Добірка наукової літератури з теми "Megopolo e e fosagetseng"
Оформте джерело за APA, MLA, Chicago, Harvard та іншими стилями
Ознайомтеся зі списками актуальних статей, книг, дисертацій, тез та інших наукових джерел на тему "Megopolo e e fosagetseng".
Біля кожної праці в переліку літератури доступна кнопка «Додати до бібліографії». Скористайтеся нею – і ми автоматично оформимо бібліографічне посилання на обрану працю в потрібному вам стилі цитування: APA, MLA, «Гарвард», «Чикаго», «Ванкувер» тощо.
Також ви можете завантажити повний текст наукової публікації у форматі «.pdf» та прочитати онлайн анотацію до роботи, якщо відповідні параметри наявні в метаданих.
Статті в журналах з теми "Megopolo e e fosagetseng":
Nyati-Ramahobo, Lydia. "Language Planning in Botswana." Language Problems and Language Planning 22, no. 1 (January 1, 1998): 48–62. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.22.1.03nya.
Дисертації з теми "Megopolo e e fosagetseng":
Moloto, Phuti Margaeret. "An exploration of mathematical knowledge for teaching for Grade 6 teachers in the teaching of fractions : a case study of three schools in Capricorn South District." Diss., 2020. http://hdl.handle.net/10500/27361.
Mathematics Education
Robert, Kopano. "Strategies to enhance participation in the prevention of tuberculosis by religious leaders in Khomas Region, Namibia." Thesis, 2021. http://hdl.handle.net/10500/27719.
Tuberculosis (TB) is one of the top-ranking causes of death in many countries, including Namibia. The purpose of this research study was to determine the knowledge and the attitudes of religious leaders and congregants regarding TB and to describe practices of TB prevention among religious leaders and congregants in Khomas Region, Namibia. The researcher developed strategies for enhancing the prevention of TB by religious leaders in Khomas Region, Namibia. The Health Belief Model and the Socio-ecological Model were adopted for the study. A mixed-method convergent design was used in this study. Phase one of the study involved the use of a quantitative descriptive design and phase two comprised a sequential mixed-method study using the Delphi technique. Explorative, descriptive and contextual designs were applied in phase two. Data were collected using semi-structured questionnaires in both phase one and phase two. Phase one included 299 participants and phase two included 100 experts in TB and religion. A quantitative data analysis was done using Moon Stats 2018, version 2.0. A qualitative data analysis was done following the steps of content analysis. This study found that the participants were very knowledgeable about TB in that 241 (80.87%) participants indicated that bacteria are the cause of TB and 292 (97.99%) indicated that TB bacteria are spread through the air from one person to another. The participants had a good attitude towards TB in that 227 (76.65%) participants agreed that anyone can be infected with TB and 140 (47.78%) expressed compassion for people who have TB. Participants of the study had good practices for TB prevention, like seeking medical attention if they suspect they have TB. A total of 28 strategies for the primary, secondary and tertiary prevention of TB were developed. The recommendation made in this study is that religious leaders should be at the forefront of TB prevention activities due to their sphere of influence in society. All health sector stakeholders should support efforts by religious leaders to combat TB through sponsorships.
Bolwetsi jwa lehuba (TB) ke nngwe ya dibaki tsa loso tse di kwa setlhoeng mo dinageng tse dintsi, go akaretsa Namibia. Maikaelelo a thutopatlisiso eno e ne e le go sekaseka kitso le maitshwaro a baeteledipele ba sedumedi le baphuthegi mabapi le TB le go tlhalosa ditiragalo tsa thibelo ya TB magareng ga baeteledipele ba sedumedi le baphuthegi mo Kgaolong ya Khomas, Namibia. Mmatlisisi o dirile ditogamaano tsa go tokafatsa thibelo ya TB ka baeteledipele ba sedumedi mo Kgaolong ya Khomas, Namibia. Go amogetswe sekao sa Tumelo ya Boitekanelo le Sekao sa Ikholoji ya Loago mo thutopatlisisong. Go dirisitswe thadiso ya molebo o o kopantsweng mo thutopatlisisong eno. Kgato ya ntlha ya thutopatlisiso e akareditse tiriso ya molebo o o tlhalosang wa dipalopalo, mme kgato ya bobedi e nnile le thutopatlisiso ya molebo o o kopantsweng wa tatelano o o dirisang thekeniki ya Delphi. Go dirisitswe melebo ya tshekatsheko, tlhaloso le bokao mo kgatong ya bobedi. Data e ne ya kgobokanngwa go dirisiwa makwalopotsolotso a a batlileng a rulagantswe mo kgatong ya ntlha le kgato ya bobedi. Kgato ya ntlha e akareditse banni-le-seabe ba le 299, mme kgato ya bobedi e akareditse baitsenape ba le 100 ba TB le bodumedi. Tokololo ya data ya dipalopalo e ne ya dirwa go diriswa Moon Stats 2018, mofuta wa 2.0. Tokololo ya data e e lebelelang mabaka e ne ya dirwa go latelwa dikgato tsa tokololo ya diteng. Thutopatlisiso eno e fitlhetse gore banni-le-seabe ba ne ba na le kitso thata ka ga TB mo e leng gore banni-le-seabe ba ba 241 (80.87%) ba kaile gore ditwatsi ke tsona di tlholang TB, mme ba le 292 (97.99%) ba kaile gore ditwatsi tsa TB di phatlaladiwa mo moweng go tswa go motho yo mongwe go ya go yo mongwe. Banni-le-seabe ba na le megopolo e e siameng ka ga TB mo e leng gore banni-le-seabe ba ba 227 (76.65%) ba dumetse gore mongwe le mongwe a ka nna a tshwaetswa ke TB, mme ba le 140 (47.78%) ba ne ba bontsha boutlwelobotlhoko mo bathong ba ba nang le TB. Banni-le-seabe ba thutopatlisiso ba na le ditiragatso tse di siameng tsa thibelo ya TB, go tshwana le go batla thuso ya kalafi fa e le gore ba belaela gore ba na le TB. Go dirilwe palogotlhe ya ditogamaano di le 28 tsa thibelo ya ntlha, ya bobedi le ya boraro ya TB. Katlenegiso e e dirilweng mo thutopatlisisong eno ke gore baeteledipele ba sedumedi ba tshwanetse go nna kwa pele mo ditiragatsong tsa thibelo ya TB ka ntlha ya seemo sa bona sa tshusumetso mo setšhabeng. Baamegi botlhe ba lephata la boitekanelo ba tshwanetse go tshegetsa maiteko a baeteledipele ba sedumedi go lwantsha TB ka diketleetso.
Tuberkulose (TB) is een van die grootste doodsoorsake in Namibië en talle ander lande. Die doel van hierdie studie was om godsdiensleiers en gemeentelede in die Khomasstreek in Namibië se kennis van TB, hulle ingesteldheid jeens die siekte, en hulle voorkomingsmaatreëls te ondersoek. Die navorser het strategieë opgestel om te verhoed dat godsdiensleiers in hierdie streek TB opdoen. Die Gesondheidopvattings- en die Sosiaal-ekologiese model is met die oog op hierdie studie aangepas. ʼn Konvergente ontwerp met gemengde metodes is in hierdie studie gebruik. In fase 1 is ʼn kwantitatiewe, deskriptiewe ontwerp gevolg en in fase 2 is opeenvolgende gemengde metodes volgens die Delphitegniek toegepas. ʼn Verkennende, deskriptiewe en kontekstuele ontwerp is in fase gevolg. Data is in fase 1 en 2 aan die hand van halfgestruktureerde vraelyste ingesamel. In fase 1 het 299 respondente en in fase 2 het 100 TB- en godsdiensdeskundiges deelgeneem. ʼn Kwantitatiewe ontleding van die data is met Moon Stats 2018, weergawe 2.0 gedoen. Vervolgens is die data kwalitatief volgens die stappe van ʼn inhoudsanalise ontleed. In hierdie studie is bevind dat die deelnemers heel kundig was oor TB. Altesame 241 (80,87%) deelnemers het te kenne gegee dat bakterieë die oorsaak van TB is, en 292 (97,99%) het laat blyk dat TB-bakterieë luglangs van een persoon na ʼn ander versprei. Die deelnemers se ingesteldheid jeens TB was reg, want 227 (76,65%) deelnemers was dit eens dat enige iemand die siekte kan opdoen, en 140 (47,78%) het medelye gehad met TB-lyers. Daarby het hulle goeie voorkomingsmaatreëls gevolg soos om ʼn dokter te spreek toe hulle vermoed het dat hulle TB opgedoen het. Altesame 28 maatreëls is vir die primêre, sekondêre en tersiêre voorkoming van hierdie siekte getref. Daar word aanbeveel dat godsdiensleiers vanweë die aansien wat hulle in die samelewing geniet, die leiding in voorkomingsveldtogte moet neem. Alle belanghebbendes in die gesondheidsektor moet godsdiensleiers se pogings om TB te bestry, met borgskappe steun.
Health Studies
Ph. D. (Nursing)
Maluleke, Richard. "A pedagogy for technology education : an indigenous perspective." Thesis, 2019. http://hdl.handle.net/10500/26249.
Ku yisa emahlweni dyondzo yo vona swilo hi tihlo ra Xiafrika, i mhaka leyi nga le mahlweni eAfrika. Ndzavisiso lowu wu na xikongomelo xa ku vona ndzima ya vutivi bya ndhavuko ku nga indigenoous knowledge (IK) eka nhluvuko wa vadyondzi va xiyimo xa le henhla hi swikili swa dizayini ya dyondzo ya theknoloji ku nga Technology Education (TE). Ndzavisiso wu leteriwe hi constructivist theory, leyi yi seketeriweke hi mianakanyo kumbe vonelo ra leswo dyondzo leyi vanhu va taka na yona ya khale (prior learning) yi nga tlanga ndzima eku dyondzeni. Loko ku dyondziwa leswintshwa eka klasi ya TE, vadyondzi va nga vuyeriwa hi ku landza ntokoto wa vona wa masiku eku kumeni tinhlamuselo. Swikolo swinharhu eka distriki ya Vhembe eka Xifundzhankulu xa Limpopo swi ve na xiavo eka ndzavisiso lowu. Xikongomelo xa thekniki ya ku endla sampuli xi tirhisiwe ku langa mathicara ya Technology, tinhloko ta tindzhawulo, vatokoti va TE, vadyondzi na vatswari eka swikolo leswi va ve na xiavo eka ndzavisiso. Ku hlengeletiwe data eka munhu hi wun'we wun'we na le ka mintlawa ya xikongomelo lexi hi ku endla mimburisano ya ti-interview, ku xiyaxiya leswi swi endliwaka hi vateki va xiavo na nxopanxopo wa tidokumente na swilo leswi swi endliweke hi mavoko (artifacts). Vuyelo bya ndzavisiso byi kombe leswo IK yi nga pfuneta ku twisisa ka vadyondzi na ku kuma swikili swa dizayini. Kambe, ndzavisiso lowu wu kombise leswo ku katsiwa ka IK swi nga kavanyetiwa hi swilo swo fana na ku tsandzeka ka mathicara ku tirhisa swiendliwa swa mavoko swa ndhavuko, ku tirhisiwa ka tindlela to ka ti nga cinciwi ta nkambelo, na mianakanyo leyi nga ri ku leyinene mayelana na ndlela ya madyondziselo na IK. Ndzavisiso lowu ekuheteleleni wu pfunete fambiselo ra leswi vuriwaka indigenous knowledge-based design process (IKBDP). Hi ku hambana na fambiselo ra ntolovelo, IKBDP yi na ntamo wo cinca madyondziselo ya TE, no pfuneta ku amukela IK no angarhela vadyondzi lava va humaku eka fambiselo ra vutivi bya ndhavuko.
Tsweletso ya thuto ya Seaforika ke ntlha e e tsweletseng ga jaana mo Aforika. Maikaelelo a thutopatlisiso e ne e le go lebelela seabe sa kitso ya tshimologo (IK) mo tlhabololong ya bokgoni jwa thadiso jwa barutwana ba Legato le Legolwane mo Thutong ya Thekenoloji (TE). Thutopatlisiso e kaetswe ke tiori e e elang tlhoko ka moo batho ba ikagelang bokao ka gona (constructivist theory), e e ikaegileng ka mogopolo wa gore thuto e e ntseng e le gona e ka nna le seabe mo go ithuteng. Fa barutwana ba ithuta dilo tse dintšhwa mo phaposiborutelong ya TE, ba ka ungwelwa go tswa mo maitemogelong a bona go bona bokao. Dikolo di le tharo go tswa kwa kgaolong ya Vhembe kwa Porofenseng ya Limpopo di nnile le seabe mo thutopatlisisong eno. Go dirisitswe thekeniki ya go tlhopha sampole go ya ka maitlhomo a thutopatlisiso go tlhopha barutabana ba Thekenoloji, ditlhogo tsa mafapha, baitseanape ba TE, barutwana le batsadi go tswa kwa dikolong tseno go nna le seabe mo thutopatlisisong. Data e kokoantswe ka tsela ya go dirisa dipotsolotso tsa batho bongwe ka bongwe le ditlhopha tse di tlhophilweng, go ela bannileseabe tlhoko le tshekatsheko ya dikwalo le dilwana tsa tiro ya diatla. Diphitlhelelo di senotse gore IK e ka oketsa go tlhaloganya ga barutwana le go iponela bokgoni jwa go thadisa. Le fa go le jalo, thutopatlisiso eno e senotse gore go akarediwa ga IK go ka sitisiwa ke dintlha di tshwana le fa barutabana ba sa kgone go dirisa dilwana tsa tiro ya diatla tsa tshimologo, tiriso ya mekgwa ya tlhatlhobo e e sa farologanang, le megopolo e e sa siamang e e lebisiwang kwa katisong e e maleba mo setsong le IK. Kwa bokhutlong, thutopatlisiso eno e tshwaetse ka thulaganyo ya thadiso e e ikaegileng ka kitso ya tshimologo (IKBDP). Go farologana le mokgwa wa tlwaelo, IKBDP e na le kgonagalo ya go ka fetola go rutwa ga TE, mme ka go rialo e lemoga IK le go akaretsa barutwana ba ba nang le lemorago la tsa tshimologo.
Curriculum and Instructional Studies
D. Ed. (Curriculum Studies)
Oben, James Ako. "High school learners' perceptions of accounting as a career path in the Mafikeng area." Diss., 2019. http://hdl.handle.net/10500/25850.
The study was prompted by the decline in accounting enrolments and the ongoing criticism due to learners’ poor performance in the Accounting subject in South Africa. Given the increasing need for accounting graduates and, more importantly, qualified accounting professionals, this study investigated the preconceived perceptions participating high school learners in selected schools in the Mafikeng area had about the accounting profession at the time of this study. The study drew on a rich body of existing literature and adopted the social cognitive career theory of Lent, Brown and Hackett (1994) to explore the factors influencing career interests of learners in accounting as a career path. A quantitative research approach with a survey questionnaire, framed within a positivist paradigm, was used to elicit opinions from learners. The findings revealed that work satisfaction, earnings potential, self-efficacy, personal interest, offering Accounting as a subject and having an accountant in the family are among the factors that significantly influenced participating learners’ career interests in accounting
Die studie is aangespoor deur die afname in rekeningkunde-inskrywings en die deurlopende kritiek van leerders se swak prestasie in rekeningkunde in Suid-Afrika. Gegewe die toenemende behoefte vir rekeningkundegegradueerdes en, meer belangrik, gekwalifiseerde rekeningkundepraktisyns, ondersoek hierdie studie die huidige vooropgestelde persepsies wat hoërskoolleerders in Suid-Afrika van die rekeningkundige beroep het. Die studie benut die omvattende bestaande literatuur en aanvaar die sosiaal kognitiewe loopbaanteorie van Lent, Brown en Hackett (1994) om die faktore te ondersoek wat die belangstelling van leerders in rekeningkunde as 'n loopbaanrigting beïnvloed. 'n Kwantitatiewe navorsingsbenadering met 'n opnamevraelys, binne 'n positivistiese paradigma, is gebruik om menings van leerders te ontlok. Die bevindings het gewys dat werksbevrediging, verdienstepotensiaal, selfwerksaamheid, persoonlike belang, die aanbied van rekeningkunde as 'n vak en 'n rekeningkundige in die gesin van die faktore is wat leerders se loopbaanbelangstelling in rekeningkunde beduidend beïnvloed.
Thutopatlisiso e tlhotlheleditswe ke kwelotlase ya ikwadiso ya dithuto tsa Palotlotlo le go kgalwa go go tswelelang pele ga tiragatso e e bokoa ya barutwana mo Palotlotlong mo Aforikaborwa. Ka ntlha ya tlhokego e e oketsegang ya dialogane tsa Palotlotlo le, sa botlhokwa tota, baporofešenale ba ba nang le borutegi jwa palotlotlo, thutopatlisiso eno e batlisisa megopolo e e gona ya ga jaana ya barutwana ba dikolo tse dikgolwane mo Aforikaborwa malebana le porofešene ya bobalatlotlo. Thutopatlisiso e dirisa letlotlo le le gona la dikwalo mme e dirisa tiori ya tselana ya tiro ya tlhaloganyo ya loago ya ga Lent, Brown le Hackett (1994) go sekaseka dintlha tse di susumetsang kgatlhego ya tselana ya tiro ya barutwana mo palotlotlong jaaka tselana ya tiro. Go dirisitswe mokgwa wa patlisiso o o lebelelang dipalopalo ka dipotsolotso tsa tshekatsheko, mme e agilwe mo mokgweng wa kelotlhoko go bona megopolo ya barutwana. Diphitlhelelo di bontsha gore go kgotsofalela tiro, kgonagalo ya letseno, go ikemela, dikgatlhego tsa sebele, go rebolelwa Palotlotlo jaaka serutwa le go nna le mmalatlotlo mo lelapeng ke dingwe tsa dintlha tse di nang le tshusumetso e kgolo mo dikgatlhegong tsa barutwana tsa tselana ya tiro mo palotlotlong.
Centre for Accounting Studies
M. Phil. (Accounting Sciences)
Makoka, Juliet Oageng. "The influence of Jasa's mini enterprise programme on learners entrepreneurial intentions." Diss., 2020. http://hdl.handle.net/10500/27374.
Bogwebi ke sethankgolodi sa kgolo le tlhabololo ya ikonomi, mme ke ka moo puso ya Aforikaborwa e tswelelang go beeletsa mo mananeong a a ikaeletseng go tokafatsa tlhabololo ya bogwebi mo bašweng. Le gale, Aforikaborwa e sa ntse e na le seelo se se kwa tlase sa ditiragatso tsa bogwebi ka botlalo. Go susumetsa tiragatso ya bogwebi, barutegi, badiradipholisi le puso ba supile thuto ya kgwebo jaaka karolo ya botlhokwa. Thuto e tlamela ba e ka nnang bagwebi le bagwebi ba ba setseng ba le gona ka kitso, bokgoni, go itshepa, boitlhamedi le boitshimololedi jo bo tlhokegang go dira sentle mo bogwebing. Lenaneo lengwe la bogwebi le le ikaeletseng go tlhama le go tokafatsa maikemisetso a kgwebo mo barutwaneng ba dikolo tse dikgolwane le tlamelwa ke Junior Achievement South Africa (JASA). Le gale, nonofo ya lenaneo la thuto ya kgwebo la JASA e sa ntse e sa itsewe. Lenaneo la Kgwebo le tlhama le go tokafatsa maikemisetso a morutwana a bogwebi. Thutopatlisiso e ne e lebeletse ka moo molebo wa sebele wa barutwana malebana le bogwebi, bokgoni jo go tsewang bo le gona jwa kgwebo, ditumelo tse di gona le maikemisetso a bogwebi di amiwang ka gona ke Lenaneo la Kgwebonnye (Mini Enterprise Programme). Thutopatlisiso e dirisitse mokgwa o o lebelelang dipalopalo mme ya dirisa lenaanepotsolotso la maikemisetso a bogwebi go araba potso ya patlisiso. Go kokoantswe data go tswa mo barutwaneng ba le 151 ba ba nnileng le seabe mo Lenaneong la Kgwebonnye ka manaanepotsolotso a a itlalediwang. Go dirisitswe SPSS go lokolola data ka dithekeniki tsa tokololo tse di tlhalosang le tse di lebang bokao. Phitlhelelo e kgolo ya thutopatlisiso ke gore Lenaneo la Kgwebonnye la JASA tota le tlhama le go tokafatsa maikemisetso a bogwebi a barutwana. Go lemogilwe gape gore lenaneo le tlhotlheletsa megopolo ya sebele ya barutwana malebana le bogwebi mme le tsenya go itshepa mo bokgoning jwa bona jwa kgwebo. Thutopatlisiso e konosetsa ka go tlamela ka dikatlenegiso dingwe malebana le thuto ya bogwebi.
Ikhono lobubhizinisi luyimvubelo yokuhlumisa kanye nokuthuthukisa umnotho, yingakho iNingizimu Afrika iqhubeka nokutshala izimali kwizinhlelo ezihlose ukuqinisa uhlelo lokuthuthukisa osomabhizinisi abasafufusayo. Ngakho-ke, iNingizimu Afrika isabonakala njengezwe elinezinga eliphansi kakhulu kwezezinhleli zokwenza ibhizinisi. Ukukhwezela izinga lokwezeka kwebhizinisi, osolwazi, abakhi bemigomo kanye nohulumeni bonke sebebone ukubaluleka kwemfundo njengesigaba esisemqoka. Imfundo ihlomisa ngamathuba kanye nosomabhizinisi abakhona ngolwazi, ngamakhono, ngethemba, ngobuciko bengqondo kanye nekhono lamaqhinga amasha adingeka ukuthi ukwazi ukuphumelela kwezibhizinisi. Uhlelo olunjalo lwezebhizinisi oluhlose ukwakha nokuqinisa izinhloso zobubhizinisi hlangana nabafundi abasemabangeni aphezulu, lwethulwa yinhlangano ye-Junior Achievement South Africa (JASA). Yize-kunjalo, ukusebenza ngempumelelo kwezinhlelo zemfundo yobubhizinisi i-JASA kaningi kuhlala kungaziwa kahle. Uhlelo lwebhizinisi i-Enterprise Programme lwakha futhi luqinisa izinhloso zabafundi zebhizinisi. Lolu cwaningo lugxile kwindlela imikhuba yomfundi ngamunye iba nomthelela ngayo kwezebhizinisi, kwezamakhono aziwayo ezebhizinisi, kwingqubo ethatha uhlangothi kanye nakwizinhloso zebhizinisi zithintwa wumthelela we-Mini Enterprise Programme. Ucwaningo lusebenzise indlela eyencike kumanani (quantitative method) kanti futhi luphinde lwasebenzisa umbhalo wemibuzo onezinhloso zobubhizinisi ukuphendula umbuzo wocwaningo. Idatha iqoqwe kubafundi abayi-151 ababebandakanyeka ohlelweni lwe-2018 Mini Enterprise Programme ngokusebenzisa imibhalo yemibuzo egcwaliswa yolowo mfundi ophendulayo qobo lwakhe. I-SPSS isetshenziselwe ukuhlaziya ilanga ngokusebenzisa izinhlelo zokuhlaziya i-descriptive and inferential analysis techniques. Ulwazi olunzulu olutholwe wucwaningo olwenziwe yi-JASA’s Mini Enterprise Programme empeleni luye lwakha futhi lwaqinisa izinhloso zabafundi kwezebhizinisi. Kuye kwatholakala ukuthi uhlelo luye lwaba nomthelela omuhle kwimikhuba yabafundi ngamunye kwikhono lobubhizinisi futhi lwatshala ummoya wokuzethemba kumakhono abo obubhizinisi. Ucwaningo luphetha ngokunikeza izincomo ezimayelana nemfundo yobubhizinisi
Business Management
M. (Business Management)