Thematische Bibliographien / Barnbok

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Konferenzberichte

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Barnbok“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 4. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 7. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Barnbok" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Barnbok"

Brottveit, Margit. „Truverdig barnebok om cøliaki“. Tidsskrift for Den norske legeforening 130, Nr. 6 (2010): 659. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.10.0048.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hem, Even, und Geir Jacobsen. „Morsom og spennende barnebok“. Tidsskrift for Den norske legeforening 131, Nr. 24 (2011): 2526. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.1168.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bryne, Einar. „Humørfylt barnebok om hjernen“. Tidsskrift for Den norske legeforening 131, Nr. 24 (2011): 2526. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.1370.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hansen, Liv. „Kjærkomen barnebok om kreft“. Tidsskrift for Den norske legeforening 130, Nr. 7 (2010): 769. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.09.1474.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jünge, Åke. „Flott barnebok om ærfugl“. Naturen 127, Nr. 03 (24.07.2003): 143–44. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3118-2003-03-07.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Alm, Lina, und Ylva Odenbring. „Klassmärkt barndom“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, Nr. 1 (29.03.2019): 47–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3006.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

LUNDE, CHARLOTTE. „Medikalisert BARNDOM“. Rus & samfunn 5, Nr. 05 (22.11.2011): 18–20. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2011-05-09.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Døhlie, Elsa, und Bjørn Gunnar Saltnes. „Okkupert barndom“. Fokus på familien 42, Nr. 02 (19.06.2014): 99–118. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2014-02-02.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dahlgreen, Lillian Munk. „Barndom for voksne“. K&K - Kultur og Klasse 22, Nr. 78 (27.04.1995): 168–76. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v22i78.20739.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kringlen, Einar. „En massemorders barndom“. Tidsskrift for Den norske legeforening 133, Nr. 6 (2013): 674. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.12.1449.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Barnbok"

Appelgren, Linnéa, und Elina Oldhammer. „Barnbok om AST – Autismspektrumtillstånd : Processen bakom skapandet av en informativ barnbok“. Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22681.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST.
Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Olofsson, Ann-Charlotte, und Linda Holst. „”Den goda barnboken” - En studie om pedagogers föreställningar om vad en god barnbok är“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33199.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lindgren, Charlotte. „Korsvirkesbarn - en barnbok om Ystads historia“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32876.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia. Boken har jag gett titeln "Korsvirkesbarn". Utvecklingsarbetet/boken har kombinerats med ett mindre forskningsarbete. Innan jag skrev berättelserna, illustrerade och tog foton till boken, gick jag igenom hyllmeter med historiskt material. Huvudsyftet med arbetet var att finna ut hur jag går tillväga för att skriva en barnbok som är en kombination av historiskt faktainnehåll och intressanta berättelser. Härigenom ville jag lära mig att kunna skapa eget undervisningsmaterial i bokform. Ett syfte var också att ta del av barns reaktioner, upplevelser och tankar kring det jag har skrivit. Resultatet blev att jag lärde mig ett tillvägagångssätt - det finns så många fler - för att skriva en barnbok. Barnen som jag högläste för tyckte att det var spännande och att de lärde sig mycket. Under arbetet med boken har jag själv lärt mig hur mycket arbete och tid som ligger bakom ett sådant arbete men också hur oerhört lärorikt och roligt det är.
Barnboken finns inte längre fritt tillgänglig på studentens begäran. /090902

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jonsson, Sandra. „Afia på äventyr i Afrika : En barnbok skriven och illustrerad med inspiration från en resa till Ghana“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20611.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Borgström, Pernilla, und Veronika Nilsson. „Hur tolkar förskolebarn genus i en könsneutral barnbok?“ Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10329.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kvick, Sofie. „Pannkaksmatte! : Ett undervisningsförsök med en barnbok som grund“. Thesis, University of Gävle, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6847.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med. Slutsatsen är att detta sätt att kombinera matematik med barnlitteratur har stor utvecklingspotential, kanske främst inom området geometri i grundskolans tidigare år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wickström, Moa, und Elin Larsson. „Barnbok med tillhörande matematiska aktiviteter : ett arbetsmaterial för pedagoger“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239152.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder. Matematik är att upptäcka världen och det underlättas om det sker på ett lustfyllt sätt tillsammans med andra. Läroplanen (98/10) poängterar att det är viktigt att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin kunskap för matematik genom att undersöka, reflektera samt använda matematiska begrepp (s.10). Inriktningen i det pedagogiska materialet är sortering, vilket är grundläggande för all matematik. Utgångspunkten för barnboken är en egen skriven berättelse med tillhörande matematiska aktiviteter. Berättelsen baseras utifrån barnens egen vardag för att barnen ska kunna känna igen sig i berättelsen. Därmed kan det underlätta för pedagogerna att återkoppla och samtala utifrån barnens tidigare erfarenheter. För att ta reda på om materialet var tilltalande, användbart och intressant skickades en enkät ut till fyra verksamma pedagoger, där samtliga svarade. Responsen från dessa fyra pedagoger var mycket positiva då de alla anser att materialet är användbart. Utifrån utvärderingen kan det konstateras att syftet med boken uppfylls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Guzmán, Melina. „Flykten från barndomen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34224.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie har varit att med innehållsanalys undersöka hur barndomen i barnböcker genom olika tidsepoker med olika författare skrivits fram. I sökandet av tidigare gjorda studier kring ämnet fann jag undersökningar med liknande fokus, nämligen ett fokus på barndom. Trots ett stort utbud på tidigare studier av barnböcker med barndom i fokus, kunde inga i likhet med min studies fokus på litteratur ur olika tidsepoker påträffas. Med anledning av saknaden kring tidigare nämnda fokus, har jag i min studie fokuserat på hur barndomen ur olika tidsepoker skrivits fram. Med utgångspunkt i 1900- talet och framåt, har några av Sveriges genom tiderna mest omtalade barnboksförfattares klassiska verk utgjort min empiri. Jag har med följande frågeställning analyserat mitt material: Hur framställer författare ur olika tidsepoker barndomen genom litteraturen? För att besvara frågan har jag med kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod, analyserat tre barnböcker författade av Elsa Beskow, Astrid Lindgren och Gunilla Bergström. Studiens resultat visar hur författarna skriver fram barndomen som dels vuxenstyrd och präglad av normer och visdomsord och dels som fri från föräldrar, snarare än föräldralös. Gemensamt för barnböckerna har visat sig vara hur samtliga författare framställt barnet som på flykt från tillvaron. En framställning av barndomen som alltmer har kommit att prägla min analys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Stjernkvist, Emma, und Malin Thuresson. „Prinsessor tacklar alltid hårdast : hur förmedlar två utvalda barnböcker genus till barn i förskolan?“ Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9143.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus. För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen. Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt. Däremot var barnen öppna för nya synvinklar under läsningen av böckerna. Barnen konstaterade i diskussionen att alla kan leka med allt och de ifrågasatte inte när böckerna överskred könstypiska normer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Magnusson, Sara. „Maria Gripes utsatta barn : En komparativ litteraturanalys av fem av Maria Gripes barnböcker“. Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242274.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Barnbok"

Klingberg, Göte. Till gagn och nöje: Svensk barnbok 400 år. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1991.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Klingberg, Gote. Till gagen och noje - svensk barnbok 400 AR : with a summary in English For instruction and delight; the Swedish children's book - 400 years. Stockholm: Raben & Sjogren, 1991.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Barnabok: Romantiska artefakter. Stockholm: Modernista, 1999.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gyllensten, Lars. Barnabok: Romantiska artefakter. Stockholm: Modernista, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Barndom. Oslo: Vega, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hirsch, Kristin von. Barndom. Oslo: Vega, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Heie, Sigbjørn. Barndom-sol, barndom-måne: Dikt. Oslo: Det norske samlaget, 1990.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Frønes, Ivar. Moderne barndom. Oslo: Cappelen Akademisk, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Graf, Stella. Stellinkas barndom. 2. Aufl. [Otalampi]: Sahlgren, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Frønes, Ivar. Moderne barndom. Oslo: Cappelen Akademisk, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Barnbok"

Levitt, Rachel B., und Jessica L. Barnack-Tavlaris. „Addressing Menstruation in the Workplace: The Menstrual Leave Debate“. In The Palgrave Handbook of Critical Menstruation Studies, 561–75. Singapore: Springer Singapore, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-15-0614-7_43.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract Levitt and Barnack-Tavlaris discuss the idea of menstrual leave, a policy option that provides employees with time off during menstruation. They counter the paucity of research surrounding the impacts of such policies on menstruators and the locations offering leave. Levitt and Barnack-Tavlaris argue that without addressing underlying sexist beliefs and attitudes as well as gender discrimination, menstrual leave could have negative effects on menstruators. The authors augment this research with findings from their previous study, which examines attitudes toward and perceptions of menstrual leave. Against this background, the chapter concludes with a discussion of alternative approaches to menstrual leave.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

„Barnack, Oskar“. In The Visual Dictionary of Photography, 38. AVA Publishing SA Distributed by Thames & Hudson (ex-North America) Distributed in the USA & Canada by: English Language Support Office, 2010. http://dx.doi.org/10.5040/9781350088733.0026.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kaye, A. „Emeneau, Murray Barnson (b. 1904)“. In Encyclopedia of Language & Linguistics, 126. Elsevier, 2006. http://dx.doi.org/10.1016/b0-08-044854-2/02552-9.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Barnbok"

Uzoma, Iheanyichukwu, Kehinde Adewara, Bamusa Bashir, Manu Jibrin Idris, Melton Musa Sundu, Kabir Mohammed, Kunle Ijaya und Aron Kassahun Aregay. „Nomadic Route Identification and Polio Vaccination Activities for Unreached Mobile Population in Barno State, Northeast Nigeria“. In 2019 IEEE Global Humanitarian Technology Conference (GHTC). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/ghtc46095.2019.9033109.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!