Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Informationsutbyten“

Möjligtvis är produkten el idag en standardiserad produkt i dag som många tar för given fram dess att till räkningen visar sig. Under vintern och kanske främst under januari månad de senaste åren har allt fler elkunder höjt rösterna på grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har många nya aktörer dykt upp och i vissa fall är omsättningen låg medan i andra fall redovisas det att elbolag gör större vinster idag än någonsin tidigare. Trots detta finns det relativt få studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affärsrelationer på elmarknaden. Vår undersökning visar att 20 % av hushållen har haft samma elbolag i mer än tio år samtidigt som mer än 50 % har bytt elbolag under de senaste tre åren. Detta väcker frågan ifall affärsrelationen mellan elkund och elbolag är stark eller svag. Denna studie syftar till att studera långsiktiga affärsrelationer på elmarknaden mellan elkund och elbolag utifrån en elkunds perspektiv. För att utföra studien har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 487 stycken respondenter som själva tecknat elavtal med sitt respektive nuvarande elbolag. Utformningen av enkäten för denna studie är främst baserad på nyckelbegreppen anpassning, förtroende och engagemang för att undersöka styrkan i affärsrelationen och dess ömsesidiga utbyten. Studien visar att elkunden har ett relativt starkt förtroende till elbolagen men ett svagt engagemang samt att anpassningsförmågan efter elkundernas behov lämnar lite att önska hos elbolagen. För elbolagen finns det goda möjligheter att skapa konkurrensfördelar genom att stärka relationen till sina nuvarande kunder och därmed bland annat skapa positiv word-of-mouth. Framförallt finns det möjligheter för elbolagen att anpassa sig efter elkundernas behov och därigenom visa större engagemang. Varför 20 % av hushållen haft samma elbolag i över tio år ter sig bero på att förtroendet är starkt men det kan också bero på bekvämlighet. Dock är det opportunistiska beteendet bland elkunder starkt och bör oroa elbolagen, vilket vi föreslår att elbolagen ska bemöta med en större fokus på sina affärsrelationer. I synnerhet av den anledningen att det är billigare att behålla sina nuvarande kunder än att skapa nya.
Elmarknad

Syfte – Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns i orderprocessen för företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kundkrav och därefter kunna hantera dessa. Syftet bröts ner i tre stycken frågeställningar, som alla krävde svar innan syftet kunde uppnås. 1. Hur är orderprocessen utformad, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 2. Vilka problem finns i orderprocessen, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 3. Hur kan dessa problem hanteras och därmed effektivisera orderprocessen för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? Metod – Studiens empiriska data har samlats in genom en fallstudie på fallföretaget Mastec Components AB. Det utfördes genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Utifrån den empirin valdes sedan lämplig teori ifrån litteraturen ut för att göra det möjligt att jämföra de båda i en analys. Resultatet av studien kunde sedan hämtas ifrån analysen. Resultat – Varje företags orderprocess är unik, men det går för den skull att illustrera en generell bild över hur en orderprocess för företag, som tillverkar kundanpassade produkter ser ut. Tack vare att varje orderprocess är unik är också dess problem unika, men det går att sortera in dessa problem i de mer generella kategorierna: variationer, ej värdehöjande aktiviteter och bristande informationsutbyte. Är problemen unika, så är också hanteringen av dem det, men det visade sig vara möjligt att sortera in även lösningsförslagen i mer generella kategorier. Nämligen: eliminera slöserier, standardisera och att effektivisera informationsutbytet. Implikationer – Studiens implikation ligger i att det inte med säkerhet går att peka på några specifika problem eller lösningar till problemen, som går att överföra till orderprocesser i företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer. Studien visar istället på att det finns mer generella problem- och problemlösningsmetoder, som går att använda. Begränsningar – Studien begränsas i att lösningsförslagen just bara är förslag. Även om det troligen är förslag, som skulle ta bort många av problemen, så har de inte testats och därmed inte visat sig vara fungerande lösningar. Nyckelord – Orderprocess, processkartläggning, variationer, ej värdehöjande aktiviteter, standardisering, eliminera slöseri, informationsutbyte.
Purpose – The purpose of this thesis is to highlight the challenges that exist within an order fulfillment process, in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications and how to manage these challenges. The purpose was decomposed into three questions, that all demanded an answer before the thesis could be considered as finished. 1. How is an order fulfillment process designed in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 2. Which problems can be found in the order fulfillment process for companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 3. How can these problems be managed and thereby achieve a more efficient order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? Method – The thesis empirical data was collected from a case study on the company Mastec Components AB. The data came through interviews, observations and document studies. From that data the best fitted theories were decided, so it became possible to analyze the empiric data with the theories, by comparing them to each other. The thesis result was then able to get from that analyze. Findings – Each company’s order fulfillment process is unique, but it is possible to illustrate a general picture of order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. Because of that every order fulfillment process is unique; its problems also are unique, but you can sort these problems into the general categories: variety, not value added activities and lacking exchange of information. If the problem unique, so is there solutions, but the thesis shows that the solution propositions also can be sorted into more general categories: eliminate waste, standardize and to streamline the exchange of information. Implications – This thesis implication is that you can´t, with 100 % certainty, point out any specific problem or solutions to the problems that could be transferred into other order fulfillment processes in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. What this thesis shows instead is that there are more general problems and solutions that can be used. Limitations – This thesis is limited because of its propositions of solutions just is propositions. Even if the propositions probably solves most of the problems, they are not tested and therefore you can´t say that they are really working. Keywords – Order fulfillment process, process mapping, variety, not value adding activities, standardization, eliminate waste, exchange of information

Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden. Samarbetet kräver effektivt informationsflöde inom försörjningskedjan och ett bättre informationssystem, vilket ökar möjligheten att förbättra kedjans effektivitet. Vi hade, med den här utgångspunkten i åtanke, för avsikt att besvara problemformuleringen: Hur hanteras information i VMI-styrda relationer inom koncerner? Syften med undersökningen var att undersöka hur lagerstyrning i form av VMI fungerar i en koncern, förklara hur VMI påverkar informationsflöde och relationer i en koncern samt att analysera betydelsen av VMI för informationsutbytet. Efter teoretiska studier genomfördes en undersökning på en koncern där VMI har införts och givit resultat. Resultaten från intervjuerna har sedan analyserats och vi har kommit fram till följande. För att hantera information i VMI-styrda relationer krävs att det finns bra system, en tydlig ansvarsfördelning och förtroende mellan parterna.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land.

Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell.

Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

För att myndigheterna i en stat ska kunna få denna information krävs samarbete mellan länderna inom EU. Genom lagstiftning och direktiv har myndigheterna stöd för detta. Många länder har även ingått skatteavtal med så kallade skatteparadis om att utbyta information.

Direktivet 77/799/EG ger stöd för att det ska finnas ett informationsutbyte vad gäller uppgifter, som verkar relevanta för en riktig beskattning av inkomst och kapital som innebär en skatteminskning för en stat. 2003 antogs direktivet 2003/48/EG som innebär att länderna inom EU ska ha ett automatiskt utbyte av information mellan skattemyndigheterna i respektive medlemsstat. Direktivet omfattar endast sparande i form av räntebetalningar för fordringar. Luxemburg, Österrike och Belgien tar, istället för att automatiskt utbyta information om räntebetalningar, ut en källskatt.

Det är den starka banksekretessen som har gjort det möjligt för medborgare att placera sitt sparande i en annan stat än där han har skatterättligt hemvist och därmed kunna undkomma beskattning. Sverige har inte en banksekretess av den typen som finns i skatteparadisen. Många av EU länderna utövar påtryckningar på de europeiska skatteparadisen, vilket kommer att leda till ett bättre informationsutbyte.

Slutsatsen man kan dra är att medlemsstaterna inom EU är skyldiga att utlämna information. Länderna inom EU ska samarbeta för att minska skattebortfallet. Detta eftersom direktiven och skatteavtalen ger myndigheterna utvidgade möjligheter att inhämta information utanför sitt lands gränser. Det går inte att undkomma att beskattas på räntor från sparande i ett annat EU land och myndigheterna har stöd i direktiv och lagstiftning för att utbyta sådan information. En myndighet i en EU stat behöver inte konkreta bevis på att en person inte har deklarerat sitt sparande i utlandet utan att det räcker att de endast misstänker detta.

Under senare år har prisjämförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna använder sig av prisjämförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar också arbeta med prisjämförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och på många sätt kan tänkas bidra till en ökad konkurrens på marknaden, kan dock också användas som verktyg för att begränsa konkurrensen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjämförelsesajterna samordnar sig om ett visst uppträdande på marknaden, vilket kan snedvrida konkurrensen genom att exempelvis priser fastställs eller att marknaden uppdelas. Sådant agerande är förbjudet i svensk rätt jämte konkurrenslagen 2008:579 2 kap 1 §. Företrädesvis kan detta ske via automatiserade prissättningssystem, där två eller flera konkurrenter kan skapa artificiella sänkningar och höjningar i prisbilden, alternativt skapa en låst prisbild. I vilken utsträckning detta sker i praktiken – om alls - är ännu inte klarlagt. Inget fall har heller blivit föremål för prövning i Marknadsdomstolen eller hos Konkurrensverket. Därför är denna utredning till stor del hypotetisk. Utredningen påvisar att ”normal medverkan” (publicering av pris- och produktinformation) på prisjämförelsesajt i sig inte bör träffas av förbudet. Inte heller bör det vara förbjudet att agera självständigt men influeras av informationen på prisjämförelsesajten såsom information från marknaden. Däremot talar mycket för att bruket av vissa automatiska prissättningssystem kan få till resultat att priser fastställs eller marknader delas upp genom ett samordnat förfarande, vilket är förbjudet. Detta utesluter dock inte att även manuella prissättningsmetoder kan omfattas av förbudet under vissa omständigheter.

Problemet med hantering av fel vid informationsutbyte mellan system hos stora företag med komplex IT-arkitektur är bakgrunden till varför denna rapport har skrivits. Det primära företaget i denna studie har varit Sandvik AB. Typiska fel som kan uppstå i sådana sammanhang är så kallade logiska fel. Definitionen av ett logiskt fel är ett fel som påverkar processens funktionalitet vid utbyte av information mellan två eller flera system. Exempel på sådana fel är att ett visst system behöver en viss speciell information eller har vissa regler uppsatta för att kunna ta emot information från ett annat system. När det hänvisas till tekniska fel, så avses fel som kan uppstå i den tekniska infrastukturen. Problemet med logiska fel finner man mest i distribuerade system och i SOA-arkitektur där det finns en anledning till detta på grund av dess uppbyggnad och lösa kopplingar mellan system. Det som berörs är asynkrona flöden där data mottags av system utan bekräftelse till det sändande systemet. Metoden för examensarbetet har utgått från en fallstudie då vi har haft i syfte att hitta en lösning till vårt problem som har identifierats. För att förstå det grundläggande problemet har vi även använt oss av en beskrivande och utforskande delstudie där vi har tagit reda på och beskrivit bakgrunden till problemet och på djupet gått in på problemområdet för att se vilka möjliga lösningar som finns. Då det har varit svårt att hitta information och att detta problem ses som ganska nytt har vi sällan tagit del av böcker eftersom det inte har funnits något om detta problem i litteraturform. Rapporten har resulterat till förslag på tekniker och lösningar, små steg och kombinationer av lösningar som leder till förbättringar och eliminering av många fel. Felhantering vid informationsbyte ses som något tekniskt men mycket handlar om organisatorisk funktion där både verksamhetsfolk och tekniskt folk är lika mycket inblandade. Detta har konstaterats bland annat genom intervjuer med anställda på Sandvik och egen forskning kring ämnet.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur Sverige kan få del av information från skatteparadis om subjekt som är skattskyldiga i Sverige. Mer specifikt behandlas i uppsatsen hur Sverige med hjälp av OECD:s modell för informationsutbyte utformar informationsutbytesavtal med skatteparadis. Problemformuleringen lyder: I vilken utsträckning är det möjligt för Sverige att med hjälp av informationsutbytesavtal uppnå ett effektivt informationsutbyte med skatteparadis?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna för utökad kundnytta och kvalitetssäkra implementeringsprocessen av elektroniskt informationsutbyte (EDI). Detta uppnås med kvalitetsutveckling som grund, vilket omfattar processorientering. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetets syfte och vilka problem som står till grund. Vidare introduceras företaget som uppdragsgivare och relevant teori tas upp, detta för att bilda en referensram inför de metoder som använts för att förbättra processen. Slutligen så presenteras resultaten och en diskussion hålls kring detta, med vidare rekommendationer för fortsatt utveckling. EDI processen har visualiserats dels med hjälp av akademiska litteraturer och dels från empiriskt material. Visualiseringen av processen har bildat en översikt av dess brister och problemområden (bland annat tidsfördelningen utmed processen och grunden till låg kvalitetsstandard), vilket har gett möjligheter till effektiva lösningsförslag för vidareutveckling. De främsta verktygen som har använts för visualiseringen är processkartläggning och värdeflödesanalys (VSM). I Rapporten presenteras dessutom ett avsnitt om ledningsstruktur för att underlätta processorientering och en allmän beskrivelse om själva EDI tekniken med avsikt att sprida kunskap. Examensarbetet bidrar med processkartor för EDI processen, lösningsförslag för identifierade problemområden och rekommendationer för fortsatt utveckling.
The aim of this master’s thesis is to examine the possibilities of increased customer value and to ensure quality for the implementation process of Electronic Data Interchange (EDI). This will be achieved with quality development as a foundation, which consists of process orientation. The report will initially describe the purpose of the master’s thesis and what problems that are the reason behind it. Following is a short description of the company who has requested the job and necessary theories are presented, in order to build a foundation for the upcoming methods that have been used. Finally there will be a presentation of the results and a discussion will be held around the subject, with further recommendations for continued development. The EDI process has been visualized partly with the help of academic literature and partly trough empirical data. The visualization has established an overview of the process with its flaws and weaknesses (inter alia the distribution of time throughout the process and reasons for low quality), which enables suggestions for effective solutions. The foremost tools that has been used for this purpose is the process mapping and the Value Stream Mapping (VSM). The report also presents a segment about management structure in order to facilitate the process orientation and a general description about the EDI technology in order to distribute knowledge. The master’s thesis contributes with maps for the EDI process, suggested solutions for identified problems and recommendations for continued development.