Dissertationen: „Barnbok“

1

Appelgren, Linnéa, und Elina Oldhammer. „Barnbok om AST – Autismspektrumtillstånd : Processen bakom skapandet av en informativ barnbok“. Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22681.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST.
Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Olofsson, Ann-Charlotte, und Linda Holst. „”Den goda barnboken” - En studie om pedagogers föreställningar om vad en god barnbok är“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33199.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Lindgren, Charlotte. „Korsvirkesbarn - en barnbok om Ystads historia“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32876.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia. Boken har jag gett titeln "Korsvirkesbarn". Utvecklingsarbetet/boken har kombinerats med ett mindre forskningsarbete. Innan jag skrev berättelserna, illustrerade och tog foton till boken, gick jag igenom hyllmeter med historiskt material. Huvudsyftet med arbetet var att finna ut hur jag går tillväga för att skriva en barnbok som är en kombination av historiskt faktainnehåll och intressanta berättelser. Härigenom ville jag lära mig att kunna skapa eget undervisningsmaterial i bokform. Ett syfte var också att ta del av barns reaktioner, upplevelser och tankar kring det jag har skrivit. Resultatet blev att jag lärde mig ett tillvägagångssätt - det finns så många fler - för att skriva en barnbok. Barnen som jag högläste för tyckte att det var spännande och att de lärde sig mycket. Under arbetet med boken har jag själv lärt mig hur mycket arbete och tid som ligger bakom ett sådant arbete men också hur oerhört lärorikt och roligt det är.
Barnboken finns inte längre fritt tillgänglig på studentens begäran. /090902

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Jonsson, Sandra. „Afia på äventyr i Afrika : En barnbok skriven och illustrerad med inspiration från en resa till Ghana“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20611.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Borgström, Pernilla, und Veronika Nilsson. „Hur tolkar förskolebarn genus i en könsneutral barnbok?“ Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10329.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Kvick, Sofie. „Pannkaksmatte! : Ett undervisningsförsök med en barnbok som grund“. Thesis, University of Gävle, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6847.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med. Slutsatsen är att detta sätt att kombinera matematik med barnlitteratur har stor utvecklingspotential, kanske främst inom området geometri i grundskolans tidigare år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Wickström, Moa, und Elin Larsson. „Barnbok med tillhörande matematiska aktiviteter : ett arbetsmaterial för pedagoger“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239152.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder. Matematik är att upptäcka världen och det underlättas om det sker på ett lustfyllt sätt tillsammans med andra. Läroplanen (98/10) poängterar att det är viktigt att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin kunskap för matematik genom att undersöka, reflektera samt använda matematiska begrepp (s.10). Inriktningen i det pedagogiska materialet är sortering, vilket är grundläggande för all matematik. Utgångspunkten för barnboken är en egen skriven berättelse med tillhörande matematiska aktiviteter. Berättelsen baseras utifrån barnens egen vardag för att barnen ska kunna känna igen sig i berättelsen. Därmed kan det underlätta för pedagogerna att återkoppla och samtala utifrån barnens tidigare erfarenheter. För att ta reda på om materialet var tilltalande, användbart och intressant skickades en enkät ut till fyra verksamma pedagoger, där samtliga svarade. Responsen från dessa fyra pedagoger var mycket positiva då de alla anser att materialet är användbart. Utifrån utvärderingen kan det konstateras att syftet med boken uppfylls.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Guzmán, Melina. „Flykten från barndomen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34224.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie har varit att med innehållsanalys undersöka hur barndomen i barnböcker genom olika tidsepoker med olika författare skrivits fram. I sökandet av tidigare gjorda studier kring ämnet fann jag undersökningar med liknande fokus, nämligen ett fokus på barndom. Trots ett stort utbud på tidigare studier av barnböcker med barndom i fokus, kunde inga i likhet med min studies fokus på litteratur ur olika tidsepoker påträffas. Med anledning av saknaden kring tidigare nämnda fokus, har jag i min studie fokuserat på hur barndomen ur olika tidsepoker skrivits fram. Med utgångspunkt i 1900- talet och framåt, har några av Sveriges genom tiderna mest omtalade barnboksförfattares klassiska verk utgjort min empiri. Jag har med följande frågeställning analyserat mitt material: Hur framställer författare ur olika tidsepoker barndomen genom litteraturen? För att besvara frågan har jag med kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod, analyserat tre barnböcker författade av Elsa Beskow, Astrid Lindgren och Gunilla Bergström. Studiens resultat visar hur författarna skriver fram barndomen som dels vuxenstyrd och präglad av normer och visdomsord och dels som fri från föräldrar, snarare än föräldralös. Gemensamt för barnböckerna har visat sig vara hur samtliga författare framställt barnet som på flykt från tillvaron. En framställning av barndomen som alltmer har kommit att prägla min analys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Stjernkvist, Emma, und Malin Thuresson. „Prinsessor tacklar alltid hårdast : hur förmedlar två utvalda barnböcker genus till barn i förskolan?“ Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9143.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus. För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen. Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt. Däremot var barnen öppna för nya synvinklar under läsningen av böckerna. Barnen konstaterade i diskussionen att alla kan leka med allt och de ifrågasatte inte när böckerna överskred könstypiska normer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Magnusson, Sara. „Maria Gripes utsatta barn : En komparativ litteraturanalys av fem av Maria Gripes barnböcker“. Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242274.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Prenler, Johanna. „Om astma för barn : Hur man förenklar komplex information med hjälp av bilder“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33190.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This report presents the process of creating an information material for children around the age of seven that have just gotten the diagnosis asthma. With the help of literature, an interview with an expert in the field, and tests together with the target audience a material has been produced. A material that presents the information of how the everyday life with asthma will be like, in a simple and relaxed way. By explaining asthma with simple images, it makes the information more relaxed, and makes it easier for the children to process. This report accounts for the different theories, methods, and processes that has been utilised to create this material. Denna rapport syftar till att presentera den process jag genomfört för att skapa ett informationsmaterial för barn runt sju år som precis fått diagnosen astma. Med hjälp av litteratur, intervju med sakkunnig, samt tester ihop med målgruppen har ett material tagits fram. Ett material som presenterar information om hur vardagen med astma ser ut, på ett enkelt och avdramatiserat vis. Genom att förklara astma med enkla bilder gör det informationen avdramatiserad och gör den mer lättillgänglig för barnen att ta till sig. Denna rapport innehåller redogörelser för de olika teorier, metoder och processer som jag har använt för att skapa detta material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Öhrn, Helena. „Barns upptäckter av matematik : ett undervisningsförsök med utgångspunkt från en barnbok“. Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4606.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta.

Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Olsson, Jannica. „Agnes ska börja i förskoleklass - en projektredogörelse om att göra en barnbok“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29758.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Min projektredogörelse består av en barnbok som man i förskolan ska kunna använda sig av som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass.Fenomenet förskoleklass har funnits sedan 1998 men är väldigt svår att lokalisera i litteratur, och då speciellt i barnlitteraturen. Det finns många böcker som berör skolstarten, men jag har inte hittat några som fokuserar på övergången mellan just förskola och förskoleklass. Därför tyckte jag att det var en rolig utmaning att göra en uppdaterad barnbok som speglar verksamheterna så som de ser ut i dagsläget. Jag har också haft som mål att se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett så kallat tionde skolår. Resultatet blev en bok, som berör övergången mellan förskola och förskoleklass, genom ett klassiskt upplägg av berättelsen, men med ett ovanligt ämne och med en layout som sticker ut från mängden. Samtal med barn och vuxna inom berörda verksamheter ligger till grund för bokens innehåll.
My account contains a children´s book, meant to be used in preschools as a pedagogical tool to make the thought about starting in a preschool form easier and more visible to the children. The preschool form has existed since 1998, but it is very hard to locate it in the literature, especially in children´s literature. There´s a lot of books about starting school, but I can´t find anyone that focusses on the gap between preschool and the preschool form. That´s why I thought it was a fun challenge to make an updated children´s book that mirrors how it looks today. My goal has also been to see how the personnel works to prevent that the preschool form becomes a tenth year in school. The result is a book about the gap between preschool and the preschool form. It has a classical story, but an unusual subject and a different layout. Conversations with children and adults in a preschool and a preschool form builds the books foundation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Ekholm, Marika. „Från barnbok till värdegrund -En motivstudie om huruvida en populär skönlitterär barnbok, Handbok för superhjältar- del 6:Utan hopp, kan bidra med grund för värdegrundsarbete i årskurs F-3“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92504.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to analyze a children’s book to examine if it is a useful tool for teachers to use while working with the set values that the Swedish curriculum deems central to education. In order to create such a tool, a survey was made to ascertain what books are currently popular among Swedish children in the age range of 6-9, and the using indirect characterization and the literary concepts of theme and motif as a method, the goal has been to determine whether this book is suitable for working with questions that are related to the aforementioned values.The result showed that the chosen book, Guide for superheroes- part 6: Without hope, (2021) by Elias and Agnes Våhlund contained all of the five values that the Swedish curriculum deems central to education. The results, then, indicate that this book is a suitable tool to use while working with values in the classroom. However, this survey only analyzes the book as a tool and not how to use it in the education. The effectiveness of any tool is also dependent on how the teacher are using it, which I do not include in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Persson, Camilla, und Lisette Ragnar. „Barnboken i förskolan : En intervjustudie av tio förskollärares syn på barnboken och dess betydelse för barnens läs- och skrivutveckling“. Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12377.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollärares syn på barnböcker i förskolan. Frågor som uppsatsen byggde på var vilket syfte förskollärarna hade med barnboken, hur och vem som väljer och om förskollärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling. Vi använde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frågeställningar. Genom intervjuerna kunde förskollärarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanställdes och kategoriserades efter likheter och skillnader. Detta resulterade i tio kategorier som i analysen kopplades till teori, uppsatsens syfte och frågeställningar. De olika kategorierna beskrivs här kortfattat. Förskollärarna hade olika syften med barnboken beroende på användningsområde. Barnboken valdes ut tillsammans med barnen eller enbart av förskollärarna. Förskollärarna kunde se ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling och samtliga förskollärare belyste vikten av att läsa för barnen. Med denna uppsats kom vi fram till att förskollärarnas syn och kunskap om barnboken är viktig då den lägger grunden för barnens läsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Sturm, Selin Linda, und Lena Torin. „Ett arbete om barnlitteratur och genus i dagens samhälle : En barnbok om inkludering“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35919.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Enligt barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) som varit lag sedan januari 2020, ska alla barn behandlas lika i förskolan oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom eller funktionsnedsättning. Alla som arbetar på förskolor bör ha kunskap om och visa respekt för att alla människor skall behandlas lika oavsett kön, etnicitet, eller klass. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar respekt och solidaritet, även förmåga att leva sig in i andra människors situationer. Syftet med arbetet är att utveckla en barnbok med utgångspunkt i frågor som aktualiseras i dagens samhälle. Fokus är inriktat på att så många barn som möjligt ska känna igen sig själva eller någon annan i boken och på så sätt känna sig inkluderade i gruppen och i hur samhället ser ut idag. För att få en inblick i hur barnböcker används på förskolor och om de används i speciella syften så utformades en nätbaserad enkätundersökning som riktades till verksamma förskollärare. Enkäten utgick från tankar om hur litteratur kan vara ett stöd för att få barn att känna igen sig i vardagliga situationer. Resultatet blev en bok som utspelar sig på en förskola som beger sig ut på en utflykt. Det finns flera olika karaktärer i boken för att så många barn som möjligt ska känna igen sig. I boken benämns sex olika barn. Det benämns inte något kön i boken, alla namnen på barnen är könsneutrala. Boken skapar möjligheter att tillsammans med barnen diskutera handlingen kring olika kulturer och samtala och reflektera kring hur samhället ser ut. Med hjälp av boken ska barn kunna berätta hur deras egen familj ser ut och även höra andra barn berätta om sina familjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Fritz, Hadd Eva. „Barnlitteratur - men hur och varför? : En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i förskoleklass och år 1-2“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Läs- och skrivutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17607.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Eva Fritz Hadd Barnlitteratur - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i förskoleklass och år 1-2 Children's Literature - but how and why? A study of teachers' views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2 Antal sidor: 32 Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är: Hur använder lärare barnlitteratur i verksamheten? Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens lärande? Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen tar upp som betydelsefulla inom detta område. Sökord: barnbok, barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Berg, Jenny, und Charlotte Vennberg. „"Man är ju stark om man har sagan i sig" : En studie om hur pedagoger använder barnboken i förskolan“. Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5134.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Anledningen till att vi valde barnboken som utgångspunkt för denna uppsats var att vi båda har ett stort intresse av den. Vi har även erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. Därför ville vi ta reda på hur den används av pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det är mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet på förskolan. Vi ville se om de använde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftspråksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Därför har vi intervjuat åtta pedagoger om hur de använder sig av barnboken i den dagliga verksamheten. Intervjufrågorna var kopplade till våra fyra frågeställningar som innefattar verksamheten, läroplanen, skriftspråksutvecklingen och det sociala samspelet. Studien har vi gjort på fem olika förskolor i en medelstor stad i västra Sverige. Resultat: De resultat vi fått har vi jämfört med tidigare forskning och kommit fram till att mycket överensstämmer med den. Pedagogerna använder barnboken aktivt och på olika sätt i den dagliga verksamheten. Den används även som en lugnande och samlande aktivitet under dagen. Samtliga pedagoger i vår studie framhåller barnbokens betydelse för språkutvecklingen. När det gällde läroplansmålen var pedagogerna framför allt medvetna om de språkliga och kommunikativa delarna. Det visade sig även att barnboken användes i stor utsträckning i sociala sammanhang. Det handlade om samspel mellan barn och pedagog, men även barn emellan. Barnboken användes även för att diskutera och bearbeta relationer och känslor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Berntsson, Josefin. „Barnboken i förskolan : En kritisk granskning av barnbokens popularitet i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24852.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Stålhand, Elin. „Uti stora skogen : En bilderbok för barn om svenska djur“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43973.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

My experience is that there are few children’s books about Swedish animals. We can most often find books about lions, giraffes and elephants. But where are the elks, hedgehogs or foxes? In the woods is a children’s picture book for children of age 3+. The book contains rhymes and illustrations portraying 10 different animals living in the Swedish forest. In an increasingly digital world it became important for me to create a printed book. I believe that books carry great value, and they can also be passed on to next generations. Hopefully, the book will present a part of the amazing nature that Sweden holds and through that awaken children’s interest in Swedish animals.
Jag upplever att det finns få bilderböcker för barn om svenska djur på marknaden. Ofta ser vi barnböcker med lejon, giraffer och elefanter. Men var är älgarna, igelkottarna och rävarna? Uti stora skogen är en bilderbok för barn 3+. Boken innehåller rim och illustrationer som gestaltar 10 olika djur i den svenska skogen. I en allt mer digitaliserad värld blev det extra viktigt för mig att skapa en tryckt bok. Enligt mig finns det ett stort värde i böcker och de kan dessutom ärvas från generation till generation. Min förhoppning är att boken visar på den naturrikedom som finns i Sverige och att den väcker intresse för svenska djur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Dodoch, Maria. „Genusstrukturer i barnbokens värld : En studie av bilderbokens genusframställning under 1970-talet och idag“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24501.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av åtta böcker skrivna av de mest populära svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgränsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska även undersöka hur de utvalda barnböckerna från respektive decennium återspeglar det rådande samhället ur ett könsperspektiv. Materialet jag använder mig av är barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma ämne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgångspunkt. Jag har tre teorier som jag använder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper. Teorierna använder jag som ett hjälpverktyg till att tolka min undersökning. De följer med under hela undersökningen och slutdiskussionen och den tidigare forskningen återkopplar jag till i min slutdiskussion. Metoden jag har valt är kvalitativ där jag ska göra en text- och bildanalys. Resultatet av denna studie visar att framställningen av genus och könsmönster skildras till en stor grad beroende på bok och författare. Båda urvalen från 1970-talet och 2000-talet uppvisar typiska könsmönster som i viss utsträckning återspeglar det rådande samhället. Men det har även funnits avvikande fall i varje årtionde. Ett exempel är de två böckerna av författaren Astrid Lindgrens böcker som jag valde att studera, de skiljer sig från de andra böckerna från samma årtionde när det gäller vilka könsroller som förmedlas. Hon har inte valt att sudda ut det traditionella könsmönstret i dessa böcker som de andra författarna har gjort i betydligt större utsträckning. Likheter och skillnader har även funnits mellan respektive årtionde. Likheterna är att den starka kvinnliga karaktären lyfts fram i båda urvalen av barnlitteratur med vissa undantagsfall som i exempelvis boken Lilla spöket Laban får en lillasyster (1977) där mamman har en traditionell roll. En annan likhet är att alla författarna från respektive årtionde återkopplar könsmönstret i barnlitteraturen till det rådande samhället. Skillnaderna mellan böckerna från respektive årtionde är att i majoriteten av urvalet från 1970-talet gestaltar ett könsneutralt könsmönster men urvalet från 2000-talet visar en tydligare markering på en mansnorm i form av att visa upp mannen som den överordnade karaktären trots en stark kvinnlig karaktär i bakgrunden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Huotari, Elina, und Eriksson Nathalie. „Virvla och piraterna : ett verktyg för pedagoger i arbetet med barn i koncentrationssvårigheter“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-238918.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig. I vår arbetsprocess har vi gjort en omvärldsundersökning som inneburit insamling och inläsning av tidigare forskning kring högläsning och boksamtal samt tidigare forskning kring specialpedagogiska insatser och metoder. Denna omvärldsundersökning innefattar även intervjuer med barnbibliotekarier. Vi har även gjort en översikt och analys av den befintliga barnlitteraturen som riktar sig till barn i behov av särskilt stöd. Utformningen av vår barnbok har bestått av en skrivande- och bildskapandeprocess där vi har tagit inspiration av barn genom intervjuer. Vi har även skickat utkast till pedagoger för synpunkter på vår barnbok samt inventerat barnlitteratur och forskning om barnlitteratur. Vi har även tagit kontakt med fyra olika förskolor som fått prova boken i barngrupp samt varit med i utvärderingen av vår barnbok. I resultatet av utvärderingen kunde vi utläsa att majoriteten av pedagogerna uttryckte att vi uppnått vårt syfte med barnboken att stärka dessa barns självkänsla och identitetsutveckling. Vi kunde även skönja att en mindre andel deltagare ansåg att vi inte riktigt uppnådde vårt delsyfte att skapa igenkänning och förståelse för barn i behov av särskilt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Nyberg, Linda, und Guzalia Ziganshina. „Barnboken i förskolan : En studie om pedagogers- och bibliotekariers uppfattningar om barnbokens funktion i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31746.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi genomförde denna studie utifrån våra två frågeställningar: Hur beskriver och förklarar några pedagoger och bibliotekarier att de använder barnböcker i sin verksamhet? Vilka avsikter om bokens funktion framkommer? Detta eftersom vi ville undersöka hur representanter från förskola och bibliotek uttrycker strategier i arbetet med barnböcker. För att begränsa vår studie valde vi att intervjua sex pedagoger på fem olika förskolor och två bibliotekarier på två olika bibliotek. Resultatet visade på att alla intervjuade använder olika strategier i arbete med barnböcker, ofta med ett socialt och språkutvecklande syfte. Pedagogerna och bibliotekarierna betonade betydelsen av att utgå från barns intressen i arbetet med barnböcker och den fysiska och sociala språkmiljöns påverkan på barns möjlighet att interagera med böcker. Resultatet visade även att det fanns ett intresse för samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier och det fanns en vilja hos både parter att utöka och utveckla det vidare. Vi kan dra slutsatsen att medvetenhet om strategier hos verksamma inom förskola och bibliotek är en viktig utgångspunkt i arbetet med barnböcker. _______________________________________________________ Nyckelord: bibliotekarie, barnbok, pedagog, förskola, literacy

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Gradinaj, Emelie, und Sofie Persson. „Den undervisande barnboken“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27246.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur barnboken kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Vi vill veta hur verksam personal inom förskolan väljer att använda sig av barnböcker, hur de väljer bok och hur de väljer att därefter arbeta vidare med bokens innehåll. Vi har valt att sammankoppla begreppet literacy med läroplanens nyinförda begrepp undervisning.Vi har använt oss utav en kvantitativ forskningsmetod där vi har skickat ut enkäter till två förskoleområden. Vår förhoppning var att nå ut till ett större antal respondenter inom samma förskoleområde och därigenom kunna presentera en studie som kunde vara representativ för dessa områden. Respondenterna till vår enkät hade olika yrkesroller såsom förskollärare, barnskötare, specialpedagog, förskolechef och förskolestudenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort en analys jämförande mellan de olika yrkesrollernas förhållningssätt angående barnboken och undervisning. Vi har undersökt hur de väljer barnboken, hur de sedan använder den och därefter arbetar vidare med den. Våra teoretiska perspektiv innefattar literacy och läroplansteori. Resultatet visar på att barnboken i första hand används som ett språkutvecklande redskap. Det förberedande arbetet innefattade en förberedelse genom att ha läst barnboken innan den presenterades för barngruppen, i viss mån utgick planeringen även ifrån de didaktiska frågorna. Efterarbete kunde ske i form av boksamtal och andra gestaltande former där innehållet gemensamt bearbetades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Zelmerlöw, Maria. „Väderfenomen, hur fungerar de? : En faktabok som förklarar väderfenomen med hjälp av informativa illustrationer för barn 6-9 år“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20023.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en barnbok som handlar om väderfenomen för målgruppen barn 6-9 år. Boken ska inne hålla förklaringar och fakta om tretton olika väderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag på fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika väderfenomen.Det finns idag redan många böcker som behandlar temat väder och väderfenomen, då det är ett relevant och spännande ämne som barn ständigt kommer i kontakt med och som påverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött på någon som enbart fokuserar på väderfenomen utan att gå in på klimatfrågor eller mer omgripande information om väder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan användas för att på ett enkelt, tydligt och underhållande vis förklara vad som ligger bakom de olika väderfenomenen. För att ta reda på detta och för att förstå målgruppens behov har jag använt mig av teorier, gjort en omvärldsanalys och en målgruppsanalys.Utifrån vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag på fyra uppslag som jag sedan testade på målgruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Lindblom, Emma. „Det gör ont när man inte får vara med : En studie om mobbningens gestaltning i moderna bilderböcker“. Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-276.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.

Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå.

I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Pargelius, Sarah, und Johanna Wallstedt. „Barnbokens betydelse som en artefakt för språkutveckling och som en gemensam utgångspunkt : En kvalitativ studie som belyser förskollärares beskrivningar av valet av barnböcker och hur de beskriver att det kommer till uttryck i mångkulturella verksamheter“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30810.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Barnböcker används på de flestaförskolor, men kan vara ett oreflekterat område. Syftet med studien var attbelysa hur förskollärare, som är verksamma i mångkulturella barngrupper, beskriver valet av barnböcker och hur de beskriver att det kommer till uttrycki verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna väljer barnböcker utifrån kriterier för att få barnen intresserade av barnboken och för att använda den som en gemensam utgångspunkt för framför allt språkutveckling,men även för att utveckla barnens kunnande inom de olika områden som förskolansläroplan uttrycker. Förskollärarna använder övervägande barnböcker av genren berättelser, som representerar den svenska kulturen. Slutsatsenär att barnboken har en stor betydelse i förskollärarnas arbete, som en gemensam utgångspunkt för språkutveckling och läroplanens olika delar. Det behövs kompetensutveckling för att öka förskollärarnas medvetenhet omvad barnböcker kan förmedla. Dessutom behövs barnboksutbudet uppdateras i verksamheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Andersson, Camilla, und Elona Nygren. „Omhändertagande flickor och bråkiga pojkar? : Barnbokens roll i konstruerandet av genus“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87436.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ bild- och textanalys inspirerad av ett analysverktyg från Maria Nikolajeva. Feministisk poststrukturalism gav oss en teori att granska genusperspektivet i dessa böcker och innebar att manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom hur vi människor agerar och i och med det för vidare genusnormer. Analysen visade att de studerade verken porträtterade karaktärer med traditionella könsroller och könsöverskridande karaktärer. Vi kom fram till att även om barnböckerna ansågs vara genusmedvetna så uppvisar karaktärer i böckerna traditionella könsroller men att då barnböckerna används i samtal med barnen kan de motverka givna föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. Studien ämnar bidra till ett fortsatt reflekterande över genusarbetet inom den egna verksamheten för personal i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Frick, Anneli, und Mona Wernersson. „"Hur vi läser boken och vad vi gör den till är det viktiga”. : Barnbokens funktion i förskolan ur ett genusperspektiv“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10121.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrunden I den teoretiska bakgrunden belyser vi vad pedagoger enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2010) har i uppdrag att jobba med utifrån genus och normer. Vidare berörs barnbokens historia där boken hade som uppgift att fostra barn (Kåreland 2015, s. 21) samt barnbokens funktion där exempelvis Granberg (1996, ss. 41-45) belyser att barnboken kan ge barn lustfyllda upplevelser men också att läsningen på förskolan alltför ofta används som lugnande och för att fylla ut tiden. Den nationella och internationella forskningen synliggör genus i förhållande till barnboken där SOU (2006:75) visar i sin forskning att pojkar är överrepresenterade i barnboken. Diskursanalys är det som ligger som teoretisk grund för vår studie, då vårt syfte är att synliggöra hur förskollärare i fokusgruppsintervju uttrycker vilken funktion barnboken har i verksamheten. Syftet Syftet med studien är att redogöra för hur förskollärare beskriver barnboken som ett verktyg och vilken funktion den har i förskolan.Frågeställningar  Hur väljer förskollärarna litteratur till förskolan?  Vilken funktion har barnboken i förskolan enligt förskollärarna?  Vilken roll har barnboken i förskolan ur ett genusperspektiv? Metoden Metoden som använts i studien har varit den kvalitativa intervjumetoden fokusgrupp, där vi använt oss av ljudinspelning. Vi har valt att utgå från en urvalsgrupp bestående av fem deltagare fördelade på två förskolor. Resultatet Utifrån resultatet framkom det att barnboken används efter barns intresse samt behov, för att stimulera språket och också som ett dämpande verktyg. Deltagarna ansåg också att barnboken fyller en funktion i arbetet med barnen för att synliggöra och samtala om genus och att visa på olikheter men trots det så är det inget som sker i en planerad verksamhet utan mer spontant. De betonar också att barnboken förändrats och att den visar på mer normbrytande karaktärer än de äldre barnböckerna vilket de menar underlättar i arbetet med genus. En betydelsefull faktor i arbetet med barnboken är, enligt deltagarna, pedagogernas förhållningssätt och medvetenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Lagerhall, Malin, und Larsson Josefin Sjölund. „När matematik blir ännu roligare - en barnbok om Fläcken : Ett utarbetat material som stödjer matematikundervisningen i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23174.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det är inte ovanligt att förskollärare har en pessimistisk inställning till och känner en osäkerhet inför matematikämnet samtidigt som barns kunskaper i matematik har blivit allt sämre. Det krävs en förändring för att barn ska få möjlighet att utveckla grundläggande kunskaper inom ämnet. Syftet med studien är att skapa en produkt som kan stödja det matematiska lärandet inom samtliga innehållsområden som förskolans läroplan förespråkar, detta för att kunna ge ett bidrag till förskolan. Produkten består av två böcker, en barnbok och en lärarhandledning, som utgör ett arbetsmaterial för de äldre barnen på förskolan. Studien består av en produktutveckling i tre steg. Först har materialet utformats med stor hänsyn till förskolans läroplan, Bishops sex matematiska aktiviteter men också vetenskapligt granskade metoder för undervisning i matematik. Därefter har en enkätstudie utförts genom att materialet delats ut till personer som har koppling till barns lärande i förskolan. Det sista steget består av tolkning av insamlade data och korrigeringar i böckerna efter respondenternas åsikter och kritik angående produkten. Resultatet består av två böcker, vilka finns tillgängliga i PDF-format samt att utdrag ur dessa finns tillgängliga som bilagor i detta arbete. Slutsatsen är att materialet kan stödja barns lärande inom samtliga matematiska innehållsområden som förskolans läroplan förespråkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Mårtensson, Christina, und Jenny Wallin. „Barnbokens matematik : En studie i förskola och förskoleklass kring användandet av matematiken i en barnbok“. Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2364.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.

Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner. I undersökningen framkommer det att pedagogerna efterlyser mer utbildning för att kunna stimulera barnens matematiska lärande

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Nordén, Elin, und Anna-Maria Wrzesniewska. „Att skapa grunderna för en barnbok som främjar entreprenöriellt tänkande : Ett av flera möjliga tillvägagångssätt“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11805.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Område: Vi lever i en värld som ständigt är i rörelse vilket medför bland annat att konkurrensen i omvärlden blir allt högre. Regeringen gav direktiv till Skolverket att införa entreprenörskap i skolan för att följa med i utvecklingen och ge Sverige en större konkurrenskraft mot övriga världen. Vadå, ska alla bli egna företagare nu? Det är inte tanken, entreprenörskap besår av mycket mer än bara företagsledning, siffror, ekonomi och business. Syfte: Syftet med detta examensprojekt är att bygga en kunskapsbas gällande det entreprenöriella tänkandet utifrån att entreprenörskap är på väg att etableras som ett centralt begrepp i grundskolan. Vidare avses att utvärdera potentialen i den nyvunna kunskapen för att utifrån den påbörja ett manuskript som kan främja entreprenöriellt tänkande hos barn i sex-sjuårsåldern. Metod: Vi har i detta examensprojekt använt oss utav den kvalitativa läran i form av: litteratur, undersökningar, intervju samt observation. Slutsatser: Att skapa en fulländad bok är en lång process, men tack vare denna studie har kunskapsbasen blivit större och det påbörjade manuskriptet är ett steg i rätt riktning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Engelin, Johansson Petra, und Lisbeth Wangvald. „Barnboken. Hur används den i förskolan?“ Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19300.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Vi är intresserade av hur pedagogerna använder sig av barnboken påförskolan. Därför vill vi höra hur ett antal pedagoger menar att de använder sig av barnboken isin verksamhet. Hur arbetar pedagogerna med barnboken? Vi belyser i bakgrundenbarnbokens historik, vilken betydelse barnboken har på förskolan och hur man använder sigav barnboken på förskolan.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger i förskolan menar att deanvänder sig av barnboken.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervjuer.Sju pedagoger har intervjuats på fyra olika förskolor.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att barnboken är ett av de redskap mananvänder sig av på förskolan. De använder sig av barnboken både vid planerad läsning ochvid spontanläsning flera gånger under dagen. Barnboken var även ett viktigt redskap när manarbetade med temaarbete, man utgick oftast från en bok och kompletterade gärna med flera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Lövenbo, Nina, und Eva Hall. „Några barns uppfattningar om genus i en populär barnbok : En studie kring Mamma Mu åker rutsckana“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8959.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell. Resultatet visar på att barnen såg Mamma Mu som en kvinna/flicka och Kråkan som en man/pojke samt att flickorna identifierar sig med Mamma Mu och pojkarna med Kråkan. Dessa identifieringar gör barnen utifrån kopplingen mellan deras kön och mellan deras personligheter. Dessutom kan vi se att text och bild påverkar barnen på olika sätt beroende på deras tidigare erfarenheter. Denna kunskap delar de med sig av till varandra vilket leder till att barnen får nya erfarenheter och en djupare förståelse av boken. Bokens författare antar främst barnens perspektiv när hon skriver vilket väl stämmer överens med genusperspektivet då det handlar om något större än enbart manligt och kvinnligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Berg, Hanna. „Barnbok som samtalsunderlag kringkränkande behandling i förskolan : Att skapa bilder som gestaltar allvaret utan att avskräckamålgruppen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46151.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kränkande behandling är något som inte borde få ske men ändå gör det. En del studier visar att det förekommer redan i förskolan, men att det inte är lika lätt att urskilja som den bland äldre barn och ungdomar. Kränkande behandling sker ofta i det fördolda utan att lärare eller pedagog är närvarande, så för att motverka att det sker måste man arbeta förebyggande och introducera den typen av dialog redan i tidig ålder. Det här arbetets mål är att visualisera ett bildmaterial som kan tillämpas i samtal mellan barn och förskollärare vid en sådan dialog och fungera som ett stöd att prata om svåra saker.Examensarbetet i Informationsdesign - Informativ Illustration är uppdelat tre delar: Inledning: här definieras arbetet och förklarar begrepp förklaras som nämns i rapporten. Teoridel: vilken presenterar tillämpade teorier och tidigare forskning som varit ett fundament i gestaltningsprocessen av bildmaterialet. Här förklaras hur t.ex. gestaltlagarna kan tillämpas för att skapa betydelse i bildens komposition, hur man med hjälp av visuellt narrativ och visuell retorik kan berätta samt påverka med bild. Metod och gestaltningsdel: här redovisas resultat från utprovning samt intervjuer med förskollärare och barn i förskolan som fått testa bildmaterialet. Denna del innehåller även skisser över de olika stegen i designprocess t.ex. karaktärsdesign, bildmaterialets uppbyggnad samt slutresultat. Syftet med arbetet har också varit att undersöka när en bild blir för jobbig att prata om? Många av de bilderböcker och samtalsunderlag (med bild) vi möts av idag har ofta ett lyckligt slut eller konfliktupplösning och starka klara färger. I arbetet ville jag undersöka hur det tas emot om man istället försöker gestalta hur det känns att vara ensam och utsatt på riktigt. Och forma uttrycksfulla, känslomässiga karaktärer och använda dramatiska, dovare färgtoner för att verkligen peka på problemet. Detta fick varierade mottagande av målgruppen, men öppnade flera dörrar för vidare forskningsmöjligheter kring barn och bildspråk.Det slutliga gestaltningsförslaget i arbetet resulterade i en barnbok dvs. en kortare bilderbok som bifogas i arbetets bilagor.
Bullying is something that should not happen but still does. Some studies show that it already exists in preschool, but that it is not as easy to distinguish as it is among older children and adolescents. Bullying often occurs in the hidden place without the presence of a teacher or educator, so in order to counteract that, one must work preventively and introduce that type of dialogue at an early age. The goal of this work is to visualize a visual material that can be used in conversations between children and preschool teachers in such a dialogue and act as a support for talking about difficult things.This thesis work in Information Design - Informative Illustration is divided into three parts (Introduction, Theory, Method and design part). Introduction: Here the work is defined and explains concepts in the report. Theori: which presents applied theories and previous research that have been a foundation in the design process of the visual material. Here it is explained how e.g. The gestalt pricnicples can be applied to create meaning in the composition of the image, how to tell and influence with image with the help of visual narrative and rhetoric. The Method and the design part are presented here from the results of the test and interviews with preschool teachers and children who were given the test material. This section also contains sketches of the various steps in the design process e.g. character design, the structure of the visual material and the end result. One purpose of the work has also been to investigate: when does an image becomes too difficult to talk about? Many of the childrens books and conversation material we meet today often have a happy endings or conflict resolutions and strong bright colors. In the work, I wanted to investigate how it is received if you try to portrait in pictures how it feels to be alone and exposed, by using expressive, emotional characters and dramatic, blurry color tones to really point to the problem. This received varied reception from the target group, but opened several doors for further research opportunities around children and imagery.The final design proposal in the work resulted in a children's book ie. a shorter picture book attached to the work's appendices.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Jonsson, Tove, und Micaela Johansson. „Hur genusmedvetna är barn? : En kvalitativ studie om barns syn på genus utifrån en normkritisk barnbok“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69349.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie är att synliggöra barns tankar och uppfattningar kring genus och könsroller. Detta får vi svar genom våra två studiefrågor: Vilka uppfattningar har barn om könsroller? och Hur tolkar och förstår barn könsneutralitet? Studien grundar sig i den kvalitativa metoden där vi genomförde intervjuer i samband med högläsning och boksamtal, utifrån en normkritisk barnbok. Resultatet visar att barnen har indirekta uppfattningar av de stereotypa könsrollerna och dess normer, genom att de kunde tillämpa specifika beskrivningar på de biologiska könen. Men barnen kunde avvika från dessa normer efter diskussion och reflektion. Resultatet visade även att barnen gjorde kopplingar utifrån deras omvärld. De kunde byta ut begrepp som han och hon och istället använda sig av syster och bror. Några barn utgick även från sina familjemedlemmar när de beskrev kön. Slutligen visade resultatet att barnen i studien hade blandade reaktioner kring begreppet könsneutralitet men visade även en öppenhet för ämnet. Studiens slutsatser är att barn är genusmedvetna och kompetenta att föra en diskussion kring genus. Trots att barnen i studien baserade sina svar utifrån tidigare erfarenheter kunde de ändå reflektera kring genus överlag och därmed ha ett öppet perspektiv kring begrepp som könsneutralitet. Dock visade sig att könsneutralitet var svårtolkat för barnen, men underlättades när vi introducerade könssymbolerna för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Karlsson, Sofie, und Therese Lindberg. „Polstjärnans hemliga uppdrag på planeterna - en projektredogörelse om arbetet med att skriva en sagobok för undervisningsbruk“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33757.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn.Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässigaprocesserna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men skaäven kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete omplaneter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggdaoch fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheteroch framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok somkan klassificeras som både barnbok och sagobok.
This account is based on how to make a fairy-tale book for children. The book is aimed to be used in a variaty of lerningmethods. The result is a book that can be classified both as a childrens book and a fairy-tale book.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Karlsson, Anna, und Jenny Kristiansson. „Barnboken : ett sätt att lära? En kvalitativ undersökning om förskollärares uppfattningar kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20290.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gång vuxit, då vi förstått att den med ett medvetet arbetssätt kan påverka barns lärande och utveckling på flera plan. Något som ännu mer ökade vår nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta område var mycket begränsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vårt ämne. Utvecklingspedagogiken är det som ligger som teoretisk grund för vår undersökning.SYFTE: Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsättningar för barn att utvecklas och lära.METOD: I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration från fenomenografin. För att samla in data valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare, alla verksamma inom samma kommun.RESULTAT: Barnboken som ett pedagogiskt verktyg är ett område som det i vår undersökning kommer fram många uppfattningar om, då innebörden av vad ett pedagogiskt redskap är kan uppfattas olika. Barnboken uppfattas av förskollärarna som en utgångspunkt för barn att utvecklas och lära inom olika områden såsom vår värdegrund, språket, matematiken och i de teman som förskolläraren syftar till att lyfta. Barnboken uppfattas även som ett hjälpmedel för att lugna barngruppen då miljön upplevs stökig eller högljudd. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar sin egen roll i arbetet som betydande och lyfter även bearbetningens betydelse för lärande och utveckling genom barnboken som verktyg.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Helmi, Rana. „Matematik i barnboken“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36316.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok?Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna. Anledningen till detta är att lektionerna utgick från barnens verklighet, innehållet lades fram på ett nytt sätt och det fanns möjlighet för verbal kommunikation. Då barnen slapp sitta vid bänken och räkna på egen hand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Paramanathan, Shanthini. „Användbarhet i digitala böcker : En studie om läsupplevelsen i en barnpappersbok respektive e-barnbok i en iPad“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13658.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Jansson, Åsa, und Anette Andersson. „Barnbokens betydelse: Barns och vuxnas uppfattning om barnboken“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1842.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.

Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.

Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Johansson, Madelene, und Petra Olsson. „Barns samtal om genus : med utgångspunkt från illustrationerna i två barnböcker“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11882.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och barnen som ingår i studien är 3-5 år. Den kvalitativa studien genomfördes med högläsning ur två barnböcker med efterföljande gruppsamtal som kan liknas vid ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra gruppsamtal genomförst vid vilka varje grupp har fått lyssna på två böcker. Resultatet visar att de erfarenheter barnen använder sig av när de samtalar om genus är präglade av vuxnas uppfattningar och barnens egna upplevelser. Barnen använder även yttre faktorer som kläder, färger och röster när det samtalar om genus

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Wintzell, Erik. „Den processade barnboken : En undersökning om kollaborativ revideringsprocess i skapandet av en faktabok för barn“. Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5642.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningen använder kollaborativ designprocess. Tre bilderbokuppslag som berättar om djur i Amazonas regnskog har producerats. Dessa har varit utgångspunkten i tre intervjuer gjorda med två förskollärare och en förläggare som har fått komma med förslag på revideringar i uppslagen. Frågorna har fokuserat på bildens multimodala tecken som text, bild och grafisk formgivning. Undersökningen söker med socialsemiotiska analysverktyg svar på hur tecknen i en faktabok för barn kan göras mer samstämmiga genom förslag på revideringar från utomstående. Utifrån deltagarnas revideringsförslag har nya versioner av uppslagen tagits fram. Flera fördelar med att ta in fler personer i processen har framkommit, och även några nackdelar. Före- och efterbilder visas i studien och synliggör hur bokens multimodala tecken transformeras efter informanternas revideringar. En slutsats har varit att arbetsmetoden har ökat bokens läsbarhet genom att skapa tydligare kopplingar i teckensystem. Informanterna har bidragit med kunskap och infallsvinklar som utvecklat bokens tydlighet, läsbarhet och samstämmighet. Till uppsatsen medföljer en gestaltning som är tre stycken faktabokuppslag till en barnbok om Amazonas framtagna kollaborativt med undersökningens informanter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Bergdahl, Nina, und Linda Berggrensson. „Vem är jag bland stjärnorna? - en projektredogörelse om skapandet av ett diskussionsmaterial som inbjuder till samtal om empati och självkänsla“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35777.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling. Vi har även tagit del av forskares teorier inom genren barnbok och kring barns bildskapande. Därefter inleddes skapandet av diskussionsmaterialet med hjälp av inspiration och erfarenheter från såväl ämnesteoretiska studier och vft som det empiriska underlaget. Vi landade i ett material som vi tycker stämmer väl överens med projektets syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Keijser, Emiilie. „En resa i binas värld med Betty Biodlare : En handledning, en barnbok och ett konkret material för högläsning och samtal“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26022.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete syftar till att skapa ett didaktiskt material i form av en barnbok med konkret material som kan stödja förskolläraren vid undervisningstillfällena högläsning och boksamtal. Innehållet som formgetts under arbetsprocessen är en barnbok, ett konkret material med tillhörande handledning som utprovats av en förskollärare och en barngrupp. Det didaktiska materialet bygger på metoder som det ”Chamberska” samtalet och multimodalt lärande samt det förhållningssätt som används vid critical literacy. De färdigställda produkterna utmanar barnens språkförståelse och väcker deras intresse för bin och deras värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Hilmersson, Ann-Louise. „På vilka grunder väljs en barnbok? : En studie om förskollärarnas dilemman i det aktiva bokvalet och dess konsekvenser“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43338.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie undersöker principer och konsekvenser av vad som kännetecknar grunderna i förskollärares bokval till barngruppen. Syftet är att visa om förskollärare beaktar både pedagogiska och underhållande aspekter, om deras egna känslor för böckerna påverkar deras bokval och i så fall på vilka sätt. Metoden för undersökningen var två kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultaten visar att när förskollärare väljer barnböcker så sker det framförallt för att bidra till barns språkutveckling, dock hamnar det fantasiskapande syftet i andra hand. Däremot försöker förskollärare skapa meningsfullhet för barngruppen genom bland annat emotionell koppling till boken vilket i förlängningen kan skapa läslust hos barnen.
This study investigates the principles and consecuences of the grounds of preschool teachers book selections for the group of children. The purpose is to show if preschool teachers take into consideration both educational and entertaining aspects, if their own feelings towards the books affects their book selections and if so in what way. The methodology for the survey was two qualitative interviews and a quantitative survey. The study was made in a medium-sized municipality in Sweden. The results shows that when preschool teachers choose books it is done above all to contribute to children's language development, however the fantasy creative purpose will end up in the second. On the other hand preschool teachers try to create meaningfulness for the group of children by including emotinal connection through the book selection which ultimately can create motivation for reading in children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Lindvall, David. „Från barnbok till musiksaga : En undersökning om hur karaktärerna i Kiras och Luppes Bestiarium uppfattas genom en adaption“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12502.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Bukovac, Sanja. „Hjälp vår jord : En studie av hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling behandlas inom barnlitteratur“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168279.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker. Barnböckerna kan ses som ett underlag utifrån ett tema- och ämnesövergripande arbetssätt för verksamheten i förskolan. Barnböckerna som används i studien är alla är utgivna under 2000-talet och vänder sig till barn mellan 3 till 6 år. Metoden som används är kvalitativ textanalys med grund i idé- och ideologisanalys.Ämnesord:

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Carlén, Emelie, und Seger Jennifer Shaw. „Förskollärarens arbete med barnlitteratur : En studie om genuspedagogik i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21156.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen. Syfte Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten. Resultat I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Thorell, Julia. „UTOPIA“. Thesis, Konstfack, Grafisk design & illustration, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6910.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mitt examensarbete består av en skriftlig del och en gestaltande del. Den skriftliga delen är en DROP, med beskrivande text och bild kring arbetsprocessen av mitt examensarbete. Den gestaltande delen består av mitt examensarbete, den grafiska novellen UTOPIA.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Barnbok“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an