Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Klafki“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Klafki" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Klafki":

1

Bojovic, Zana, und Daliborka Puric. „Comparative analysis of Klafki and Heimann's didactic models“. Zbornik radova Filozofskog fakulteta u Pristini, Nr. 46-4 (2016): 239–54. http://dx.doi.org/10.5937/zrffp46-11851.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Frieters-Reermann, Norbert. „Pädagogik der Echtzeit? Skizze einer kritisch-reflexiven Bildung zur Autonomie mit und nach Covid-19“. ZEP – Zeitschrift für internationale Bildungsforschung und Entwicklungspädagogik 2020, Nr. 03 (14.12.2020): 9–12. http://dx.doi.org/10.31244/zep.2020.03.03.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Der Beitrag lädt dazu ein, die Covid-19-Pandemie als ein epochaltypisches Schlüsselproblem im Sinne von Klafki zu verstehen und als eine Chance zu begreifen, Bildungsprozesse weltweit verstärkt als Echtzeit-Pädagogik zu gestalten, um zeitlich, sachlich und beziehungsbezogen angemessen pädagogisch reagieren zu können.
3

Fretland, Reidun Nerhus, Åge Lauritzen, Joar Fossøy und Petter Erik Leirhaug. „Fair play i kroppsøving – styringsreiskap eller danning?“ Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 14, Nr. 1 (27.01.2020): 23–38. http://dx.doi.org/10.23865/up.v14.2069.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Fair play er ifølgje læreplan i kroppsøving ein kompetanse elevane skal praktisere og utvikle gjennom heile opplæringsløpet. Både i skulens styringsdokument og i teori trer fair play fram med ein klar danningsfunksjon. Denne artikkelen belyser samanheng mellom fair play og danning med utgangspunkt i Wolfgang Klafki sitt danningsteoretiske perspektiv. På bakgrunn av seks fokusgruppeintervju med lærarar som underviser i kroppsøving på 5.–7. årssteg blir rekonstruksjon av fair play i kroppsøvingsundervisninga undersøkt ut frå teoriens grunnleggande evner: sjølvbestemming, medbestemming og solidaritet. Studien viser at lærarane ikkje gir mykje rom for elevane si sjølv- og medbestemming. Dei praktiserer fair play først og fremst opp mot solidaritetsaspektet. Drøftinga tek føre seg spenningsforholdet mellom oppseding og danning, og problematiserer om fair play i kroppsøving blir rekonstruert primært som ein reiskap for regulering av oppførsel og organisering av undervisning. Det viser seg at lærarane i liten grad nyttar fair play på måtar som bidreg til det Klafki kallar kategorial danning.
4

Sahmel, H. „Bildung als freie Entfaltung der Persönlichkeit“. PADUA 7, Nr. 3 (01.06.2012): 154–56. http://dx.doi.org/10.1024/1861-6186/a000064.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
In der Pflegepädagogik gibt es kaum eine wichtige Veröffentlichung ohne ein Zitat des bedeutenden Pädagogen Wolfgang Klafki. Im September 2012 jährt sich zum 85. Mal sein Geburtstag. Sein breit angelegtes pädagogisches Werk ist bisher noch nicht in allen seinen Facetten rezipiert worden. Wie vielfältig sein pädagogisches Denken war, zeigt der folgende Beitrag.
5

Goller, Antje. „Arbeitsorientierte Bildung mit Zukunft“. arbeitstitel | Forum für Leipziger Promovierende 8, Nr. 1 (02.04.2020): 17–19. http://dx.doi.org/10.36258/arbeitstitel.v8i1.3312.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Nachhaltige Entwicklung wird als epochaltypisches Schlüsselproblem (Klafki, 2007) vorgestellt. Dies begründet die Notwendigkeit der Implementierung einer Bildung für nachhaltige Entwicklung beispielsweise in Schule und Hochschule. Eingebettet in das Gesamtvorhaben ‚BNE-Implementierung‘ wird eine Dokumentenanalyse von Studiengangsunterlagen unterschiedlicher Standorte der Lehrer:innenbildung am Beispiel der arbeitsorientierten Integrativfächer vorgestellt. Es wird gezeigt, dass Bildung für nachhaltige Entwicklung standortspezifisch in unterschiedlichem Ausprägungsgrad bereits institutionell verankert ist.
6

Klimant, Tom. „Vom Leben erzählen: Ein Konferenzbericht zu szenischem Lernen und literarischem Verstehen“. Scenario: A Journal of Performative Teaching, Learning, Research XI, Nr. 1 (01.01.2017): 109–16. http://dx.doi.org/10.33178/scenario.11.1.9.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Schulunterricht als artifizieller Raum ermöglicht Lehr-Lern-Konstellationen, die Laborsituationen ähneln und besondere Schutzräume generieren, zugleich fordert er die Lehrenden heraus, die Lebensweltbezüge der Schülerinnen und Schüler nachvollziehbar und erlebbar in das Geschehen einzubinden und so die Membran zwischen Lebenswirklichkeit und Unterricht für Lernende durchlässig zu gestalten. Wolfgang Klafki profilierte in seinen bildungstheoretischen Studien auch diesen Aspekt unter dem Blickwinkel der zu legitimierenden Auswahl eines Unterrichtsgegenstandes (cf. Klafki 2007: 270ff.). In der Praxis erweist sich diese wichtige und vielseits gestützte Forderung nicht immer und als leicht realisierbar. Mit dem Panel begaben sich Lehrende aus Hochschule und Schule im Rahmen des Deutschen Germanistentages in Bayreuth 2016 gemeinsam und in Anlehnung an Konzepte des ‚artistic research’ bzw. ‚practice as research’ auf die Suche nach Möglichkeiten theatraler Erlebens- und darauf basierender Lehr/-Lernräume im Literaturunterricht. Das Panel richtete sich an theoretisch und praktisch Interessierte, die ihre Auseinandersetzung mit literatur- und theaterdidaktischen und mit theaterpädagogischen Konzepten vor allem im schulischen, aber auch im universitären Literaturunterricht erweitern und vertiefen wollten. Zunächst wurde ein Workshop mit allen Teilnehmenden durchgeführt. Ziel war es, Möglichkeiten der Implementierung alltäglicher Erlebens- und Erfahrenswelten von Schülerinnen und Schülern in den Unterricht vermittels theatraler Lehr-Lernrprozesse praktisch zu erproben und das im Theaterspiel Produzierte wiederum literarischen ...
7

Wiberg, Merete. „Forståelse i forskningsbaseret undervisning – især i relation til humanog samfundsvidenskab“. Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 6, Nr. 10 (01.03.2011): 58–63. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v6i10.5561.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
I artiklen vil der på baggrund af en sammenligning af to paradigmer inden for uddannelsestænkning – en angelsaksisk curriculumtænkning (eksemplificeret ved John Biggs) og en kontinental didaktisk tænkning (eksemplificeret ved Wolfgang Klafki) – blive diskuteret forskelle mellem beskrivelser af idealer for studerendes forståelse med henblik på en diskussionaf, hvad det vil sige at forstå i forskningsbaseret undervisning. Der vil blive argumenteret for, at der skal være en ontologisk dimension på to planer til stede i forskningsbaseret forståelse.
8

Luth, Christoph. „On Wilhelm von Humboldt's Theory of Bildung Dedicated to Wolfgang Klafki for his 70th birthday“. Journal of Curriculum Studies 30, Nr. 1 (Januar 1998): 43–60. http://dx.doi.org/10.1080/002202798183756.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Heid, Ludger, Klaus Kastner und Markus Henkel. „Verfassungs- und Rechtsgeschichte“. Das Historisch-Politische Buch (HPB) 65, Nr. 4-6 (01.10.2017): 503–9. http://dx.doi.org/10.3790/hpb.65.4-6.503.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Magnus Brechtken, Hans-Christian Jasch, Christoph Kreutzmüller, Niels Weise (Hg.): Die Nürnberger Gesetze – 80 Jahre danach. Vorgeschichte, Entstehung. Auswirkungen (Ludger Heid) Rainer Thesen: Keine Sternstunde des Rechts. Die Nürnberger Prozesse und die Rechtswirklichkeit (Klaus Kastner) Henning Ottmann, Pavo Barišić (Hg.): Demokratie und Öffentlichkeit. Geschichte – Wandel – Bedeutung (Markus Henkel) Verena Frick, Oliver W. Lembcke, Roland Lhotta (Hg.): Politik und Recht. Umrisse eines politikwissenschaftlichen Forschungsfeldes (Markus Henkel) Herrmann Pünder, Anika Klafki (Hg.): Risiko und Katastrophe als Herausforderung für die Verwaltung (Markus Henkel) Hermann Hill, Utz Schliesky (Hg.): Management von Unsicherheit und Nichtwissen (Markus Henkel) Thomas Fischer: Im Recht. Einlassungen von Deutschlands bekanntestem Strafrichter (Klaus Kastner)
10

Hertkorn, Ottmar. „Klafki, Wolfgang: Neue Studien zur Bildungstheorie und Didaktik. Beiträge zur kritisch-konstruktiven Didaktik. Weinheim : Beltz, 1985“. Informationen Deutsch als Fremdsprache 16, Nr. 5-6 (01.12.1989): 607–11. http://dx.doi.org/10.1515/infodaf-1989-165-650.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Klafki":

1

Weirauch, Moritz [Verfasser], Michael [Gutachter] Brenner und Anika [Gutachter] Klafki. „Die Anwendung des Vergaberechts auf Parteien und Fraktionen / Moritz Weirauch ; Gutachter: Michael Brenner, Anika Klafki“. Jena : Friedrich-Schiller-Universität Jena, 2020. http://d-nb.info/1216945306/34.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Göransson, David. „Litteraturundervisning, av vilken anledning? : En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78494.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
This essay, “Education in literature, for what reason?” with the subtitle “A qualitative study of teachers reflections on the didactic questions what and why in the education of literature” has as its purpose to research how gymnasium teachers in literature reflects on the didactic questions what and why in relationship to the literature field of education. This is explored using qualitative interviews made with five teachers that is teaching literature in the Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects and analyzed with a focus on which aspects and raison d'être the informants use as a base for their reflections around the didactic questions. In the discussion chapter  of the essay the result of the study is put against current literature didactic research and also relevant theories of general didactics. The result shows that the informants conducts a meta reflexive process in the education of literature and that there also exists inner conflicts in the didactic process, which in the discussion is connected to a discrepancy between the measurable goals in the teaching and the raison d'être that is in the essay called the socio cultural aspect. A consequence of this discrepancy that is being lifted in the final discussion is that the pupils understanding of why they are reading literature in school and the teachers understanding of why is not in alignment, which could cause confusion amongst the pupils.
Denna uppsats, ”Litteraturundervisning, av vilken anledning?” med undertiteln ”En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen” har som syfte att undersöka hur gymnasielärare i ämnet svenska reflekterar över de didaktiska frågorna vad och varför i förhållande till litteraturundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer utförda med fem undervisande svensklärare i gymnasieskolan. Den insamlade empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med ett fokus på vilka aspekter och legitimeringsgrunder som informanterna utgår ifrån i sina reflektioner kring de didaktiska frågorna. I diskussionen ställs studiens resultat mot aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att informanterna har en metareflexiv process i litteraturundervisningen. Samt att det finns inre konflikter i den didaktiseringsprocessen som i uppsatsens diskussion diskuteras kopplat till en diskrepans mellan det mätbara i undervisningen och den legitimeringsgrund som i uppsatsen kategoriseras som den sociokulturella aspekten. En konsekvens av detta som lyfts fram i den avslutande diskussionen är att elevernas förståelse för varför de ska läsa litteratur i skolan och lärarnas bild av ämnets legitimering skiljer sig åt, vilket kan skapa förvirring hos eleverna.
3

Strömqvist, Peder. „Teknikämnet i grundskolan : en studie av Problemrepresentationer i teknikämnet reflekterat mot ett bildningsperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40938.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Sammanfattning Teknikämnet är ett ungt ämne som söker sin roll i skolan och följsamhet till det teknikintensiva samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur teknikämnet i grundskolans senare årskurser motiveras och konstrueras i kursplanen. Efter en involverande arbetsprocess har Skolverket föreslagit och regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla från och med hösten 2022. De frågor jag behandlar är vilka problemrepresentationer som finns i ramverket kring revideringen av kursplanerna samt vilka som finns i dagens kursplan teknik. Dessa problemrepresentationer ses sedan ur ett bildningsperspektiv för att ytterligare belysa konstruktionen av teknikämnet. För analysen av problemrepresentationerna har jag använt Carol Bacchis WPR metod och en innehållsanalys vid belysningen av bildningsperspektivet. Som bildningsperspektiv har Klafki´s koncept använts med bildningskategorierna materiell, formell och kategorial bildning. Empirin är presskonferenser, pressreleaser, kursplaner och kommentarmaterialet till kursplanen i teknik dvs i huvudsak har texter använts. De problemenrepresentationer som framkommit visar på teknikämnets avgörande roll i att ge eleverna en teknisk allmänbildning för att kunna delta och agera i ett demokratisk teknikintensivt samhälle. Teknikämnet har en otydlig roll i skolan och kämpar med att vara följsamt till samhällets snabba tekniska utveckling. En följsamhet som Skolverket inte klarar av utan överlämnar till läraren. Ramverket kring revideringarna visar på ett antal problemrepresentationer som att svensk skola inte är likvärdig avseende undervisningens innehåll eftersom lärarna måste innehållsprioritera vid stoffträngsel och att betygsättandet är orättvist eftersom dagens kunskapskrav i kursplanerna är svårhanterade. Det bildningperspektiv som till övervägande del blir aktualiserat i problemrepresentationerna är den kategoriala bildningen. Den kategoriala bildningen vill ge eleven förståelse för det samtida samhället genom fokus på ett meningsfullt och bildande innehåll så att eleven kan fortsatt utvecklas och på ett ansvarsfullt sätt agera i samhällets demokratiprocess.
4

Brink, Jacob, und Erik Hesselgren. „Vad ska behandlas och hur ska det behandlas? : En kvalitativ intervjustudie om lärares definitioner av begreppet nya religiösa rörelser och de didaktiska val lärare gör vid planering och undervisning inom ämnet nya religiösa rörelser“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44043.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.
5

Dušek, Jiří. „Elektronická škrticí klapka“. Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-219313.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
The aim of this master’s thesis was to analyze the contemporary electronic throttles and the requirements imposed on them. Then to build the mathematical model, identify parameters of the given electronic throttle, proceed the verification and on its basis to build the simulation model. There were selected suitable control and high power components to control the electronic throttle. Due to the knowledge of these parameters the simulation model was extended. For this extended simulation model was designed the position cascade controller with speed and current control loop. Using the designed controller the implementation of the electronic throttle control and the available high power and control module was realized.
6

Klafka, Mareike [Verfasser]. „The development of lying in young children / Mareike Klafka“. Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg Carl von Ossietzky, 2021. http://d-nb.info/1238784240/34.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Alves, Ana Cristina Tannús [UNESP]. „Em busca do discurso poético de Aristides Klafke: marginália e contracultura“. Universidade Estadual Paulista (UNESP), 2007. http://hdl.handle.net/11449/94168.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:54Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2007-02-27Bitstream added on 2014-06-13T20:27:22Z : No. of bitstreams: 1 alves_act_me_sjrp.pdf: 1338506 bytes, checksum: 67d694b4ea2a584c05846358bac23c51 (MD5)
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)
Nesta dissertação, a proposta de trabalho centra-se no estudo da poesia brasileira contemporânea, com ênfase para a vanguarda de 1970 (Poesia Marginal) na qual se observa o programa estético de dessacralização do discurso literário, de repúdio às formas de enunciação consagradas pelo sistema, considerando-se, também, que boa parte dessa produção poética ainda não foi devidamente avaliada. Assim, pretende-se estudar a dicção poética de Aristides Klafke, visando à identificação de sua escrita em um cenário políticocultural de ditadura, com ressonância ainda hoje. A hipótese de investigação está no fato de que a escrita marginal desconstruiria o discurso poético hegemônico, seja pela instância da reprodução artesanal, seja pela da configuração estética. Portanto, trata-se de proporcionar a esse polêmico fenômeno literário uma leitura diversa àquela propagada por alguns críticos ao avaliarem sua existência devido à circunstância de silêncio político, enfatizando a atitude simbólica de contestação em detrimento de seu conteúdo poético. Os argumentos dos estudiosos convergem para o nível de qualidade poética, caracterizando o movimento da Poesia Marginal como uma escrita “de” e “da” circunstância. Para tanto, propõe-se rever o rótulo “marginal” a partir do sinônimo maldito confrontando os discursos de teóricos e produtores, em procedimento comparativo e dedutivo, observando afinidades ou divergências no trato desta questão para fundamentar análise e interpretação da poesia de Aristides Klafke. Isso, além de recorrer aos estudos mais representativos da Historiografia e Crítica Literária brasileiras contemporâneas que fundamentam a teoria de poesia. Assim, pretende-se realizar uma leitura da escrita marginal no que tange ao reconhecimento das individualidades poéticas, neste caso, Aristides Klafke. Os poemas...
In this study, the proposal of this work is centered in the contemporary Brazilian poetry study, emphasizing the Vanguard of 1970 (Marginal Poetry) in which is observed a radical rupture with the traditional literary discourse, and marked for a refusal to the enunciation forms instituted by the system, considering that great part of this poetic production was not still well analyzed. So, this work aims at studying the poetic diction of Aristides Klafke, with the objective to identify his writing in politic and cultural scenery of dictatorship, with resonance still today. A hypothesis of investigation is in the fact that the marginal writing would deconstruct the hegemonic poetical discourse either for the instance of the non conventional reproduction, either for the aesthetic configuration. Therefore, this work deals with this polemic literary subject giving to this a different reading from that diffused by some critics when evaluating its existence connected with the circumstance politic silence, emphasizing the symbolic protest attitude in favor of its poetical content. The critics s arguments converge to the level of poetical quality characterizing the movement of Marginal Poetry as a writing of and the circumstance. For in such a way, we consider to review the label marginal from its synonymous cursed, collating the speeches of theoreticians and producers, in a comparative and deductive procedure, observing affinities or divergences referring to this question to justify the analysis and interpretation of the poetry of Aristides Klafke. This, besides appealing to the most representative studies of the Historiography and contemporaries Literary Brazilian Critical who base the poetry theory. So, it s intended realize a reading of marginal writing referring to the recognition of the poetical individualities, in this case, Aristides Klafke. The poems for analysis... (Complete abstract click electronic access below)
8

Alves, Ana Cristina Tannús. „Em busca do discurso poético de Aristides Klafke : marginália e contracultura /“. São José do Rio Preto : [s.n.], 2007. http://hdl.handle.net/11449/94168.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Orientador: Susanna Busato
Banca: Aguinaldo José Gonçalves
Banca: Betina Bischof
Resumo: Nesta dissertação, a proposta de trabalho centra-se no estudo da poesia brasileira contemporânea, com ênfase para a vanguarda de 1970 (Poesia Marginal) na qual se observa o programa estético de dessacralização do discurso literário, de repúdio às formas de enunciação consagradas pelo sistema, considerando-se, também, que boa parte dessa produção poética ainda não foi devidamente avaliada. Assim, pretende-se estudar a dicção poética de Aristides Klafke, visando à identificação de sua escrita em um cenário políticocultural de ditadura, com ressonância ainda hoje. A hipótese de investigação está no fato de que a escrita marginal desconstruiria o discurso poético hegemônico, seja pela instância da reprodução artesanal, seja pela da configuração estética. Portanto, trata-se de proporcionar a esse polêmico fenômeno literário uma leitura diversa àquela propagada por alguns críticos ao avaliarem sua existência devido à circunstância de silêncio político, enfatizando a atitude simbólica de contestação em detrimento de seu conteúdo poético. Os argumentos dos estudiosos convergem para o nível de qualidade poética, caracterizando o movimento da Poesia Marginal como uma escrita "de" e "da" circunstância. Para tanto, propõe-se rever o rótulo "marginal" a partir do sinônimo maldito confrontando os discursos de teóricos e produtores, em procedimento comparativo e dedutivo, observando afinidades ou divergências no trato desta questão para fundamentar análise e interpretação da poesia de Aristides Klafke. Isso, além de recorrer aos estudos mais representativos da Historiografia e Crítica Literária brasileiras contemporâneas que fundamentam a teoria de poesia. Assim, pretende-se realizar uma leitura da escrita marginal no que tange ao reconhecimento das individualidades poéticas, neste caso, Aristides Klafke. Os poemas... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo)
Abstract: In this study, the proposal of this work is centered in the contemporary Brazilian poetry study, emphasizing the Vanguard of 1970 (Marginal Poetry) in which is observed a radical rupture with the traditional literary discourse, and marked for a refusal to the enunciation forms instituted by the system, considering that great part of this poetic production was not still well analyzed. So, this work aims at studying the poetic diction of Aristides Klafke, with the objective to identify his writing in politic and cultural scenery of dictatorship, with resonance still today. A hypothesis of investigation is in the fact that the marginal writing would deconstruct the hegemonic poetical discourse either for the instance of the non conventional reproduction, either for the aesthetic configuration. Therefore, this work deals with this polemic literary subject giving to this a different reading from that diffused by some critics when evaluating its existence connected with the circumstance politic silence, emphasizing the symbolic protest attitude in favor of its poetical content. The critics’s arguments converge to the level of poetical quality characterizing the movement of Marginal Poetry as a writing "of" and "the" circumstance. For in such a way, we consider to review the label "marginal" from its synonymous "cursed", collating the speeches of theoreticians and producers, in a comparative and deductive procedure, observing affinities or divergences referring to this question to justify the analysis and interpretation of the poetry of Aristides Klafke. This, besides appealing to the most representative studies of the Historiography and contemporaries Literary Brazilian Critical who base the poetry theory. So, it’s intended realize a reading of marginal writing referring to the recognition of the poetical individualities, in this case, Aristides Klafke. The poems for analysis... (Complete abstract click electronic access below)
Mestre
9

Williams, Krystal Lakeysha. „The class of Klamkin triples“. DigitalCommons@Robert W. Woodruff Library, Atlanta University Center, 2003. http://digitalcommons.auctr.edu/dissertations/472.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
We study the cardinal number of the class of triples of consecutive positive integers such that the first of them is the product of a prime numbers, the second the product of b prime numbers, and the third the product of c prime numbers. This set of triples is denoted as Pabc and any such triple is called a CKlamkin triple. We find that the sets Pa11, P11c, P121, P212, P213, and P312 are finite, and list all the triples in each of these sets. Every other set Pabc, is infinite. This last result depends on a special case of an unproved, but very plausible, conjecture of Bateman and Horn.
10

Klaffke, Henning [Verfasser]. „Qualität beruflicher Standards / Henning Klaffke“. Berlin : epubli GmbH, 2015. http://d-nb.info/1075407737/34.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "Klafki":

1

Meyer, Meinert A. Wolfgang Klafki: Eine Didaktik für das 21. Jahrhundert? Weinheim: Beltz, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Meyer, Meinert A. Wolfgang Klafki: Eine Didaktik für das 21. Jahrhundert? Weinheim: Beltz, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Stübig, Heinz. Bibliographie Wolfgang Klafki: Verzeichnis der Veröffentlichungen und betreuten Hochschulschriften, 1952-1992. Weinheim: Beltz, 1992.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Koch-Priewe, Barbara. Das Potenzial der Allgemeinen Didaktik: Stellungnahmen aus der Perspektive der Bildungstheorie von Wolfgang Klafki. Weinheim: Beltz, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Lin, Susanne. Vorurteile überwinden, eine friedenspädagogische Aufgabe: Grundlegung und Darstellung einer Unterrichtseinheit ; mit einem Vorwort von Wolfgang Klafki. Weinheim: Beltz, 1999.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Poli͡akov, S. V. Monolitnostʹ kamennoĭ kladki. Alma-Ata: "Gylym", 1991.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Somov, Kirill. Klarki: Tri skazki. Moskva: Izdatelʹskoe sodruzhestvo A. Bogatykh i Ė. RAkitskoĭ, 2005.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Wolski, Andrzej. Drzwi bez klamki. Warszawa: Słowo, 1995.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Frankie. Klauka. Córdoba [Argentina]: Argos, 1994.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Aggelidou, Klairi. Klairi Aggelidou. Nicosia, Cyprus: Cyprus Pen Publications, 1994.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Buchteile zum Thema "Klafki":

1

Herbert, Anna. „Didactics, Klafki and Lacan“. In Didactics, Learning and Leadership in Higher Education, 9–37. Abingdon, Oxon ; New York, NY : Routledge, 2018.: Routledge, 2017. http://dx.doi.org/10.4324/9781315294773-2.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Stübig, Frauke. „Diskrete Eigenständigkeit – Biografische Interviews mit Hildegard Klafki“. In Erziehungswissenschaftliche Reflexion und pädagogisch-politisches Engagement, 263–75. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18595-4_17.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Klafki, Wolfgang. „Daten und Bilder zum Leben von Wolfgang Klafki“. In Erziehungswissenschaftliche Reflexion und pädagogisch-politisches Engagement, 15–26. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18595-4_2.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lin-Klitzing, Susanne. „Wolfgang Klafki zu Ehren und zum Abschied (1.9.1927 – 24.8.2016)“. In Erziehungswissenschaftliche Reflexion und pädagogisch-politisches Engagement, 55–59. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18595-4_6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Sjöström, Jesper, und Ingo Eilks. „The Bildung Theory—From von Humboldt to Klafki and Beyond“. In Springer Texts in Education, 55–67. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-43620-9_5.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Galle, Marco. „Personalisiertes Lernen als pädagogisch-psychologisches didaktisches Konzept“. In Unterrichtszentrierte Schulentwicklung, 29–37. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-35070-3_3.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
ZusammenfassungIm vorhergehenden Abschnitt 2.3 wurde bereits angedeutet, dass zurzeit kein einheitliches Verständnis von den Funktionen, Inhalten und Zwecken personalisierten Lernens vorliegt (Chiosso, 2012; OECD, 2006; Prain et al., 2013). Wie in Abschnitt 1.1 einleitend festgehalten wurde, wird personalisiertes Lernen deshalb auch als mehrere Dimensionen beinhaltender „Container-Begriff“ (Stebler et al., 2017, S. 5) oder „umbrella term“ (Kallick & Zmuda, 2017, S. 2) bezeichnet. So nehmen Autorinnen und Autoren, die den Begriff verwenden, in unterschiedlicher Gewichtung Bezug auf etablierte pädagogische Ziele und didaktische Konzepte wie zum Beispiel innere Differenzierung (u. a. Klafki & Stöcker, 1976), Individualisierung (u. a. Bräu, 2005), individuelle Förderung (Klieme & Warwas, 2011) oder die bereits oben beschriebenen erweiterten Lehr- und Lernformen respektive Formen des offenen Unterrichts (u. a. Peschel, 2003).
7

Sjöström, Jesper, und Ingo Eilks. „Correction to: The Bildung Theory—From von Humboldt to Klafki and Beyond“. In Springer Texts in Education, C1. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-43620-9_33.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Lin-Klitzing, Susanne. „Prinzipien schülerorientierten und schüleraktivierenden Unterrichts in der kategorialen und kritischkonstruktiven Bildungstheorie von Wolfgang Klafki“. In Bildungstheorie und Sportdidaktik, 111–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-17096-7_6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Stomporowski, Stephan. „Bildungsfragen sind Gesellschaftsfragen. Das Prinzip der inneren Wachsamkeit (Theodor Litt) und die Erziehung zur Verantwortung (Wolfgang Klafki) als Ausgangspunkt aktueller Bildungsfragen“. In Bildung – noch immer ein wertvoller Begriff?!, 31–56. Göttingen: V&R unipress, 2019. http://dx.doi.org/10.14220/9783737009218.31.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Stierstorfer, Klaus. „Jerome, Jerome Klapka“. In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_8818-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Klafki":

1

Balda, R., S. Babu, A. A. Cabral, M. Sedano, D. Galusek, A. Duran, M. J. Pascual und J. Fernandez. „KLaF4:Nd3+ Emission in Transparent Glass-Ceramics“. In 2020 22nd International Conference on Transparent Optical Networks (ICTON). IEEE, 2020. http://dx.doi.org/10.1109/icton51198.2020.9203157.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Cabral, Aluisio, Giulio Gorni, José Joaquín Velázquez, María Jesús Pascual, Alicia Durán, Joaquín Fernández und Rolindes Balda. „Phase-dependent emission of KLaF4:Nd3+ nanocrystals in oxyfluoride glass-ceramics“. In Optical Components and Materials XVI, herausgegeben von Michel J. Digonnet und Shibin Jiang. SPIE, 2019. http://dx.doi.org/10.1117/12.2507266.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

RAMELYTĖ, Aistė, und Saulius VASAREVIČIUS. „KIETOJO ATGAUTOJO KURO GRANULIŲ SAVYBIŲ TYRIMAI“. In Conference for Junior Researchers „Science – Future of Lithuania“. VGTU Technika, 2018. http://dx.doi.org/10.3846/aainz.2018.002.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Nuolat ieškoma būdų, kaip sumažinti sunaudojamo iškastinio kuro kiekius. Šiam tikslui įgyvendinti vis dažniau naudojamas kietasis atgautasis kuras. Tačiau naudojant šį produktą, būtina įvertinti jo charakteristikas – šilumingumą, peleningumą, drėgnumą ir cheminę sudėtį. Straipsnyje pateikiama informacija apie dviejų rūšių kuro – 2D ir popieriaus-kartono granulių kuro tyrimo rezultatus. Tyrimai atlikti Lietuvos energetikos institute Kaune ir Gyvybės mokslų centre Vilniuje. Tyrimo metu nustatyta, kad 2D granulės pasižymi didesniu peleningumu nei popieriaus-kartono granulės (atitinkamai 18,47 % ir 9,67 %), o drėgmės kiekis 2D granulėse siekė 4,12 % ir 2,62 % popieriaus-kartono granulėse. Šilumingumo tyrimas parodė, kad abiejų rūšių kuro granulės pagal CEN TS 15359 standartą gali būti priskiriamos 4 klasei (2D granulių apatinė šilumingumo vertė siekė 13,5 MJ/kg, popieriaus-kartono granulių – 14,4 MJ/kg). Vertinant gyvsidabrio kiekį mėginiuose nustatyta, kad šio elemento kiekis abiejų rūšių granulėse buvo mažesnis nei 10 ppm (mažiau nei 0,001 % mėginio masės dalies), todėl, taikant CEN TS 15359 standarto klasifikaciją, kuras priskiriamas 1 klasei. Spektroskopinės analizės metu nustatyta, kad abiejų rūšių kuro granulėse vyraujančios cheminių junginių grupės yra eteriai, alkilai ir karboksirūgštys, o didžiausias pikų kiekis aptinkamas 1500–800 cm–1 bangos ilgio intervale.
4

Saptono, Nanang, Rusyanti Rusyanti und Endang Widyastuti. „PEWARISAN TEKNOLOGI LOGAM PADA MASYARAKAT LAMPUNG“. In Seminar Nasional Arkeologi 2019. Balai Arkeologi Jawa Barat, 2020. http://dx.doi.org/10.24164/prosiding.v3i1.13.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Teknologi logam dikenal masyarakat mulai pada akhir masa bercocok tanam. Masa awal dikenalnya teknologi logam sering juga disebut masa paleometalik. Pada masyarakat Austronesia, teknologi logam sering kali dikaitkan pula dengan budaya Dongson. Kebudayaan ini berkembang dari Vietnam pada sekitar 1000 SM atau awal Masehi. Dari Vietnam menyebar ke seluruh Asia Tenggara termasuk nusantara. Beberapa benda hasil budaya Dongson yang ditemukan adalah berupa benda-benda perunggu seperti misalnya nekara, bejana perunggu, dan kapak perunggu. Pada masa-masa yang lebih muda yaitu pada masa Hindu-Buddha (Masa Klasik) di Lampung banyak juga ditemukan benda-benda logam. Pada benda-benda perunggu yang berasal dari masa paleometalik seperti nekara dan bejana perunggu mungkin merupakan benda impor. Berdasarkan benda-benda tersebut terlihat ada pewarisan budaya khususnya teknologi pengolahan logam (perunggu) dari masa paleometalik hingga masa Islam-Kolonial. Kajian ini berusaha untuk mengungkap adanya pewarisan budaya tersebut. Pengungkapan adanya pewarisan budaya akan diulas berdasarkan temuan-temuan hasil penelitian di kawasan Gunung Rajabasa. Berdasarkan ulasan tersebut akan diketahui adanya pewarisan budaya dimaksud
5

Aydoğan, Derya. „Pandemi Sürecinde Sanat Sergileri“. In COMMUNICATION AND TECHNOLOGY CONGRESS. ISTANBUL AYDIN UNIVERSITY, 2021. http://dx.doi.org/10.17932/ctc.2021/ctc21.018.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Dünyayı etkisi altına alan Koronavirüsün bir türü olan COVİD-19 salgınıyla birlikte Pandemi sürecine girilmesi ve yaşamın evlerden devam ettirilmeye çalışıldığı karantina sürecinde birçok alan, sektör gibi sanat mekanlarının da kapalı kalması gerekmiştir. Bu süreç içerisinde sergilerin birçoğu online devam ettirilmiştir. Sürecin uzaması ve belirsizliğini koruması, online sergilerin daha gerçekçi çözümlerle sunulması gerekliliğini hissettirmiştir. Bu sebeple teknolojik olarak gerçeğe en yakın deneyimi veren sanal gerçeklik uygulamalarına yönelim hız kazanmıştır. Sanal gerçeklik sergileri hem klasik küratöryel düzenlemelere izin vermesi hem dijital yöntemlerin eklenebilmesi hem de izleyicinin gerçekten sergi geziyormuş hissini yakalaması gibi birçok açıdan online sergiler için oldukça önemli bir alternatif olmuştur. Ancak herkesin katılımına açık yapılarda aşırı sergilemeye dayalı bir fenomenin oluşmasıyla birlikte yığınlaşma ve aura kaybının yaşanabileceği açıktır. Sanatın ve sergilemenin aurasını korumak, yeni teknolojilerle uyumlu bir şekilde nitelikli olarak sürdürebilmek için yeni sergi ortamlarına yeni küratöryel anlayışlar, yeni estetik algılar ve yeni nitelik unsurları getirilmelidir.Çalışmada sanat sergilerinin özellikle Pandemi sürecinde online ortamlarda yer almasının betimsel nitelik incelemesi bağlamında değerlendirmesi yapılacaktır.
6

Bunzel, C., S. Ramminger, A. Wagner und L. Valentini. „Vergleich der psychischen Verfassung von übergewichtigen Kindern und Jugendlichen nach sozioökonomischem Status der Eltern am Beispiel des Adipositas-Interventionsprogrammes KLAKS in Leipzig“. In Ernährung – „Gewissheit“ im Fluss! Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1684912.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Putri, Desti Eka, und Dirvi Surya Abbas. „Faktor Keuangan Dan Financial Distress“. In SEMINAR NASIONAL DAN CALL FOR PAPER 2020 FAKULTAS EKONOMI DAN BISNIS UNIVERSITAS MUHAMMADIYAH JEMBER. UM Jember Press, 2021. http://dx.doi.org/10.32528/psneb.v0i0.5198.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Penelitian ini bertujuan untuk menganalisis secara simultan dan parsial pengaruh Likuiditas, Leverage, Pertumbuhan Penjualan, Kepemilikan Institusional, dan Komisaris Independen terhadap Financial Distress sektor Consumer Goods Industry (CGI) yang terdaftar di BEI pada Periode 2016-2018. Metode sampling yang digunakan dalam penelitian ini adalah metode purposive sampling yaitu metode pengambilan sampel sesuai kriteria tersebut. Perusahaan yang mencapai kriteri daam penelitian ini sebanyak 11 perusahaan Consumer Goods Industry (CGI) di BEI pada periode 2016-2018. Analisis yang digunakan yaitu analisis regresi data panel untuk melihat pengaruh variabel independen terhadap variabel dependen baik secara bersama-sama aupun secara individu yang didahului oleh uji asumsi klasik yaitu uji chow, uji hausman, dan uji lagrange multipier. Pengujian hipotesis dilakukan dengan menggunakan uji F, uji R-Squared dan uji T. Hasil penelitian ini memberikan informasi bahwa Leverage, Pertumbuhan Penjualan, Kepemilikan Institusional, dan Komisaris Independen tidak berpengaruh signifikan terhadap Financial Distress pada perusahaan Consumer Goods Industry (CGI) yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia (BEI), sedangkan Likuiditas berpengaruh signifikan terhadap Financial Distress pada perusahaan Consumer Goods Industry (CGI) yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia (BEI).
8

Kusumawati, Eny, und Alfina Shinta Dilas Chaniago. „Analisis Faktor Penentu Financial Distress Pada Perusahaan Jasa Yang Terdaftar Di Bei“. In SEMINAR NASIONAL DAN CALL FOR PAPER 2020 FAKULTAS EKONOMI DAN BISNIS UNIVERSITAS MUHAMMADIYAH JEMBER. UM Jember Press, 2021. http://dx.doi.org/10.32528/psneb.v0i0.5202.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Penelitian ini bertujuan untuk menganalisis faktor penentu terjadinya financial distress dengan analisis Model Altman Z-Score pada perusahaan sektor perdagangan, jasa dan investasi yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia periode 2014-2019. Penelitian ini menganalisis pengaruh variabel profitabilitas yang diproksikan dengan return on assets (ROA). Likuiditas yang diwakili oleh current ratio (CR). Solvabilitas (leverage) yang diproksikan dengan debt equity ratio (DER). Komite audit yang diproksikan dengan jumlah komite audit. Kepemilikan institusional diproksikan dengan kepemilikan saham perusahan oleh institusi-institusi dari seluruh saham yang beredar. Metode pengambilan sampel dalam penelitian ini adalah purposive sampling. Jumlah sampel dalam penelitian ini sebanyak 50 sampel. Data rasio keuangan perusahaan pada tahun 2014-2018, kemudian digunakan unutk memprediksikan financial distress pada tahun 2015-2019. Financial distress diperoleh oleh Z-Score. Metode yang digunakan untuk pengumpulan data dalam penelitian ini adalah metode dokumentasi. Teknik analisis dilakukan dengan statistik deskriptif dan uji asumsi klasik serta uji hipotesis menggunakan metode regresi linier berganda, uji Adjusted R2, uji F dan uji t. Hasil penelitian menunjukkan bahwa profitabilitas, likuiditas, solvabilitas (leverage) dan kepemilikan institusional berpengaruh signifikan terhadap financial distress. Sementara itu, komite audit tidak berpengaruh terhadap financial distress.
9

Firmansyah, Arief Rahman, und Dian Maulita. „Determinan Profitablitas: Risiko Pembiayaan, Capital Adequacy Ratio Dan Operational Efficiency Ratio (Studi Empiris Pada Bank Perkreditan Rakyat Syariah di Provinsi Banten Yang Terdaftar di OJK Periode Januari 2017 – September 2019)“. In SEMINAR NASIONAL DAN CALL FOR PAPER 2020 FAKULTAS EKONOMI DAN BISNIS UNIVERSITAS MUHAMMADIYAH JEMBER. UM Jember Press, 2021. http://dx.doi.org/10.32528/psneb.v0i0.5158.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui pengaruh risiko pembiayaan, capital adequacy ratio dan operational efficiency ratio terhadap profitabilitas. Metode yang digunakan pada penelitian ini adalah metode kuantitatif. Desain penelitian ini adalah asosiatif jenis kausal (hubungan sebab akibat). Populasi dalam penelitian ini adalah Bank Perkreditan Rakyat Syariah di Provinsi Banten yang terdaftar di OJK pada periode Januari 2017 – September 2019. Teknik pengambilan sampel pada penelitian ini menggunakan teknik sampel jenuh yang menghasilkan 88 sampel penelitian. Data yang digunakan dalam penelitian ini adalah data sekunder berupa laporan keuangan triwulan. Teknik pengumpulan data yang digunakan adalah studi pustaka dimana peneliti menghimpun informasi relevan yang berkaitan dengan topik atau masalah yang akan atau sedang diteliti. Analisis data yang digunakan pada peneilitian ini melalui Uji Statistik Deskriptif, Uji Asumsi Klasik, Regresi Berganda, Uji t tabel, Uji F tabel dan Uji Koefisien Determinasi yang diolah melalui SPSS Versi 25. Berdasarkan hasil penelitian dapat disimpulkan bahwa: 1) tidak terdapat pengaruh Non Performing Finance terhadap Return On Assets, 2) terdapat pengaruh yang signifikan Capital Adequacy Ratio terhadap Return On Assets, 3) terdapat pengaruh yang signifikan Operational Efficiency Ratio terhadap Return On Assets, dan 4) terdapat pengaruh yang signifikan Non Performing Finance, Capital Adequacy Ratio, dan Operational Efficiency Ratio terhadap Return On Assets
10

Kusumawardani, Nafiya Ayu, Mohamad Zulman Hakim und Dirvi Surya Abbas. „PENGARUH CURRENT RATIO, DEBT TO EQUITY RATIO, DAN NET PROFIT MARGIN TERHADAP PERUBAHAN LABA PADA PERUSAHAAN MANUFAKTUR SUB SEKTOR MAKANAN DAN MINUMAN DI BEI PERIODE 2016-2019“. In SEMINAR NASIONAL DAN CALL FOR PAPER 2020 FAKULTAS EKONOMI DAN BISNIS UNIVERSITAS MUHAMMADIYAH JEMBER. UM Jember Press, 2021. http://dx.doi.org/10.32528/psneb.v0i0.5221.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
Penelitian ini bertujuan untuk menguji adanya pengaruh variabel Independen Current Ratio (CR), Debt To Equity Ratio (DER), dan Net Profit Margin (NPM) terhadap variabel dependen yaitu perubahan laba pada perusahaan manufaktur sub sektor makanan dan minuman yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia. Populasi penelitian ini meliputi perusahaan manufaktur sub sektor makanan dan minuman yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia (BEI) periode 2016-2019. Teknik pengambilan sampel yang digunakan adalah dengan metode purposive sampling. Berdasarkan hasil kriteria yang telah ditentukan maka diperoleh sampel sebanyak 15 perusahaan yang terdaftar di Bursa Efek Indonesia (BEI) periode 2016-2019. Jenis data yang digunakan adalah data sekunder yang diperoleh dari Bursa Efek Indonesia. Alat analisis penelitian ini menggunakan Regresi Data Panel Penelitian ini menggunakan metode kuantitatif yang diolah menggunakan sofware E-Views 9.0. Tingkat signifikasi yang digunakan sebesar 0,05. Sementara itu, alat uji yang digunakan untuk menguji kelayakan model regresi adalah uji asumsi klasik (normalitas, uji multikolinearitas, uji autokorelasi, dan uji heteroskedastistas) dan untuk pengujian hipotesis menggunakan koefiesien determinasi,uji-t, dan uji-f. Berdasarkan hasil analisis regresi menunjukan bahwa CR, DER, dan NPM berpengaruh secara signifikan secara bersamaan terhadap perubahan laba. Adapun CR dan DER berpengaruh positif dan signifikan terhadap perubahan laba, sedangkan NPM berpengaruh negatif dan signifikan terhadap perubahan laba.

Berichte der Organisationen zum Thema "Klafki":

1

Shives, R. B. K., und J. M. Carson. Airborne geophysical survey Chuchi Lake and Klawli Lake, British Columbia. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 1994. http://dx.doi.org/10.4095/194064.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Cevherli, Feyza. HAVAYI KİRLETME HAKKININ MÜLKİYETİ VE SATIN ALIMI: İSLAM HUKUKU’NDA ÇEVRENİN KORUNMASI PERSPEKTİFİNDEN KYOTO PROTOKOLÜ. İLKE İlim Kültür Eğitim Vakfı, Januar 2021. http://dx.doi.org/10.26414/ikm005.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Annotation:
19 ve 20 yüzyılın dünyasında birçok düşünce akımı ortaya çıkmıştır. Bu akımlardan biri sosyalizmdir. Sosyalizm, İslâm dünyasında dergi gibi yayın organları vasıtası ile tanınmıştır. Daha sonraları Müslümanların yaşadığı coğrafyada sosyalizm kavramına karşılık olarak “iştirâkiyye” kelimesi kullanılmaya başlanmıştır. Bu coğrafyada “İştirâkiyyetü’l-İslâm” kavramı İslâm Sosyalizmi olarak karşılık bulmuştur. Sosyalizm akımı ile alakalı olan önemli bir kavram mülkiyettir. Mülkiyet, sahibine eşya üzerinde en kapsamlı yetkileri sağlayan haktır. Klasik fıkıh kitaplarında mülkiyet ile alakalı birçok mesele bulunmaktadır. Geçtiğimiz yüzyılın değişen dünyasında mülkiyet kavramına bakış açısı da değişmiştir. Sosyalizm akımı bu dönemde mülkiyete bakış açısını etkileyen faktörlerden biridir. 20 yüzyılda Suriye bölgesinde yaşamış ve aynı zamanda bir dönem Şam Üniversitesi Hukuk Fakültesi’nde öğretim görevlisi olan Mustafa es-Sibai, Batı’da ortaya çıkan sosyalizm kavramından faydalanarak Batılı yaklaşımdan farklı şekilde İslam sosyalizmi teorisini oluşturmuş ve bu konuda “İştirâkiyyetü’l- İslâm” adında bir eser kaleme almıştır. Adı geçen eserde İslam sosyalizminin temellerinin İslam’da zaten var olduğunu belirten Mustafa es-Sibai kitabında eşitlik, adalet, işçi hakları ve mülkiyet gibi konular üzerinde değerlendirmelerde bulunmuştur. İslam sosyalizmi teorisini oluşturma iddiası ve mülkiyet kavramına yaklaşımı Mustafa es-Sibai’yi ayırıcı kılan unsurlardandır. Bu çalışmada önce sosyalizm ve İslam sosyalizminin gelişim süreci hakkında bilgiler verilecektir. Daha sonra da klasik fıkıh kitaplarında mülkiyet kavramının konumu ve tasnifine yer verilecek ve Mustafa es-Sibai’nin bu kavrama yaklaşımı incelenmeye çalışılacaktır.

Zur Bibliographie