Dissertationen zum Thema „Informationsutbyten“

Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden. Samarbetet kräver effektivt informationsflöde inom försörjningskedjan och ett bättre informationssystem, vilket ökar möjligheten att förbättra kedjans effektivitet. Vi hade, med den här utgångspunkten i åtanke, för avsikt att besvara problemformuleringen: Hur hanteras information i VMI-styrda relationer inom koncerner? Syften med undersökningen var att undersöka hur lagerstyrning i form av VMI fungerar i en koncern, förklara hur VMI påverkar informationsflöde och relationer i en koncern samt att analysera betydelsen av VMI för informationsutbytet. Efter teoretiska studier genomfördes en undersökning på en koncern där VMI har införts och givit resultat. Resultaten från intervjuerna har sedan analyserats och vi har kommit fram till följande. För att hantera information i VMI-styrda relationer krävs att det finns bra system, en tydlig ansvarsfördelning och förtroende mellan parterna.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land.

Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell.

Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

För att myndigheterna i en stat ska kunna få denna information krävs samarbete mellan länderna inom EU. Genom lagstiftning och direktiv har myndigheterna stöd för detta. Många länder har även ingått skatteavtal med så kallade skatteparadis om att utbyta information.

Direktivet 77/799/EG ger stöd för att det ska finnas ett informationsutbyte vad gäller uppgifter, som verkar relevanta för en riktig beskattning av inkomst och kapital som innebär en skatteminskning för en stat. 2003 antogs direktivet 2003/48/EG som innebär att länderna inom EU ska ha ett automatiskt utbyte av information mellan skattemyndigheterna i respektive medlemsstat. Direktivet omfattar endast sparande i form av räntebetalningar för fordringar. Luxemburg, Österrike och Belgien tar, istället för att automatiskt utbyta information om räntebetalningar, ut en källskatt.

Det är den starka banksekretessen som har gjort det möjligt för medborgare att placera sitt sparande i en annan stat än där han har skatterättligt hemvist och därmed kunna undkomma beskattning. Sverige har inte en banksekretess av den typen som finns i skatteparadisen. Många av EU länderna utövar påtryckningar på de europeiska skatteparadisen, vilket kommer att leda till ett bättre informationsutbyte.

Slutsatsen man kan dra är att medlemsstaterna inom EU är skyldiga att utlämna information. Länderna inom EU ska samarbeta för att minska skattebortfallet. Detta eftersom direktiven och skatteavtalen ger myndigheterna utvidgade möjligheter att inhämta information utanför sitt lands gränser. Det går inte att undkomma att beskattas på räntor från sparande i ett annat EU land och myndigheterna har stöd i direktiv och lagstiftning för att utbyta sådan information. En myndighet i en EU stat behöver inte konkreta bevis på att en person inte har deklarerat sitt sparande i utlandet utan att det räcker att de endast misstänker detta.

To identify the exchange and adaptation that takes place in the business relationship between electricity suppliers and electricity customers and analyze how these factors affect the strength of the relationship.

The investigated concepts create synergies. The strength of the business relationship in the current situation is dominated by weak reciprocity in adaptation and an inefficient exchange of information with low frequency.

Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen. Sjöfartsverket har avsikten att utveckla ett nationellt informationssystem för sjöfarten där bland annat informationsutbytet som rör farligt gods ska ske elektroniskt genom en sjöfartsportal. Med anledning av det har en kravspecifikation för en sjöfartsportal tagits fram.

Med tyngdpunkten på sjötransporter beskriver det här arbetet hur informationsflödet sker vid transporter av farligt gods där även väg- och järnvägstransporter ingår i transportkedjan. Genom intervjuer med involverade aktörer har det informationsflöde som genereras i samband med transporter av farligt gods kartlagts. Kartläggningen baseras på det informationsflöde som uppstår i samband med sjötransporter av farligt gods via Norrköpings hamn och har även resulterat i att ett antal problemområden identifierats.

Kartläggningen visar även att det ställs ett flertal olika krav på att rapportera och anmäla en transport av farligt gods. Kartläggningen har därefter legat till grund för att utvärdera vilken inverkan den framtagna kravspecifikationen för Sjöfartsportalen kan få på det kartlagda informationsflödet. Vid utvärderingen har även hänsyn tagits till de olika regelverk som transporter av farligt gods är förknippade med samt kravspecifikationens inverkan på de identifierade problemområdena.

Några av de viktigaste resultaten och slutsatserna är att det finns förutsättningar att komma tillrätta med vissa av de identifierade problemområdena vid en implementering av Sjöfartsportalen. Sjöfartsportalen kan framförallt innebära mindre dubbelrapportering, enhetlig information och mindre manuellt arbete för hamn och agent. Utvärderingen tyder emellertid på att det kan krävas vissa justeringar i kravspecifikationen, alternativt att implementeringen av Sjöfartsportalen sker i ett senare skede. En annan slutsats av utvärderingen är att säkerheten vid sjötransporter kan höjas genom att integrera olika anmälningar kring farligt gods.

Med kartläggningen och Sjöfartsportalen som bakgrund diskuteras avslutningsvis åtgärder för att öka integreringen mellan de olika transportslagen och det informationsflöde som uppstår vid transporter av farligt gods.

Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken?

En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport. Det är huvudsakligen fraktdokumentation som fortfarande sker manuellt, annars är flödena fullt elektroniska. Det är viktigt att definiera ansvar för loggning och lagring av de elektroniska informationsflödena.

Huvudvinsterna med elektroniskt informationsutbyte är tidsbesparingar, ökad översyn, bättre informationskvalitet, effektivare arbetsprocesser, bättre relationer och mindre kapitalbindning. Problemen är behovet för dubbla system, brist på standarder för fraktdokumentation och ostrukturerade arbetsprocesser.

Elektroniskt informationsutbyte kommer att anses vara en självklarhet och kritisk överlevnadsfaktor i framtiden. Företagen öppnar sina informationssystem för sina partners i större grad. Tredjepartslogistik fortsätter utvecklas och eventuellt kommer logistikföretagen att ta hand om alla logistikfrågor. Detta kommer att påverka informationsflödena på olika sätt och nya informationstjänster skapas.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.

För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte.

För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His). Resultatet visar att stödet har betydelse men kanske inte är lika viktig i alla avseenden.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används.

Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsform.

Resultat: Den ekonomiska information som byts mellan företag i närmare samarbetsrelationer utgörs främst av priser, detaljerade kostnader och prognoser. De främsta användningsområdena för informationen är prissättning, budgetarbete och kostnadskontroll.

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bära ansvaret för känslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gå över från en part till en annan när informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns också en kort presentation av de Eg-rättsliga regler som finns på området samt en presentation av några tekniska metoder för att åstadkomma säkerhet för information som skickas med e-post.

Isaberg Rapid AB is a company that manufactures for instance staplers and glue guns. Headquarters and main factory is located in Hestra but there are also subsidiary companies in Denmark, Netherlands, France, Spain, China and England. There are also two filial factories in France and China.

Today has the company no logistic guidelines committed and that leads to problems since the salesmen promise different things to the customers. This contributes too many different logistic solutions for Isaberg Rapid AB. The company has also noted problems with returns of goods.

The purpose with this task is to standardize and compile logistic guidelines, usable to all Isaberg Rapid AB's small to midsize customers. The aim is to increase the flow of information and reach a more standardized way to work than previously within the company and between the company and their customers. The task also includes development of a functioning system of returns usable to all customers.

Choice of methods has changed from literature studies to focus on interviews and document collections at the company. A large part of the implementation is comprised of interviews. This because the task were directed to Isaberg Rapid AB and it were therefore difficult to find any appropriate theory. Some visits, both in Hestra and Saint Amé, have been made. In development of the logistic guidelines have two other logistic guidelines from the company's customers been studied.

In the result part is the compiling of the logistic guidelines presented. The logistic guidelines are based on the collected documents from the company but also include parts from interviews and the studied logistic guidelines. This document should work as a tool for customers and concerned people at Isaberg Rapid AB. It contains important information before, during and after ordering. There are two versions of this document, one for the customer and one to use internally with extra comments.

In the end of the report there are some discussions about the difficulties that have been discovered. Finally, the questions given in the problem description will be answered in the conclusions.

Sammanfattning

Vi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser. Resultaten pekar på att respondenterna upplever problemet på ett liknande sätt och våra huvudsakliga slutsatser har framkommit efter att vi studerat den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen. Konsultation av extern rådgivning innebär att kunskap tillförs i kreditprocessen vilket leder till att ett mer genomarbetat beslutsunderlag kan presenteras för banken. Vidare ger en extern rådgivare legitimitet åt kredithandläggarens beslutsunderlag och ökar därmed förtroendet för småföretaget vilket kan förbättra relationen mellan de två sistnämnda parterna. En risk har belysts för kredithandläggaren med att den externa rådgivaren undanhåller viktig information eftersom denne har ett egenintresse av att småföretaget beviljas krediten då det kan leda till ett fortsatt framtida samarbete dem emellan.

Abstract

We have investigated the effect on the credit process out of the creditor’s point of view, when a small business consults an external adviser since earlier research indicates that it has become more difficult for these businesses to provide capital from banks. The alteration in the Law of priority in debtor’s property on credits 2004 is a contributory cause to the small businesses precarious situation since it deteriorated banks dividends in a possible liquidation. If a small businessman’s knowledge doesn’t ad up, an external adviser can be consulted as guidance in the credit process. Our purposes with this essay were to describe the creditor’s opinion regarding the external adviser’s different functions in the credit process and to analyze the effect on the credit process when an external adviser acts in the small business interest. Through a qualitative investigation we have studied four creditors in four different banks with experience from our named problem and captured their respective reflections. The result indicates that our creditors experience the problem in a similar way and our main conclusions have emerged by studying the external adviser’s different functions in the credit process. Consultation of an external adviser represents that knowledge provides the credit process which lead up to more thoroughly decision-making data to present for the bank. An external adviser also concedes legitimacy towards the creditor’s decision-making data and increases thereby the confidence towards the small business which can improve the relation between the two last mentioned parties. A risk have become elucidated for the creditor which means that the external adviser withhold important information due to ones own interest that the small business gets granted the credit since it can lead to a continuous future collaboration between them.