Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Alzheimers sjukdom och kognitiv förmåga“

Det finns ett stort intresse för omega-3 idag på grund av dess många hälsogivande egenskaper. Brist på vissa typer av fett i kosten kan vara en viktig faktor för kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom. Dokosahexaensyra (DHA) är den dominerande omega-3-fettsyran i hjärnan. Det finns många faktorer som förklarar varför fettsyraintaget kan påverka kognitiva funktioner och risken att bli dement. Obduktionsstudier visar att patienter med Alzheimer har mindre mängd DHA i hjärnan än kognitivt intakta individer. Dessutom är serumkoncentrationerna av DHA reducerade i relation till sjukdomens svårighetsgrad. Vad som är orsak och verkan i denna process är dock inte klart. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka i vilken utsträckning omega-3 kan förebygga demens hos friska medelålders eller äldre (> 50 år) personer. Av de sex studier som inkluderades var två randomiserade kliniska prövningar (RCT), tre longitudinella och en tvärsnittsstudie. Två av mina utvalda studier stödjer hypotesen att omega-3 skyddar mot demens hos friska äldre, två av studierna hittar inga bevis för att omega-3 skyddar mot demens. De två randomiserade kontrollerade försök som jag hittat undersöker inverkan av omega-3 på den kognitiva förmågan och det ena försöket hittar ingen generell effekt av omega-3 på den kognitiva förmågan och det andra försöket kommer fram till att omega-3 utövar positiva effekter på den kognitiva förmågan hos friska äldre. Inga näringsrekommendationer är möjliga att ge med hjälp av denna studie.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen. Resultatet av alternativa poängsättningsmetoder skilde sig överlag mindre än förväntat från den sedvanliga poängsättningen. Enbart primacy gav tydligt sämre resultat, medan metoder som ger poäng för alla ord förutom recency gav i vissa fall något bättre resultat än den sedvanliga poängsättningen.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning. AD-gruppen organiserade sin kopiering signifikant sämre än kontroller. Även MCI-gruppen visade tecken på nedsatt exekutiv funktion.