Segui questo link per vedere altri tipi di pubblicazioni sul tema: Säkerhetisering.
Tesi sul tema "Säkerhetisering"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-36 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Säkerhetisering".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
1
Azizzada, Omid. "Riksdagspartiers säkerhetisering av invandringen under migrationskrisen 2015 : En kvalitativ argumentationsanalys." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413172.
Testo completoAbstract (sommario):
In order to understand the sharp turns in Sweden's migration policy during the 2015 migration crisis, it is important to examine how parliamentary parties have treated asylum and immigration policy as a security issue. The essay answers the following research question: How did the investigated parliamentary parties securitized the migration question? The purpose is to clarify to what extent these parties have securitized the migration issue, and whether there are differences or similarities in the parties' securitization of the migration issue. Based on the purpose of the study, I chose a qualitative argumentation analysis as the methodological tool for the essay. I delimited the paper to study three of eight parliamentary parties, the Social Democrats, the Moderates and the Sweden Democrats based on their positions on the migration issue, and that they were the three largest parties in the Swedish parliament 2015. In terms of time, I demarcated the study from September 2015 to June 2016. Based on the time limit, I chose nine official debates in the Swedish parliament, two official texts from the Social Democratically controlled government and two motions from the Sweden Democrats that are close in time and relevant during the refugee crisis. The essay concludes that the Moderates' securitization was to some extent in line with the Social Democrats'; both parties noted that the refugee crisis caused by the EU's non-responsibility allocation put pressure on important social functions. The Social Democrats 'immigration policy underwent a total reversal from the historically generous to a more restrictive asylum policy during the migration crisis in 2015. Social Democrats' securitization of migration in autumn 2015 testifies to the fact that the party has started to move towards the Sweden Democrats' policy regarding more restrictive immigration to Sweden. The Sweden Democrat's securitization of immigration is different from that of the Social Democrats and Moderates. The Sweden Democrats' arguments refer to the pressure on important social functions such as the Social Democrats and the Moderates. Then it connects and argues that such a situation affects Swedish society and Swedes. Results show how the securitization of the migration crisis in 2015 led to the Social Democrats' changed asylum policy from the historically generous to a restrictive asylum policy that is in line with the Swedish Democrats, despite differences of opinions and arguments.
2
Degerfeldt, Dennis. "“Krig på gatorna” : En diskursanalys av Sverigedemokraternas säkerhetisering av trygghet." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162607.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna uppsats har som syfte att analysera säkerhetisering av trygghet med fokus på den diskurs som används av Sverigedemokraterna och partiledare Jimmie Åkesson. Det teoretiska ramverk som används i studien bygger på Laclau och Mouffes diskursteori samt säkerhetiseringsteori, för att dekonstruera diskursen och dra slutsatser kring huruvida det kännetecknar ett säkerhetiserande agerande. Materialet som analyseras är Sverigedemokraternas särskilda principprogram från 2011 samt Jimmie Åkessons bok Det moderna folkhemmet. Genom diskursanalysen framgår en konstruktion av ett existentiellt hot mot det svenska samhället, vilket legitimerar en användning av okonventionella verktyg och akuta åtgärder utanför det normala inom politiska processer. Det argumenteras därmed att alla kännetecken för en säkerhetiserande diskurs framgår i artikulationer av Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Denna studie bidrar med vissa nya insikter om säkerhetisering av trygghet i koppling till högerpopulism, som kan utgöra grund för framtida forskning inom ämnet.
3
Wirman, Jenni. "Flyktingar - kris för vem? : Om säkerhetisering i riksdagens migrationsdebatter 2013-2015." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312962.
Testo completoAbstract (sommario):
For the last two decades Sweden has been one of the most important receiving countries for asylum seekers, hence regarding itself as a “humanitarian superpower”. Historically Sweden has had one of Europe’s most extensive migration policies and made its latest mark by 2015 by allowing the highest number of asylum seekers ever to the country. The media coverage and the public debate on the war refugee migration to Sweden has been comprehensive and thereby put the topic of migration in the centre of parliamentary discussions. The aim of this study was to examine if and how migration has been a subject of securitization in the parliamentary debates. The study was conducted by using a qualitative text analysis of parliament protocols from 2013–2015. The results show that during the period of study a number of parties have made securitising statements regarding migration, but that the subject of migration was securitized first in 2015 when the securitising problem formulation was adopted by a majority in the parliament. I have also concluded that there has been a slight change in the way in which migration is securitized. In 2013–2014 the majority of the parliament parties used the diffuse securitising technique when debating migration, while in 2015 there was a shift towards the exceptionalist securitising technique.
4
Bengtzing, Rasmus. "Frontex: ett fall av säkerhetisering? : En kvalitativ studie av Frontex operationella strategi." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78421.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of this study is to examine if the european coast guard and border agency named Frontex has an operational strategy that is securitized. This study examines three different discourses in the operational strategy and uses a securitization theory as a model for explanation. The securitization theory presented in this study has three different stages that you can use to explain whether a discourse is securitized or not and if an actor is trying to break free from the normal political channels. The three different stages of securitization are: 1) Politization which means that an actor hasn’t broken free from the normal political rules and that the discourse which the actor is working in isn’t securitized. 2) Securitizing move which means that an actor is trying to affect the discourse in the way so that a threat has been constituted. 3) Successful securitization which means that an actor has managed to securitize a discourse and successfully constitute an existential threat which has been acknowledged by the audience of the actor. This will lead to an increase in resources for the actor so that the constituted threat can be dealt with. What this study concluded was that the operational strategy can be seen as securitized in some regards but also politized in others. The study also acknowledged the existence of some securitization moves which means that the actor in this case Frontex was trying to move the discourse. What this study also concluded was that there is needed more material and time put down to get a more conclusive answer, but this study can although be seen as an introduction into the subject and how securitization theory can be used to analyze different materials.
5
Claudia, Forsberg. "Säkerhet för vem? Säkerhetisering av migrationsfrågor och dess påverkan för människor på flykt." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295921.
Testo completoAbstract (sommario):
This thesis examines two proposals, Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen och inre säkerheten i landet (2015/16:67) och Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd (2015/16:174), in light of the concept of securitization, and analyze the effects the resulting provisions to the law and the government bill may have on displaced people. The theoretical framework used for analysis is primarily the theory of securitization in international relations and secondarily the perspective of human security. The analysis of the proposals shows that the Swedish Government considers the inflow of a high amount of asylum seekers as a threat to national security, and the special measures are in need to ensure public order and national internal security. This points to the fact that asylum seekers it to be considered as securitized. Additionally the proposals confirms that asylum seekers is to be seen as a security issue threatening specific societal structures. Hence the need of id-checks. The proposed legislation concerning limiting residence permits is viewed, both from a majority of the national consultative bodies and the Government itself, as affecting asylum seekers in various negative ways. The conclusion of the analysis is that the combination of legislating identity checks and proposing legislation to limit residence permits indicates a more significant shift in Sweden's migration policy than has been evident in the public sphere. Policies has gradually changed from defending rights and guarding safety for fleeing human beings to primarily focus on protecting the nation and guarding the citizens. Furthermore, this study accentuates a previously obscure phenomenon in Swedish migration policy. A Swedish government has proposed legislation based on protecting the Swedish society from severe threats from people in need of security and protection, which the Swedish parliament has passed as a law.
6
Wallin, Josefina. "Flyktingar – ett hot mot samhällets funktionalitet? : En studie om riksdagsledamöters retorik angående asylsökande och flyktingar hösten 2015 utifrån Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176081.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna studie har undersökt om retoriken kring asyl- och flyktingfrågan ändrades bland riksdagsledamöter under hösten 2015 utifrån Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori. Detta har möjliggjorts genom processpårning som metodologiskt tillvägagångssätt där riksdags- och regeringsdokument analyserats genom säkerhetiseringsteorin. Studiens analys visar att flyktingar och asylsökande framställdes som ett existentiellt hot gentemot det svenska samhällets funktionalitet i slutet av hösten 2015 och de sedvanliga politiska rutinerna frångicks i hanteringen av frågan. En fullständig säkerhetisering skedde således i december 2015 i samband med proposition 2015/16:67 ”Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet”. Dock visar studiens resultat att det finns en otydlighet i säkerhetiseringsteorins definitioner av nyckelbegreppet säkerhetiseringsaktör.
7
Mamedova, Parvana. "Klimatfrågans utveckling inom svensk politik från 1990-talet till idag (2014) : En tillämpning av Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26889.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna studie undersöker klimatfrågans utveckling inom svensk politik. Tidigare forskning inom området visar på en internationell trend vad gäller klimatfrågans säkerhetisering där Europeiska unionen anses ledande." Studiens huvudsakliga syfte är därför att visa var klimatfrågan inom svensk politik idag befinner sig i säkerhetiseringsprocessen samt hur frågan utvecklats sedan 1990-talets början till idag och huruvida klimatfrågan i Sverige följer den internationella trend av säkerhetisering. Min studie syftar därför till att bidra med ytterligare forskning inom detta område på det svenska nationella planet, men som samtidigt kan placeras in i ett internationellt sammanhangStudien behandlar endast den politiska diskursen kring frågan som tar sig uttryck i motioner, propositioner samt skrivelser och ämnar inte undersöka allmänhetens uppfattning eller acceptans av denna diskurs. Klimatfrågans utveckling analyseras ur Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteoretiska perspektiv, med hjälp av diskursanalys och diskursteoretiska begrepp, under tre tidsperioder 1990 – 1994, 2000 – 2004 samt 2008 – 2014. Studien undersöker tre dimensioner av klimatfrågan; problemframställningen, det refererade objektet och lösningen.Resultatet visar att det sedan 1990-talet påbörjats en säkerhetiseringsprocess och kommer vidare fram till att klimatfrågan idag delvis befinner sig inom det säkerhetiserade stadiet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att Sverige följer den internationella trend som finns. Dock behövs ytterligare forskning, för att fastställa huruvida full säkerhetisering ägt rum på området, studiens resultat kan därför anses utgöra grunden för vidare forskning av säkerhetiseringens institutionalisering och allmänhetens acceptans.<br><p>2015-06-03</p>
8
Ekstrand, Niklas. "Konstruktion av begreppet hot i svensk säkerhets- och försvarspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-2514.
Testo completoAbstract (sommario):
KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK. Sammanfattning: Omvärldsförändringen har medfört stora förändringar inom det säkerhets och försvarspoli-tiska området. Sverige har gått från att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för säkerhet, till att både ge och ta emot militärt stöd. Förändringen har gett upphov till en debatt där ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hävdar motsatsen. Undersökningen utgår från teorier om att språket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstår och uppfattar omvärlden. Det är därmed intressant att undersöka hur ledande företrädare för säkerhets och försvars-politik har uttryckt förändringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens är tongivan-de för den säkerhets och försvarspolitiska debatten och kan därmed beskrivas vara en social handling där språket bidrar till att skapa den säkerhets och försvarspolitiska agendan. Där-med har tal från detta forum undersökts mellan åren 2007-2012 i syfte att blottlägga en del av diskursen runt säkerhet vilket i detta fall är diskursen runt begreppet hot och hur den kan sägas ha förändrats. Undersökningen har visat på att det har skett en förändring i diskursen. Hotdiskursen har utvidgats under undersökt period, både utifrån i vilka kontexter hot förekommer och har samtidigt fått en allt mer global prägel. Hotdiskursen är dock över lag otydlig där olika dis-kurser existerar parallellt och utan inbördes ordning. Enskilda hot uttrycks i vida ordalag vilket inneburit att konstruktionen inte är enhetlig. Nyckelord: Säkerhetspolitik, försvarspolitik, diskurs, säkerhetisering, hot.
9
Ottosson, Peter. "Hotet från grannen: En studie av regional säkerhetskomplex-teori utifrån europeiska och post-sovjetiska erfarenheter." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24025.
Testo completoAbstract (sommario):
Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv.I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier. Dess styrka är förmågan att omfatta flera olika regioner i världen trots att deras säkerhetsdynamik skiljer sig markant från varandra. Teorin lämnar också utrymme för icke-statliga aktörer och icke-militära aspekter av säkerhet. Vidare så ger den oss ett komplext samspel mellan olika analysnivåer.Bland teorins svagheter finns en brist på kausalitet, otydliga konstruktivistiska variabler, samt problem med att beskriva överlappningar mellan olika regioner.<br>Regional security complex theory is a centerpiece of the Copenhagen school, and it primarily describes security on a regional level-of-analysis. The theory can be described as mixture of neorealism and constructivism, all seen from a regionalist point-of-view. The purpose of this thesis is to find out what this theory contributes to the understanding of security, apart from what conventional theory, such as neorealism and liberalism, teaches us. I will try to accomplish this thru two case studies where different theories are compared to each other and their explanatory power is studied. One of my case studies is on Europe, the other on the post-soviet sphere, focused on Russia. I conclude that regional security complex theory has both pros and cons. Its strength lies in the ability to encompass regions all over the world, despite the significant differences in their respective security dynamics. The theory also leaves space for non-state actors and non-military aspects of security. Further more, it describes a complex interplay of different levels-of-analysis.The weaknesses of the theory include a lack of causality, unclear constructivist variables, as well as an inability to describe regional overlapping.
10
Trygged, Sofia. ""Sverige är inte vakuumförpackat" : En kvalitativ innehållsanalys av mediers hotbildskonstruktion av två extremistiska dåd i Sverige." Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-7277.
Testo completoAbstract (sommario):
The threat from violent extremism has become prioritized in the Swedish political discourse. Right wing extremism is the most common form of extremism. However, Islamist extremism is seen as the most severe threat against the Swedish society. Previous research indicates that there is an institutionalized view that foreigners are seen as more dangerous than home-grown extremists. The overall aim of this study is to examine how identity can contribute to the understanding of violent extremism as a threat. This is done by using a qualitative text analysis guided by framing and securitization theory in order to analyse how Swedish press has framed two extremist crimes. The study concludes that media frames the two threats differently and that the right wing-extremist is perceived as an individual unlike the Islamist perpetrator who is portrayed as a representative for a greater threat.
11
Eek, Carolina. "Säkerhetisering av romer inom EU : En studie om framställningen av romska EU-migranter som säkerhetshot inom fransk, svensk och EU-kommissionens politik." Thesis, Försvarshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5258.
Testo completoAbstract (sommario):
The free movement of the Roma minority has become questioned within the European Union. This study seeks to understand why this question has reached disproportionally importance in comparison to the number of Roma migrants within the union, and to understand the great attention given to the question. Based on the Copenhagen’s school of securitization, the purpose of this study is to show how this magnification of the question occurs due to the framing of the Roma migrants as a security problem. Focusing on the speech act of the securitization theory, this paper contains a study of political actor’s statements concerning Roma migrants. Using a framing methodology combined with the conditions for a successful securitization, speeches and statements are analyzed to determine how the Roma migrants are framed as societal threats in politics of France, Sweden and the European Commission. The result of the study show that a securitization has taken place in French politics, similar signs of the beginning of the securitizing process can be found in the Swedish political discourse. The Commission’s speech act concern the member states treatment of the Roma migrants, and especially the questioning of their right to free movement.
12
Sjölin, Isabelle. "Forskares roll i säkerhetisering - att bygga broar eller elfenbenstorn : En teoriutvecklande studie av Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori med fokus på "bridging the gap" mellan forskare och policyskapare." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-3461.
Testo completoAbstract (sommario):
Studien syftar till att undersöka forskares upprätthållande av säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram och hur detta påverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien ämnar vara teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom säkerhetiseringsteorin på ett mer nyanserat och precist sätt. Studien går igenom olika perspektiv inom debatten kring ”bridging the gap” mellan teori och praktik och använder Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprätthåller säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram. Studien sätter därmed forskarna i rollen som säkerhetiserande aktörer för att se hur detta kan påverka forskarnas roll i att ”bridge the gap”. Studien menar att forskare genom att ha ”dubbla roller” som både ”forskare” och ”aktörer” kan använda sig av säkerhetisering för att ”bridge the gap” mellan forskning och policyskapande.
13
Lewenhaupt, Ida. "”Ett hån mot rättsstatens principer” : En fallstudie om identitet, säkerhet och grader av medborgarskap i Danmark." Thesis, Försvarshögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-8362.
Testo completoAbstract (sommario):
This qualitative study aims to explain why Denmark, despite being a liberal democracy, resorts to drastic solutions causing different degrees of citizenship amongst its citizens. Existing literature can’t explain why such drastic methods, leading to juridical differences among citizens, are being used towards citizens in liberal democracies who can’t objectively be perceived as traditional threats to national security. Using literature regarding ontological security and the Copenhagen School’s Securitization Theory this thesis observes security as a matter of identity and being rather than survival. Combining methods of process-tracing and discourse analysis this study examines the portrayal of the citizens in the so-called “ghetto” both in the prime ministers' new years speeches ranging from 1994 to 2018 and in the proposals with actions regarding the “ghettos”. The study has found that the citizens of the “ghetto” are perceived and portrayed as different from the regular Danish citizen and therefore it is possible to perceive and portray them as a threat to the Danish identity and society. Since the “ghetto” is perceived as a threat to Danish identity all actions become legitimate due to the fact that if nothing is done Denmark is not believed to remain Danish.
14
Fröling, Rebecca. "När Arktis isar smälter tinar världen upp? : En kvalitativ analys av det vidgade säkerhetsbegreppet i den svenska strategin för den arktiska regionen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24227.
Testo completoAbstract (sommario):
This study is called When the ice of the Arctic melts is the world defrosting? and written by Rebecca Fröling. The purpose of the study is to investigate how the concept ‘security’ is used in the Swedish arctic strategy and why the concept is described in that way. The debate of the concept ‘security’ has been going on for years, but the debate is still present today. What we put in to the concept is operative for how we regard and discuss security and security politics. To analyze the strategy I used two theories, one with a traditional approach and one with a critical approach to security: Realism and Copenhagen School. The method that has been applied to the study is qualitative content analysis, to be able to analyze the text on the depth. To complement the analysis I interviewed three scientists in the field of security and Arctic politics. The analysis pointed out that the strategy still has a traditional point of view in the way of observing the object of security. But the traditional idea is starting to disintegrate and the critical perspective has been taking its place. The scientists have a more critical perspective, even thou it does not show in the strategy.
15
Lidström, Sophie. "Hotet inifrån : En studie om det politiska efterspelet i ljuset av It-haveriet på Transportstyrelsen gällande utformandet av svensk cybersäkerhet." Thesis, Försvarshögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9409.
Testo completo
16
Norell, David. "Svensk klimatpolitik i förändring - En jämförande studie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21565.
Testo completoAbstract (sommario):
During a relative short time climate change has started to be regarded as a threat to international security. The question embarks if this international trend of securitization of climate change can be identified in Sweden as well. Sweden joined the EU 1995 and thus began an internationalization of Swedish politics. This thesis examines how the Swedish climate politics has changed in relation to security during the period 1995-2017. The material used in this comparative study consists of six inaugural addresses. The inaugural addresses were chosen since it is the government’s opportunity to outline their strategy for their term in office. By using the securitization theory and framing theory this study aims to outline the changes in Swedens climate politics in relation to security during the chosen period of time. This study uses a qualitative content analysis of the chosen inaugural addresses. The thesis concludes that Sweden has followed the international trend in securitization of climate change, and lately surpassed it.
17
Jonsson, Rickard. "Vilken svensk säkerhet? : En kvalitativ studie av Försvarsberedningens rapporter utifrån Köpenhamnsskolans teori om ett vidgat säkerhetbegrepp." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5849.
Testo completoAbstract (sommario):
Given the armed conflict in Ukraine, the terrorist attacks in Paris and elsewhere in Europe and the pressing issue of climate change one could argue that there are no longer room for just one sector in security studies. Based on Barry Buzan, Ole Wæver and Jaap de Wilde’s theory of securitization the aim of this paper is to study whether the Swedish Defense Committee perceive threats in any sectors other than the traditional military sector in its two reports or not and therefore also if the Defense Committee has adapted the wider security concept; and if so answer the question of what other sectors the Committee put forward in the reports. The aim is also to compare the findings in the two reports with each other to point out similarities and differences the Defense Committee’s perception of threats. The method used in this paper was an intense qualitative content analysis where the author manually examined the two reports to find indications on what kind of threats was present in the reports and how they were presented. The result of the study shows that all sectors with the exception of the societal sector in the Copenhagen School were present in the reports. An additional result of the study was that there were many similarities and differences in the reports; one similarity being that Russia was perceived as a threat in both reports while one distinction was the only in the latest report were a global financial crisis perceived as a threat.
18
Jörle, Anders. "Att skapa en motståndskraftig nation : Sverige bedömt genom sex upplagor av broschyren Om Kriget Kommer." Thesis, Försvarshögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-7516.
Testo completoAbstract (sommario):
This thesis deals with a well-known part of Swedish government communication to the citizens and inhabitants of Sweden regarding the event of war or other external threats, the brochure “If War Arrives” first published in 1943. With a sixth edition named ”If War or Crisis Arrives” in May 2018 the suite of printed information has been the prime advice to the Swedes during 75 years. The aim of this thesis is to study: How, by which messages, the Swedish government and authorities try to strengthen the resilience of its society through the brochures? How has the messages from the Swedish state on how citizens should behave in war and crisis changed during the 75 years since the first edition. Do changes in the forming of the nation through the brochure reflect changed values in society and a changed national narrative? If War Arrives is part of communication that create the nation of Sweden. It must be assumed that those who produce it search a synthesis between the need to control and lead a people in endangerment and simultaneously catch the same people's self-image. To find answers to the questions a quantitative study of frequency of key words is performed. This is followed by a discourse analysis emphasising on the Swedish security discourse and the Swedish national discourse. The conclusion of the quantitative study is a surprisingly stable product with, except for one subject (description of the enemy), small changes in the messages to the citizens. Moral statements have declined but legally built requirements have increased during the six editions published. The discourse study show a slightly changing language concerning the demands on the citizens in case of war or other sever danger. The construction of the national narrative is more adjusted to the modern diversified society in a globalized world but nevertheless the inhabitants of the nation are responsible both for themselves as individuals and share a responsibility for the nation-state of Sweden. There are indications for a change in the narrative of the Swedish nation because the collective claims of expressions seemingly embraced by everybody like “our style of life” or “form of living” has changed to the phrase “… the right to live according to our own choice”. This is a rhetorical change in phrasing that suits the needs of a modern globalized nation far better.<br>Denna uppsats handlar om en välkänd del av svensk regeringskommunikation till medborgarna och invånarna i Sverige i händelse av krig eller andra hot, broschyren Om Kriget Kommer, som först publicerades 1943. Med en sjätte utgåva som heter "Om Krisen eller Kriget Kommer" i maj 2018 har sviten av tryckt information varit den mest framträdande rådgivningen till svenskarna under 75 år. Syftet med denna avhandling är att undersöka: Hur, med vilka budskap, försöker svenska regeringen och myndigheterna att stärka sitt samhälles motståndskraft genom broschyrerna? Hur har den svenska statens budskap om hur medborgarna ska förhålla sig vid krig och kris förändrats under de 75 år som gått sedan första upplagan. Finns förändringar i nationsformeringen som synliggörs genom broschyren och speglar de förändrade värden i samhället och en nytt svenskt narrativ? Om Kriget Kommer är en del av kommunikationen som skapar nationen Sverige. Det måste antas att de som producerar den söker en syntes mellan behovet att styra och leda ett folk i fara och samtidigt uppfånga samma folks självbild. För att hitta svar på frågorna utförs en kvantitativ studie av nyckelord i de sex texterna. Detta följs av en diskursanalys med betoning på den svenska säkerhetsdiskursen och den svenska nationella diskursen. Slutsatsen av den kvantitativa studien är en överraskande stabil produkt med, förutom ett ämnesområde (beskrivning av fienden), små förändringar i budskapen till svenskarna. Moraliska utsagor har minskat, men legalt byggda anspråk på landets invånare har i stället ökat i de sex utgåvorna som publicerats. Diskursstudien visar ett något förändrat språk om krav på medborgarna i händelse av krig eller annan allvarlig fara. Den projicerade nationen är 2018 mer anpassad till det moderna diversifierade samhället i en globaliserad värld, men nationens invånare är inte desto mindre ansvariga för sig själva som individer och de delar ansvarar för den svenska nationen. Det finns indikationer på en förändring i det svenska narrativet, eftersom kollektiva uttryck som är tänkta att omfamnas av alla som; "vår livsstil" eller "levnadsform" har förändrats till uttrycket ”… rätten att leva som vi själva väljer”. Detta är en retorisk förändring som passar behoven hos en modern globaliserad nation mycket bättre.
19
Leguisamo, Norén Loretto. "Klimatfrågan i Sverige: En säkerhetsfråga? : En studie om inramningen av klimatfrågan i svenska regeringspropositioner." Thesis, Försvarshögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9839.
Testo completoAbstract (sommario):
I denna studie undersöks förekomsten av säkerhetisering av klimatfrågan i regeringspropositioner mellan åren 2009 och 2019. Kan vi identifiera säkerhetiseringsdrag som gjort att frågan gått från en politiserad till säkerhetiserad fråga under denna period. Fokus är att se hur inramningen av klimatfrågan sett ut i svenska regeringspropositioner. Syftet är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka och förstå hur klimatfrågan ramas in som en fråga om mänsklig säkerhet eller statens säkerhet utifrån två diskurser, miljösäkerhet eller miljökonflikt. Inramningen av klimatfrågan kan i förlängningen ha en reell påverkan på Sveriges klimatpolicys. Resultatet visar att en rad säkerhetiseringsdrag ägt rum och att diskursen miljösäkerhet oftare förekommer i regeringspropositionerna.
20
Sandberg, Caroline. "För säkerhets skull - Sveriges beredskap för säker hälso- och sjukvård i kris : En studie om hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-3973.
Testo completoAbstract (sommario):
Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård.
21
Karestrand, Amanda. "Vad är det (klimat)frågan om? : En diskursanalys av Sveriges klimatpolitiska handlingsplan." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184897.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna uppsats syftar till att klarlägga de diskurser som förekommer i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan 2019/2020, i relation till perspektiven ekologisk modernisering, säkerhetisering och miljörättvisa. Genom en kritisk diskursanalys påvisas att handlingsplanen, som antas vara en produkt av de diskurser som förekommer i det svenska politiska samtalet generellt, i hög grad reproducerar en diskurs om ekologisk modernisering. Texten relaterar i mindre utsträckning till perspektiven säkerhetisering och miljörättvisa, och den förhärskande diskursen om ekologisk modernisering väcker frågor om hur exempelvis målkonflikter och rättighetsproblematik vid resursutvinning kommer att hanteras av politiken i framtiden.<br>The purpose of this thesis is to expose what discourses are present in the climate policy action plan presented by the Swedish government in 2019. The material is analysed through acritical discourse analysis, with the three theories of securitization, ecological modernizationand environmental justice as a theoretical frame. The results of the study show that in this particular document, the discourse of ecological modernization is highly present, whereas the discourse of securitization is only present in small parts. The discourse of environmental justice is hardly present at all, and this raises questions about how potential goal conflicts regarding resource extraction, in the name of green transitioning, will be handled by the political sphere in the future.
22
Höglund, Alexandra. "Inhemsk terrorism - en ny fas av terrorhotet : En diskursanalys om hotkonstruktion i USA och dess följder." Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6617.
Testo completoAbstract (sommario):
The threat from homegrown terrorism in the United States is called a new face of the threat from terrorism. The aim of this study is to empirically examine how the new threat from homegrown terrorism has been constructed in the American discourse. Furthermore it is interesting to examine how the construction relates to the American counterterrorism policy and possible consequences. This is done by using the theoretical framework of Copenhagen’s school of securitization. By using a discourse analysis, documents and speeches from the U.S. government are analysed to see how the threat from homegrown terrorism are constructed by using the securitization theory. This study concludes that the threat from homegrown terrorism is constructed by portraying it as an existential threat to the United States, it’s people and it’s collective identity. The construction has made it possible to undertake exceptional actions that may reduce the American citizens’ freedom in benefit for security.
23
Österberg, Yngve. "Hur förklarar Regional Security Complex Theory Mistralaffären : en undersökning gällande RSCT och försvarsmateriella handelsavbrott." Thesis, Försvarshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6723.
Testo completoAbstract (sommario):
Regional Security Complex Theory (RSCT) innefattar analysenheter som är nära kopplade till försvarsmateriella handelavtal och har därför ett teoretiskt ramverk som kan hjälpa förstå och förklara avtalen i detalj. Det är dock oklart exakt hur detta ska göras eftersom det inte tas upp i Regions and Powers: The Structure of International Security. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av RSCT förklara Mistralaären för att sedan undersöka om det finns en underliggande process gemensamt för liknande fall.
24
Ahmed, Sara. "Att vara ’demokratisk’ i det civila samhället : En kritisk studie av skärpta demokrativillkor vid bidragsgivning till civilsamhället." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45663.
Testo completoAbstract (sommario):
I denna uppsats undersöks hur problem kring bidragsgivning till civilsamhället framställs i Demokrativillkorsutredningen (SOU 2019:35) om skärpta demokratvillkor. Givet att civilsamhällesforskningen pekar på att det offentliga alltmer knutit civilsamhället närmare till sig är det intressant att studera den förändrade relationen i förhållande till den skärpta bidragsreformen. Med en kritiskt granskande ansats kombineras fenomenet shrinking civic space med Carol Bacchis policymetod What’s the Problem Represented to be (WPR) för att analysera statens föreställningar om det odemokratiska civilsamhället samt för att sätta begreppet krympande civilsamhällsutrymme inom en svensk kontext. Studien av dagens civilsamhällsdiskurs visar att det odemokratiska civilsamhället antas hindras genom ökade kontroller både av de offentliga bidragsgivarna och organisationerna själva. För detta framstår civilsamhällsorganisationer behöva ha fullständig koll på sin verksamhet. Med dagens problemföreställningar och lösningsförslag konstruerar staten således en ny civilsamhällsroll kännetecknad av säkerhetsarbete, kontroll och misstänksamhet. Därmed identifieras modern demokratidiskurs i samverkan med säkerhetiseringsdiskursen bidra till en tudelning av civilsamhället med binära effekter som utgör en grund för att diskutera effekten shrinking space. Studien visar även en frånvaro av civilsamhällets särart samt att interna och externa maktrelationer under de nya demokrativillkoren kan få missgynnande effekter för nyare, mer kontroversiella och marginaliserade civilsamhällsgrupper.<br>In this essay I examine how problems concerning contributions to civil society are presented in the Democracy Conditions Inquiry (SOU 2019: 35) on stricter democratic conditions. Given that civil society research indicates that the public sector has become more closely associated with civil society, it is interesting to study the changed relationship in relation to the stricter benefit reform. With a critical approach, the phenomenon of shrinking civic space is combined with Carol Bacchi's policy method What's the Problem Represented to be (WPR) in order to analyze the state's notions of undemocratic civil society and to put the concept of shrinking civil society space within a Swedish context. The study of today's civil society discourse shows that the undemocratic civil society is assumed to be hindered by increased controls by both the public donors and the organizations themselves. For this, civil society organizations appear to need to have complete control over their activities. With today's problem representation and solution proposals, the state thus constructs a new civil society role characterized by securitization, control, and suspicion. Thus, modern democracy discourse is identified in collaboration with the security discourse to contribute to a division of civil society with binary effects that form a basis for discussing the effect shrinking space. The study also shows an absence of the special nature of civil society and that internal and external power relations under the new democratic conditions can have unfavorable effects for newer, more controversial, and marginalized civil society groups.
25
Ek, Magnus. "Varför finns det inte ensamordnare för informationssäkerhet inom Regeringskansliet? : Detta trots att flera utredningar under 20 år och flera inträffade incidenter har pekat på behovet!" Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152150.
Testo completoAbstract (sommario):
För att försöka förklara den rubricerade frågan har jag använt teori om säkerhetisering av hotbilder. Metoden har varit en kvalitativ jämförande fallstudie. Jag har undersökt tre fall - två inom informationssäkerhet och ett inom krishantering.Vad krävs för att en säkerhetspolitisk fråga (hotbild) ska bryta igenom ’glastaket’ och hamna på den högsta politiska nivån (i detta fall inom Regeringskansliet)? Sårbarhets- och säkerhetsutredningen föreslog 2001 samordningsfunktioner inom Regeringskansliet för både informationssäkerhet och krishantering. Regeringen valde dock att delegera ansvaret för bägge funktionerna till myndighetsnivån när Krisberedskapsmyndigheten bildades 2002. Ett antal ytterligare utredningar inom informationssäkerhet har sedan föreslagit detta på nytt, utan något resultat. Den ”Oxenstiernska”byråkratimodellen med självständiga myndigheter är svår att ändra! Den enda avgörande skillnaden mellan fallen är tsunamin 2004, där resultatet blev en krishanteringsfunktion inom Regeringskansliet. En möjlig slutsats av detta är att det kommer att krävas en ’cyber-tsunami’ för att motsvarande ska ske inom informationssäkerhet! Alternativt att samhällsdebatten förändras på ett avgörande sätt och tunga aktörer börjar kräva en sådan funktion.
26
Söderstedt, Jesper. "Säkerhetiseringen av migration i svensk media : Konstruktionen av ett hot." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-153951.
Testo completoAbstract (sommario):
This paper aims to investigate a medial construction of securitization. It aims to comprehend the way a discourse of securitization is constructed and in what sense a certain group of immigrants are constructed as an existential threat within it. With postcolonialism, discourse theory and securitization theory providing the theoretical framework the discourse of a far-right internet newspaper is analysed. It is argued that the discourse indeed ought to be considered a discourse of securitization while also maintaining that the relevant group of immigrants are constructed as an existential threat. What this paper thus argues, is that, at least to a limited extent, a securitization of migration is occuring in Swedish far-right media.
27
Esteman, Maria. "Landet i Öst : En studie i den svenska bilden av Ryssland." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5985.
Testo completoAbstract (sommario):
The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand whyRussia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden. The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand whyRussia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden. The Swedish foreign minister Margot Wallström expressed in 2014 that Russia is erratic and making swedes fear Russia while claiming this to be a new phenome. The statement is a big difference if compared with the words of foreign minister Leila Freivalds during 2004 whom said that Russia was the most important cornerstone in the Swedish security policy work. The change is interesting. Russia has gone from being perceived as friend to being perceived as an enemy. This study contains an analysis the Swedish discourse on Russia in the security- and defence politics between the years of 2004-2015. The point of this study is to unveil veiled and hidden structures in the discourse in order to better understand the Swedish image of Russia and to reveal ´the other`. The study examines the extreme change in the Swedish perception of Russia from a critical discourse point of view. The critical discourse approach is used to understand how the image of Russia is perceived in the Swedish security- and defence politics. In attempting to understand why Russia is perceived in a certain way a theoretical connection to Copenhagen´s school of securitazion is made. The study proceeds to take a starting point in Balzacq’s three assumptions to understand the connection to referent object. The material examined is the Swedish Foreign Policy Statements and defence propositions. The result of the study shows that Russia is framed as a threat, even while being mentioned as a friend. Russia is always perceived as ´the other´ and thus a constructed threat to Sweden.
28
Faber, Hugo. ""Så länge man vill ha ljus hela tiden" : En studie av hur avskaffandet av effektskatten på kärnkraft legitimerades." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154215.
Testo completoAbstract (sommario):
Tidigare har kärnkraftspolitiken i Sverige legitimerats genom att kärnkraften framställts som det enda energislaget som både är koldioxidneutralt och effektivt nog att förse den svenska industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Eftersom kärnkraften under de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens från effektiv och koldioxidsnål förnybar energi finns det goda skäl att förvänta sig att den senaste förändringen av svensk kärnkraftspolitik - beslutet att avskaffa effektskatten - legitimerats genom nya sätt att skapa mening kring kärnkraften och kärnkraftspolitiken. I den här studien undersöks därför hur beslutet att avskaffa effektskatten legitimerades inom den energipolitiska policyeliten och hur det skiljer sig från tidigare sätt att legitimera kärnkraftspolitiska beslut. 12 semi-strukturerade intervjuer och ett textmaterial bestående av 13 remissvar, en statlig utredning och en politisk överenskommelse har analyserats med hjälp av Carol Bacchis ”Whats the problem represented to be?”-metod samt ett poststrukturalistiskt metodologiskt och teoretiskt ramverk. Studien visar i likhet med forskning från andra länder där kärnkraft utsatts för hård konkurrens från förnybar energi att ett nytt sätt att framställa kärnkraften, där den framställs som nödvändig för elsystemets tekniska funktionssätt på grund av dess förmåga att leverera effekt, blivit det mest centrala sättet att legitimera kärnkraftspolitiken inom policyeliten i anslutning till avskaffandet av effektskatten. Studien visar även att ett nytt sätt att legitimera kärnkraftspolitik med hänvisning till att undvika snedvridande ingrepp i elmarknaden återkommer inom policyeliten, men att det finns olika bilder av vad som utgör ett snedvridande ingrepp. Framställningen av kärnkraften som koldioxidneutral framstår som mindre central än tidigare.
29
Söderin, Ida. "Gymnasielagen - en möjlighet kantad av hinder : En kritisk diskursanalys av propositionen till den nya Gymnasielagen." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443675.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of this thesis is to perform a critical discourse analysis on the upper secondary school act aiming to map which discourses that are being reproduced concerning unaccompanied youths, as well as the motivation behind the creation of the law. Furthermore, the purpose is to investigate the consequences of the discourses produced for unaccompanied youths’ rights claims. Faircloughs discursive model of three levels was used to review the proposition. This was complemented by an analysis of the result in relation to the Copenhagen school of securitization as well as Elena Namlis perspective on human rights. The review revealed that the dominating discourse in the upper secondary school act depicts the unaccompanied youths as foreign and potential threats. The law is motivated by the need to compensate for the Migration boards’ long processing time for their application of asylum upon arrival. It is said that this specific group ended up in an misfortuned situation. It is also explained that the law will trigger the youths to integrate through the demand of them needing to finish high school and find a job within 6 months in order to get asylum. However, this thesis also shows that the government is not fully ready to compensate for this misfortune as the demands, qualification to be available for this law, and security control of youths are implemented. Those obsticles are motivated by the view of the youths as existential threats and could be viewed as a sign of securitization of unaccompanied youths. What follows is them having a more difficult path of reaching their rights of asylum.
30
Lind, Jasmin Doreen. "”Vi” och ”de andra” – Medborgare vs. ”Främling”? : Hur inkludering och exkludering ”görs” i den svenska säkerhetsdiskursen av regeringen och riksdagen i relation till terror- och migrationskrisen mellan 2015 och 2017." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66436.
Testo completoAbstract (sommario):
The thesis subject is based on a report published by Amnesty International with the title ”Dangerously Disproportionate: The ever expanding security state in Europe”. The report accuses EU states of an ongoing securitization due to terrorism and the migration crises that has led to the discrimination of especially Muslims and foreign nationals. With the report as starting point this paper aims to investigate how inclusion and exclusion is made in the security discourse of the Swedish government and parliament between 2015 and 2017. The time frame is chosen based on Amnesty’s assessment of a shift in paradigm with starting point after the terror attacks in Paris 2015. As theory and method this paper makes use of Laclau & Mouffe´s discourse theory to perform a discourse analyses. Previous research of scientists and theorists is used to operationalize both inclusion and exclusion. The results of the study show that inclusion and exclusion in the discourse is made by talking about the migration crises, unaccompanied refugee children, antisemitism, terrorists, and those who need protection; us. One of the most prominent conclusions related to the analysis is that the figure of the migrant is excluded by means of framing it as a security problem leading to the possible system collapse of prominent welfare and social functions in society.<br>Uppsatsens ämnesval bygger på Amnesty Internationals rapport med titeln ” Dangerously Disproportionate: The ever expanding security state in Europe” som anklagar de europeiska länderna för en säkerhetiseringsprocess på grund av terrorism och migrationskrisen, vilket huvudsakligen drabbar migranter och människor av muslimsk tro. Med rapporten som utgångspunkt valdes en undersökning av inkludering och exkludering i den svenska regeringens och riksdagens säkerhetsdiskurs med målet att söka efter hur inkludering och exkludering ”görs” i relation till migrations- och terrorkrisen mellan åren 2015 och 2017. Tidsramen valdes på grund av att Amnesty Internationals rapport pekade ut ett paradigmskifte efter terrordådet i Paris 2015. Som teori och analysmetod används Laclau & Mouffes diskursteori som bygger på premissen att verkligheten är socialt konstruerad. Som operationaliseringar av begreppen inkludering och exkludering användes tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visade att inkludering och exkludering görs i diskursen när det talas om migrationskrisen, ensamkommande, antisemitism, terrorister och den gruppen som ska skyddas. En av de mest tydliga slutsatser som dras från analysen är att migranten framställs som ett säkerhetsproblem som är ansvarigt för den hotande systemkollapsen av välfärden och viktiga samhällsfunktioner i Sverige, samt att det är en tydlig förändring i förhållande till en tidigare mer generös och inkluderande hållning mot migranten.
31
Cerda, Salvador. "Europas gräns under en säkerhetspolitisk förändring? : En fallstudie om säkerhetspolitiken vid den europeiska gränsen mellan 2007 och 2010 samt en prövning av Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6122.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of the essay is both to bring forward the threats images, sectors, actors and referents that can be found at the European border between 2007-2010 and to explore whether they change during this period. Furthermore, the essay also intends to review the Copenhagen School’s theory of securitization. The analysis of the essay will be done on the European commission’s “Enlargement Strategy and Main Challenges”, a rapport that focus on the European border and its enlargement. The frame of analysis will be the Copenhagen School’s theory of Securitization with the acknowledgement of the critic brought forward by Johan Eriksson and Thierry Balzacq. The Copenhagen school brings forward with their theory, the importance of the discourse of security and thus presents actors and referents which are involved in the process. They also include different sectors in which the different threats images may appear. All of this will be crucial for my examination of the theory as a hole. Furthermore, the essay will modify its methodology to include some of the critic. The purpose is to test if the theory can give a satisfying view of the threat images, sectors, actors and referents at the European border, with a qualitative and a quantitative method. In conclusion, the essay found that the securitization actor during the period between 2007-2010 was the commission itself and the reference object was EU and indirect its members states. The functional actors was the organization PKK and the UN, who with their actions changes the security dynamic in the region. Furthermore, the threat images that was constantly present in the rapports, was organized crime which was consistent with the result that the most found sector was the military sector. These results can be linked to the work of Peter Andreas who argues that the American and European border have shifted from a military tasks to policing tasks. This task change is something that also can be related to Johan Eriksson’s work regarding the change of task in the Swedish security. My final conclusion is that the Securitization theory most be seen as a framework for analyses. Further discussions are need regarding the theories concepts. I notice there are three fundamental discussions that need to be focused on; the focus on the securitized threats images, the lack of including the context and the focus on the speech act.
32
Hammarlind, Eric. "Svenska strategiska narrativ under kalla kriget och 2010-talet : en kvalitativ textanalys av fyra regeringars deklarationer i jämförelse mellan neutralitets- och solidaritetspolitik." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6221.
Testo completoAbstract (sommario):
Is the credibility of today's Swedish security policy under question? Through two world wars and the years that followed Sweden has invoked a policy of neutrality and military nonalignment. This policy has come to be perceived as an integral part of the Swedish national identity. Is it possible then that Sweden’s past and present strategic narratives could be contested? This thesis investigates whether or not there is consistency in the narratives expressed by both right wing Swedish governments and socialist Swedish governments. The narratives of both parties are examined during two separate eras of history; the Cold War era of the 1980s is compared with the current more globalized era of the 2010s. A constructivist perspective is utilized in the analysis and a narrative analysis is applied. The results show that there has been significant consistency in the narratives of Swedish security policy from both right wing and socialist governments. There is much greater variation shown between the two eras than there is between the two parties themselves.<br>Är dagens svenska säkerhetspolitik trovärdig eller omstridd? Allt sedan världskrigen har svenska regeringar förhållit sig till en grundläggande idé om svensk neutralitet och alliansfrihet. Denna politik har kommit att betraktas som en väsentlig del av svensk nationell identitet. Samtidigt har inriktningen för den svenska säkerhetspolitiken förändrats vid ett antal tillfällen under de senaste decennierna och gått från neutralitet till solidaritet. Är det då möjligt att gångna som nutida svenska strategiska narrativ är omstridda? Denna uppsats undersöker hur konsekventa svenska säkerhetspolitiska narrativ har varit. Detta genom att granska de narrativ som konstruerats av respektive socialdemokratiska och borgerliga regeringskoalitioner. Dessa narrativ jämförs både inom och mellan två historiska epoker; det kalla krigets 1980-tal och det nutida globaliserade 2010-talet, med specifika nedslag för åren 1982, 1987, 2009 och 2015. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett konstruktivistiskt perspektiv och en narrativanalys tillämpas i analysen. Resultatet indikerar en betydande samstämmighet inom svensk säkerhetspolitik mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringar. En betydligt större variation framträder i en jämförelse emellan de olika tidsepokerna än emellan samtida regeringar av olika politiska färger.
33
Hansen, Frida. "Discrepancies in European Union policies towards illegal immigration : The securitisation of the visa-overstayer and the irregular migrant." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-423102.
Testo completoAbstract (sommario):
Visa-liberalisation agreements are commonly used as an incentive by the EU to encourage cooperation within the realm of border and migration management with its neighbouring countries. The ultimate aim of these agreements is to reduce irregular migration to Schengen territory, something that has been percieved as an increasingly urgent issue for European policy makers in the wake of the 2015 'migration crisis'. However, the use of visa liberalisation agreements in such a fashion appears contradictory considering that most irregular migrants in the EU most likely are visa-overstayers. This essay takes of in this apparent puzzle and argues that securitisation theory might help us better understand this discrepancy. While the construction of the migrant as a security threat in Europe has been thoroughly examined, differences in securitisation between grups of irregular migrants are often left out of the discussion or only implicitly mentioned. By examining the discourse and practices of a central EU agency in regard to border and migration management, FRONTEX, this thesis shows that visa-overstayers are routinely left out of the securitised discussion on irregular migration, thus rendering EU policies asymmetrically occupied with irregular migration by means of 'illegal entry'. However, the thesis also uncovers a more conplex set of ideas that show that although visa-overstayers are not conceptulised as threats to security in discourse on par with other categories of irregular migrants, visa-goers and other travellers are, too, incresingly subjected to a rationale of survaillance and risk.
34
Hermansson, Lisa. "Ryssland - En säker granne eller en anledning till "Motståndskraft"? : En diskursanalys av Försvarsberedningens representation av Ryssland 2003-2017." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75028.
Testo completoAbstract (sommario):
When Sweden 2017 changed the risk valuation of an armed attack against Sweden from not likely to that it can’t be ruled out, it got the swedish peoples and medias attention. Russia has during the last centuries had an extensive impact in Swedish security and defense politics. This study examine if there has been any change in the Swedish representation of Russia and as a consequence may have affected the risk assessment. By analyze the discourse in four reports by the Swedish Defence Commission with the method of framing this study will use the theory of securitization developed by Barry Buzan, Ole Wæver and Jaap de Wilde as it advocates a wide concept of security. Securitization is the process in which an actor turns a subject into a matter of security. The study finds evidence that the representation of Russia in the Swedish discourse has changed for the worse and it is possible that it has affected the changed risk assessment.
35
Sundin, Jakob. "Politik eller Säkerhet? : Hur Säkerhetsrådet ramar in klimatfrågan." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352275.
Testo completoAbstract (sommario):
Många frågor har gått från att inte handla om politik till att bli politiserade, men det finns ytterligare ett steg – när en fråga blir så brådskande och hotande att den anses vara för viktig för att lämnas åt politiker, så har den blivit säkerhetiserad. En av de mest debatterade frågorna på senare år har varit klimatförändringar, särskilt efter Agenda 2030 och Parisavtalet antogs. Står klimatförändringar nu inför att säkerhetiseras? Syftet med denna uppsats är att undersöka om klimatfrågan har blivit säkerhetiserad i FN:s Säkerhetsråd under mandatperioden 2017-2018. Olika inramningar från Säkerhetsrådets medlemmar identifieras och kategoriseras, för att sedan undersöka hur dessa inramningar resonerar med publiken. Detta tillåter oss att se vilka inramningar som har accepterats av rådet och vilka inramningar som ignoreras, för att analysera om vissa specifika inramningar har säkerhetiserats och andra inte. Uppsatsens främsta slutsats är att Säkerhetsrådet enhälligt har säkerhetiserat klimatförändringar som ett regionalt problem, men inte som ett globalt. Vissa medlemmar har utan framgång försökt ta säkerhetiseringen längre, men att säkerhetisera frågan på lägre nivå är även det nytt för Säkerhetsrådet. Vidare forskning kan exempelvis fokusera på vilka anledningar som förekommer för att motsätta sig säkerhetisering av klimatförändringar som ett globalt problem, jämföra säkerhetiseringen i Säkerhetsrådet med andra forum eller undersöka de praktiska effekterna av regional säkerhetisering.<br>Many issues have taken the journey from being non-political to being politicized, but there is one further step – when an issue becomes so urgent and threatening that it is considered too important to be left in the hands of our politicians, it has become securitized. One of the most debated issues of recent years has been climate change, especially after the adoption of the 2030 Agenda and the Paris Agreement. Does climate change now stand on the brink of securitization? The purpose of this thesis is to examine whether the issue of climate change has been securitized in the UN Security Council during the term of 2017-2018. Different ways in which members of the Council have framed the issue are identified and categorized, before looking at how these frames resonate with the audience. This allows us to see which frames are accepted by the Council and which frames are disregarded, in order to analyze if some specific frames have been securitized while others have not. The main finding of this thesis is that the Security Council unanimously has securitized climate change as a regional issue, but not as a global one. Some members have unsuccessfully tried to take the securitization further, but even a smaller-scaled securitization of climate change is new to the Council. Further research could, for example, focus on what the reasons are for opposing securitization of climate change as a global issue, compare the securitization in the Council with other forums, or study the practical effects of regional securitization.
36
Lévai-Sandelin, Madeleine. "Afghanistandiskursen : den svenska politikens förskjutning från bistånd till säkerhet." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-8536.
Testo completoAbstract (sommario):
Sverige har länge haft ett stort biståndsengagemang gentemot Afghanistan som innefattat ett stort ekonomiskt bidstånd och mindre civila insatser för civilbefolkningens del. Efter terrorattackerna i New York, USA, den 11 september kom det svenska engagemanget i allt större utsträckning att handla om säkerhet, både för den afghanska befolkningens räkning men också för Sverige som stat. Studien undersöker huruvida en diskursförskjutning skett i den svenska afghanistandiskursen i kontexten Kriget mot terrorismen.