Tesi: "Stora barngrupper"

1

Malmqvist, Li. "Stora åldersblandade barngrupper". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30265.

Testo completo

Abstract (sommario):

Det har aldrig gått så många barn i förskolan som nu enligt Skolverket (2014).Syftet med denna studie var att undersöka förskole pedagogers syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling. I arbetet används en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor för att försöka ta reda på detta. Enkäten vände sig till pedagoger ute på tre förskolor i Skåne län. Enkätens syfte var att få ta del av pedagogernas syn på de stora åldersblandade barngrupperna de arbetar i. Studien riktar in sig på pedagogernas syn eftersom de är aktiva i verksamheten och dagligen tampas med att skapa en bra verksamhet för barnen och ser hur stora barngrupper påverkar deras arbete. Resultatet analyseras ur sociokulturell teori samt anknytnings teori. I resultatet kan man se att pedagogerna anser att samlärande är något som är både är viktigt och tillfredsställs i åldersblandade barngrupper. De anser att det finns få saker som är positivt med stora barngrupper, förutom att det alltid finns någon som barnen kan leka med. Resultatet visar att pedagogernas syn på kombinationen av åldersblandad och stor barngrupp är negativ för små barns lärande och utveckling. Detta främst ur ett anknytningsperspektiv då pedagogerna känner att det är svårt att tillgodose alla barns behov och ge dem den trygghet som dem behöver. Slutsatsen blir att pedagogernas syn på hur stora åldersblandade barngrupper påverkar små barns lärande och utveckling är negativ.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

2

Björkhage, Johanna, e Thorsén Emma Forsed. "Stora barngrupper = stora problem? : En undersökning om förskollärares positiva och negativa uppfattningar om stora barngrupper". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28927.

Testo completo

Abstract (sommario):

The purpose of this study is to investigate whether large groups of preschool children means lower quality of child development and learning. From six preschool teachers perspective we also wanted to find out the large groups of children positive and negative sides. The reason behind our choice of purposes is both our own experiences of mostly negative opinions of large groups of children among preschool teachers, as well as the news reports about the negative consequences that large groups of preschoolers may cause. The study draws on a approach of the term constructionism in the understanding of the teachers’ perceptions of larger groups of preschoolers. We applied a qualitative method based on interviews with six preschool teachers working on two different preschools. The result of our study shows that the interviewed preschool teachers sees mostly advantages rather than disadvantages with large groups of preschoolers. The preschool teachers describe that to be able to work with large groups of preschoolers there has to be a good structure and organization guaranteeing that the pedagogues have the right competence and that the preschools environment is well designed. The conclusion we have been able to draw is that the preschool teachers in our study is not sharing the same negative view that previous research and media reports have shown. Instead the preschool teachers in our study sees more positive than negative aspects of large groups of preschoolers, as long as there is a good structure and organization.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

3

Lockbacken, Sandra. "Att arbeta med stora barngrupper i förskolan : Sex förskollärares beskrivningar av att arbeta med stora barngrupper i förskolan". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31926.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur sex förskollärare arbetar med stora barngrupper i förskolan. Studien har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare och för att få fram resultatet har det använts en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det anses som ett hinder med stora barngrupper och att det är svårt att hinna med förskolläraruppdraget, men de flesta av de intervjuade förskollärarna anser att man ändå får med det man ska ur förskolans läroplan. I arbetet så finns det mycket man kan göra för att förbättra förutsättningarna för grupperna. I detta arbete finns olika teman som beskriver detta. De teman som presenteras i studien är: indelning i mindre grupper, samarbete mellan avdelningar, dokumentera och följa upp, barns inflytande, arbeta mot samma mål och en bra start. Under dessa olika teman så beskrivs det hur 6 förskollärare berättar om hur de arbetar med stora barngrupper och vad som anses viktigt i arbetet för att det ska bli så bra som möjligt för barnen på förskolan. Även om det blir större arbetsbelastning med barngrupper med många barn så finns det saker man kan göra för att förbättra arbetssituationen.

Godkännande datum: 2017-06-02

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

4

Andersson, Malin, e Marander Madelene Norénius. "Förskollärarens hälsa i relation till stora barngrupper". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18949.

Testo completo

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

5

Brander, Hirsch Klara. "Struktur - en förutsättning för arbetet i stora barngrupper på fritidshemmet? : En kvalitativ studie kring fritidshemmets möjligheter med stora barngrupper". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40688.

Testo completo

Abstract (sommario):

Min empiriska studie utgår från hur fritidshemmets verksamhet är planerad och organiserad utifrån stora barngrupper. Fritidshemmet har genomgått en stor förändring under de senaste 40 åren, och storleken på barngrupperna bara ökar. Med läroplanen för fritidshem så har även det pedagogiska arbetet ökat och forskning visar på svårigheter med att tillgodose varje individs utveckling och lärande. Den teori som jag har använt mig av är läroplansteori med fokus på analys av ramfaktorer, då det finns ett flertal olika faktorer som påverkar verksamheten, vilka möjligheter som finns för att det ska ske en process och till slut leda till ett resultat. Tidigare forskning visar på att barngrupperna på fritidshemmen växer, vilket även syns i mina resultat. Det visar också att fritidshemmet har utvecklats och blivit en pedagogisk verksamhet, vilket sätter andra krav på barn och pedagoger. Detta betyder att man behöver skapa en verksamhet på ett annat sätt, där mina resultat visar på olika faktorer som påverkar verksamheten. Jag har besökt två skolor, varav en är en kommunal skola i Stockholm stad och den andra är en privat skola i en kommun strax utanför Stockholm. Under mina besök så har jag utfört intervjuer med pedagoger som arbetar på skolan och fritidshemmet samt en observation. I mina resultat så framkommer det att struktur, uppdelningen av barngruppen, ledningen, en helhetssyn och läroplanen påverkar verksamheten. Det blev tydligt att pedagogerna som jag träffade var väldigt engagerade och angelägna om att skapa en bra verksamhet för barnen, men att det fanns flera olika faktorer som påverkade hur väl de kunde utföra deras tankar och idéer. Ett område som jag anser skulle vara intressant att forska vidare kring är hur man tillämpar läroplanen i verksamheten, och hur man följer upp detta. Ett annat område som vore spännande att titta på är hur uppdelningen av barn sker, vilka faktorer som påverkar och hur tankegången går när man grupperar in barn i olika konstellationer.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

6

Pesic, Aleksandra. "Stress i förskolan : Små barn i stora barngrupper". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31476.

Testo completo

Abstract (sommario):

This study aimed to investigate whether young children between the ages of 1-3 experience stress as a result of larger class sizes and the manner in which to mitigate this stress. I have also investigated whether educators may induce stress in children and generally whether stress amongst adults is transferrable to children. I propose the following questions: How do educators perceive stress in children's groups? How do children react to stress? How to prevent stress in preschool children? This study is based on a qualitative method with semi-structured interviews and participant observations. My theoretical approach to this study is the sociocultural perspective. The literature points to the fact that various stress-related situations and unstable relationships in preschool can contribute to the stress levels of children. Interviews and observational studies have found that there is a positive relationship between classroom size and stress among children. Classroom sizes lead to stressed teachers, less time devoted to each individual child, loud noises in the children's groups, fewer staff as well as less space for children to play and move around in. These are only some of the burdens of larger classroom sizes. In addition, the investigation showed that for children who do not speak, upon interaction they tended to mimic their educator’s stressful behaviour and thus felt stressed themselves. The educator’s stressful behaviour very strongly influenced the stress levels of all of the children in the group. Teachers had strategies to prevent and manage stress in kindergarten but also suggested organizational changes to divide the children more frequently into small groups, to adapt the physical environment to accommodate for a larger group of children and to give children more time in the dining room.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

7

Fransson, Hanna, e Linda Wimmerfalk. "Men jag då? : Individualisering i stora barngrupper i förskolan". Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12569.

Testo completo

Abstract (sommario):

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:

Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?
Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?

Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.

De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

8

Miller, Sandra, e Rebecca Swén. "Förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper : Pilotstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32318.

Testo completo

Abstract (sommario):

Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal saknas för att möta behovet. Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön. I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora barngruppen.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

9

Berntsson, Katrin. "Arbete i stora barngrupper - upplevelser och metoder i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28322.

Testo completo

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

10

Michel, Dahl Bénédicte, e Linda Svensson. "Omsorg och stora barngrupper i förskolan ur ett omsorgsetiskt perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31176.

Testo completo

Abstract (sommario):

Storleken på barngrupperna väcker debatt i media. Vi har funderat på hur antalet barn i barngrupperna förändrats över tid och vi har frågat oss hur omsorgen påverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i läroplanen utan att det förklaras och lämnar därmed tolkningsfrihet för de som läser den. Omsorg är viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens välbefinnande. Syftet med vårt examensarbete var att ta del av några förskollärares syn på omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg. Vi valde därför att använda oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor i Skåne. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få så mycket information som möjligt och kunna ställa följdfrågor om vi ville fördjupa oss i någonting de sade. Som teoretisk utgångspunkt till intervjuerna har vi använt oss av Noddings omsorgsetik. Vi har också tagit del av tidigare forskning kring stora barngrupper och omsorg och gjort jämförelser med vår studie. Resultatet av våra intervjuer visar att informanterna har samma övergripande bild av vad omsorg är. Omsorg är för dem att ta hand om. Hur detta omhändertagande tar sig uttryck i praktiken skiljer sig mellan informanterna. Den här skillnaden kan bero på att förskollärarna har olika förutsättningar på sina arbetsplatser eller att de har olika erfarenheter av omsorg.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

11

Jännebring, Isabell, e Lina Svensson. "Att arbeta med stora barngrupper i förskolan - ur ett förskollärarperspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33866.

Testo completo

Abstract (sommario):

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: • Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? • Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys. Den teoretiska utgångspunkten i vårt arbete är Maslows behovshierarki samt tidigare forskning som behandlar begreppen trygghet och struktur. En av våra slutsatser i vår uppsats är att förskollärare som arbetar i stora barngrupper måste använda sig av två verktyg, struktur och uppdelning, för att ha möjlighet att ge barnen en trygg och god pedagogisk verksamhet. Med hjälp av den teori vi vilar på samt tidigare forskning, visar vi att uppdelning och struktur både kan vara en möjlighet och ett hinder i arbetet med att skapa trygghet hos barn som vistas i stora barngrupper i förskolan.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

12

Lundström, Eva-Lena. "Mobbning i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30445.

Testo completo

Abstract (sommario):

Den här studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens möjligheter att förebygga mobbning. Den metod som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två huvudskyddsombud intervjuats. Viktiga resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt förekommande. En del av respondenterna vill dock inte kalla det som hänt för mobbning. Lekens roll för uppkomsten av mobbning är central, menar de flesta av respondenterna. Vidare pekar de på att barngruppernas storlek är viktig för personalens möjligheter att förebygga och upptäcka mobbning. Alla respondenterna har gett olika förslag på hur man kan förebygga mobbning, t ex. ha samtal om känslor och regler för uppförande, upprätta sociogram och, framför allt, vara så nära barnen som möjligt hela tiden. Två av huvudskyddsombuden trycker på att de stora barngrupperna, som blivit allt vanligare på senare år, har skapat problem både för personal och barn. Personalen har svårt att se alla barn i önskvärd omfattning och barnen får ibland inte det stöd från personalen de kan behöva när de leker. De intervjuade pekar också på ett par yttre viktiga faktorer som påverkar arbetsmiljön: lokalernas utformning och den ansträngda ekonomin som leder till stress.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

13

Karlsson, Anette, e Therese Magnusson. "Möjligheter och hinder –En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15596.

Testo completo

Abstract (sommario):

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder –En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, 2013. Under våra år som studenter inom lärarprogrammet med inriktning förskola, har vi flera gånger stött på förskollärare som uttryckt sin oro för att de inte hinner med att göra det som krävs av dem med allt större barngrupper. Ett problem för kvalitetsarbetet i förskolan som bland annat både Teveborg (1997), Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) belyser, är att pedagogerna endast ser hinder istället för möjligheter i den verksamhet de ska bedriva. Syftet med examensarbete är att få en insikt i förskollärares arbete i stora barngrupper för att kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet utifrån läroplanen och dess intentioner. Finns det några möjligheter eller är det så att förskollärare i sitt arbete ser till hindren med en stor barngrupp? Metoden som vi använde oss av bestod av intervjuer. Intervjuerna vände sig till åtta förskollärare från fyra förskolor i olika kommuner. Det valdes medvetet ut att alla informanterna skulle vara utrustade med en förskollärarexamen, då vi anser att det är utifrån deras ansvarsområde som vi kommer att arbeta när vi är färdigutbildade förskollärare. Vi kontaktade förskolornas rektorer via telefon och informerade om vilka vi var, uppsatsens syfte och ett möte bokades in för att presentera oss för varandra och träffa de utvalda förskollärarna på förskolan. Intervjufrågorna var strukturerade och det fanns utrymme för följdfrågor. Det material som lyfts fram och redovisas består av förskollärarnas intervjuer som har transkiberats och bearbetats. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med stora barngrupper och skapar möjligheter till att bedriva ett bra pedagogiskt arbete genom att dela in barnen i mindre grupper, tillbringa mycket tid utomhus, anpassa miljön så den känndes inbjudande och stimulerande, samt erbjuda lättillgängligt material. Hinder som förskollärarna lyfter fram i sitt arbetet med stora barngrupper, är den ökade arbetsbelastningen, tidsbrist, samt att det organiseras för mycket. Det framkom att arbetet med stora barngrupper kräver en positiv inställning, lyhörhet, att vara närvarande och engagerad som förskollärare. Slutsatsen är att det är lättare att se hinder än att se möjligheter i arbetet med stora barngrupper ute på förskolorna. Även om förskollärarna har svårt att se möjligheter med stora barngrupper försöker de hitta lösningar på problemen utifrån sina förutsättningar.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

14

Jalal, Dzwar, e Rebecca Ollandezou. "Gruppstorlek och kvalitet utifrån förskollärares perspektiv". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21292.

Testo completo

Abstract (sommario):

Sammanfattning Stora barngrupper är ett aktuellt och återkommande ämne i både forskning och praktiknivå. Den tidigare forskning vår studie tagit del av visar att många upplever att grupperna är för stora och att det är för lite personal. Vilket i sin tur påverkar både personal och barn på ett negativt sätt. Förskolan har även riktlinjer och styrdokument att ta hänsyn till i utformandet av den pedagogiska verksamheten. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares åsikter kring gruppstorleken i relation till kvalitet i förskolan. Metod Den metoden vi har ansett som lämpligast för att undersöka studiens syfte är semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex kvinnliga förskollärare från två förskolor i södra Sverige. Resultat Studiens resultat pekar på att stora barngrupper påverkar kvaliteten i verksamheten. Förskollärare belyser vilka konsekvenser det blir av för stora barngrupper. Förskollärarna känner sig otillräckliga och oprofessionella för att de inte hinner med alla barn. Även barnen påverkas genom att de blir stressade, oroliga, okoncentrerade och får svårt att ta till sig de instruktioner som ges. För att få den pedagogiska verksamheten att gå runt har förskollärarna olika strategier för lösningar de använder sig av för att få en välfungerande verksamhet.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

15

Karlsson, Erik, e Emelie Johansson. "Dilemman i fritidshemsverksamheten : Att se, möta och bekräfta alla barn". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11023.

Testo completo

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

16

Zetterberg, Torild, e Jeanette Pettersson. "Lärare om konflikthantering i skola och förskola : "Det lämnas ett ganska stort ansvar till barnen att de själva ska lösa sina konflikter"". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14026.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva. Vår slutsats är att lärarna använder sig av olika metoder för att förebygga konflikter. Konflikter och konflikthantering är en naturlig del i verksamheten och kan utveckla både barn och lärare positivt om konflikterna hanteras konstruktivt

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

17

Jansson, Ida, e Marlene Deticek. "Att arbeta med öppna dörrar i förskolan". Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-539.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

18

Varg, Felicia. "Förskollärares uppfattningar av stora barngrupper och dess konsekvenser : En kvalitativ studie om förskollärares arbetssituation". Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56524.

Testo completo

Abstract (sommario):

This study is about preschool teacher´s children´s groups experience of large children´s grups in preschool and what it´s concequences. In my view there is little research on the subject of large children´s groups in preschool and therefore I want to contribute with knowledge. I have studied how preschool teachers decribe their experiences and reactions, children´s reactions and educational consequences of large groups. To find answer to the questions, I chose qualitative interviews and these were conducted with five preschool teachers. In order to investigate how preschool teachers experience the phenomenon, I have used Antonosky´s theory and a central concept that I have used is sense of coherence.The results showed that the impact of stress on preschool teachers varied depending on the sense of coherence they experienced. It was found that the preschool teachers were affected by stress through emotions of frustration, inadequacy, fatigue and that they could not do what they planned. When I aksed what could be donet o make it better, the answer was that number of children in the child group should decrease.
Den här undersökningen handlar om förskollärares upplevelser av stora barngrupper i förskolan och vad det får för konsekvenser. Jag anser att det finns för lite forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan och vill därför bidra med kunskap om det. Jag har undersökt hur förskollärare beskriver sina egna upplevelser och reaktioner, barnens reaktioner och pedagogiska konsekvenser av stora barngrupper. För att undersöka dessa frågor så blev metodvalet kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem förskollärare. För att jag ska kunna undersöka hur förskollärare upplever stora barngrupper så har jag använt mig av Antonovskys teori och ett centralt begrepp som jag har använt mig av från honom är en känsla av sammanhang. Studien visade att påverkan av stress hos förskollärare varierade beroende på hur känsla av sammanhang som de hade. Det framkom att förskollärarna upplevde stress genom känslor av frustration, otillräcklighet, trötthet och att de inte hinner göra det som de har planerat. När jag frågade vad man skulle kunna göra för att det ska bli bättre var ett genomgående svar att antalet barn i barngruppen borde minska.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

19

Sjunning, Frida, e Pernilla Hagman. "Att se hinder eller möjligheter. : En fenomenologisk undersökning om de intervjuade pedagogernas upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10728.

Testo completo

Abstract (sommario):

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete. Undersökningens metod utgörs av fem intervjuer som berör pedagogers upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna hittat likartade strategier för att hantera de växande barngrupperna. Något som hade stor betydelse var att de själva fick ta besluten och ansvara för ekonomin. En slutsats av undersökningen är att pedagogerna organiserar personalgruppen och verksamheten på så sätt att det stora barngruppsantalet inte upplevs som ett hinder.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

20

Walfridsson, Carola. "Fritidspedagoger och pedagogisk kvalitet : En studie om fritidspedagogers syn på pedagogisk kvalitet med stora barngrupper". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31051.

Testo completo

Abstract (sommario):

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities. The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality. To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education. The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels. And that the group of children complicates the implementation of the commission and the activities of leisure educators' try to pursue. In the theoretical part it’s about the school center and its activities, and the leisure education the leisure educators are working with.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

21

Andersson, Maria, e Marie Blomqvist. "Individualisering av barns språkutveckling i förskolans stora barngrupper : pedagogers utsagor om arbetssätt och organisation av verksamheten". Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-686.

Testo completo

Abstract (sommario):

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg i

relation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, upplever

frustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varje

barns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysa

pedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation av

verksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans stora

barngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger som

arbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ett

arbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindre

grupper. Ett annat arbetssätt är att i vardagssituationer möta barnen i samspel och dialog

på den nivå de befinner sig. Den stora barngruppen kan hindra barnens språkutveckling

på olika sätt som när det gäller barnens talutrymme och möjlighet till enskild tid med

pedagogerna. Dokumentation och kartläggning hjälper pedagogerna att följa barnens

individuella språkutveckling och att organisera verksamheten. Det är inte alltid

gruppstorleken som bidrar till att pedagogerna inte kan möta alla barn utan

konstellationen av gruppen kan vara minst lika betydelsefull.

Today, pre-schools are often associated with large childrens groups and the

personnel are understaffed in relation to the size of the childrens groups. This

results in, pedagogues feel frustrated that they do not have the time (and

resources) to provide for every childs need to support their development,

which is one of the commissions of the pre-school. The purpose of our study is

to illustrate a pedagogue reasoning on how to work in order to individualise 3-

5-year-old childrens language process in relation to the size of the childrens

groups. The study is based on six qualitative interviews with pedagogues who

work or have worked with children in the ages of 3 to 5 years old. This method

is chosen in order to realise how teachers reflect on and act to notice and

distinguish every child and their language process among the rest of the

children. The results show that it is often easier to pay attention to every child

when they are divided into several smaller groups. Another way is to interact

with the child in ordinary situations in their own level of language

development. The large group of children can stop their language process when

it comes to their speech development and possibility of individual time with the

pedagogues. Documentation helps the teachers to organise the way to work and

thereby on how to follow every childs individual language process. Something

that can be of importance is that it is not always the size of the group that is the

contributory cause for a pedagogue to take notice to every child and its needs

but the composition of the group can also be determining.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

22

Hende, Åhlander Camilla, e Patricia Nilsson. "En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar kring barns stress i relation till stora barngrupper i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39711.

Testo completo

Abstract (sommario):

Vår kvalitativa intervjustudie fokuserar på yrkesverksamma pedagogers uppfattningar om barns stress i relation till stora barngrupper i förskolan. Forskning visar att stora barngrupper kan vara mindre gynnsamt för barns välbefinnande och stressnivå. Studiens syfte är att skapa ökad förståelse för hur yrkesverksamma pedagoger i förskolan uppfattar och pedagogiskt förhåller sig till barns stress i relation till stora barngrupper, samt vilka kunskaper de menar sig ha gällande detta problemområde. Med hjälp av det relationella och kategoriska perspektivet försöker vi skapa förståelse för och analysera inkommen empiri. Empirin är insamlad genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna känner sig osäkra angående området då de sällan har stött på barns stress i fortbildningar eller diskuterat det på varken grupp, individ eller organisationsnivå. Trots detta har pedagogerna uppfattningar om barns stress i relation till stora barngrupper och kan relatera det till barns välbefinnande. De intervjuade pedagogerna anser sig alla jobba i en stor barngrupp och bär på tankar kring hur de kan arbeta för att minska stressnivån hos vissa barn. Studien visar även att yrkesverksamma pedagoger i förskolan kan dra nytta av kunskapen inom de ovan nämnda forskningsområdet, för att medvetet kunna utforma förskolans verksamhet och därmed jobba förebyggande med barns stressreducering.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

23

Andersson, Linnea, e Hanna Andersson. "”En ond cirkel” - En diskursanalys med fokus på stora barngrupper i förskolan utifrån Förskoleupprorets dokument #Pressatläge". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29124.

Testo completo

Abstract (sommario):

Denna uppsats är en diskursanalys av berättelser från förskolepersonal som publicerats på www.forskoleupproret.weebly.com under hashtagen #pressatläge. I uppsatsen undersöks diskursen om stora barngrupper, samt de återkommande problematiska aspekter som uttrycks i berättelserna om stora barngrupper. I uppsatsen har en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod använts. Att kombinera dessa två metoder har medfört att vi genom den kvalitativa metoden kunnat studera språket och de symboliska innebörderna, samtidigt som vi genom kvantitativa metoden kunnat se vilka återkommande tema det finns i texterna samt vilka uttryck som varit dominerande i talet om stora barngrupper. Vid analys av materialet så har vi använt oss av Foucaults diskursanalytiska ansats, som även lett oss in på maktbegreppet och de olika subjektspositioner som blir synliga i berättelserna. Resultatet av vår studie visar att diskursen om stora barngrupper i förskolan skapas, upprätthålls och reproduceras genom talet om de problematiska aspekter som kopplas till stora barngrupper i berättelserna. I materialet framkommer ett återkommande tema om en ond cirkel som satts igång genom att barnantalet ständigt ökar samtidigt som personalantalet minskar. Resultatet visar även att pedagogerna i berättelserna positionerar sig själva som otillräckliga och oförmögna att förändra rådande situation. I flera av berättelserna positioneras barn i behov av särskilt stöd som (mer) resurskrävande, tidskrävande, barn som tar uppmärksamhet och att de är de andra barnen som blir lidande.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

24

Utter, Mari. "Stora barngrupper i förskolan : pedagogernas reflektioner i arbetet med att forma en god läromiljö i förskolan". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67288.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med min studie var att synliggöra hur pedagogerna formar en god läromiljö i stora barngrupper. Jag ville få en klarhet i hur pedagogerna förhåller sig till, och upplever arbetet med att tillgodose barns utveckling och lärande. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med förskollärare i en liten kommun, där jag riktade mig mot förskolor som hade en barngrupp med mer än 15 barn. Resultatet av min studie visade att informanternas svårigheter var att hinna med arbetet både mot läroplansmålen men också att hinna tillgodose varje barns behov i stora barngrupper och att barn påverkas olika; behoven skiljer sig från barn till barn. Informanternas arbetssätt utgår från barngruppens sammansättning, och barns olika behov. Samtliga informanter som var med i studien var eniga om att barngrupperna är för stora idag. Deras önskan var att ha max 15 barn i gruppen. För att på ett bra sett tillgodose alla barns behov och att barnen skall bli sedda, var informanternas strategi att dela in barnen i små grupper när möjligheten fanns. Samtliga informanter tryckte på att tryggheten var viktig att jobba med i deras verksamhet. Svårigheten var att hinna se alla barnen, då fokus hamnade på själva gruppen och att få ihop dagen med alla vardagliga rutiner som skall göras.
The aim of my study was to find out how pedagogical views affect their work in large children groups. Furthermore, I wanted to know how the pedagogues organize a good learning environment to provide for children´s development and learning. I conducted five qualitative interviews with preschool teachers in a small municipality, where I aimed for preschools that had a children group with more than 15 children. The results of my study showed that the difficulties of informants were to work with both the learning objectives, and also to meet the needs of every child in large children's groups and that children are affected differently; the needs differ from child to child. The informants' approaches are based on the composition of the children's group, and the different needs of children. All informants who participated in the study agreed that the children's groups are too big today. Their wish was to have a maximum of 15 children in the group. In order to properly accommodate the needs of all children and the children to be seen, the informants' strategy was to divide the children into small groups when the opportunity was available. All informants stressed that safety was important to work in their business. The difficulty was to see every child, as the focus was on the group itself and getting the day together with all the everyday routines needing to be done.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

25

Lundström, Emmalo. "Fritidspedagogers syn på sitt arbete med avkoppling och lugna platser i fritidshemmet". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76714.

Testo completo

Abstract (sommario):

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext. En slutsats som dragits av studien är att positivt lärande sker i arbetet med negativa påverkansfaktorer, att som exempelvis tillsammans, barn och personal, komma fram till hur man vill arbeta med att få ner ljudnivån i matsalen. Fritidshemmen och dess personal behöver dock bättre förutsättningar att arbeta med lugn och avkoppling. Förutsättningar som exempelvis mindre barngrupper eller mer anpassade lokaler.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

26

Gonzalez, Burgos Carlos, e Maria Nittmark. "Trygghet? Det är att ta sig tid till att hålla dem nära". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33209.

Testo completo

Abstract (sommario):

I takt med att fler barn börjar förskolan i Sverige och att inte fler förskolor öppnas stiger antalet barn i barngrupperna på de förskolor som redan finns. Detta bidrar ofta till en miljö med för många barn per barngrupp sett till Skolverkets rekommendationer för hur många barn det bör vara per barngrupp och vuxen. Hur påverkar detta barnens trygghet i förskolan? Blir barnen sedda, hörda och får de den uppmärksamhet och närhet de behöver?Syftet med det här arbetet är att se hur tre personer ur personalstyrkan på en av Malmös förskolor ser på påverkan av barnens trygghet under de omständigheter som en stor barngrupp producerar, informanternas syn innan och efter att de tagit del av den senaste svenska forskningen om barngruppens storlek i förskolan, den som pekar på att bland annat personalens kompetens är ett mera relevant problem än vad barngruppens storlek är. Empirin är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi intervjuat tre personer ur personalstyrkan, innan och efter de tagit del av den senaste svenska forskningen - alltså två gånger vardera.Studien behandlar trygghetsspektrat hos de yngsta barnen på småbarnsavdelningen i förskolan, och vi har valt anknytningsteorin som teori för denna studie eftersom den behandlar känslomässiga och nära relationer mellan de yngsta barnen och förskolans vuxna.Resultaten efter intervjuerna har visat att de tre informanterna är ense om att något positivt med stora barngrupper inte kan åstadkommas när det gäller barnens trygghet i förskolan, och att barnens trygghet i förskolan i mångt och mycket inte har med kvalité på verksamheten eller personalens utbildning att göra, utan hur en är som person och den tid en har möjlighet att lägga på varje enskilt barn.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

27

Dahlund, Alexandra, e abdo Nirouz. "Huvudgrupperna är konstanta,med mindre grupper varierar beroende på intresse : Struktur,organisation och arbete i stora barngrupper". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98458.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med studien är att studera hur förskollärare tänker kring miljöns betydelse på en modulförskola, hur förskollärare resonerar om organisation och struktur i det större arbetslaget och i större barngrupper i modulförskolor. Vi gör en sammanfattning av modulförskolor för att ge en bild av hur en modulförskola ser ut, hur stora är barngrupperna och hur fungerar samarbetet i arbetslaget. För att fördjupa oss och få en inblick i detta valde vi att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från fyra olika modulförskolor, två har funnits längre tid och två är relativt nya. Vi har valt att i arbetet benämnda dessa förskolor som modulförskolor, på grund av konfidentialitet. I studiens resultat beskriver de medverkande förskollärarna hur de arbetar med gruppindelningar och hur organisation och struktur samt miljöns inverkan fungerar i dessa förskolor. Efter bearbetning av data framkom olika temana baserat på våra två forskningsfrågor. Temana är modulförskolors miljö, modulförskolans byggnad, organisation och struktur, gruppindelning och arbetslaget i modulförskola. Det framkommer i resultatet under temana att förskollärare delar in barnen i två stora grupper först. Indelningen görs efter ålder i första hand och därefter görs delningen i de två grupperna till mindre grupper. Respondenterna beskriver att i de små grupperna utgår de från barnperspektivet, men det framkommer även att indelningen utifrån pedagogens perspektiv. Struktur och organisation är en viktig faktor i arbetet på modulförskolor och indelning av barnen är en central del i den organisationen.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

28

Rubenson, Natacha, e Stafrén Sanna Persson. "”Vänta nu, har jag verkligen hunnit se alla barn idag?” : En kvalitativ studie om kvalitet i förskolan". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40949.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med denna studie är att beskriva förskollärares uppfattningar om kvalitet i förskolan. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två olikalän där vi sedan använt oss av en teoristyrd tematisk analys för att få fram resultatet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika uppfattningar angående kvalitet i förskolan ochvad det innebär. Uppfattningarna berörde bland annat vad en stor barngrupp innebär samt dess betydelse för förskolans kvalitet. Begreppet kvalitet definieras olika av förskollärarna som exempelvis pedagogers kompetens och utbildning, kollegialt lärande samt att bedriva undervisning både planerat och genomtänkt men också i rutiner i vardagen. I resultatet framkom det även att förskollärarna uppfattar utmaningar i arbetet med förskolans kvalitet som exempelvis att utföra förskolans uppdrag med kvalitet, att hinna se alla barn, att arbeta med Lpfö 18s mål samt att dokumentera. Det framkom också att förskollärarnas uppfattningarom det formulerade styrdokumentet Lpfö 18 skilde sig olika på grund av den tolkningsprocesssom sker av enskilda individer. Sammanfattningsvis uppfattas förskolans kvalitet innefatta många olika aspekter och uppfattas bland annat bli påverkad av barngruppens storlek och sammansättning. Kvalitet i förskolan definieras av förskollärarna på olika sätt och kan kopplas till pedagogernas arbete med barnen, omgivande faktorer som personaltäthet och politisk nivå.

Betyg i Ladok 210108.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

29

Arvidsson, Linnéa, e Fanny Schelander. "Utmanande barn - Vem utmanar inte? : En kvalitativ studie om förskollärares syn på utmanande barn". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40706.

Testo completo

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

30

Andersson, Isabell. "”Barnen har rätt att ha närvarande pedagoger” - En studie om pedagogers syn på hur förskolemiljön påverkas av stora barngrupper". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31249.

Testo completo

Abstract (sommario):

Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion.I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov.Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer. Pedagogerna menar även att deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion är begränsade, till exempel genom att omsorgssituationer och interaktionstillfällen som blöjbyten, på- och avklädning, måltider, konflikthantering samt sagoläsning präglas utav stress och brist på tid.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

31

Tøråsen, Karianne, e Fredric Moreno. "Utmaningar i förskolläraryrket - en studie om förskollärares kompetens i relation till upplevda stressfaktorer". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30213.

Testo completo

Abstract (sommario):

Denna uppsats syftar till att undersöka förskollärarens utmaningar i vardagen och hur de hanterar dessa för att skapa en tillfredsställande arbetssituation. Vi har valt att anta förskollärares perspektiv och genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Det empiriska materialet har transkriberats och använts för att göra en innehållsanalys där utdrag från intervjuerna presenteras i analysen. I analysen utgår vi från samhällsforskaren Thomas Brantes definitioner av professionsteorin och analyserar empirin utifrån begrepp som utbildning, kompetens, autonomi, förtroende och utbytbarhet. Resultatet visar att förskollärare trivs med olika aspekter av sitt arbete trots utmaningar. Förskollärarna upplever arbetsrelaterad stress och har olika sätt att bemöta och hantera stressen på. Bristen av vikarier togs upp som ett stressmoment och vi kunde dra slutsatsen att personlig lämplighet vägde tyngre än utbildning då vikarier framförallt har ett omvårdnadsuppdrag. Alla involverade i studien lyfte kollegor och ett fungerande arbetslag som en viktig orsak till trivsel på arbetsplatsen och därmed att förskollärare inom professionen endast delvis är utbytbara.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

32

Andersson, Marie. "Det krävs väldigt mycket av pedagogerna som jobbar i verksamheten. : En studie om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69606.

Testo completo

Abstract (sommario):

Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande. Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med? Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja. De anser att tid till lärande finns, det handlar om förskollärarnas inställning till hur de ska hantera grupperna på bästa sätt. De uttalar samtliga att de vill jobba sociokulturellt men för att klara av vardagen krävs mycket struktur och flexibilitet för att verksamheten ska fungera. Vilket leder till att flera lärandeteorier än den sociokulturella finns representerade i mitt material.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

33

Törnqvist, Sara, e Hanna Öhlin. "Stress i förskolan : - En enkätstudie om hur stress hos pedagoger kan se ut och hur det kan påverka den pedagogiska verksamheten". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67579.

Testo completo

Abstract (sommario):

I detta arbete undersöks pedagogers stress i arbetet och hur det kan påverka den pedagogiska verksamheten. Ämnet är aktuellt i många debatter idag och upprorsgrupper visar på att de vill ha en förändring av arbetsförhållandet. Kraven från politiker och Skolverket sätter idag stor press på pedagogerna och sjukskrivningar ökar allt mer. Vi vill med studien undersöka hur stressen kan se ut i förskolan hos pedagoger och vilka faktorer som kan utlösa den. Den fokuserar även på hur barn kan bli påverkade i deras utveckling och lärande om pedagogerna utsätts för förhöjd stressnivå. Studien utgår från två olika frågeställningarna som lyder: 1. Vad i verksamheten upplever pedagogerna som stressande? 2. Hur ser pedagogerna på relationen mellan den upplevda stressen och den pedagogiska verksamheten som barnen erbjuds? Resultatet av enkätundersökningen redovisas i cirkeldiagram och sammanställs i en sammanfattning. Vi har valt att undersöka detta via en kvantitativ enkätundersökning. Den skickades ut till en grupp på Facebook som heter Förskoleupproret (u.å.), där medlemmarna till största del är verksamma pedagoger. Förskoleupproret behandlar ämnen som berör arbetsförhållandena i förskolan och arbetar för bättre villkor till verksamheten. I enkäten har det kommit fram att det inte är arbetsuppgifterna som är krävande, utan att den bidragande orsaken till stress är de stora barngrupperna samt tidsbristen. Dessa faktorer har också visat sig vara en orsak till att förskolorna inte kan upprätthålla en god kvalité och erbjuda barn den pedagogiska verksamhet som de har rätt till.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

34

Högberg, Micaela. "Stora barngruppers betydelse i ett arbete mot en förskola för alla. : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares upplevelser av arbetet med inkludering i förskolan". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13230.

Testo completo

Abstract (sommario):

I läroplanen för förskolan (2010) framhålls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. Utifrån detta tankesätt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollärare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande när barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, där olikheter accepteras och ses som värdefulla. För att ta del av förskollärares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna är förskollärare som har arbetat som förskollärare i minst femton år. De arbetar nu i grupper med över arton barn. Resultatet av studien pekar på att informanternas erfarenhet är att barngruppernas storlek har ökat de senaste åren samt att detta tillsammans med styrdokumentens ökade krav på dokumentation ses som ett problem i arbetet med en förskola för alla. För att ha möjlighet att ta vara på barns olikheter samt ha möjlighet till att se i vilken utsträckning inkludering sker, pekar resultatet på ett sätt att hantera problemet med att dela de stora grupperna i mindre grupper. Vidare belyser informanterna förskolepersonalens närvaro som en viktig del för att lyckas med samarbetet som även det anses vara en av viktig förutsättning i arbetet med inkludering. Samarbetet ses även viktigt ur denna aspekt att förskollärarna tillsammans diskuterar vad som anses vara ”avvikande” i ett beteende. Att förhålla sig till vad som är ”normalt” och ”avvikande” upplever informanterna vissa gånger vara ett svårt uppdrag och där ses specialpedagogens roll som ett betydelsefullt stöd i arbetet med inkludering.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

35

Hjorth, Liedman Isabella, e Pernilla Nordstedt. "Barngruppers storlek spelar roll - förskollärares tankar om barn i behov av särskilt stöd". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35266.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning. Bland annat framkommer en önskan om mindre barngrupper och högre personaltäthet samt bättre tilldelning av resurser utan krav på diagnos. Detta skulle gynna barn i behov av särskilt stöd eftersom förskollärarna på så vis får bättre förutsättningar att bemöta alla barn. Stressen, bland såväl personal som barn, tros kunna minska vilket ger en bättre arbetsmiljö. Koncentration, ljudvolym och kvalité kan förbättras. Fokus kan flyttas från problem till möjligheter och barnens förmågor kan stärkas.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

36

Beijar, Emmelie, e Oskar Broddemo. "”Personligt engagemang, det är a och o” : Om fritidslärares arbete med osynliga barn". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183713.

Testo completo

Abstract (sommario):

I fritidsverksamheten finns barn som alla är unika individer och alla har rätt att bemötas utifrån sina egna förutsättningar. I studien har fokus riktats mot de barn som ”inte syns”, det vill säga inte utmärker sig i olika sammanhang och som sällan tar egna initiativ. I den här studien kommer de att benämnas osynliga barn. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur fritidslärare arbetar för att göra de osynliga barnen synliga och delaktiga i verksamheten. Studiens empiri redovisas genom en kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer låg till grund. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och kodning, vilket ledde till att olika teman framträdde.Två teoretiska perspektiv, det relationella- och systemperspektivet har tillämpats i analysarbetet. Studien slutsatser är att det finns många vägar till att skapa en verksamhet som öppnar upp så att alla barn kan känna sig synliga och delaktiga, men att det är ett viktigt och medvetet arbete när det gäller relationsskapande från fritidslärarna. Stora barngrupper och barn med utagerande beteende kan ses som ett hinder för ett fritidshem där alla känner sig sedda och delaktiga i verksamheten, men forskning visar att det även kan bero på fritidslärarens inställning.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

37

Ekemba, Gia Carlee, e Vjollca Eklund. "Stress hos förskollärare : En studie om faktorer som bidrar till stress hos förskollärare i det dagliga arbetet". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37792.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

38

Hessing, Johan. "Fritidshemmens verksamhet utifrån barnens och pedagogernas perspektiv". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18034.

Testo completo

Abstract (sommario):

With some help of a few interviews, with children, and some staff members, in two different schools, I hope to answer the question: if the picture of the operation, that the children and the staff are having, has some similarities, and I will try to compare these pictures with what some legal documents such as Lgr 11 and Kvalitet I Fritidshem is saying about daycare opera-tions? To be able to run a successful daycare center, is never an easy thing. The key to success is to make parties, like the staff, children and their parents to feel happiness, when it comes to things around and about the daycare center. The result shows that both the children and the staff are expressing a frustration around the daycare operation, because they feel that there being wrongly answered, by a higher authority. The children are frustrated of how the staff is answering them about different things and the staff is frustrated about how the headmasters are answering them. The staff has some improvements to do, when it comes to their commu-nication between them, about their answering of the children. It is obvious that the pictures that the staff is having of the operation, doesn’t always match the pictures that the children have of the same reality.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

39

Glimeld, Belinda, e Marie Ahlstrand. "Mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklass". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31702.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar-Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd?-Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer.Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos. Behoven hos dem kan därför se olika ut, men alla pedagoger i undersökningen är överrens om att en god relation är viktig i mötet med dessa barn.En god relation menas med att man som pedagog är engagerad och intresserad av varje enskilt barn.Pedagogerna i undersökningen har ofta mött barn som har koncentrationssvårigheter som anses enligt dem både kan vara bestående eller temporärt. Oavsett om man arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd eller inte är det viktigt att våga ställa krav. Vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd anser pedagogerna att det uppstår problem då barngrupperna blir större och det blir nedskärningar av personal. De använder sig av resursteam i form av bland annat specialpedagog eller annan experthjälp i så stor utsträckning som möjligt.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

40

Nordin, Maria, e Jenniefer Holmstedter. "Storarbetslag eller hemvisten? : Tio förskollärares reflektioner kring arbetet i ett storarbetslag". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30370.

Testo completo

Abstract (sommario):

This qualitative study is based on interviews with ten preschool teachers. The theoretical viewpoint is based on social constructivism. It means that we all become in interaction with others. Meaning that we all are depended of each other to be able to construct ourselves as individuals. The intention was to analyze how ten preschool teachers from five different cities in Sweden describes their experience, of being a part of a large work team. We also wanted to see if there were any underlying ideas and constructions about children in the choice of organizing themselves as a large work team. The main questions in this study were: How do the preschool teachers describe the organization and structure in a large work team? What are the preschool teachers perceptions of their existence in a large work team through a preschool teachers point of view? How do the preschool teachers perceive the children´s experience in a large work team through the children´s point of view? What aware and unaware ideas about children and their abilities can we see through the preschool teachers statements? This study has shown several positive aspects as well as negative through the children´s and the preschool teachers point of view. The positive aspects is that children gets more influence and the preschools can become more flexible. The negative aspects is that everything depends on how the organization works. The organization requires a persistent structure to make everything work. The structure of a large work team is build on the idea of children as competent and independent. The result of the study also points out that the preschool teachers have different ideas about children and their abilities. They see them as dependent and fragile as well as independent and competent. The preschool teachers perspective on children effects how they treat them and they transfer unaware expectations on to the children. Our conclusion is that the idea and vision works well in reality if the preschool teachers have been involved and motivated through the whole process. The foundation must be solid enough to hold up an organization of this size otherwise it can lead to great chaos.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

41

Ulusoy, Ebru, e Ahla Sahib. "Inkluderingsarbetet i de stora barngrupperna". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41692.

Testo completo

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

42

Johansson, Sofia, e Sanna Lindberg. ""Jag hinner inte" : En studie kring hur barngruppens storlek påverkar pedagogernas arbetssituation i förskolan". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13797.

Testo completo

Abstract (sommario):

Bakgrund Bakgrundskapitlet börjar med historik om hur barngruppsantalet i svensk förskola harförändrats och utvecklats. Under tidigare forskning redogörs det för forskning och litteratur som berör barngruppsstorlekar i förskolan och dess påverkan på förskollärarensarbetssituation. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrennersutvecklingsekologi. Syfte Syftet är att belysa hur förskollärare upplever att storleken på barngruppen påverkar deras arbetssituation. Metod Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod. Vid intervjuerna användes ensemistrukturerad intervjumetod för att få ta del av förskollärarnas tankar och åsikter ombarngruppsstorlekar. Studien omfattade sex förskollärare och genomfördes vid tre förskolor itvå olika kommuner i Västra Götalands län. Resultat Resultatet redogörs under fyra kategorier: barnets behov, kontakt med vårdnadshavare, omgivningens påverkan samt skolinspektion/styrdokument. I resultatet framkom det att förskollärarna tyckte att barngrupperna var för stora. De arbetade dagligen med att dela uppbarnen i mindre grupper för att kunna tillgodose alla barns behov samt att de alla betonadeförskolans miljö som en viktig faktor vid uppdelandet av barngrupperna. Det fanns en önskan hos majoriteten av förskollärarna att de kunde vara med och bestämma barnantalet i barngrupperna.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

43

Gjersvold, Emelie. "Rörelse i förskolan : En essä skriven för att fördjupa ämneskunnandet och vinna insikt om olika förutsättningar för barns rörelse inomhus". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27547.

Testo completo

Abstract (sommario):

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte. Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv. Hur ser jag på rörelse, hur ser andra på rörelse och vad kan ligga till grund för barnens kroppsliga uttryck för rörelse? Essän syftar till att rikta blicken mot mig själv och mitt agerande i händelserna, vad jag gjorde bra och vad jag kunde ha gjort annorlunda. Genom att reflektera med en pendlande rörelse mellan teorier, mina tankar och mina händelser, försöker jag synliggöra vad som är min praktiska kunskap. Jag ställer mig kritisk mot den forskning som påstår att stora barngrupper är stressande för barn och vuxna, då min upplevelse av fenomenet är annorlunda. Min praktiska kunskap, baserad på mina två års erfarenheter med stora barngrupper, säger mig att med välorganiserade strukturer blir även detta ett framgångsrikt arbetssätt. Essän i sig är en metod där jag genom att utgå från mina egna erfarenheter, reflekterar kring dessa med hjälp av andra teorier. Att skriva en essä handlar om processkrivande där jag undersöker ett fenomen ur flera olika perspektiv. Till grund för framskridandet av min studie ligger även hermeneutiken med sin tanke om att tolka meningen bakom och fenomenologin genom att se på ett fenomen så som det upplevs av människan som subjekt.
This essay is based on two self-perceived events that reflect each other in the form of chaotic indoor running and structured outdoor movement activity. The events create strong opposing emotions within myself and I wonder why I think that sometimes it is acceptable to move around and sometimes it is not. The purpose of this essay is to study movement in preschool from different perspectives and extract knowledge about what movement in preschool means. By exploring multiple perspectives on motion, I strive to gather enough knowledge to create exemplary conditions for children's movement indoors. The environment should attract all individuals regardless of gender and therefore I have chosen to examine what earlier research says about boys and girls movement. The questions that form the basis for the study allow me to distance myself from the dilemma and create an understanding through new perspectives. How do I view movement? How do others view movement and what could be the underlying factors for the children's physical expression of movement? The essay intends to look inwards at my thought processes and outwards at my actions in the events. What I did well and what I could have done differently? By reflecting continuously between theories, my thoughts and my events, I try to highlight my practical knowledge. I find myself critical of the research that says that large groups of children are stressful for children and adults, as my experience of the phenomenon is to the contrary. My practical knowledge, based on my two years of experience with large groups of children, tells me that with well-organized structures even large groups can be a successful approach. The essay itself is a method whereby I start from my own experiences and then reflect on those experiences with the help of other theories. The essay itself is a writing process throughout which I examine a phenomenon from different perspectives. The underlying theoretical perspectives of my study are hermeneutics with the idea of interpreting the meaning behind the situation and phenomenology, by looking at a phenomenon as it affects humans as subjects.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

44

Perleryd, Marie, e Anna Nilsson. "De stora barngrupperna i förskolan och barns socioemotionella utveckling". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35885.

Testo completo

Abstract (sommario):

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet. Barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan är en kvalitetsfråga som har diskuterats mycket under de senaste åren. Vi har läst vad litteratur och tidigare forskning skriver om stora barngrupper och om barns socioemotionella utveckling. Det visar sig att det är många olika faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan och det enskilda barnet utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorleken påverkar barnets sociala och emotionella utveckling. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod i form av informella intervjuer. Vi intervjuade tio pedagoger från två olika förskolor och med olika lång erfarenhet. Resultatet i denna studie visade att gruppstorleken uppfattades ha en både positiv och negativ inverkan på barns socioemotionella utveckling. Stora barngrupper uppfattades att främja möjligheterna till ömsesidigt samspel där barnen lär av varandra både socialt och emotionellt samtidigt som det kan försvårar arbetet för pedagogerna att se det enskilda barnet och dess behov. Sammanfattningsvis visade det sig att storleken på barngruppen inte påverkade arbetet i verksamheterna i så lång utsträckning som, enligt informanterna, deras attityd och kompetens gör.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

45

Normark, Linda, e Ronja Persson. "Stora barngruppers påverkan på förskoleverksamheten : En enkät- och intervjustudie om pedagogers upplevelser". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23255.

Testo completo

Abstract (sommario):

I förskoleverksamheten har en oro bland pedagoger och föräldrar spridit sig, kring de stora barngrupperna (Pramling Samuelsson, Williams, Sheridan & Hellman, 2015). Det är något som även vi uppfattat då vi varit på verksamhetsförlagd utbildning samt vid arbete på förskolor. Syftet med studien blev därför att undersöka om verksamma pedagoger upplever att de ökande antalet barn i förskolegrupperna påverkat verksamheten på något sätt. I studien redogörs för tidigare forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan samt utifrån läroplanen och andra styrdokument. Studien är gjord ur pedagogernas perspektiv för att få en inblick i deras erfarenheter och upplevelser. Undersökningen utfördes genom enkäter med öppna frågor och intervjuer där respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar. Sammanlagt fick vi in tio enkäter och vi genomförde intervjuer med fyra pedagoger som arbetat under olika lång tid i förskola. Resultatet visar att det finns olika synsätt på hur de växande barngrupperna påverkat verksamheten. Majoriteten av respondenterna var dock överens om att verksamheten påverkats negativt av att barngrupperna blivit större. De respondenter som arbetat längst menar dock att även då barngrupperna blivit större så har ändå kvaliteten inom förskolan ökat tillsammans med läroplanen. Resultatet har visat att pedagogerna upplever både positiva och negativa aspekter med att arbeta i stora grupper. De är dock överens om att det skapar en stress som påverkar både dem själva och barnen samt arbetet med styrdokumenten.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

46

Gebrail, Alexandra, e Elvira Glaes. "Stora barngruppers påverkan på barns relationsskapande, lärande och utveckling : Pedagogernas förhållningssätt och strategier i fokus". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34086.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolekvaliteten påverkar pedagogernas relationsskapande till barn samt barnens lärande- och utvecklingsprocess. Syftet är även att undersöka vilka strategier och förhållningssätt pedagogerna använder sig av för att underlätta arbetet med stora barngrupper. Studien är en kvalitativ sådan och har utförts på förskolan Havet på Södermalm, där en avdelning på 45 barn och 7 pedagoger observerats. I undersökningen intervjuades två pedagoger, spontana samtal med en mindre grupp barn skedde och de två pedagogerna fyllde i en enkät en gång per dag under två veckors tid. Vårt intresse för detta undersökningsområde har sin grund i att förskolan idag präglas av stora barngrupper och det riktas mycket kritik på att stora barngrupper påverkar barns lärande och utveckling på många sätt. Vi har utgått ifrån Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori och tagit avstamp från Lev S. Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att barnen får ta ansvaret för kontakten med pedagogerna när de befinner sig på förskolegården. Vidare visar studien att sammansättning av barngrupp och barns vistelseyta påverkar barns lärande och utveckling i förhållande till positioner, det vill säga vart barnet befinner sig i förhållande till pedagoger. Studiens resultat visar även att samspelslekar används som en strategi för relationsbyggande och lärande samt ger en bättre uppsikt över barnen. Resultatet visade även att pedagogerna formar barnen till självständiga och hjälpsamma individer, vilket används som en strategi för att underlätta arbetet med stora barngrupper.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

47

Rundström, Anna-Lena, Susanne Karlsson e Therés Mossberg. "Pedagogens arbetssituation i en stor barngrupp på ett fritidshem". Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1250.

Testo completo

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

48

Jensen, Christina. "Stor barngrupp, hur gör vi? Strategier och erfarenheter från pedagoger i IndienStrategier och erfarenheter från pedagoger i Indien : Strategier och erfarenheter från pedagoger i Indien". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49132.

Testo completo

Abstract (sommario):

Undersökningen fokuserar på fyra Indiska pedagogers erfarenheter kring att arbeta i en barngrupp. Syftet är bidra med uppfattningar kring hur pedagoger i Indien upplever arbetet i större barngrupper i de yngre åldrarna. Forskningsfrågorna utgår från pedagogernas förhållningssätt, erfarenheter samt vad pedagogerna anser den totala barngruppens storlek bör vara. Använda teorier är sociokulturellt perspektiv samt Hofstedes kulturdimensionsteori. Sammanlagt har fyra semistrukturerade intervjuer gjorts med pedagoger i Goa, Indien. Resultatet visar att dessa pedagoger använder sig utav olika strategier för att försöka nå alla barnen i barngruppen. Det är ett stort fokus på lärande och i Indien ses pedagogen som en person med hög aktoritet. Prioritering i arbetet är att arbeta efter skolan riktlinjer som de blir tilldelande. Det resulterar att pedagogerna blir mer stressade. För barnen att vara i en större barngrupp menar pedagogerna utvecklar olika sociala kompetenser hos barnen. Det som påverkar pedagogernas fårhållningssätt är kulturen och synen på läraren. Pedagogerna använder sig utav olika strategier för att barnen ska rikta uppmärksamheten mot dem och sånger är en av metoderna. Flera av pedagogerna menar att de vill nå barn som inte är intresserade av skolan genom att ge dem mer tid och uppmärksamhet. Då fokus riktas mot de barnen som behöver mer övning hinner pedagogerna inte med att arbeta med alla barnen i gruppen. Pedagogerna i Goa arbetar med vad vi i Sverige anser är en stor barngrupp och för dem är en idealisk barngrupp 20-35 barn.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

49

Petersson, Elin. "Ordförståelse i förskolan : Pedagogers syn på arbetet med yngre barns utveckling av ordförståelse i en stor barngrupp med blandad språkbakgrund". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32599.

Testo completo

Abstract (sommario):

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord. Bilder, sagor och teman är viktiga pedagogiska verktyg för att introducera nya ord för yngre barn.
The purpose ofthis studyis to highlight thepreschool teachers'views on thedevelopment of thevocabularyforyoung childreninlargergroups, where children havemixedlanguagebackground. The questions is howpreschool teachersworking tointroduce newwords, whatthey thinkaffectslearning andhow the development oflanguageis influencedby the factorssurrounding thechildgroup. Qualitative interviews were conducted withtwopreschool teachersworking withchildren aged 3-5yearsinpreschoolsin larger cities incentral Sweden.The study shows thatorganization and planningisan important part ofthe work of alargegroup of children. The teachers'attitudes androle modelsof botheducatorsand other childrenisan important part ofhowchildren learnnew words.Pictures,stories andin themes are important educational tool to introducenew wordsfor younger children.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

50

Stjerna, Frida, e Sara Olsson. "Sluta larva dig nu och klä på dig! : En kvalitativ studie om samspel mellan barn och pedagog i förskolans hall". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35396.

Testo completo

Abstract (sommario):

The purpose with this study is to investigate how the intersubjectivity between the children and the pedagogue is displayed in large children groups in the hall. To investigate this, we have performed a qualitative study where observations and interviews have been made at three different preschools, and following questions was asked; How is the pedagogue dealing with obstacles and opportunities to co-operate together with children in large children groups in the hall. What strategies uses and develops the pedagogue in order to make the hall a place where interactions between children and pedagogues can be placed. The study takes into account Bronfenbrenner's developmental ecological system theory where is pinpointed, the relational and punctual perspective and the concept of intersubjectivity. Previous research shows that educators who is working in large children's groups experience their work as stressful and that they feel insufficient and unable to see each individual child. Research also shows that the younger children learn the best in interaction with a challenging teacher. The results of the study show that the educational work in the hall in large children's groups is first and foremost guided by the prerequisites of the educators. In order for there to be interaction between children and educators, it is necessary for teachers to work on the basis of certain strategies such as institutional arrangements. The results of the study also show that teachers' work in the hall is very vulnerable, as it is enough for an educator to be sick to cope with the conditions and thus affect the situation in the hall.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Tesi sul tema "Stora barngrupper"

Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili