Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Employer Branding“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Employer Branding" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Employer Branding"
Srimulyani, Veronika Agustini, und Yustinus Budi Hermanto. „Employer branding and employee performance at KAI: employee retention' role as mediator“. Jurnal Studi Komunikasi (Indonesian Journal of Communications Studies) 6, Nr. 3 (21.11.2022): 921–40. http://dx.doi.org/10.25139/jsk.v6i3.5381.
Der volle Inhalt der QuelleBruhn, Manfred, und Verena Batt. „Employer Branding“. WiSt - Wirtschaftswissenschaftliches Studium 44, Nr. 10 (2015): 538–47. http://dx.doi.org/10.15358/0340-1650-2015-10-538.
Der volle Inhalt der QuelleDrury, Pauline. „Employer branding“. Human Resource Management International Digest 24, Nr. 3 (09.05.2016): 29–31. http://dx.doi.org/10.1108/hrmid-02-2016-0015.
Der volle Inhalt der QuelleJohn, Anjali, und Jagathy Raj V. P. „Employer Branding“. International Journal of Knowledge-Based Organizations 10, Nr. 3 (Juli 2020): 23–40. http://dx.doi.org/10.4018/ijkbo.2020070103.
Der volle Inhalt der QuelleZając-Pałdyna, Urszula. „Employer Branding Activities Targeted at Employees“. Kwartalnik Ekonomistów i Menedżerów 51, Nr. 1 (15.03.2019): 233–44. http://dx.doi.org/10.5604/01.3001.0013.2374.
Der volle Inhalt der QuelleSirojuddin, Nur Muhammad, und Sopiah. „The effectiveness of employer branding in attracting talented employee: Systematic literature review“. Asian Journal of Economics and Business Management 1, Nr. 3 (27.11.2022): 240–48. http://dx.doi.org/10.53402/ajebm.v1i3.235.
Der volle Inhalt der QuelleRana, Geeta, Ravindra Sharma, S. P. Singh und Vipul Jain. „Impact of Employer Branding on Job Engagement and Organizational Commitment in Indian IT Sector“. International Journal of Risk and Contingency Management 8, Nr. 3 (Juli 2019): 1–17. http://dx.doi.org/10.4018/ijrcm.2019070101.
Der volle Inhalt der QuelleStaniec, Iwona, und Magdalena Kalińska-Kula. „Internal employer branding as a way to improve employee engagement“. Problems and Perspectives in Management 19, Nr. 3 (27.07.2021): 33–45. http://dx.doi.org/10.21511/ppm.19(3).2021.04.
Der volle Inhalt der QuelleD.A.S. Udayanga, D. A. S., P. M. K. N. Jayarathna, K. S. C. Silva, M. Z. A. Rashaad und L. D. A. D. Dissanayake. „Impact of Employer Branding on Employee Retention: A Case of Multinational Corporation that Operates in Sri Lanka“. SLIIT Business Review 01, Nr. 01 (01.06.2021): 1–27. http://dx.doi.org/10.54389/opsi7755.
Der volle Inhalt der QuelleEkhsan, Muhamad, und Tim Saroh. „The Role of Organizational Trust on the Influence of Employer Branding on Employee Performance“. International Journal of Management Science and Information Technology 1, Nr. 2 (03.07.2021): 31–35. http://dx.doi.org/10.35870/ijmsit.v1i2.353.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Employer Branding"
Stighäll, Emil. „EMPLOYER BRANDING : En analys av idealbilden inom Employer Branding“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163647.
Der volle Inhalt der QuelleLöfgren, Jessie, und Sofia Flodström. „Employer branding - Vad tycker medarbetarna? : En studie om intern employer branding“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33156.
Der volle Inhalt der QuelleWong, Hendriatta Chau yuan. „The influence of employer branding on employee performance“. Thesis, University of Manchester, 2015. https://www.research.manchester.ac.uk/portal/en/theses/the-influence-of-employer-branding-on-employee-performance(212ed913-b29e-4aec-8fdd-f6e432b18a1d).html.
Der volle Inhalt der QuelleThomas, Ramona. „Employer Branding for Consultancies“. Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1852.
Der volle Inhalt der QuelleFierce competition for talents and asymmetric distribution of information are the
two main reasons that make employer branding necessary for knowledge intensive
companies. Why is this especially important for knowledge intensive companies?
These companies rely on an excellent base of human resources as the
employee is forming the perception of the client in terms of credibility, quality
and reputation. So how can you filter out and attract the best people? And are all
talents attracted by the same patterns? The idea of this research is, that as the
characteristics of employees cannot be determined in advance, it is important to
initiate a pre-selection by communicating a certain industry-image that functions
as a signal of expectations the company has. This signaling via external positioning
makes it easier for the prospect employee to select a job that fits to his/her
identity and reduces hopefully the number of applications the companies get
without decreasing the overall quality. The focus of this work lies on corporate
culture, its visibility in different processes and interactions and its importance in
the employee attraction process. The interrelations between involved constructs
like organizational identity, image and attraction are worked out and a framework
of external positioning is elaborated. The two participants on the market: high
potentials and management consulting companies are analyzed concerning their
needs and expectations from each other as employee and employer. The main
outcome of this work is three different possibilities for consultancies to position
themselves: efficiency, transfer of experience and creativity. They lead to different
communications strategies as they highlight different aspects of the work as a
consultant. Methodologically the interesting and demanding issue of this work is
the integration of organizational theory concerning organizational culture and
marketing theory regarding branding into one model.
The method used is reflexive and interpretative as it takes primary and secondary
data and the social constructions of the researcher into account and actively uses
it to construct something new.
The empirical data is gathered by a written questionnaire and the sample was limited
towards the biggest players in the consultancy industry namely A.T. Kearney,
Booz Allen & Hamilton, McKinsey & Company, Boston Consulting Group
and Roland Berger Strategy Consultants.
Hralová, Lenka. „Employer branding ve stavebnictví“. Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-261953.
Der volle Inhalt der QuelleKervall, Alexander, Sofie Mikkelsen und Sanna Rosén. „Employer branding till undsättning : En fallstudie om ett apoteksföretags arbete med employer branding“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52780.
Der volle Inhalt der QuellePurpose: The purpose of this study is to bring understanding into how employer branding can be used in order to make an employer brand more attractive, while the organization is characterized by labour-shortage and at the same time demand specialized skills. Method: The study is based on a case study with an abductive reasoning and addresses employer branding from a pharmaceutical company’s perspective. The data has been collected through qualitative interviews and from the pharmaceutical company’s social media forums. Conclusion: The results of the study have shown how an organization can work with employer branding in order to strengthen its employer brand. Two of the most fundamental objectives of employer branding is to be able to retain and attract personnel. In order to achieve these objectives, numerous aspects have been selected and analyzed to identify how an organization can be successful in its work with employer branding. The study has shown that a successful work with employer branding demands a process where every aspect functions in symbiosis. However, changes in the labour-market can sometimes be overwhelming and therefore underminine the companies employer branding abilities.
Usberg, Leonardo, und Isaak Clavijo-Retamales. „Employer Branding : En kvalitativ studie om Employer Branding i praktiken - från ett arbetsgivarperspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31048.
Der volle Inhalt der QuelleI en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad blir det allt viktigare för organisationer att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Det ställs ständiga krav och riktlinjer som organisationer förväntas efterfölja. Detta leder till att organisationer har behov av medarbetare med rätt kunskap för att kunna vara konkurrenskraftiga. Att skapa en arbetsplats för medarbetarna som ökar trivseln gynnar arbetsgivarna och bör ligga i deras intresse. Genom att systematiskt arbeta med arbetsmiljö kan organisationer skapa de grundförutsättningar som krävs för att stärka sitt Employer Brand. Begreppet Employer Branding har fått en betydande roll under det senaste decenniet och har utvecklats till att bli en viktig strategisk prioritering för ledningen inom många organisationer. Det handlar alltså om att organisationer vill framstå som de mest attraktiva arbetsgivarna på marknaden. Studiens syfte är att kartlägga och analysera vilka processer som ingår i Employer Branding och undersöka hur dessa används i praktiken. Det teoretiska ramverket som denna studie har sin utgångspunkt i, berör Employer Branding samt olika organisationsteorier för att få en ökad förståelse för detta ämne. Undersökningen består utav en kvalitativ ansats där ett flertal semistrukturerade intervjuer av olika organisationer genomförts. Genom en abduktiv ansats har författarna kunnat skifta mellan den teoretiska referensramen och empiri. Resultatet i studien visar tendenser på att många organisationer har likartade processer i arbetet med Employer Branding. I efterföljande diskussion har författarna till denna studie strukturerat upp en modell som kan förklara arbetssättet kring Employer Branding, där arbetsmiljö och Talent Management spelar en viktig roll. Nyckelord: Employer Branding, Talent Management, arbetsmiljö, sociala medier
Salehnamadi, Nima. „Employer branding : En semiotisk innehållsanalys av Kungsbacka kommun, Säröhus och Veteranpoolens employer branding arbete“. Thesis, Högskolan i Halmstad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38751.
Der volle Inhalt der QuelleGummesson, Sandra. „Employer Branding- Attracting Employees to the area of GGV“. Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35646.
Der volle Inhalt der QuelleAxelsson, Åsa, und Anna Granstig. „Employer Branding : Ett gränsöverskridande varumärkesarbete“. Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2407.
Der volle Inhalt der QuelleBakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ”Employer Branding” är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier. Vidare har vi genom intervjuer på Ericsson, VolvoCars och SAS utrett vilka krav en Employer Brandingstrategi ställer på företaget och dess varumärkeshantering.
Syfte: Att definiera och teoretiskt relatera Employer Branding till varumärkesforskning, samt analysera vilka krav Employer Branding ställerpå företags varumärkeshantering.
Genomförande: Vi har valt att genomföra en empirisk studie där erhållna kunskaper grundats på information från intervjuer i och observationer av verkligheten. I vår förstudie sökte vi information i syfte att definiera vad Employer Branding är (del 1, kap 1-5). Studien har till stor del varit ur ett marknadsperspektiv och av explorativ art då "fenomenet" är relativt okänt. Vi valde att först intervjua konsulter som var kunniga inom Employer Branding, för att kunna göra en empirisk begreppsbildning. Utifrån denna nya kunskap samlade vi in befintliga teorier som vi ansåg kunna sättas i relation till Employer Branding. För att förstå vilka krav som Employer Branding ställer på varumärkeshanteringen på företag har vi valt att intervjua tre stora svenska arbetsgivare utifrån två perspektiv på företagen, utifrån Human Resource- och utifrån varumärkes/marknadsföringsperspektiv. Uppsatsen har därmed två empiriska målsättningar. Till begreppsbildningen, del 1 var huvudsyftet att definiera vad Employer Branding är och i uppsatsens andra del (kapitel 6-8) att undersöka vilka krav Employer Branding ställer på företags varumärkeshantering.
Resultat: Employer Branding är en marknadsföringsstrategi som beskriver hur företaget kan profileras som arbetsgivare mot arbetsmarknaden, för att skapa en tydlig arbetsgivarimage. Detta i syfte att skapa konkurrensfördelar som arbetsgivare. Målsättningen är att attrahera och behålla rätt kompetens samt att internt förena företaget i en vision kring varumärket, ett Employer Brand. Det nya med begreppet Employer Branding är inte dess beståndsdelar utan hur strategin frammanar en ny kombination av teorier, tankesätt och arbetssätt för att skapa ett helhetsperspektiv och intern konsensus gällande varumärket, och att skapa en trovärdig arbetsgivarimage gentemot arbetsmarknaden. Strategin syftar därmed till att skapa ett långsiktigt relationsbyggande med arbetsmarknaden och företaget får ett affärsmål och en vision kring hur det ska nå ut med sitt rekryteringsbudskap till arbetsmarknaden och sina anställda över konjunkturer.
Bücher zum Thema "Employer Branding"
Schuhmacher, Florian, und Roland Geschwill. Employer Branding. Wiesbaden: Gabler, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8166-0.
Der volle Inhalt der QuelleSchuhmacher, Florian, und Roland Geschwill. Employer Branding. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-4631-7.
Der volle Inhalt der QuelleBaran, Engin. Employer Branding. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19341-6.
Der volle Inhalt der QuelleBöttger, Eva. Employer Branding. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-7067-1.
Der volle Inhalt der QuelleJędrzejczyk, Anna. Internationales Employer Branding. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-29079-5.
Der volle Inhalt der QuelleKünzel, Hansjörg, Hrsg. Erfolgsfaktor Employer Branding. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-40535-8.
Der volle Inhalt der Quellevon der Oelsnitz, Dietrich, Marlen Behring und Johannes Schmidt. Krisengerechtes Employer Branding. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-40000-2.
Der volle Inhalt der QuelleSünderhauf, Vincent. Employer Branding für KMUs. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-38853-9.
Der volle Inhalt der QuelleHesse, Gero, und Roland Mattmüller, Hrsg. Perspektivwechsel im Employer Branding. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26208-2.
Der volle Inhalt der QuelleHesse, Gero, und Roland Mattmüller, Hrsg. Perspektivwechsel im Employer Branding. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06384-9.
Der volle Inhalt der QuelleBuchteile zum Thema "Employer Branding"
Schuhmacher, Florian, und Roland Geschwill. „Employer Branding“. In Employer Branding, 33–55. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-4631-7_2.
Der volle Inhalt der QuelleZeuch, Matthias. „Employer Branding“. In Dos and Don’ts in Human Resources Management, 5–6. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-43553-3_2.
Der volle Inhalt der QuelleHanußek, David Vinzenz. „Employer Branding“. In Employer Branding für KMU, 29–57. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-11835-8_4.
Der volle Inhalt der QuelleForster, Anja, Antonia Erz und Wolfgang Jenewein. „Employer Branding“. In Behavioral Branding, 277–94. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-7134-0_15.
Der volle Inhalt der QuelleChrista, Harald. „Employer Branding“. In Basiswissen Sozialwirtschaft und Sozialmanagement, 133–69. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19490-1_4.
Der volle Inhalt der QuelleForster, Anja, Antonia Erz und Wolfgang Jenewein. „Employer Branding“. In Behavioral Branding, 277–94. Wiesbaden: Gabler, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8744-0_15.
Der volle Inhalt der QuelleKremmel, Dietmar, und Benjamin von Walter. „Employer Branding“. In Handbuch Mitarbeiterkommunikation, 1–20. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-23390-7_29-1.
Der volle Inhalt der QuelleGutjahr, Gert. „Employer Branding“. In Markenpsychologie, 75–77. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-09161-3_16.
Der volle Inhalt der QuelleKlimkiewicz, Katarzyna. „Employer Branding“. In Encyclopedia of Sustainable Management, 1–8. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-02006-4_209-1.
Der volle Inhalt der QuelleGrobe, Eva. „Employer Branding“. In Aktuelle Perspektiven des Marketingmanagements, 121–32. Wiesbaden: Gabler, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-9834-7_7.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Employer Branding"
Xia, Huang, und Liu Yang. „The Employer Branding and Employee Performance“. In 2010 International Conference on Information Management, Innovation Management and Industrial Engineering (ICIII). IEEE, 2010. http://dx.doi.org/10.1109/iciii.2010.609.
Der volle Inhalt der QuelleWidyana, Suci Fika, Tjutju Yuniarsih, Eeng Ahman und Disman. „Employer Branding Strategy to Increase Employee Engagement“. In 5th Global Conference on Business, Management and Entrepreneurship (GCBME 2020). Paris, France: Atlantis Press, 2021. http://dx.doi.org/10.2991/aebmr.k.210831.118.
Der volle Inhalt der QuelleMacalik, Joanna, und Adam Sulich. „External employer branding of sustainable organizations“. In Contemporary Issues in Business, Management and Economics Engineering. Vilnius Gediminas Technical University, 2019. http://dx.doi.org/10.3846/cibmee.2019.054.
Der volle Inhalt der QuelleDabirian, Amir. „Employer Branding in the IT Industry: An Employer view“. In 2019 IEEE 43rd Annual Computer Software and Applications Conference (COMPSAC). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/compsac.2019.00084.
Der volle Inhalt der QuelleZak, Katarzyna. „External Employer Branding in the IT Sector in Poland: Employee Perspective on Employer Attractiveness“. In Hradec Economic Days 2022, herausgegeben von Jan Maci, Petra Maresova, Krzysztof Firlej und Ivan Soukal. University of Hradec Kralove, 2022. http://dx.doi.org/10.36689/uhk/hed/2022-01-088.
Der volle Inhalt der QuelleTomažič, Tina, und Anita Kovačič Čelofiga. „Changing Perspectives: An Employer’s Branding as a Communication Tool during the COVID-19 Pandemic“. In Fifth International Scientific Conference ITEMA Recent Advances in Information Technology, Tourism, Economics, Management and Agriculture. Association of Economists and Managers of the Balkans, Belgrade, Serbia, 2021. http://dx.doi.org/10.31410/itema.2021.93.
Der volle Inhalt der QuelleMamatelashvili, O. V. „Employer Branding In The Railway Industry“. In II International Conference on Economic and Social Trends for Sustainability of Modern Society. European Publisher, 2021. http://dx.doi.org/10.15405/epsbs.2021.09.02.98.
Der volle Inhalt der QuelleVerma, Darshna, und Deepika Pandita. „Transforming the Training Programs by Leveraging Employee Value Proposition for Employer Branding“. In 2022 International Conference on Sustainable Islamic Business and Finance (SIBF). IEEE, 2022. http://dx.doi.org/10.1109/sibf56821.2022.9940070.
Der volle Inhalt der QuelleSlavkovic, Marko, Jasmina Ognjanovic und Marijana Simić. „Importance of Employer Branding in “War For Talent”“. In 24th International Scientific Conference Strategic Management and Decision Support Systems in Strategic Management. University of Novi Sad, Faculty of Economics in Subotica, 2019. http://dx.doi.org/10.46541/978-86-7233-380-0_12.
Der volle Inhalt der QuelleŠrámková, Dana. „EMPLOYER BRANDING AS THE COMPETITIVE TOOL OF MANAGERS“. In 15th International Bata Conference for Ph.D. Students and Young Researchers. Tomas Bata University in Zlín, 2019. http://dx.doi.org/10.7441/dokbat.2019.103.
Der volle Inhalt der Quelle