Thematische Bibliographien / Kritisk diskursanaly

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kritisk diskursanaly“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 4. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 3. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Kritisk diskursanaly" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Kritisk diskursanaly"

Jørgensen, Signe Kjær. „Interviewet og hvad så? En kritisk analyse af Asmaa Abdol-Hamids betingelser for selvfremstilling1“. Tidsskrift for Islamforskning 4, Nr. 2 (24.09.2010): 77. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v4i2.24597.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Muslimske folketingskandidater har haft det svært i den offentlige debat, senest i 2007 har Enhedslistens Asmaa AbdolHamid været udsat for kritik. I denne artikel undersøger jeg, hvordan en række kritiske spørgsmål påvirkede mange danskeres forståelse af hende. Med værktøjer fra kritisk diskursanalyse viser jeg, hvordan en journalist placerer hende i et spændingsfelt af fordomme og mistænkeliggørelse, som gør det svært for hende at formulere sig offensivt og klart om sine politiske visioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Alberg Peters, Rikke, und Keld Skovmand. „At blive til som lærer og gøre det usynlige synligt“. Studier i læreruddannelse og -profession 6, Nr. 1 (29.06.2021): 113–34. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v6i1.127790.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artiklen er en empirisk undersøgelse af, hvordan brugen af kritisk diskursanalyse i arbejdet med bachelorprojektet i læreruddannelsen muliggør en særlig dannelse til lærer gennem opøvelse og kultivering af kritiske kompetencer. Med artiklen ønsker vi at komme bagom generaliserende forståelser af teori i læreruddannelsen og sætt er derfor fokus på, hvordan de studerende konkret har arbejdet med bestemte nøglebegreber i relation til deres undervisningsfag. Formålet er at undersøge, hvordan lærerstuderende opfatt er og bruger diskursanalyse, hvordan teorien spiller sammen med andre teorier, og hvilken betydning diskursanalysen har for de studerendes forståelse af det grundskolefag og den praksis, deres opgave rett er sig imod. Analysen af fi re bachelorprojekter og fi re interviews viser, at diskursanalysen har et særligt potentiale i forhold til at myndiggøre de studerende, fordi de som (kommende) lærere får kompetencer til at kaste et kritisk blik på de magtforhold, der styrer praksis, og derved skaber sig handlefrihed inden for de institutionaliserederammer, lærere er underlagt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hågvar, Yngve Benestad. „Joar Skrede: Kritisk diskursanalyse“. Norsk medietidsskrift 24, Nr. 04 (01.12.2017): 1—##. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0508-9535-2017-04-07.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nørgård Dahl, Poul. „Medarbejderinvolvering i ord og gerning - en kritisk diskursanalyse“. Dansk Sociologi 10, Nr. 3 (02.02.2007): 47–67. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v10i3.733.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A Critical Discourse Analysis of Employee Involvement in Both Word and Deed Discourse analysis deals with the use of language as social practice. The focus of analysis is on text, discursive practice as well as social practice. Its purpose is to show how social and cultural change takes place. Critical discourse analysis sees aspects of social practice as discur¬sive, that is, a practice in which written and oral manifestations are produced and interpreted. These texts are both constituted by and constituent for social practice. This dialectical approach ma¬kes discourse analysis particularly use¬ful for apprehending social changes. While this approach can help reach an understanding of the main discourse be¬hind the text itself, there are problems with the theoretical analysis of how dis¬course construes subjectivity and the meaning of body language for the dis¬course. A discourse analytical review of orga-nization literature on employee involve¬ment and face to face communication re¬veals that employees are seen in the ab¬stract, they are objectivized, and are seen as harmony seeking, rational individuals without histories or biographies. To exemplify discourse analysis in face to face communication with employees, a videotaped conversation between a fac¬tory director and one of the production leaders is analyzed and reveals the domi¬¬nant discourse that characterizes the con¬versation and how the factory director places the problem on the production leader. Discourse analysis can provide a critical theoretical insight into employee involvement by for instance revealing the paradox that by making the employees into objects, they are supposed to become independent, responsible subjects. Hen¬ce it can be useful in contributing to un¬derstanding employee involvement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bakken, Anja Synnøve. „When teachers talk about films: An investigation into some aspects of English teachers’ discursive practices“. Acta Didactica Norge 10, Nr. 1 (09.02.2016): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2513.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denne artikkelen utforsker hva atten ungdomsskolelærere sier om læringsverdien av film i engelskundervisningen. De filmene lærerne nevner er hovedsakelig fiksjonsfilmer om forhold i den engelskspråklige verden eller filmatiseringer av skjønnlitterære verk. Hvordan begrunner lærene bruken av disse filmene? Hvilke ytre forhold kan bidra til lærernes meningsskaping omkring filmbruk? Jeg bruker perspektiver fra Norman Faircloughs kritiske diskursanalyse for å utforske trekk ved lærernes refleksjoner i intervju. Jeg inndeler lærernes meningsskaping i fire antakelser om filmens læringsverdi; den referensielle, den kompensatoriske, den emosjonelle og den språklige verdien. Videre skisserer jeg hvordan disse refleksjonene kan knyttes til omliggende diskurser om hva man kan lære av film; i engelskfaget, i media og i lys av mer abstrakte diskurser om deltakelse og demokrati i norsk skole. Det synes å være enighet om at film fortjener en plass i engelskundervisningen. Imidlertid virker det som om forestillinger om filmens læringsverdi representerer en blindsone som i liten grad har fått kritisk et søkelys. Jeg mener at de perspektivene som belyses i denne artikkelen kan være gjenstand for diskusjon både i engelskfaget og på tvers av fag.Nøkkelord: fiksjonsfilmer, engelskundervisning, kritisk diskursanalyse, læreres diskursive praksiserAbstractWhen teachers say: “you can learn a lot from films”, what does this imply? This article explores interviews with eighteen Norwegian English teachers about the learning value of films in the lower secondary classroom. The films that these teachers talk about are mostly fiction films about conditions in the English-speaking world or film adaptations of literary texts. This article focuses on the teachers’ reasoning about fiction films. I use perspectives from critical discourse analysis (CDA) to explore how the teachers justify their choices and what notions of films they can be seen to rely on. There appears to be some sort of general agreement in the field of English teaching that films deserve a place in the classroom. Still, notions about the value of classroom film use might represent a blind spot that has escaped scrutiny.Keywords: fiction films, EFL teaching, critical discourse analysis, teachers’ discursive practices

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Johansson, Karin. „Improvisera mera? – Kritisk diskursanalys och dekonstruktion av texter om orgelimprovisation“. Nordic Studies in Education 27, Nr. 02 (29.05.2007): 172–85. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2007-02-06.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Norlund, Anita. „Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning - en kritisk textanalys“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 7–25. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.01.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sie, Mette, Anne-Lisbeth Pedersen, Pia Koustrup, Bodil Winther, Bente Hoeck und Charlotte Delmar. „Ansvarlige, men i anden række – en kritisk diskursanalyse af pårørendeinddragelse“. Nordisk sygeplejeforskning 10, Nr. 03 (02.10.2020): 185–200. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1892-2686-2020-03-05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Norman, Ann-Charlott, und Lena Fritzén. „"Money talks" - En kritisk diskursanalys av samtal om förbättringar i hälso- och sjukvård“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 21, Nr. 2 (01.01.2012): 103–24. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v21i2.972.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Carlsen, Benny Bang. „Frakobling af formål og indhold - en strukturel diskursanalyse af læreruddannelsens (LU13) sammenhængsforståelse“. Studier i læreruddannelse og -profession 1, Nr. 1 (30.09.2016): 55. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v1i1.27665.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this article is to investigate the competence goal management of (the Danish reform 2013) the educational discourse as a whole with reference to the Danish mother tongue. This curriculum study embarks on selected documents released by the Danish Department of Teacher Education. The question raised in the article deals with the problem of coherence and its potential ‘constructive alignment’ with reference to the theory proposed by Biggs and Tang (2011) and Ulriksen (2014). The investigation attempts to answer the following question: Does the competence goal management descriptions communicate with its potential receiver of the message? Theoretically, the article establishes the connection between Miller´s rhetorical theory of genre and Gee´s theory of critical discourse as the framework of the research work. The methodological approach refers to the linguistic and pragmatic concepts presented by Togeby (2014). In the final section, in which I account for the discourse analysis, I conclude that the competence goal management of the Danish mother tongue represents a fragmented picture without consistent arguments and accurate references to the field. Formålet med artiklen er at undersøge kompetencemålstænkningens (LU13) uddannelsespolitiske diskurs som helhed med danskfaget som eksempel b belyst eksemplarisk gennem et dokumentstudie af kompetencemålsbeskrivelserne i dansk. Det foreliggende dokumentstudie rejser således spørgsmålet om sammenhængsforståelsen i danskfaget i LU13 med baggrund i Biggs & Tang (2011) og Ulriksens (2014) teori om ’constructive alignment’. Undersøgelsens fokus er rettet mod en kritisk diskursanalyse af kompetencemålsbeskrivelserne i danskfaget. Undersøgelsen forsøger at besvare spørgsmålet: fungerer kompetencemålsbeskrivelserne i dansk kommunikativt sammenhængende og hensigtsmæssigt i forhold til deres intenderede modtagere? Teoretisk knyttes der an til en sammentænkning af Millers (1984) diskursorienterede genreteori og Gee´s kritiske diskursteori (2011) som forskningsperspektiv og rammesætning for de efterfølgende analyser. På det operationelle metodiske og begrebsanalytiske niveau arbejdes der med henvisning til Togebys (2014) pragmatiske tilgang. På baggrund af diskursanalysen konkluderes det, at kompetencemålsbeskrivelserne for danskfaget fremstår fragmenteret uden argumentation og præcise henvisninger til fagets stofområder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Kritisk diskursanaly"

Randeniye, Nathalie. „Kvinna/soldat/tiger : En kritisk diskursanalys av rapporteringarna om inbördeskriget på Sri Lanka“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-58970.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist. Men är det så verkligheten ser ut? Jag är intresserad av hur media skapar verkligheten, snarare än skildrar den. Nyhetsmedier framställer sig själva som objektiva skildrare av verkligheten, och det finns en vedertagen uppfattning hos mottagarna att nyheterna är en spegling av omvärlden. Men så är inte fallet. Om vi tar en tidning som exempel är denna tidning inte en neutral avsändare utan är i högsta grad färgad av den omvärld den verkar i. Tidningar både återskapar och lyder under redan rådande diskurser och kan därför omöjligt ge en helt neutral bild av en händelse. Detta är utgångspunkten till den här uppsatsen: jag vill undersöka diskurser inom journalistiken för att se på vilka sätt verkligheten skapas och återskapas. Inbördeskriget på Sri Lanka bröt ut 1983 och pågick i tjugosex år innan regeringen lyckades besegra gerillan. Under de tjugosex åren anslöt sig tusentals kvinnor till gerillarörelsen LTTE (Liberation Tigers of Tamil Eelam). Dessa kvinnor genomgick hård militärträning, stred vid fronten jämsides männen och genomförde många självmordsuppdrag. De kvinnliga och manliga soldaterna utförde alltså samma sorts sysslor och var, rent objektivt, jämbördiga. Men hur har nyhetsrapporteringarna sett ut kring soldaterna? Har de kvinnliga LTTEmedlemmarna representerats på samma sätt som de manliga, eller har också det här kriget porträtterats som männens krig? Och hur har de civila kvinnorna representerats? Är det bilden av kvinnan som offer eller pacifist som återkommer även i de här artiklarna, eller ges en annan bild?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kraft, Daniel. „En kritisk diskursanalys av Depressionslinjen“. Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1416.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression. Med utgångspunkt från texter av Filip Kotler (1991) visar uppsatsen att Depressionslinjen har åtskilliga inslag av marknadsföring. Tre alternativa sätt att se på depression föreslås: Depression som samhällsproblem, depression som existensiell utmaning och depression som minne. Slutsatsen är att Depressionslinjen har en idologisk roll i och med att sidan för fram en professionell lösning på depression där serotoninet får skulden till problemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Aracic, Irena, und Lundros Emelie Bergqvist. „Föräldrarskap i bloggar;en kritisk diskursanalys“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21391.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRACT Idag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori. Resultatet presenterades genom en uppdelning i tre kategorier medan diskussionen delades upp efter frågeställningarna. Slutsatsen blev att konflikterna mellan könsroller, föräldradiskurser och yrkesroller sakta men säkert leder en utveckling som utmanar rådande normer. Nyckelord: diskursanalys, genus, blogginlägg, föräldraskap, yrkesroll, könsroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Saari, Juhani. „Motivation i gymnasieskolan : En kritisk diskursanalys“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87821.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff. Eleverna konstruerar motivation som något som främst är ett resultat av yttre drivkrafter. Eleverna arbetar för att uppnå höga betyg vilket ger möjligheter till högre studier och ett bra arbete i framtiden. Utan betygen som sporre ses det dagliga arbetet i skolan som meningslöst. Motivationsforskningsdiskursens konstruktioner av fenomenet motivation för diskussioner baserade på skolans organisatoriska former. I diskussionen av studiens resultat tolkas de olika konstruktionerna av fenomenet motivation även med kulturella skillnader i diskurserna avseende syn på ansvar och lydnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ekblom, Marie, und Maria Janås. „Vargen i tabloidpressen : - En kritisk diskursanalys“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1525.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning

Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg.

Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde.

Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen.

I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning.

Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden.

När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss.

Abstract

With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves.

The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between.

During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf.

The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”.

Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Olsson, Emma. „Konstnärsrollen i media : En kritisk diskursanalys“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104097.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes. Howard S. Beckers teori om konst som social process och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv används i uppsatsen för att analysera resultaten och identifiera den sociala processen i debatten och de roller som ingick i den. Resultaten i uppsatsen visar på att de olika sociala rollerna som ingick i debatten i stor grad påverkade porträtteringen av Anna Odell som konstnär och konstnärsrollen överlag, beroende på debattörernas egna yrkesroller och respektive kompetensområden. Det stora medieintresset för händelsen, och innehållet i debatten, ledde även till konsekvenser för Konstfack som institution och det spekulerades i huruvida domen mot Anna Odell kunde leda till konsekvenser även för den fria konsten och yttrandefriheten. Uppsatsen exemplifierar hur olika sociala roller i interaktion bildar sociala processer, som i media bidrar till allmänhetens uppfattning om specifika yrkesgrupper, i det här fallet konstnären som yrkesperson.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Vikström, Simon. „Västernorrlands regionala utvecklingsstrategi : En kritisk diskursanalys“. Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148913.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Loso, Sebastian, und Emma Myllymäki. „Samtyckeslagen : - en kritisk diskursanalys av riksdagsdebatten“. Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36709.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay, named ”A critical discourse analysis on the debate in parliament; regarding the law of consent”, aimed to clarify whether the political debate that took place before the voting of the “law of consent” was a case of penal populism or not. The essay also aimed to find out how the victims of sex crime was constructed, as a discourse, and used in the political debate. The method used to perform this was the critical discourse analysis, by Fairclough (1995). The results show that a change has taken place in the political debate, regarding how sex crime is viewed and analyzed today. That’s because politicians used discourses based in conflict and feminist theory. This can be regarded as a change in the social practices and a change of the “status quo”. The essay presents that's not the case. That’s because the parts that have made up penal populism, in Sweden, since the 70s-80s are present in the political debate regarding the “law of consent”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gustafsson, Simon. „En kritisk diskursanalys av läroplanens djursyn“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30208.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nicolausson, Catrin. „Svininfluensan : en kritisk diskursanalys av medias rapportering“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12307.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Media has the power to influences society. Some call them the third power of a state. Through amongst others, the agenda setting theory and the framing theory, this report seeks to understand how media describes the swine influenza and how it uses its power to influence people to vaccinate. As this report will show, there is no doubt that media has had an impact on the Swedish population of which 60 per cent followed through with the vaccination. Media used an information discourse and attempted to present its articles in an impartial manner and used governmental authorities and experts to support its arguments. It is further evident that some journalists used words and in some situations metaphors to strengthen the message. Media is supposed to inform, comment, critically analyze and communicate. This report found that media in fact did inform the society about the swine influenza, however it failed in its task to impartially criticize the sources and raise potential risks with the vaccination. It is beyond the scope of this report to evaluate why media failed in its critical analysis. Studies about media has found that media has shifted from critical analysis to mere interpretation. This shift may come to undermine democracy in a society as the citizens are not given the complete picture and in turn are unable to make decisions of what is good for them. In hindsight of the swine influenza, it is clear that a large proportion of the Swedish population became subject to media's power.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Kritisk diskursanaly"

Langer, Antje, Martin Nonhoff und Martin Reisigl, Hrsg. Diskursanalyse und Kritik. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-02180-1.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nonhoff, Martin, Antje Langer und Martin Reisigl. Diskursanalyse und Kritik. Springer VS, 2019.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Buchteile zum Thema "Kritisk diskursanaly"

Langer, Antje, Martin Nonhoff und Martin Reisigl. „Diskursanalyse und Kritik – Einleitung“. In Interdisziplinäre Diskursforschung, 1–11. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-02180-1_1.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nonhoff, Martin. „Diskursanalyse und/als Kritik“. In Interdisziplinäre Diskursforschung, 15–44. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-02180-1_2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jäger, Margarete. „Die Kritik am Patriarchat im Einwanderungsdiskurs. Analyse einer Diskursverschränkung“. In Handbuch Sozialwissenschaftliche Diskursanalyse, 421–37. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-99764-7_15.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jäger, Margarete. „Die Kritik am Patriarchat im Einwanderungsdiskurs. Analyse einer Diskursverschränkung“. In Handbuch Sozialwissenschaftliche Diskursanalyse, 455–71. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92585-1_16.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bellina, Leonie, und Antje Langer. „Diskursanalyse und feministische Kritik(en)“. In Interdisziplinäre Diskursforschung, 259–85. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-02180-1_12.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jäger, Margarete. „Wie kritisch ist die Kritische Diskursanalyse?“ In Diskursanalyse für die Kommunikationswissenschaft, 61–82. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-25186-4_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Grabow, Jördis. „Geschlecht im Spezialdiskurs der Frauen- und Geschlechterforschung – Ergebnisse der Diskursanalyse“. In Kritik – Intervention – Transformation, 65–97. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34206-7_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Langer, Antje. „Diskursanalyse und Kritik (nicht nur) Sozialer Arbeit“. In Kritik der Sozialen Arbeit - kritische Soziale Arbeit, 43–62. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-94024-3_3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Parker, Ian. „Diskursanalyse: Dimensionen der Kritik in der Psychologie“. In Perspektiven kritischer Psychologie und qualitativer Forschung, 245–68. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-14020-5_12.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!