occurs, the staff works hard to find pedagogical approaches that primarily benefit the individual, but also the staff. To find individual methods that works requires a lot by the staff, and this study attempts to reveal what resources the staff needs in order to carry out high quality work. Purpose: The purpose of this study was to investigate how the staff in the special accommodation according to LSS, work, and experience the work with a low arousal approach in challenging situations. Method: In order to fulfil the purpose and answer the questions, three semi- structured focus group interviews were conducted with the staff in special accommodations. The collected data was analyzed and divided into themes and subtopics. Result: The result of the study indicates that the staff feels some uncertainty and confusion in the work with the low arousal approach, as well as difficulties in the implementation process. In conclusion, this study suggests that the staff is optimistic about the method and strive unitarily towards the same goal, but with a lack of knowledge and education, the staff feels uncertainty and a lack of motivation. Further research: The results indicate that there is more need for research about implementation methods of low arousal approach, as well as the role of the manager in this. With a good implementation method, one would be able to disseminate knowledge about low arousal approach, both in other professions, but also to other countries.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som består av metoder som till en början använts i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På senare tid har det lågaffektiva bemötandet kommit att användas inom specialpedagogiken gällande skolan och förskolan. Förhållningssättet bygger på ett antagande om att barn gör rätt om de kan istället för barn gör rätt om de vill. Det lågaffektiva bemötandet har även varit föremål för debatter mellan psykologer och lärare, där lärare hävdar att förhållningssättet leder till bristande auktoritet och framhåller att barn behöver tydlighet. I dessa debatter hörs inte förskollärares röster lika starkt som lärarnas och denna studie syftar därför till att undersöka vad förskollärarna anser om detta förhållningssätt samt om, och i så fall hur, de arbetar med det i det dagliga arbetet. Vi undersöker även den bakomliggande orsaken till förhållningssättets ökande popularitet genom att titta på historiska förändringar vad gäller barnsyn. Studien utmynnar i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare via videosamtal där de fått svara på frågor angående det lågaffektiva bemötandet och möjliga orsaker till dess framväxt. Det är sex förskollärare som deltar och de arbetar på olika förskolor i Sverige. Utifrån intervjupersonernas svar kan vi se att de upplever att det lågaffektiva bemötandet är uppskattat att arbeta med i förskolan. Alla intervjupersoner hade en positiv inställning till förhållningssättet och de upplevde att de inte var lika stressade sedan de börjat arbeta utifrån det. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Claes Nilholms kompensatoriska och kritiska perspektiv gällande specialpedagogik.  Nyckelord: Lågaffektivt bemötande, förskola, specialpedagogik, lärare, förskollärare.

Undersökningens syfte var att ta reda på om pedagogerna använder sig av lågaffektivt bemötande och om elever med autism gynnas av metoden, vilket betyder att pedagogen ska vara lugn, tydlig och strukturerad. Ökar inkluderingen av dessa elever när man använder sig av metoden och påverkas arbetsklimatet i klassrummet på ett positivt sätt är två frågeställningar. I bakgrunden går jag igenom de olika begrepp som är viktiga i studien; specialpedagogens yrkesroll, inkludering, lågaffektivt bemötande, autism och förändringsarbete. Jag har intervjuat åtta pedagoger och en specialpedagog på en lågstadieskola där man har haft fortbildning i lågaffektivt bemötande. Frågan är om pedagogerna fortfarande använder sig av metoden i sitt dagliga arbete? Resultatet analyserades och tolkades genom hermeneutisk forskningsansats då de olika specialpedagogiska perspektiven användes; det kompensatoriska, relationella samt sociokulturella perspektivet. I resultatet kommer jag fram till att både pedagogerna och specialpedagogen ansåg att det var skillnad i klassrummet sedan man har börjat använda sig av metoden, och eleverna som är i behov av särskilt stöd kunde i större utsträckning vara inkluderade i den vanliga undervisningen.

Lågaffektivt bemötande utgår ifrån tanken att barn gör rätt om de kan, snarare än att barn gör rätt om de vill. Metoden går ut på att förändra förutsättningar för och bemötande av elever som hamnar i problemskapande beteende. Den föreliggande studien är en del av ett utvecklingsprojekt där lågaffektivt bemötande har implementerats i tre svenska grundskolor. I denna delstudie redovisas intervjuer med fem respektive fyra pedagoger från två av dessa skolor. Syftet med studien är att undersöka hur uppfattningar och arbetssätt förändrats bland pedagogerna utifrån implementeringen av ett lågaffektivt bemötande i skolan. I studien undersöks vilka hinder och möjligheter som lärarna upplever i mötet med problemskapande beteende utifrån ett nytt perspektiv och vilka förändringar de kan se i elevernas beteende. Forskning kring lågaffektivt bemötande är ännu i sin linda men ett flertal omfattande studier visar på samband mellan bemötande och problemskapande beteende samt konsekvenser för elevers prestationer. Den föreliggande studien har en fenomenologisk ansats då den undersöker pedagogernas upplevelser av att använda ett lågaffektivt bemötande. Tolkningar av resultatet görs ur ett relationellt perspektiv. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper för att få till stånd ett naturligt samtal kring upplevelserna. Pedagogerna inbjöds att beskriva sina upplevelser så ingående som möjligt och jag som intervjuare höll mig i bakgrunden och ställde endast enstaka frågor som fördjupade berättelserna. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet för att ingen information skulle gå förlorad. Pedagogerna kände initialt att det skulle bli svårt att använda lågaffektivt bemötande i en miljö där flera barn uppvisar problemskapande beteende. De tyckte att det kändes fel att behålla lugnet då de egentligen var upprörda inombords. Känslor av orättvisa gentemot andra barn samt en rädsla för ifrågasättande från utomstående beskrevs också. Upplevda hinder är för få vuxna och för många elever i olika svårigheter. Handledningen upplevs ibland som långt ifrån pedagogernas verklighet. Efterhand upptäcker pedagogerna att de lär sig hejda sina impulser och självförtroendet växer då de ser hur problemskapande beteenden minskar och de har mer energi kvar i slutet av dagen.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som implementerats i många svenska skolor de senaste åren som en metod för att hantera konfliktsituationer och barn med problemskapande beteende. Under senaste året har det pågått en diskussion inom skolan och även i media om det kan vara så att förhållningssättet orsakar problem i skolmiljön istället för att komma tillrätta med dem. Försvararna menar att det är ett felaktigt användande av förhållningssättet som ligger till grund för de ordningsproblem som en del kopplar till implementeringen av lågaffektivt bemötande.Syftet med denna studie är att undersöka hur implementationen av förhållningssättet kan gå till och hur det senare fungerar för de pedagoger som arbetar med det samt vilka resultat de upplever i skolmiljön. För att skapa kunskap om frågeställningen har en kvalitativ metod använts vid undersökningen där semistrukturerade individuella intervjuer har genomförts på fyra olika skolor och resultatet tematiserats och presenterats. Resultatet av studien visar att den grupp som fått bäst resultat har arbetat med ett metodologiskt och långsiktigt förhållningssätt i implementationen där personalen genom studiecirkel utbildat sig och skapat en gemensam strategi för att arbeta med förhållningssättet där de hanterar både konfliktsituationer och arbetet efteråt för att skapa en lärande process för att undvika att hamna i liknande situationer. Ytterligare en slutsats är att det är viktigt att arbeta med kommunikationen mot anhöriga så att en förståelse skapas för vad arbetssättet innebär.

Syftet med denna studie är att  undersöka förskollärares uppfattning om vad förhållningssättet lågaffektivt bemötande innebär och hur det praktiseras i förskolan samt förskoleklass. Vidare syftar denna studie till att undersöka om och hur förskollärare upplever att det lågaffektiva bemötandet tenderar att inverka på barns möjlighet till inflytande. Teoretisk utgångspunkt för denna studie har varit relationell makt varpå datainsamlingsmetod utgörs av kvalitativa intervjuer. I studien har fem informanter deltagit varpå alla arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolan samt i förskoleklass. I resultatet framgår att lågaffektivt bemötande är ett förebyggande förhållningssätt genom att pedagoger tvingas att vara lyhörda för barnets behov och förutsättningar, vilket kräver anpassningar i lärmiljön. Resultatet visar även på att miljön utgör en central aspekt i att barn genom god självkontroll ges möjligheter till inflytande över sin vardag och utbildning.