Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Cirkulärt byggande“

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

Few have missed out on the fact that the world's carbon dioxide emissions need to be reduced, and the need to switch to a circular economy in order to save earth’s resources is increasingly discussed. In Sweden, the construction sector accounts for more than a third of all generated waste and almost a quarter of all hazardous waste. Therefore, it is necessary to prepare for a transition to a circular economy in the construction industry, where reuse and recycling of materials as well as waste management are highly prioritized issues. As the contractor is a crucial actor in achieving circular economy in the construction sector due to their technical competence and potentially large opportunities to influence the degree of climate impact, the focus of the study was chosen to be from a contractor's perspective. Since a contractor's change to a circular economy also includes an organizational change, it becomes an interesting aspect to take into account as well. Furthermore, the study aims to examine the main motivational factors, opportunities, challenges and financial risks the contractor faces in a transition to a circular economy, both internally in the organization and in a broader perspective in relation to other actors. Thus, it enables an examination of what opportunities there are for the contractor to go from "word to action". The study is conducted according to qualitative principles and the data collection is based on semi-structured interviews where a majority of the respondents represent different parts of the construction sector, with relevant knowledge and competence. The results show that the contractors' motivation to make a transition is partly based on seeing future competitive advantages, but also on a more mandatory nature, as new laws and regulations appear to a greater extent. Possibly, the use of financial incentives in procurement can increase the contractor’s motivation. Identified challenges at an organizational level include difficulties in understanding the concept of circular economy and the management’s role in their communication with employees. Other barriers that have been identified are the lack of a well-functioning and mature market for second-hand materials and the difficulty in assessing the quality of these. The largest identified financial risk for the contractor is mainly related to responsibility for the guarantee of reused materials, as repairing measures can be costly. An important question for the contractor is therefore how risk allocation should be designed. Briefly speaking, it seems that much can be achieved and many of the barriers reduced through close collaboration with other actors in the sector, e.g. clients, architects, suppliers, and consultants. In final, there are some first steps that the contractor can start with in a transition. Although risks can be reduced, they are inevitable in the transition to a circular economy, especially in the beginning. The contractor should therefore, provided that they work with a like-minded client, dare to test circularity in smaller steps. This may, for example, be to gradually introduce reused components into projects or carrying out smaller pilot projects to obtain knowledge. Once knowledge is built up, they should invest in the right marketing, not least to make themselves attractive to suitable clients. It is not optimal for the contractor to passively wait for a client's directive or the establishment of a mature secondary market before they begin their work towards a circular economy. There is always an opportunity to start with what they have at their disposal, for instance, focusing on how to reduce internal waste as much as possible and use their technical competence to come up with circular initiatives in construction projects.
Att det behöver ske en minskning av världens koldioxidutsläpp har undgått ett fåtal, och det talas alltmer om behovet av att ställa om till en cirkulär ekonomi för att spara på jordens resurser. I Sverige står byggsektorn för mer än en tredjedel av allt genererat avfall, och nästan en fjärdedel av allt farligt avfall. Av den anledningen är det nödvändigt att ställa om till en cirkulär ekonomi i byggbranschen, där återbruk av material och avfallshantering är starkt prioriterade frågor. Då byggentreprenören är en avgörande aktör för att uppnå cirkulär ekonomi i byggsektorn, i och med teknisk kompetens och potentiellt stora möjligheter att påverka graden av klimatpåverkan, valdes studiens inriktning till att utgå från byggentreprenörens perspektiv. En byggentreprenörs förändring till cirkulär ekonomi innefattar i grund och botten även en organisationsförändring, och därför är även den aspekten av intresse att ta i beaktning. Vidare syftar studien till att undersöka vilka huvudsakliga motivationsfaktorer, möjligheter, utmaningar och ekonomiska risker byggentreprenören står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi, både internt i organisationen och ur ett bredare perspektiv i relation till andra aktörer. Detta för att se vilka möjligheter som finns för byggentreprenören att gå från “ord till handling”. Studien är utförd enligt kvalitativa principer och datainsamlingen baserad på semistrukturerade intervjuer med till största del respondenter från olika delar av byggsektorn med relevant kunskap och kompetens. Resultaten visar att byggentreprenörernas motivation till att ställa om delvis grundar sig på att de kan se framtida konkurrensfördelar på marknaden men också att den ibland är baserad på en mer tvingande karaktär, då nya lagar och regelverk börjar komma i större utsträckning. Möjligen kan användningen av finansiella incitament i upphandling öka byggentreprenörens motivation. Identifierade hinder på en organisationsnivå innefattar oklarheter kring begreppet cirkulär ekonomi samt ledningens roll i kommunikationen till anställda. Andra hinder som har identifierats är avsaknaden av en välfungerande och mogen andrahandsmarknad samt svårigheten i att bedöma kvaliteten för återbrukade material. Den största ekonomiska risken för byggentreprenören grundar sig främst i garantin för återbrukade material då eventuella garantiåtgärder kan bli kostsamma. En angelägen fråga för byggentreprenören är därför hur ansvarsfördelningen avseende risk bör utformas, och incitament kan troligen komma till nytta även här. I stora drag verkar det som att mycket kan uppnås och många av barriärerna överkommas genom ett tätt samarbete med andra aktörer i sektorn, såsom beställare, arkitekter, leverantörer och konsulter. Slutligen kan konstateras att det finns några första steg som byggentreprenören kan börja med i övergången. Även om risker kan minskas, är de oundvikliga i övergången till en cirkulär ekonomi, särskilt i början. Byggentreprenören bör därför, med förutsättning att de jobbar med en likasinnad beställare, våga testa cirkularitet i mindre steg. Det kan exempelvis handla om att gradvis införa återbrukade komponenter i projekt, eller utföra mindre pilotprojekt för att erhålla kunskap. När kunskap har byggts upp bör de satsa på rätt marknadsföring, inte minst för att göra sig attraktiv för en passande beställare. Det är inte optimalt för byggentreprenören att passivt invänta beställarens direktiv eller en mogen andrahandsmarknad innan de påbörjar sitt arbete mot cirkulär ekonomi. Det finns alltid en möjlighet att börja med det dem själva har rådighet över, exempelvis minska de interna avfallsmängderna så mycket som möjligt samt utnyttja sin tekniska kompetens för att ta cirkulära initiativ i projekt.

Aldrig tidigare har det varit så aktuellt som det är idag, år 2021, att arbeta hållbart och spara på jordens resurser. Mängden material som finns i omlopp idag är stor. Ett långsiktigt arbetssätt för hållbarhet och cirkulärt byggande saknas. Byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska för att kunna uppnå Sveriges uppsatta klimatmål. För att minska på utsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle behöver byggbranschen genomföra konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Kunskapen om prisbilden av återbrukat material är idag låg bland de intervjuade i rapporten. En resurseffektivitet krävs för att vända branschen till att bli mer hållbar. Ett sätt att lyckas är att arbeta med de material och komponenter som redan finns och att arbeta cirkulärt, vilket resulterar i att arbeta med återbruk. Återbruk innebär att en komponent återanvänds i så ursprungligt skick som möjligt. I denna rapport har intervjuer med hållbarhetschefer, arkitekter, forskningsinstitut och återbrukscentral genomförts, tillsammans med en litteraturstudie och en utbildning om återbruk. Dessa tre tillvägagångssätt utgör metoden för rapporten. För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas. De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är: Minska klimatpåverkan Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material Unika gestaltningsmöjligheter Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag De främsta hindren som har identifierats är: Okunskap, inrutade vanor Saknad av kvalitet- och garantisystem Brist på lagerhållning och logistik Brist på återbrukat material och komponenter En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv behöver följande genomföras för ett främjat återbruk: Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen Längre medverkan och delaktighet för arkitekten Flexibilitet i gestaltningen Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja återbruk: Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter Bygg dyrt och med hög kvalitet Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som används Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen
It has never been more relevant than today, in 2021, to work with sustainability and to save the resources of the earth. The amount of material that is in the industry today is large and a long- term program focusing on sustainability and a circular business is missing. The construction industry is responsible for a large part of Sweden’s emissions of greenhouse gases. The level of emissions needs to decrease to be able to achieve the goal of a lower environmental impact. To reduce the gas emissions and to contribute to a more circular society, changes need to be made by the construction industry. One of these changes is to begin to work with reused materials. The knowledge of the price picture of recycled material is currently low among the interviewed in the report. Recourse efficiency is therefore necessary to make the industry more sustainable. One way to make this happen is to work with the materials and components already existing, a circular way of working is to reuse materials. Reuse of materials is when a component is reused with minimal to no reconstruction. In this thesis interviews with sustainability managers, architects, a research institute and a warehouse for reused materials has been conducted, together with a literary study and a course in reused materials. These three techniques outline the method of this thesis. To succeed with the readjustment to circular construction, it will take an overall commitment from all different parties involved in the construction process. A cooperation through the entire process, together with an increased knowledge are two important factors to get the work with reuse of materials forward. Driving forces for sustainable practices that were discovered are: Reduce the environmental impact Economically favourable to use reused materials Unique opportunities when designing buildings Opportinity to stand out and to show your company as a sustainable business Obstacles that were discovered are that the industry is developing slowly: Not enough knowledge and habits that are set Lack of regulation on a national level Lack of a system to store reused materials while waiting to be used again Lack of the materials itself One part of the thesis is focusing more in depth on the architect’s perspective and how the architect can work to include more reused materials when designing buildings. From the architects perspective these following suggestions were made to increase reuse of materials: Reuse needs to be included in the process from day one The architect needs to have a longer participation in the building process Flexibility when designing The quality of the product that is being reused has to be able to be proven The result of this thesis suggests eight ways to include and increase reused materials: Knowledge and new ways of thinking needs to evolve The customer must take its responsibility and laws regulating reuse needs to be made A shift in age groups in the industry will make ways for new systems Grosists producing the materials must take their responsibility Build expensive and with good quality A budget for construction materials and components should be made Planning for reuse of materials early on in the process The architect must be involved longer in the construction process

I takt med en exponentiell ökning av jordens befolkning, bidragande till en ökad konsumtion av jordens resurser ställs allt mer krav och fokus på ett hållbart byggande. Sverige antog sig 2017 ett klimatpolitiskt ramverk i form av en sammanhängande miljöpolitik bestående av klimatlagar och klimatmål för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål i linje med Parisavtalet. Vilket långsiktigt innebär att ha en klimatneutral värdekedja inom bygg- och anläggningssektorn till år 2045. Denna rapport är en klimatanalys med målet att utvärdera klimatbesparingen med numeriska värden på en befintlig betongstomme ur ett livscykelperspektiv. Det referensobjektet studien behandlar är en betongstomme vid en om- till- och påbyggnad av Biologihuset på Campus Umeå Universitet. Målet i studien är även att undersöka en miljövänligare betongstomme med koppling Fossilfritt Sveriges mål mot ett netto noll utsläpp av klimatutsläpp till år 2045 samt utvärdera arbetet kring cirkulärt byggande i Sverige idag. Studien har genomförts genom mängdberäkning av den bärande betongstommens ingående byggresurser både för hand och med hjälp av programvaran AutoCAD. Klimatpåverkan av de olika byggnadsmaterialen samt klimatpåverkan av hela betongstommen beräknades med hjälp av miljöberäkningsverktyget Byggsektorns Miljöberäkningsprogram (BM 1.0). Miljövarudeklarationer (EPD:er) som valdes av studenten användes även i BM 1.0 för att utvärdera alternativ betongstomme med reducerad klimatpåverkan. Den befintliga betongstommen på Biologihuset har efter klimatanalys visat att inbyggd koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e. Betongstommen har efter klimatanalys av ingående byggresurser resulterat i ett förslag på en betongstomme med en minskad klimatpåverkan på ca 36 %. I det miljövänligare alternativet minskade klimatpåverkan från armeringen med 89 % och med 34 % för betongen.  Detta innebär att det krävs större åtgärder för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål till 2045. Arbete kring återbruk, återvinning och en klimatsmart byggande gynnas ur ett livscykelperspektiv genom krav och lagar. Genom en ökad tillgång av miljövarudeklarationer har byggbranschen stora möjligheter att göra aktiva val som gynnar en hållbar utveckling med minskad klimatpåverkan från bygg- och rivningsprocesser.
As the increase in the earth´s population contributes to an increased consumption of the earth´s resources, more and more demands and focus are being placed on sustainable construction. In 2017, Sweden adopted a climate policy framework in the form of a coherent environmental policy consisting of climate laws and climate goals to reach Fossil- free, bringing Sweden´s goals in line with the Paris Agreement. This, in the long-term, means having a climate-neutral value chain in the construction and civil engineering sector by the year of 2045. This report provides a climate analysis evaluating the climate savings of an existing concrete frame out of a live cycle perspective. The study will focus on a concrete frame forming part of a remodelling and extension of the Biology Building at Umeå University. Furthermore, this study will investigate more environmentally friendly alternatives in connection with Sweden´s Fossil-free goal towards a net-zero carbon emissions by 2045. Finally, this study will evaluate the work on circular construction in Sweden today. AutoCAD software was used to calculate the amount of building resources and the climate impact of the various materials, and of the entire concrete frame, were calculated using the environmental calculation tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Self- selected environmental product declarations (EPDs) were also used in BM 1.0 to evaluate the reduced climate impact of the concrete structures. Subsequently, the climate analysis suggests that the existing frame has resulted in a built- in carbon dioxide amount of approximately1,067,000 kg CO2e. After the climate analysis it resulted in a more environmentally friendly alternative with a reduced climate impact of about 36 %. The reinforcement reduced its climate impact by 89 % and the concrete by 34 %. When considered in light of Sweden´s Fossil-free target, this means that greater measures are required to achieve net zero emissions by 2045. Through demands and laws being placed on the climate emissions related to construction, work on reusing and recycling is increasingly promoted, as well as promoting a climate-smart construction out of a life- cycle perspective. Ultimately, this study suggests that, by increasing the availability of environmental product declarations, the construction industry have opportunities to make effective choices that promote sustainable development that may reduce the climate impact of construction and demolition processes.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL.Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket ärsyftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen ochbetraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevarasinte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad.För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt förbyggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbartåtervinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmåganav stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen avstomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan iprojekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggörasför att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av attbygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kanhanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens ibyggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelementi trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att detinte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad.Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningarför att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram envägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide föraktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga.
The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according tothe Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in themanufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. Whenstructural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regardedas waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down theproduct to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved,which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order toachieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for theconstruction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not justrecycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structuralelements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structuralelements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the designphase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to beclarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities thereare today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how theseproblems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevantcompetence in the construction industry and through a literature study. The study is limited toexamining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to thelack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materialshave high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard teststo ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed aguiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies whowant to reuse structure elements but do not know how to proceed.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga.
The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

Lergjord is a thesis that puts emphasis on the possibility of innovation by using local biobased material in the building industry of Skåne in Sweden. The thesis examines if rammed earth can be used in the implementation of LFM30 (Translated into English: Local Sustainable Goals in Malmö by 2030). By use of qualitative research methods, views on rammed earth as a building technique was explored by three stakeholders. This research has concluded if rammed earth is possible in Skåne as a conventional material in the future. We (Ludvig Dovberg and Tobias Löfgren) have examined the practical aspect of rammed earth on Urban Living Lab in the municipality of Lund by the use of local clay material from excavation for an expansion of a new railway between Malmö and Lund in collaboration with Trafikverket. This thesis concludes that rammed earth is feasible with clay from the excavation masses through project LERGJORD. Also, due to the vast quantity of it the resource might be useful for future rammed earth projects in Skåne. However, the building technique itself has some major drawbacks such as time-consumption and the knowledge gap is easily addressed. Although, there has been a development of a pre-fabrication concept of the building technique in Germany since the late 1990s, that could be a solution to the problem. The thesis also concludes that  higher education and research is compulsory to establish a knowledge base for architects to work by. The case study showcased that a standardization of the material is needed to prevent vast material testing before being accepted for construction, like the Lehmbau-praxis in Germany. According to the material’s low impact in CO₂-emission and circularity this resourceful extraction could be of interest by the members of LFM30 to implement in the building industry of Skåne.
Lergjord är ett arbete som undersöker möjligheten till innovation genom att utnyttja lokala biobaserade material i Skåne i Sverige. Arbetet undersöker om stampad jordbyggnad kan användas för att genomföra de Lokala Färdplansmålen som Malmö Stad sätter fram till år 2030 (förk. LFM30). Genom kvalitativa forskningsmetoder undersöktes stampad lerjord som byggnadsteknik hos tre intressenter. Studien har sammanfattat möjligheten om hur stampad lerjord i Skåne kan bli ett konventionellt byggmaterial i framtiden. Vi (Ludvig Dovberg och Tobias Löfgren) har utvärderat den praktiska aspekten i stampad lerjord på Urban Living Lab i Lund med användandet av lokal lerjord från utgrävningar av tillbyggnation för järnvägsspår mellan Malmö och Lund i samarbete med Trafikverket. Arbetet visar att stampjordstekniken är möjlig med utvunnen lera från schaktmassorna mellan Lund och Malmö med hänvisning till projekt LERGJORD. Med tanke på den stora kvantitet av lera som finns kan denna utvinning vara användbar för andra projekt i Skåne. Hursomhelst, byggtekniken besitter på utmaningar såsom tidskrav och kunskapsluckan är tämligen lätt att adressera. Trots det, har ett prefabriceringskoncept inom byggtekniken utvecklats sedan slutet på 1990-talet i Tyskland, som kan vara en lösning på problemet. Arbetet tyder också på att högre utbildning och forskning krävs för att etablera en kunskapsbas som arkitekter kan arbeta vidare på. Fallstudien visar på att en standardisering av materialet krävs för att undvika långa och omständliga materialtester innan godkännande för konstruktion, likt Lehmbau-lagstiftningen i Tyskland. Materialets låga klimatpåverkan och cirkularitet gör det relevant för LMF30’s medlemmar att se vidare på alternativet för implementering i den skånska byggindustrin.

År 2018 inföll ”Overshoot day”, dagen då vi förbrukat årets budget av jordens förnybara resurser, den 1 augusti (Rosengren, 2018). De resterande fem månaderna av året levde vi över jordens tillgångar. Genom att närma oss en cirkulär ekonomi kan vi förvalta jordens resurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart och minska behovet av att använda jungfruligt material. Byggsektorn står årligen för ca en tredjedel av allt avfall i Sverige, bortsett från gruvavfallet (Naturvårdsverket, 2017). Just nu pågår en ansträngning i Europa för att minska mängden avfall, där byggbranschen utgör ett prioriterat område. Ett av Europaparlamentets mål är att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska ha ökat till minst 70 viktprocent år 2020 (2008/98/EG). Lindbäcks bygg är en av de ledande aktörerna gällande industriellt tillverkade flerbostadshus i trä. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie på Lindbäcks bygg få en ökad förståelse för förutsättningarna för cirkulär ekonomi inom industriell produktion av flerbostadshus i trä. Där fokus ligger på de materialrester som uppstår i fabriksproduktionen och hur dessa hanteras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie på området cirkulär ekonomi och cirkulär ekonomi inom byggbranschen, avfall och avfallshantering i byggbranschen. Efter emperiinsamlingen fördjupades läsningen mot alternativa lösningar för ökad cirkularitet sett till de tre största rena avfallsfraktionerna. Fallstudien har genomförts genom intervjuer med anställda från olika avdelningar inom Lindbäcks, samt med Lindbäcks avfallsentreprenör. Intervjuerna har kompletterats med data gällande de avfallsmängder som genererats från den studerade fabriken, samt med en kartläggning av överblivet materialet från fyra projekt som producerats i fabrik under vintern 2018. Kartläggningen av det överblivna materialet visar på stora skillnader i mängd mellan olika materialtyper och projekt. Mängden överblivet material varierar mellan materialunderskott och ett överskott motsvarande 27 % av det material som köpts in av den aktuella materialtypen för projektet. Endast 5 viktprocent av det avfall som genererades i Lindbäcks fabrik i Öjebyn materialåtervanns år 2018. 63 viktprocent av avfallet skickades till förbränning och 30 viktprocent deponerades. De resterande två viktprocenten utgjordes av avfall som klassats som verksamhetsavfall för sortering. För ett uppnå EU-målet med 70 % återvinning krävs alternativa lösningar för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall. De alternativa lösningarna för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall som identifierats i litteraturstudien har prioriterats ur ett cirkularitetsperspektiv med hjälp av Re:Sources (Re:Source, 2018) modell för visualisering av materials funktion och användning, materialhjulet. Inom sektorn materialåtervinning återfinns möjliga lösningar för samtliga tre studerade fraktioner. Genom att returnera gipsavfallet till leverantören, riva isoleringsavfallet till lösull och nyttja uppkommet träavfall i tillverkning av biokol, ökar materialåtervinningen från 5 % till 89 %. Detta medför att EU-målet uppnås med marginal, samtidigt som deponi som behandlingsmetod helt elimineras. Som ett hinder för ökad cirkularitet nämns kostnader och utsläpp kopplade till långa transporter. Genom att nyttja outnyttjat utrymme på redan befintliga transporter kan de långa avstånden överbryggas utan extra kostnader och miljöpåverkan. Slutsatsen kan dras att genomförandet av ett fåtal förändringar kan få stora effekter, men att fortsatta studier krävs på ämnet cirkulär ekonomi inom byggbranschen.

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.