Letteratura scientifica selezionata sul tema "Smarta elnät"

Deep learning has accomplished huge success in computer vision applications such as self-driving vehicles, facial recognition, and controlling robots. A growing need for deploying systems on resource-limited or resource-constrained environments such as smart cameras, autonomous vehicles, robots, smartphones, and smart wearable devices drives one of the current mainstream developments of convolutional neural networks: reducing model complexity but maintaining fine accuracy. In this study, the proposed efficient light convolutional neural network (ELNet) comprises three convolutional modules which perform ELNet using fewer computations, which is able to be implemented in resource-constrained hardware equipment. The classification task using CIFAR-10 and CIFAR-100 datasets was used to verify the model performance. According to the experimental results, ELNet reached 92.3% and 69%, respectively, in CIFAR-10 and CIFAR-100 datasets; moreover, ELNet effectively lowered the computational complexity and parameters required in comparison with other CNN architectures.

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.   Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt.    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås.
Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid.   Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar. Det finns planer på ett smart elnät som genom att integrera avancerade informations- och kontrolltekniker ska samla in information från producenter och konsumenter för att sedan agera utifrån det "smartaste" alternativet. För att maximera användandet av den producerade förnybara energin kan en lösning vara att konstruera flera energilager där energi kan lagras under t.ex. blåsiga och soliga väderförhållanden. Vad som skulle kunna användas som energilager i framtiden är bl.a. elbilar och industrier. För implementering av smarta elnät är dynamic rating en viktig pusselbit. Med hjälp av sensorer ska information kunna mätas i realtid för att på så sätt maximera nyttjandegraden av energiproduktionen och elnätet.   Idag är Vecturas uppdrag inom elinfrastruktur till stor del inriktade på järnvägsanläggningar. Eftersom Vectura har en vilja att vidga sin verksamhet inom det elektrotekniska området finns ett intresse att bredda sig till andra områden inom elinfrastruktur t.ex. smarta elnät och dynamic rating. För att Vectura ska lyckas med denna uppgift är vidareutbildning av sina konsulter att rekommendera inom områdena: energilager, sensorer samt förnybar energi. Vattenkraft, vindkraft och solkraft är de viktigaste förnyelsebara energikällorna på svensk elmarknad.
Smart Grid is one of the solutions to achieve the European Union climate targets, "the 20-20-20- targets". These targets include e.g. higher energy-production from renewable sources and increased energy efficiency. The purpose of these targets is to prevent global warming in order to achieve a better and more sustainable future.   The weakness with electric energy is the limited possibility of effective and large-scale storage. With solar power plants and wind power plants, the energy will only be produced under favorable weather conditions. By using Smart Grid the energy consumption, the energy production and the grid can be controlled in a higher scale than today. This will be done by advanced information- and control-technology which will gather and act on information from suppliers and consumers and then act upon the "smartest" alternative. According to the power industry several energy storage units must be built due to store the energy in terms of maximize the benefits of renewable energy during windy or sunny weather, when renewable energy is produced as its best. Some experts in the field believe that electric cars or industries could be possible energy storage units. Another advantage with Smart Grid is the ability for consumers to produce their own electric energy and sell the surplus to the energy market. Dynamic Rating is an important part of the implementation of Smart Grid and can best be described with the words "increasing the level of utilization". By using sensors, information should be measured in real time to maximize the utilization rate of the energy production, the energy consumption and the grid.   Today, Vectura's mission in electricity infrastructure is largely focused on rail infrastructure. Now, they have a desire to extend their business in the field of electrical engineering, e.g. Smart Grid and Dynamic Rating. If Vectura will be able to start work on Smart Grids and Dynamic Rating in order to expand their business, training for its consultants is recommended in these areas: energy storage, sensors and renewable energy. Hydro power, wind power and solar power are the main renewable energy sources in the Swedish electricity market.

Denna rapport avser att studera smarta elnät i Sverige. Syftet är att bidra med information för att stärka förutsättningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnät. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nätverket, för att utifrån denna finna möjligheter för övriga aktörer. Så som hur svenska staten agerar, väljer att bistå med subventioner, positionerar sig och väljer vilka aktörer som tillåts verka. Studien är en nätverksanalys och kvalitativ studie utifrån ett Aktör-Nätverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den är baserad på fyra intervjuer med representanter från olika företag, verksamma inom smarta elnät. För att få ytterligare bredd i studien har vi även kompletterat med litteraturkällor, elektroniska källor och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att tekniken ännu är i en uppstartnings fas. Den har ännu inte en definition och det råder osäkerhet om hur utvecklingen ska bedrivas. Vald teori säger att detta är karakteristiskt för fasen och att den senare i evolutionen kommer att övergå till att bli politiskt neutralt och socialiseras. Staten är en starkt involverad aktör och påverkar övriga aktörer främst genom lagar, ekonomiska bistånd och via dialog. Men dess påverkan kan komma att minska.

The electrical grid needs to be changed in the future in order to manage more distributed and renewable generation and also to make it possible for electricity consumers to be more active and aware of their electricity consumption. This future grid is usually referred to as a smart grid. With the transition to a smart grid, new challenges occur. One method to determine those challenges is to perform risk and vulnerability analyses. InStockholm, the new urban district Stockholm Royal Seaport is built. The district has a strong environmental profile and the electricity grid in the area is formed into a smart grid. Responsible for constructing the smart grid is Fortum. The purpose of this master thesis has been to develop a method for risk and vulnerability analyses for smart grids. To achieve the purpose, the following questions have been answered: What are the risks and challenges in a smart grid? What do current methods for risk and vulnerability analyses for electricity networks look like? How can a method be developed for risk and vulnerability analyses for smart grids? What are the risks in the smart grid in Stockholm Royal Seaport? Focus in the thesis has been on distribution level and risks that lead to power outages. Some of the smart grid technologies, such as energy storage, will not be included in the early stages in the development of the smart grid in Stockholm Royal Seaport, and are not addressed in this thesis. The risks that have been identified for smart grids are mainly about challenges in communication and how information is handled, maintenance, and the transition of the grid structure. Electricity companies perform risk and vulnerability analyses for their electrical networks regarding delivery security. This means that the risks examined are such that if they do occur they can lead to power outages that lasts more than 24 hours, or shorter depending on power load. The risks are divided into five different categories and the consequences of the risks are determined after how long time it takes to fix them when they have led to a power outage. To obtain a functioning method for risk and vulnerability analyses for smart grids an additional category has been added. This category is called information security and includes risks related to information and communication technology. The method has been tested on the intended grid in Stockholm Royal Seaport. The most important risks that have been identified in the smart grid are integration of new components and systems, cooperation between participants, lack of information management and interruption in communication network.

The initial aim of the roll out of smart electricity meters in Sweden was to allow remote readings of the households’ monthly electricity consumption for billing purposes. Since then the transition towards a smart grid has become a more prioritized matter. In the roll out of next generation smart meters more attention is therefore given to how the Distribution System Operator (DSO) can benefit from the meter through different smart grid applications. This study uses a qualitative research method to identify three general fields of application and 15 specific concepts corresponding to ways in which the DSO can create added value from the information provided by the smart meter. The benefits of one of these concepts, the so-called “last gasp” and “first breath” functionality, are assessed in a business case. The study concludes that the three main areas of smart meter applications are operating the grid, planning the grid and utility in the customers’ household. The study also shows that the outcomes of the business case on the “last gasp” and “first breath” functionality are highly dependent on the cost of the functionality, however the investment can still be motivated through increased customer satisfaction andimproved outage management. The general conclusion is that the smart meter will play an essential role in providing the control and information needed in the transition to a smarter grid.

The electricity network is in many places facing an eventful future where much will happen in a short period of time. Many network owners today have a network that is somewhat outdated and in short in need of upgrading and modernization, a modernization towards a smarter network. As the government sets new demands on the electricity meter of the future, Sweden's network owners are faced with a lot of other demands and challenges to be addressed. In this work, the definition of smart grids is investigated and how a small electricity grid should prioritize its investments and developments in its grid in a near future.Elnätsbranschen står på många punkter inför en händelserik framtid där mycket kommer att hända på kort tid. Många nätägare står idag med ett nät som är något föråldrat och inom kort i behov av en upprustning och modernisering, en modernisering mot ett smartare elnät. I takt med att regeringen ställer nya krav på framtidens elmätare så ställs Sveriges nätägare inför en hel del andra krav och utmaningar man måste ta itu med. I Detta arbete så undersöks definitionen av smarta elnät och hur en mindre elnätsägare bör prioritera sina investeringar och utvecklingar i sitt elnät i den närmaste framtiden.
Elnätsbranschen står på många punkter inför en händelserik framtid där mycket kommer att hända på kort tid. Många nätägare står idag med ett nät som är något föråldrat och inom kort i behov av en upprustning och modernisering, en modernisering mot ett smartare elnät. I takt med att regeringen ställer nya krav på framtidens elmätare så ställs Sveriges nätägare inför en hel del andra krav och utmaningar man måste ta itu med. I Detta arbete så undersöks definitionen av smarta elnät och hur en mindre elnätsägare bör prioritera sina investeringar och utvecklingar i sitt elnät i den närmaste framtiden.

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden’s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years. By employing case study methodology, five different smart grid projects in Sweden are discussed, using different theoretical frameworks, including actor network theory, discourse analysis, technological trajectories, diffusion of innovation and timing of entry. Norra Djurgardsstaden, a large construction project in Stockholm in which smart grid technology is used, is then analysed. The differing views of the parties involved in the project raise the question of whether more coordination is needed. Another project at Falbygdens Energi focuses on energy storage in batteries. This project poses the question of whether the regulation of the Swedish power market needs to be reformed to support the smart grid and to encourage new ways of collaborating and doing business. The final discussion concludes by suggesting new research questions.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät. Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet. För att skapa denna överblick har ett förslag på en övergripande definition framtagits enligt följande: Ett smart elnät är nästa steg i elnätets fortgående utveckling som sker till följd av samhällets ökande förlitlighet på konstant elförsörjning och önskan att begränsa människans miljöpåverkan. Målet är att med hjälp av kostnadseffektiva tekniska lösningar, effektiv teknik och ekonomiska drivkrafter främja införandet av ytterligare förnyelsebar elproduktion, en ökad elanvändning och ett effektivare utnyttjande av elnätet – ett elnät med låga förluster, hög elkvalitet och leveranssäkerhet med elkunder som är mer medvetna och delaktiga i sin elförbrukning än förr. Utifrån denna definition kan man summera smarta elnät till att omfatta två huvudsakliga intressen för samhället – hållbarhet och en ökad leveranssäkerhet. I framtiden förväntas därför elnätet hantera vidare utbredning av förnyelsebar elproduktion och en ökad elanvändning. För att möta denna förväntan har det dels konstaterats att nätkapaciteten behöver öka. Det har visats att en ökad nätkapacitet kan nås genom både tekniska lösningar som energilagring och effektivare komponenter men också icke-tekniska lösningar som politiska drivkrafter och incitament för elkunder att sänka sin maxförbrukning och elförbrukning i överlag i form av efterfrågeflexibilitet. I dagsläget finns inga uppenbara incitament för detta och det anses att reformer på vissa delar av elmarknaden kommer att krävas för att främja utvecklingen mot ett hållbart smart elnät. Samtidigt förväntas elnätet förse kunder med högre elkvalitet och leveranssäkerhet. Dagens elnät utgörs av många långlivade och, i många fall, gamla komponenter och investeringar kommer att behöva göras i moderna skyddssystem och kommunikationsnätverk i sinom tid ifall man vill uppnå nya förväntningar. Därtill förväntas det smarta elnätet omfatta olika typer av kommunikationsnätverk inom skyddssystem, övervakning och mätning. Därför har också information rörande relevanta kommunikationsprotokoll, -medier och -nätverk summerats där olika egenskaper lämpar sig för olika tillämpningar.
Currently the world has a steadily growing population and therefore steadily growing need of energy. With a growing need of energy, discussions regarding society’s sustainability and environmental impact have risen. At the same time modern technology has resulted in society being more dependent on a constant power supply than ever before. Technological advances, together with the desire to become a more sustainable society with high availability of power, have yielded a concept known as the smart grid. Due to the power grid being a huge industry there’s a divided perception regarding what a smart grid constitutes. This has resulted in the appearance of different definitions and models of the concept. Therefore a literary study was done with the purpose of creating an overall perception of the main aspects of the smart grid. To create this overview a proposed definition has been developed that describes the smart grid as mainly sustainable and available. The smart grid is the next step of the power grid’s ongoing development in response to society’s increasing reliability of a constant power supply and the wish for decreasing man’s environmental impact. With cost efficient technical solutions, efficient technology and economic forces the goal is to promote introduction of additional renewable electricity production, increased electricity utilization and a more efficient use of the power grid – a power grid with low losses, high power quality and availability with end-users that are more aware and involved in their power consumption than before. Based on this definition the smart grid can be summarized as two main interests for society – sustainability and a higher reliability. In the future the power grid is expected to cope with an increased introduction of renewable electricity production and an increased use of electrical applications. It has been concluded that the grid capacity has to increase in order to meet these expectations. It’s been shown that an increase in grid capacity can be achieved through technical solutions as energy storage and more efficient electrical components but also through non-technical solutions as political forces and incentives for end-users to lower their peak consumption and overall electricity consumption through demand response. At present there are no clear incentives for this and it’s considered that there is a need for reform of certain parts of the electricity market to promote the development towards a sustainable smart grid. The power grid is also expected to supply end-users with a higher power quality and reliability. The power grid of today consists of long lived and, in many cases, old components and investments in modern protection systems and communication networks are required in due time to meet new expectations. In addition, the smart grid is expected to include different types of communication network within protection systems, monitoring and metering. Information was therefore summarized regarding relevant communication protocols, media and networks where different properties are suitable for different applications.

Artikelns fokus ligger på smarta elnät och specifikt den distribuerade kontrollen av dem. Syftet med projektet var skapa hårdvaran och mjukvaran till ett distribuerat informations- och kontrollsystem för att kunna styra lasterna till en liten elnätsmodell, ICS byn (Industrial Information and Control Systems). Speciellt så skulle det undersökas om det var möjligt att skapa ett fungerande kontrollsystem med billiga kommersiella produkter, Raspberry Pi:s och Arduinos. Projektets resultat kommer sedan att användas för ett fortsatt utvecklingsarbete på ICS. För att skapa det distribuerade kontrollsystemet så användes JACK Intelligent Agents, en utvecklings miljö för multiagent system baserat åa Java. Rapporten tar upp de olika hårdvarukomponenterna Arduino, en mikrokontroller och Raspberry Pi, en linuxbaserad dator och transistorkretsarna som har byggts för att kunna driva de elektromekaniska brytarna i byn från Arduinon. Resultatet från projektet är att det går att skapa ett fungerande distribuerat kontrollsystem med hjälp Raspberry Pi:s och Arduinos. En av slutsatserna är att det behövs läggas till en hierarki i arkitekturen för skapade distribuerade kontrollsystemet då det inte skulle kunna klara av en stor uppskalning av antalet laster. Det ges flera förslag för en framtida utveckling av det skapade kontrollsystemet varav en av dem är lägga till generatorer och energilagringsförmåga till ICS byn och därmed kunna simulera ett verkligt litet smart elnät.

Till följd av de klimatmål som Sverige satt upp för att bemöta klimatförändringar förväntas andelen intermittent elproduktion öka, framförallt sol- och vindkraft. För att undvika dyra investeringar och kapacitetsförstärkningar tillföljd av den intermittent elproduktionen är det viktigt att det redan existerande elnätet effektiviseras och utnyttjas på ett smart sätt. En större andel förnyelsebar elproduktion är inte den enda förändringen som påverkar det svenska elsystemet. Antalet elbilar i den svenska personbilsflottan ökar ständigt och som en viktig del för att nå nationella mål är det både troligt och önskvärt att den fortsätter att öka. Elbilarna för även med sig andra potentiella användningsområden än transport. På grund av batteriets lagringskapacitet kan el lagras under laddning men även återinföras på nätet med hjälp av Vehicle-to-Gridteknik. Detta innebär att elbilen kan få sekundära användningsområden som kan bidra till, och vara en del av, framtidens elnät. Syftet med arbetet har varit att studera lokal effekttoppsreduktion med hjälp av elbilens förmåga att återinföra el till fastigheten då behovet är stort. Arbetet ska vidare besvara vilka ekonomiska incitament som kan uppstå på en lokal nivå samt hur potentialen ser ut för elbilen att verka som en aktiv del i ett smart elnät. För att undersöka elbilens förmåga till effekttoppsreduktion har effektbehovet för de 755 lägenheter på området Lilljansberget i Umeå under år 2016 använts. En modell utvecklades i programvaran Excel vars syfte var att simulera hur urladdningen ifrån elbilarna, efter sista ankomsttid på dygnet, under ett års tid påverkar det nya effektbehovet till området. Modellen ska motsvara verkliga förhållanden varvid parametrar som berör effektbehov, elbilar, laddning och urladdning bestämts utifrån verkligheten och applicerats. Reduktionen optimerades sedan med tillägget What’sBest! varvid ett nytt maxbehov till området kunde bestämmas. Optimeringen har skett på månads- och årsbasis samt med urladdningseffekter på 3,6 och 6,6 kW. Vidare har scenarion undersökts som gör gällande att andelen elbilar motsvarar 10, 20 och 30% av områdets bilar. Arbetet visar att körmönstret för bilar korrelerar bra med höga effekttoppar vilket stärks av resultatet som visar att en reduktion är möjlig för de flesta scenarion kring 100 kW, motsvarande ungefär 25% av områdets tidigare maximala effektbehov. Reduktionen visar vidare på potential för lönsamhet då intäkterna, baserade på effekttariffer, överstiger degenereringskostnaderna av batterierna oavsett scenario och tidsspann för optimeringen. Den mest lönsamma effektreduktionen sker på årsbasis med 20% elbilar där en årlig intäkt på ca 37 tSEK, inkluderat degenereringskostnader av batteriet, är möjlig. Intäkten fördelad på delaktiga elbilar är mellan 700 – 1400 kr per år. För att återspegla arbetets resultat i verkligheten bör även ett lokalt installerat batteri finnas för att bättre garantera reduktionen då tillfälliga förändringar gällande tillgängliga elbilar eller effektbehov uppstår. En större effektreduktion har visat sig vara både möjlig men även direkt lönsamt. Däremot anses intäkterna, baserat på kostnader för effekttariffer, vara för låga i förhållande till utgifter och ersättning varvid ekonomiska incitament utifrån effekttariffer anses svårmotiverade. Fortsatt arbete gällande vidare värdering av effektreduktion behövs i syfte att ge svar på vilka ekonomiska ersättningar som kan bli aktuella. Den lokala effektreduktionen som studerats i detta arbete förändrar kraftigt effektbehvet för området men påverkan på elnätet som stort förblir litet. Därför dras slutsatsen att lokal effekttoppsreduktion med elbilar inte är en enskild lösning på framtidens förändrade elsystem men kan däremot vara med och bidra till ett smart elnät.
Due to climate targets setup by Sweden to address climate change, the share of intermittent electricity generation is expected to increase, especially solar and wind power. In order to avoid expensive investments and capacity enhancement, due to uneven electricity production, it is important that the already existing power grid is efficient and utilized in a smart way. A larger proportion of renewable electricity generation is not the only change that affects the Swedish electricity system. The number of battery electric vehicles (BEV) in the Swedish car fleet is constantly increasing and as an important part of achieving national targets it is both likely and desirable that it continues. BEVs also carry other potential uses than transport. Due to the battery’s storage capacity, electricity can be stored during charging but also returned later to the grid using Vehicle-to-Grid technology. This means that the BEV can have secondary applications, which can contribute to and be part of, the future power grid. The purpose of this study has been to study local power reduction with help of battery electric vehicles ability to recharge electricity to the property when power need is high. The work will furthermore answer the financial incentives that may arise at a local level and how the potential is for BEVs to be an active part of a smart grid. To investigate the potential of the BEVs power reduction, the power need for the 755 apartments in the area of Lilljansberget in Umeå for 2016 has been used. A model was then developed in Excel software, the purpose of which was to simulate how the discharges from BEVs, after last arrival time of the day, over a year’s time, affect the new power usage for the area. Since the model in Excel is intended to correspond to actual conditions, parameters related to electric cars, charging and discharging have been determined and applied. The reduction was then optimized with the plug-in program What’s Best! whereby a new maximum usage for the area could be determined. The optimization has been done on a monthly and annual basis and with 3.6 and 6.6 kW discharge effects. Furthermore, scenarios have been investigated claiming that the proportion of BEVs corresponds to 10, 20 and 30% of the area’s car fleet. The work shows that driving pattern for cars correlates well with high power peaks, which is reinforced by the results that show that a reduction is possible for most scenarios around 100 kW, corresponding to approximately 25% of the area’s previous maximum power need. The reduction further indicates potential for profitability, as revenue, based on power tariffs, exceeds the degeneration costs of batteries regardless of the scenario and time span for optimization. The most profitable power reduction occurs on an annual basis with 20% BEVs, with an annual revenue of approximately 37,000 SEK, including degeneration costs of the battery. Revenue distributed on participating BEVs is between 700 - 1400 SEK per year. In order to reflect the results of the work in reality, a locally installed battery should also be in place to better guarantee reduction as temporary changes to available BEVs or power usage arise. A major reduction in power has proven to be both possible but also directly profitable. On the other hand, revenues, based on costs for power tariffs, are considered to be too low in relation to expenses and remuneration, which makes such an investment difficult to motivate. Continued work on further valuation of power reduction is needed to provide answers to financial compensation that may be applicable. The local power reduction studied in this work greatly changes the power demand for the area but the impact on the grid remains largely small. Therefore, it is concluded that local power reduction with battery electric vehicles is not a solution to the future electrical system, but can at local level, contribute to a smart grid.