Dissertationen zum Thema „Energi Effektivitet“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-15 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Energi Effektivitet" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Wase, Peter. „Energi, enhetlighet, effektivitet - enhetsdrivmedel“. Thesis, Försvarshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1738.
Der volle Inhalt der QuelleThe new direction for the Swedish Armed Forces includes the international fieldof action and thus highlights the need for changes and adjustments in order toachieve interoperability with the forces of co-operating partners. Simplifiedlogistics in the theatre is worth looking into in order to find ways to strengthenthe ability to operate with a high tempo, flexibility and sustainability within theframework of manoeuvre warfare. One aspect of this development would be toconsider the introduction of a Single-Fuel Concept. This POL component is anexample of interoperability for NATO and EU organisations.The objective of this paper is to bring forth critical factors and to describe thedemands for a possible implementation of a Single-Fuel Concept – and fueltypes within the Armed Forces. This work is also aimed at identifying areas ofspecial concern and subsequently to present facts to be utilized in thedevelopment of organisation and equipment. The method in this study isdescriptive. Literature studies and qualitative interviews constitute thefoundation of this paper.The most important conclusions given here are that the Single-Fuel Conceptwill allegedly make way for operative advantages with increased efficiencyduring combat and missions. A number of limitations are being pointed out andthe most significant areas of concern are primarily the equipmentinteroperability and decisive components regarding environmental issues.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04
Gupta, Kushagra. „Techno-economic analysis of implementing energy-efficiency and alternative fuels in Indonesia using OSeMOSYS“. Thesis, KTH, Energiteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280820.
Der volle Inhalt der QuelleIndonesiens energibehov har ökat snabbt drivet av ökande befolkning, urbanisering och snabbekonomisk tillväxt. Med ökande energibehov fortsätter utsläppen i energisektorn att öka. Medden gradvisa ökningen i efterfrågan och den dominerande andelen fossila bränslen ienergimixen är genomförandet av energieffektivitetsåtgärderna avgörande för att Indonesienska uppnå sina energi- och klimatmål. Ur politiskt perspektiv syftar Indonesiens nationella energiplan till att uppnå högre nivåer av energieffektivitet för att minska den totala energiintensiteten. Indonesien har också åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser och uppnå SDG-mål. Denna rapport granskar den aktuella statusen för efterfrågan på energi och energieffektivitet i Indonesien och utvärderar potentialen för att genomföra energieffektivitetsåtgärder och alternativ för bränsleomkoppling för att uppnå framtida energiförbrukning med låg koldioxid. Indonesiens långsiktiga energimodell modelleras med hjälp av open-sourcemodelleringsverktyget OSeMOSYS. Olika scenarier har utvecklats för att undersöka resultatet av genomförande av energieffektivitet och bränsleomkopplingsåtgärder inom bostads-, kommersiellt och transportsektorn. Resultaten presenteras i termer av minskning av den totalaslutliga energiförbrukningen, växthusgasutsläpp och lokal luftföroreningar. Kostnadsnyttoanalys av de tillämpade åtgärderna utgör deras ekonomiska genomförbarhet. Med användning av effektiva apparater kan upp till 30% elbesparing uppnås i bostads- och affärssektorn. Fordonselektrifiering kan bidra till minskning av den årliga energiförbrukningen med 48% i slutet av modelleringsperioden. Åtgärder inom bostads- och kommersiell sektor bidrar direkt till utsläppsminskningar. Fordonselektrifiering visar inte proportionell minskning av utsläpp jämfört med energiförbrukningen på grund av hög kolintensitet i elnätet. Emellertid kan en betydande minskning av lokala luftföroreningar uppnås. Kostnads för delningsanalys visar att distribution av effektiva apparater är ekonomiskt möjlig med maximalt 2 års återbetalningsperiod. Å andra sidan kommer framgångsrik distribution av elfordon att kräva konkret stöd från regeringen på grund av dess höga prispremie jämfört med konventionella fordon. Energi effektivitetsåtgärder och bränsleomkoppling bidrar också väsentligt till att uppnå mål för hållbar utveckling 7.3. Sammanfattningsvis presenterar denna studie en uppsättning tekniska och ekonomiskt genomförbara energisystemutvecklingsalternativ för Indonesien. Från modelleringsperspektivet identifierar denna studie sätt att implementera hanteringsåtgärder på efterfrågesidan i modelleringssystemet för energiförsörjning OSeMOSYS.
Larsson, August. „Solcellers effektivitet vid integrerat eller applicerat montage“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74500.
Der volle Inhalt der QuelleIvansson, Victor. „Effektivitet av primärenergianvändning hos värmelagringssystem : En beräkningsmodell i Simulink“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65594.
Der volle Inhalt der QuelleA large part of society's environmental impact originates from the housing, due to inefficient buildings/energy systems and the attitude of the residents energy use. PEF is an abbreviation for primary energy factor, which tells you how much primary energy resources are used for a source. This degree project investigated heating systems combined with heat storage system for a villa, focusing on finding the highest efficiency of primary energy and simultaneously fulfill comfort temperature and hot water needs. The purpose of the work was to expand the knowledge of heating systems integrated with heat storage, in order to reduce the use of primary energy for future buildings. The aim of the work was to answer two questions: Question 1: Which system solution gives the highest efficiency of primary energy use and simultaneously satisfy the heating needs? Question 2: How much reduction of environmental impact provides the optimized system compared to a standard villa heating system? The investigative heating systems were solar collectors and heat pumps. The heat storage systems were phase change materials, storage tank and borehole storage. A common villa heating system was determined as an air heat pump, a smaller storage tank and a supplementary electrical element. The work was conducted in a literature study where information was obtained through academic books, scientific reports, authorities and appropriate websites. To answer the questions a theoretical calculation model was built in Simulink. The result showed that the system combination solar collector, storage tank (with electric cartridge) and phase change materials gave the highest efficiency of primary energy use. With determination the system solution can be applied to all geographic locations where heating needs are present and solar radiation is at least as high as Central Sweden, other geography should also apply storage tank and phase change materials, but replace the solar collector.
Johansson, Anton. „Utredning av köldbärarsystem med avseende på effektivitet och kapacitet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136252.
Der volle Inhalt der QuelleWidmuch, Sebastian [Verfasser]. „Verwaltungskoordination in der internationalen Energiepolitik : Effektivität und Machtstrukturen / Sebastian Widmuch“. Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://d-nb.info/1241400806/34.
Der volle Inhalt der QuelleForsberg, Johan. „Model-based study of the energy efficiency of two different types of harvester cranes“. Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-156712.
Der volle Inhalt der QuelleI världen idag existerar två mekaniserade skördartekniker inom skogsavverkningen, helträdsavverkning och kortvirkesavverkningen. Den första innebär att hela träd skördas och skotas ut till en uppläggningsplats medan man inom korttimmeravverkningen istället fäller träden med en skördare som sedan kvistar och till sist kapar trädet till önskad längd. Denna avverkning är numera 100 procent mekaniserad och effektivare avverkning är ständigt i blickfånget. Effektivare avverkning kan yttra sig i antalet fällda träd per timme men också i bränslekostnader. Dessa krav ställer i slutändan krav på skördarna och skotarnas prestanda. Ponsse Oyj är ett finskt skogsmaskinsföretag med fabrik i Vieremä som tillverkar både skördare och skotare. Till dessa maskiner tillverkar man även egna kranar. För skördare har man två olika designer, dels en bomkran och dels en parallellkran. Dessa båda krantyper har lika räckvidd men olika geometrier och vikt, vilket också innebär att masströgheterna skiljer dem åt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka en av vardera krantypen, C2 från bomkrantypen och C22 från parallelltypen ur ett energieffektivitetshänseende. Detta har gjorts genom att mäta hydraulpumpflödet och kranarnas rotationsenergi. Mer specifikt har båda kranarna modellerats i Simulink med hydraulik och mekanik för att avgöra vilken av kranarna som är effektivast när kranspetsen har flyttats i en rörelse lika för båda kranarna. Kranspetsrörelsen simulerades med olika laster och för olika rörelser. Denna rörelse har varit i planet och för att jämföra kranarna vid vridning har kranspetsen placerats i olika positioner och masströgheten beräknats för vridning kring rotationsaxeln. För given rotationshastighet beräknades sedan vederbörande rotationsenergi för de olika positionerna. Simuleringarna resulterade i en fördel för parallellkranen vid korta sträckor och obelastad kran. För längre räckvid visade istället bomkranen bättre effektvärden. För rotation av kranarna kring dess rotationsaxel med kranspetsen i olika positioner visar parallellkranen C22 högre energivärden än bomkranen när kranspetsen är placerad fem meter från rotationsaxeln men för positioner längre ut, vid 9,9 respektive 10 meter påvisar C2 kranen kräva högre energi, om än i nivå med parallellkranen. Energieffektivast ur rotationshänseende är således bomkranen då den överlag behöver lägre energi eller i nivå med den andra. Nyckelord: Skogsmaskiner, hydraulik, effektivitet
Jacobs, Jasmine. „Utredning av effektbehov för närvarostyrt klimatsystem i hotellrum : Jämförelse av induktionsapparaters och fläktkonvektorers effektivitet“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85519.
Der volle Inhalt der QuelleDörfler, Katharina. „Bewertung verschiedener Bolzenschussbetäubungsapparate beim Rind hinsichtlich ihrer Effektivität und ihres Einflusses auf den Ausblutungsgrad“. Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-166636.
Der volle Inhalt der QuelleDörfler, Katharina. „Bewertung verschiedener Bolzenschussbetäubungsapparate beim Rind hinsichtlich ihrer Effektivität und ihres Einflusses auf den Ausblutungsgrad“. Doctoral thesis, Max Rubner-Institut, 2014. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A13286.
Der volle Inhalt der QuelleSegelsjö, Duvernoy Marcus. „Framtagande av alternativ metod för kontinuerlig beräkning av pannverkningsgrad i förbränningsanläggningar : Utredande studie av tillförlitligheten vid kontinuerlig beräkning av pannverkningsgrad med den indirekta metoden på Säbyverkets pannor 11 - 13“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447204.
Der volle Inhalt der QuelleSäbyverket tre pannor byggdes mellan 1977 - 1982 och bestod ursprungligen av tre stycken fossiloljeeldade fartygspannor om 47 MW var. På grund av hårdare miljökrav samt ett hårdare miljöarbete av E.on, konverterades panna 11 och 13 till bioolja 2006 respektive 2016. Panna 12 konverterades till en tvåbränsleeldad panna med träpulver som primärbränsle och bioolja som sekundärbränsle år 2003. Beräkningen av pannverknignsgrad var efter konvertering opålitlig framförallt för panna 11 och 13, den beräknade pannverknigsraden visade på pannverknignsgrader som inte var överensstämde med det förväntade resultatet. På grund av osäkerheten som fanns i beräkningarna ämnade examensarbetet att reda ut om en alternativ metod för beräkning av pannverknignsgrad skulle ge en pålitligare beräkning av pannverkningsdgraden. En ny metod togs därför fram för beräkning av pannverknigsrad baserat på den indirekta metoden. Metoden beräknar pannverkningsgraden genom förluster, istället för kvoten mellan levererad och tillförd effekt vilket dagens metod baseras på. En stor fördel med den indirekta metoden är att den kan beräknas relativt. Detta betyder således att tillförd bränslemängd inte behöver vara känd indata vid beräkning. Eftersom fastbränsleflöden är svåra att mäta är detta en fördel för framförallt panna 12. Eftersom panna 12 eldar två bränslen itererades respektive massandel bränsle fram för beräkning av pannverkningsgraden. Den nya metoden beräknar följande förlustfaktorer: Rökgasförluster, oförbränt i fast rest (askförluster), oförbränt i gasfas och strålning och ledningsförlsuter. Resultatet från de två olika metoderna visade att nuvarande metod för panna 11 beräknade en för låg pannverkningsgrad i jämförelse med den nya metoden. Panna 12 visade samma resultat vid beräknad pannverkningsgrad med de två olika metoderna. Dagens metod för Panna 13 dubbelräknade densiteten vid beräkning av massbränsleflödet, detta resulterade i en beräknad pannverkningsgrad över 100 % då den tillförda effekten minskade med en faktor om 0,9. Vid kompensering av den dubbelräknade densiteten var den beräknade medelverkningsgraden samma för de två metoderna. Den nya metoden resulterade dock i ett stabilare resultat vid beräkning av pannverkningsgrad med mindre svängningar i jämförelse med dagens metod. E.on rekommenderas att byta metod för beräkning av pannverkningsgrad för panna 11 och 13. Den nya framtagna metoden resulterar i en förbättrad och stabilare beräkning av pannverkningsgraden jämfört med dagens metod. Panna 12:s metod bedöms vara lika nogrann som den nya metoden, således rekommenderas det att behålla dagens metod för panna 12. En korrigering i beräkningssystemet för beräkning av massbränsleflödet från huvudoljeledningen bör göras för panna 13. Detta genom att ta bort termen Olja.dens vid beräkning av P13_Molja för korrekt mätning. Detta bör göras även om ny metod appliceras. Metoden ska även vara applicerbar på andra av E.on:s anläggningar. Kravet är att bränslet ska vara homogent och den mätutrustning som är beskriven i rapporten ska vara installerad i anläggningen.
Nilsson, Martin, und Simon Samuelsson. „Energitjänst för efterfrågeflexibilitet : Som leder till en effektivare elnätsanvändning“. Thesis, Linköpings universitet, Energisystem, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120375.
Der volle Inhalt der QuelleBelastningen i elnätet varierar under dagen och mellan olika säsonger. Att som nätägare ha en ojämn belastning i sitt nät leder till ökade nätförluster och onödigt höga kostnader för att abonnera effekt från det överliggande nätet. Effektiviseringar i nätet och ett jämnare effektuttag av användarna kan därmed leda till att en nätägare kan erhålla minskade kostnader för abonnerad effekt från överliggande nät och nätförluster, men innebär också en sänkt intäktsram för nätägaren. Vid implementering av EU:s energieffektiviseringsdirektiv har Energimarknadsinspektionen tagit fram två ekonomiska incitament som möjliggör för nätägare att dra nytta av kostnadsminskningar för nätförluster och överliggande nät. Av denna anledning ser elhandelsbolagen Storuman Energi och Affärsverken Energi möjligheter att, med hjälp av efterfrågeflexibilitet hos framförallt eluppvärmda hushåll, erbjuda en laststyrningstjänst till lokalnätsnätägare. Syftet med denna studie är därmed att demonstrera hur en tjänst som denna kan värdesättas av aktörerna på den svenska elmarknaden. Frågan behandlas genom att undersöka vilka värden efterfrågeflexibilitet kan ge upphov till, exempelvis hur slutanvändares elkostnader och nätägares ekonomiska incitament påverkas av efterfrågeflexibilitet. En inventering har gjorts av efterfrågeflexibilitetens värde för elhandlare, nätägare och slutanvändare. För nätägare bedöms de huvudsakliga värdena finnas kring de nya ekonomiska incitamenten, vars potential beror på nätets förutsättningar och regionnätstariffen. Det finns också nyttor kopplade till driftsäkerhet och leveranskvalitet. Elhandlare kan dra nytta av en lägre risk för obalans genom att de får bättre uppfattning om sina kunders användningsmönster, samt möjligheten att även debitera för utförd laststyrningstjänst. För slutanvändare har värdena delats upp i kostnadsminskningar och systemnyttor. Båda dessa anses kunna kompensera för de krav på ersättning som slutanvändare har för att bidra med sin flexibilitet. Genom anpassning efter exempelvis spotpris eller en nättariff kan lägre kostnader för elhandel respektive nät erhållas. Vad gäller systemnyttor kan följder som att exempelvis främja intermittent förnybar elproduktion, underlätta införande av en eldriven fordonsflotta samt att minska beroendet av dyra fossileldade produktionsslag ses som positiva. Å andra sidan bedöms en upplevd risk för försämrad värmekomfort och datasekretess samt minskad kontroll över sin användning spela in som negativa värden. Om tjänsten kan paketeras tillsammans med utrustning som även ger andra mervärden, exempelvis möjliggör en ökad värmekomfort, kan slutanvändares ersättningskrav minska. För att utreda vilken konkret påverkan efterfrågeflexibilitet kan ha på slutanvändares elkostnader och nätägares ekonomiska incitament görs en undersökning i Karlskronas lokalnät. Där appliceras den potential för efterfrågeflexibilitet som tidigare studier visat på. Det konstateras att incitamentet för jämnare nätbelastning visar betydligt större potential än det för minskade nätförluster samt att en stor del av incitamenten går att erhålla genom att styra endast ett fåtal tillfällen varje år. Vidare pekar resultatet på att slutanvändares kostnadsminskningar kan nå upp i nivåer som motsvarar deras ersättningskrav. Ett framtidsscenario med fler elfordon ger mycket större ekonomisk potential för både nätägare och slutanvändare. Efter att ha utrett olika alternativa utformningar för energitjänsten föreslås att passiv efterfrågeflexibilitet tillämpas genom att laststyrning av slutanvändare sker av en elhandlande aggregator med balansansvar. Ett upphandlingsförfarande bedöms medföra risk för stor resurs- och tidsåtgång, varför handel av tjänsten inte bör äga rum mellan elhandlare och nätägare. Men för att elhandlare ändå ska kunna ta del av värdet från de ekonomiska incitamenten föreslås att nätägaren tar fram en tidsdifferentierad nättariff, vilken elhandlaren kan laststyra slutanvändare efter. Då resultatet pekar på att styrning under endast ett fåtal tillfällen är erforderligt kan en nättariff av typen spetspristariff tillämpas, där kostnaden för effektuttag kraftigt stiger när belastningen är hög i nätet. Då möjliggörs styrning efter exempelvis spotpris de tillfällen som inte är nödvändiga att styra med hänsyn till nätet, eftersom kostnaden för effektuttag då är låg. Genom att elhandlare på så sätt kan erbjuda slutanvändare lägre kostnader för både nät och elhandel har de möjlighet att debitera slutanvändare en avgift för utförd tjänst. Med denna utformning anses både nätägare, elhandlare och slutanvändare kunna nå en ökad lönsamhet. Vid införandet av energitjänsten är ett antal aspekter viktiga att belysa. Slutanvändares nättariff och lokalnätets tariff för överliggande nät spelar en viktig roll då de behöver stimulera till att samma styrning utförs, exempelvis om det är fördelaktigt att styrning sker ofta eller mer sällan. Då incitamentens nivå bestäms utifrån en referensperiod kommer möjlig avkastning att avta i takt med att förbättringar görs. I nätregleringen är det fastställt att bara en viss del av kostnadsbesparingarna erhålls i form av de ekonomiska incitamenten, vilket innebär att vilka åtgärder som är lönsamma begränsas. Genom att kostnader och intäkter är tätt sammankopplade mellan aktörerna i elnätet (lokal-, region- och stamnät) kan regionnätets intäktsbortfall till följd av lokalnätets lägre kostnader, ge upphov till rekyleffekter. Att storskaligt installera styrutrustning hos slutanvändare kan också möjliggöra andra användningsområden, med andra ord skapas det en plattform för efterfrågeflexibilitet.
Venkatesan, Balaji Srinivasan. „Modeling, Simulation and Correlation of Drag losses in a Power Transfer Unit of an All- Wheel Drive System“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-283800.
Der volle Inhalt der QuelleEn kraftöverföringsenhet (PTU) i ett fyrhjulsdriftsystem är en hypoidväxellådsöverföringsenhet som fördelar kraften från växellådan till alla hjul i fordonet. Det rapporterade arbetet syftar till att öka konfidensen i de analytiska beräkningsmetoderna för effektförlust genom testdatakorrelation och genom att utveckla en 1D-simuleringsmodell som kan användas för att utvärdera dragförlusterna i PTUn i tidiga designfaser. För det första studeras analysmetoderna för att förutsäga friktionsförluster och plaskförluster på grund av hypoidväxeln, rullager och tätningar nedsänkta i olja. Flera ”Drag Loss”-tester med olika kombinationer av interna komponenter, lagerförspänningar och med / utan närvaro av olja utfördes tidigare på PTU vid olika hastigheter och temperaturer utan pålagt moment. Effektförlusterna beräknas i ROMAX Energy med olika analysmetoder tillgängliga i litteraturen för varje komponent i PTU. Sedan separeras resultaten från dragförlusttesterna komponentmässigt för datakorrelation med de tidigare utvärderade förlusterna. Baserat på datakorrelationen införs modifieringsfaktorer för alla analysmetoder för att matcha de segregerade testresultaten. Efterfrågan inom fordonsindustrin att minska tiden till marknaden är hög. Därför väljs simulering på systemnivå som en lösning för att bedöma systemeffektiviteten i ett tidigt konceptdesignfas, vilket sparar mycket tid och underlättar den detaljerade designen. 1D-simuleringsteknik används för att studera PTUns totala effektförlust för att optimera dess design. Arbetet syftar till att utveckla en 1D-systemmodell av PTU i ett kommersiellt verktyg som heter LMS AMESim, för att utvärdera enhetens totala effektförlust. Inbyggda komponentmodeller från programvarubiblioteket används för att skapa en skiss av en förenklad modell av det fysiska systemet. De totala effektförlusterna beräknade med AMESim jämförs med effektivitetstestresultaten vid olika vridmomentnivåer och ROMAX-resultat. Från korrelationen med testresultaten observeras att systemmodellen är korrekt och kan användas för att förutsäga effektförlusterna i PTU i de tidiga designstadierna. Denna modell kan också användas för att studera de viktigaste faktorerna genom känslighetsanalys av olika parametrar, vilket kan göras som en förlängning av detta arbete.
Dahlqvist, Johan. „Cavity Purge Flows in High Pressure Turbines“. Doctoral thesis, KTH, Kraft- och värmeteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-218468.
Der volle Inhalt der QuelleStrömningsmaskinen i dess olika variationer bildar den främsta drivmotorn inom kraftproduktion och flygindustrin. En förbättring av denna väldiga maskinpark har potentialen till betydande inverkan på globala utsläpp. Områden som identifierats kunna dra nytta av vidare forskning är ombandningsprocesser och kylning. Dessa områden är inneboende i stationära gasturbiner och jetmotorer på grund av de heta gaser som används. Kylning uppnås genom injektion av kall luft i kritiska områden och försäkrar därmed säker drift. Kylningen kommer dock till en kostnad. På cykelnivå krävs arbete för att komprimera flödet till korrekt tryck. Dessutom medför injektionen i sig förluster som kan härledas till omblandningsprocessen. Syftet med detta arbete är att samtidigt undersöka de fördelaktiga kylegenskaperna som nackdelarna med inblandning för att på så sätt bestämma den uppoffring som måste göras för en viss kylning. Alla förbättringar tros dock inte behöva föregås av en uppoffring. Om påverkan av kylningen på huvudflödet är välförstådd kan designen justeras för att ta hänsyn till denna förändring och minimera inverkan. Denna metodologi riktar sig mot ett särskilt kylflöde, kavitetsrensningsflödet, som har till uppgift att avlägsna het luft från den kavitet som uppkommer uppströms rotorskivan i ett högtrycksturbinsteg. Studien kretsar kring en turbinprovanläggning som möjliggör detaljerade strömningsmätningar i ett roterande turbinsteg under inverkan av kavitetsrensningsflödet. Högtrycksturbinsteget som används för undersökningen är av låg reaktionsgrad. Här kvantifieras generell prestanda genom mätning av vridmomentet på utgående axel. Flödesfältet kvantifieras med pneumatiska sonder, och kylningsprestandan predikteras genom gaskoncentrationsmätningar. Resultaten visar avvägningen och sambandet mellan turbinverkningsgrad och kylning i kavitet samt huvudkanal. Flödet mäts i detalj, och de effekter som kan förväntas uppkomma då ett turbinsteg utsätts för en viss mängd av kylflödet kvantifieras. De kvantitativa resultaten för det undersökta steget visar på en förlust i verkningsgrad på 1.2 procentenheter för varje procentenhet av kavitetsrensningsflödet i termer om massflödesförhållande. Samtidigt ses kyleffektiviteten öka med 40 procentenheter. Den lokala inverkan på flödesfältet nedströms rotorn för det undersökta steget är 2° i flödesvinken och en ändring på 0.01 i Machnummer för varje procentenhet av kylflödet. Dessa ändringar ses i form av ökad omlänkning och reducerad hastighet nära hubben, och vice versa omkring halva spännvidden. Inverkan av aktuell driftpunkt understryks genom arbetet. Det har också visats att ett läckage som kringgår rotorbladen i vissa kan fall ge fördelaktig kylning i områden nedströms. Denna kombinerade kunskap kan användas för design av turbiner med så låg mängd kylning som möjligt samtidigt som säker drift bibehålls. Den negativa inverkan av den återstående kylningen kan minimeras genom kunskapen om hur flödesfältet påverkas. Genom detta optimeras stegverkningsgraden aerodynamiskt, omblandningsförluster minimeras, och cykeleffekten maximeras genom det minskade kompressionsarbetet till följd av de reducerade kylmängderna. Kombinationen kan ge en betydande förbättring för turbinindustrin och minskade utsläpp.
QC 20171129
Vongerichten, Mark [Verfasser]. „Vergleich der Effektivität der Kariesentfernung mit Carisolv und mit dem Rosenbohrer an extrahierten kariösen Zähnen / vorgelegt von Mark Vongerichten“. 2001. http://d-nb.info/963834231/34.
Der volle Inhalt der Quelle