Dissertationen zum Thema „Kritisk diskursanaly“

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist. Men är det så verkligheten ser ut? Jag är intresserad av hur media skapar verkligheten, snarare än skildrar den. Nyhetsmedier framställer sig själva som objektiva skildrare av verkligheten, och det finns en vedertagen uppfattning hos mottagarna att nyheterna är en spegling av omvärlden. Men så är inte fallet. Om vi tar en tidning som exempel är denna tidning inte en neutral avsändare utan är i högsta grad färgad av den omvärld den verkar i. Tidningar både återskapar och lyder under redan rådande diskurser och kan därför omöjligt ge en helt neutral bild av en händelse. Detta är utgångspunkten till den här uppsatsen: jag vill undersöka diskurser inom journalistiken för att se på vilka sätt verkligheten skapas och återskapas. Inbördeskriget på Sri Lanka bröt ut 1983 och pågick i tjugosex år innan regeringen lyckades besegra gerillan. Under de tjugosex åren anslöt sig tusentals kvinnor till gerillarörelsen LTTE (Liberation Tigers of Tamil Eelam). Dessa kvinnor genomgick hård militärträning, stred vid fronten jämsides männen och genomförde många självmordsuppdrag. De kvinnliga och manliga soldaterna utförde alltså samma sorts sysslor och var, rent objektivt, jämbördiga. Men hur har nyhetsrapporteringarna sett ut kring soldaterna? Har de kvinnliga LTTEmedlemmarna representerats på samma sätt som de manliga, eller har också det här kriget porträtterats som männens krig? Och hur har de civila kvinnorna representerats? Är det bilden av kvinnan som offer eller pacifist som återkommer även i de här artiklarna, eller ges en annan bild?

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression. Med utgångspunkt från texter av Filip Kotler (1991) visar uppsatsen att Depressionslinjen har åtskilliga inslag av marknadsföring. Tre alternativa sätt att se på depression föreslås: Depression som samhällsproblem, depression som existensiell utmaning och depression som minne. Slutsatsen är att Depressionslinjen har en idologisk roll i och med att sidan för fram en professionell lösning på depression där serotoninet får skulden till problemet.

ABSTRACT Idag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori. Resultatet presenterades genom en uppdelning i tre kategorier medan diskussionen delades upp efter frågeställningarna. Slutsatsen blev att konflikterna mellan könsroller, föräldradiskurser och yrkesroller sakta men säkert leder en utveckling som utmanar rådande normer. Nyckelord: diskursanalys, genus, blogginlägg, föräldraskap, yrkesroll, könsroll.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff. Eleverna konstruerar motivation som något som främst är ett resultat av yttre drivkrafter. Eleverna arbetar för att uppnå höga betyg vilket ger möjligheter till högre studier och ett bra arbete i framtiden. Utan betygen som sporre ses det dagliga arbetet i skolan som meningslöst. Motivationsforskningsdiskursens konstruktioner av fenomenet motivation för diskussioner baserade på skolans organisatoriska former. I diskussionen av studiens resultat tolkas de olika konstruktionerna av fenomenet motivation även med kulturella skillnader i diskurserna avseende syn på ansvar och lydnad.

Sammanfattning

Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg.

Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde.

Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen.

I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning.

Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden.

När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss.

Abstract

With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves.

The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between.

During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf.

The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”.

Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes. Howard S. Beckers teori om konst som social process och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv används i uppsatsen för att analysera resultaten och identifiera den sociala processen i debatten och de roller som ingick i den. Resultaten i uppsatsen visar på att de olika sociala rollerna som ingick i debatten i stor grad påverkade porträtteringen av Anna Odell som konstnär och konstnärsrollen överlag, beroende på debattörernas egna yrkesroller och respektive kompetensområden. Det stora medieintresset för händelsen, och innehållet i debatten, ledde även till konsekvenser för Konstfack som institution och det spekulerades i huruvida domen mot Anna Odell kunde leda till konsekvenser även för den fria konsten och yttrandefriheten. Uppsatsen exemplifierar hur olika sociala roller i interaktion bildar sociala processer, som i media bidrar till allmänhetens uppfattning om specifika yrkesgrupper, i det här fallet konstnären som yrkesperson.

This essay, named ”A critical discourse analysis on the debate in parliament; regarding the law of consent”, aimed to clarify whether the political debate that took place before the voting of the “law of consent” was a case of penal populism or not. The essay also aimed to find out how the victims of sex crime was constructed, as a discourse, and used in the political debate. The method used to perform this was the critical discourse analysis, by Fairclough (1995). The results show that a change has taken place in the political debate, regarding how sex crime is viewed and analyzed today. That’s because politicians used discourses based in conflict and feminist theory. This can be regarded as a change in the social practices and a change of the “status quo”. The essay presents that's not the case. That’s because the parts that have made up penal populism, in Sweden, since the 70s-80s are present in the political debate regarding the “law of consent”.

Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.

Media has the power to influences society. Some call them the third power of a state. Through amongst others, the agenda setting theory and the framing theory, this report seeks to understand how media describes the swine influenza and how it uses its power to influence people to vaccinate. As this report will show, there is no doubt that media has had an impact on the Swedish population of which 60 per cent followed through with the vaccination. Media used an information discourse and attempted to present its articles in an impartial manner and used governmental authorities and experts to support its arguments. It is further evident that some journalists used words and in some situations metaphors to strengthen the message. Media is supposed to inform, comment, critically analyze and communicate. This report found that media in fact did inform the society about the swine influenza, however it failed in its task to impartially criticize the sources and raise potential risks with the vaccination. It is beyond the scope of this report to evaluate why media failed in its critical analysis. Studies about media has found that media has shifted from critical analysis to mere interpretation. This shift may come to undermine democracy in a society as the citizens are not given the complete picture and in turn are unable to make decisions of what is good for them. In hindsight of the swine influenza, it is clear that a large proportion of the Swedish population became subject to media's power.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme. IAftonbladet har representanter för muslimer gått ut och fördömt attentatet vilket även öppnat en vägför muslimer att motarbeta de felaktiga kopplingar som finns till terrorism. Denna möjlighet är avyttersta vikt då den på lång sikt kan förändra bilden som finns av muslimer.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak. The statements in the material came more often from politicians, representatives of National Board of Health and Welfare and representatives of the private healthcare companies. Reports differ to some extent in terms of presence of scientifically researched statements which is higher in Dagens Nyheter. Whether the picture is balanced or not is a matter of discussion based on the findings.

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough’s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis. By illustrate which discourses that exist around the concept, it was my supposition to make visible the usage of the concept. The analysis of the studied material has resulted in four discourse’s being identified around competence: a political salaried discourse, a neoliberal discourse, a pragmatic discourse and a sociocultural discourse. Consistently competence is viewed as an important part of the activities efficiency, quality and development.

Stora pensionsavgångar och hård konkurrens om arbetskraften medför att kommuner måste vara mer attraktiva som arbetsgivare. Ett sätt för kommunerna att tillgodose sina personalbehov är att dels öka satsningen på rekrytering, dels att utbilda redan anställda. Diskussioner om kompetensförsörjning är därför angelägna inom kommunal verksamhet. Syftet med studien var att undersöka hur begreppet kompetens används inom en kommunal förvaltning. Metoden som använts är Norman Fairclough’s kritiska diskursanalys, en metod som möjliggör en flerdimensionell analys av undersökningsmaterialet.

Genom att åskådliggöra vilka diskurser som finns kring begreppet var det min förhoppning att synliggöra begreppets användande. Analysen av undersökningsmaterialet har resulterat i att fyra diskurser har identifierats kring kompetens: politisk tjänstemannadiskurs, neoliberal diskurs, pragmatisk diskurs och en sociokulturell diskurs. Genomgående ses kompetens som en viktig del för verksamhetens effektivitet, kvalitet och utveckling.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.

The purpose of this study is to examine discursive change regarding mathematics and language in the Swedish primary school curriculums. The study analyzes pedagogical discourses represented within the curriculums and how they represent different pedagogical theories in relation to discursive and social practice. The analysis shows a change towards a more language oriented curriculum discourse in mathematics which still carries an intertextual and discursive heritage from the prior curriculums. In relation to the early curriculums of the Swedish primary schools the former explicit differentiation of students becomes implicit as the language skills become of increasingly importance.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalysFörfattare: Maria Henningsson och Annika OlssonDetta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop. Grunden för vår undersökning är Faircloughs teori om den tredimensionella modellen (Fairclough, 1992). Vår undersökning har tydliggjort att traditionella och stereotypa föreställningar om könsroller fortfarande är starka inom förskola och skola. Samtidigt har det blivit tydligt att det pågår ett arbete med att implementera nyare och mer gränsöverskridande normer kring kön där verksamma pedagoger ger uttryck för en ambivalent hållning. I texterna finner man en medvetenhet om att traditionella könsroller bör luckras upp samtidigt som man tyr sig till just de traditionella könsrollerna. Nyckelord: Kritisk Diskursanalys, genus, genusforskning, genuspedagogik, socialt kön, kön och könsroller.

The aim of this qualitative study is to investigate the criticism female and male Idol participants receive from the Idol jury in the program Swedish Idol 2018, from a gender perspective. The study also investigates possible differences in the type criticism, depending on the Idol participants' sex. Using critical discourse analysis (CDA) as both theory and method, underlying messages in the Idol jury's criticism are revealed. The selection consisted of eight Idol participants: four female, two from Stockholm and two from Gothenburg and four male, two from Stockholm and two from Gothenburg. The jury´s criticism that the Idol participants received was analyzed based on the concepts stereotypes, sexualisation and naming.   The result shows that both male and female Idol participants are being sexualised and stereotyped in the Idol jury's criticism. However, the female Idol participants are expected to maintain a stereotypical feminine role, while the male Idol participants do not have to maintain a stereotypical masculine role. The Idol jury's namings show that female Idol participants are being categorised more than the male Idol participants. The Idol jury's criticism to the female participants has a great focus on the body as an object and sexual satisfaction, while the criticism to the male participants focuses more on detailed bodily characteristics.

Traditionellt sett har människor använt sig av nyhetsmedia för att sprida kritik medan idag använder många sociala medier där det är lätt att sprida sina åsikter. Därför syftar studien till att undersöka samt jämföra kritiken som riktas mot socialtjänsten och socialarbetare i nyhetsmedia och på Facebook. De material som ligger till grund för detta arbete är hämtat från nyhetsartiklar från Dagens Nyheter och SVT nyheter samt inlägg från nio öppna och slutna grupper på Facebook med kriteriet att tydlig kritik ska framgå. Den metod och teori som ligger till grund för denna studie är den kritiska diskursanalysen, vi har analyserat materialet med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet i denna studie visar att när socialtjänsten kritiseras är det främst fall som rör barn både när det kommer till inlägg på Facebook och i nyhetsartiklar. Den främsta skillnaden mellan kritiken som riktas mot socialtjänsten via facebookinlägg och i nyhetsartiklar är att de som skriver inläggen på Facebook främst själva är drabbade av socialtjänsten och därmed är mer känslomässigt engagerade. Det vi sett att kritiken främst syftar till i nyhetsmedia är socialtjänstens brist på ansvar medan i facebookgrupper är det; socialtjänstens felaktiga agerande, socialtjänsten väljer aktivt att inte agera, socialtjänstens beslutfattande på felaktiga grunder, socialtjänstens brist på kompetens och socialtjänstens makthantering. Kritiken förstås med hjälp av maktbegreppet, då socialtjänstens handlingsutrymme kan ses som en maktresurs, vilket leder till att människor känner att socialtjänsten har ett för stort inflytande över deras liv på livsavgörande sätt. Kritiken kan även förstås med tillitsbegreppet och sammanhang. Beroende på det sociala sammanhanget kan kritiken yttras på olika sätt, och den kan uppstå på grund av bristande tillit för socialtjänsten.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte. 50 artiklar har analyseratsenligt Norman Faircloughs trestegsmodell där vi främst har fokuserat två steg, en lingvistisktextanalys samt den diskursiva praktiken. Resultatet visar att detta är ett parti som mediafinner lätt att kritisera, bland annat deras politiska ideologi, personliga egenskaper och hur deklär sig. Den bild som media framställer visar bland annat att SD är okunniga inom politiken,att det trots en uppstramad fasad inte har skett någon förändring i partiets ideologiska syn. Media har ett stort inflytande på människor vi tror att det är av intresse att belysa hur mediaskapar en bild av ett parti i hetluften, bilden som vi alla tar del av i media och som på ett ellerannat sätt påverkar oss människor.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011. Jag undersöker här vilka diskurser som kan läsas i skrivningen i dessa texter. Hur diskurserna är konstituerade kommer att få en påverkan på IKT-utbildningen inom reformen GY 2011. Efter att ha genomfört en kritisk diskursanalys kan jag se att reformen för GY 2011 bygger på dokument där framträdande diskurser konstitueras. En kvalitetsdiskurs och en specialiseringsdiskurs är utgångspunkten i ämnesplaner och utbildningsdokument som definierar Gy 2011. Det är möjligt att se den självständighet som Skolverket och Regeringen visar, då de europeiska dokumenten, med nyckelkompetenser för livslångt lärande inte påverkar nationella texterna i en större utsträckning. Den säkerhetsdiskurs som jag identifierar i dokumentet för digital kompetens är inte lika framträdande i nationella skrivningar. Samtidigt visar den kritiska diskursanalysen, relationellt, att Skolverket besitter en självständighet gentemot Regeringen och en europeisk utbildningspolitik. Skolverket tolkar syftet med nyckelkompetensernas innehåll, som ”varje medborgares möjlighet till ett gott liv med möjligheter till självförsörjning”. I reformen för GY 2011 visar Skolverket att man i sina dokument använder skrivningar som ligger längre från diskurserna i nyckelkompetensen digital kompetens.
By a critical discourse analysis, I seek the answer to the discourses that are in my selection of documents. With the socio-cultural perspective as a theoretical basis I choose to look at knowledge and learning. Starting point for the analysis is the Council of Europe recommendations in Education and Training 2010, stated in the form of eight key competences for lifelong learning (EU 2006a). I look at digital literacy, which is one of key competences that every European citizen must develop. I also analyze papers contained in the process of the reformed Swedish upper secondary school Gy 2011th I examine here the discourses that can be read into the wording of these texts. how discourses are constituted will have an impact on the ICT education in reform GY 2011th After carrying out a critical discourse analysis, I can see that the reform of GY 2011 is based documents in which the dominant discourses constituted. A quality of discourse and a specialized discourse is the starting point in the subject plans and training documents defines Gy 2011th It is possible to ensure the independence of the National Agency and The government shows, when the European documents, with the key competences for lifelong learning does not affect national texts in a larger extent. The security discourse which I identify in the document for digital literacy is not as prominent in national projections. At the same time the critical discourse analysis, relational, that The Agency possesses an independence from government and a European education policy. The Agency interprets the purpose of the key skills to their content, which "Every citizen the opportunity to live a good life with opportunities for self-sufficiency." IN reform for GY 2011 shows the National Agency that in their documents using wordings located further from the discourses of key digital literacy skills.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten. De feministiska perspektiven liberalfeminism, radikalfeminism och marxistisk socialistisk feminism har också använts. Även Gunilla Jarlbro och Maria Edströms genomgång av genusstrukturer har använts som teoretiskt underlag i denna uppsats. Den metod som har använts till denna undersökning är dels en mindre kvantitativ räkning av samtliga nummer av tidningen Veckans Affärer under 1981, 1991, 2001 samt 2011. Därefter har en kritisk diskursanalys utförts på fyra stycken utvalda nummer från respektive tidsnedslag under undersökningsperioden. De huvudsakliga resultaten som har kunnat uttolkas i denna undersökning är att män får mycket mer utrymme i det undersökta tidningsmagasinet än vad kvinnor får. Det finns dessutom tydliga skillnader i hur män och kvinnor porträtteras i tidningsmagasinet. Den slutsats som därmed kan dras av denna undersökning är att kvinnor inte är helt jämställda män när det kommer till hur de representeras i media.
The purpose with this essay has been to study if men and women are represented in different ways in a Swedish trade magazine. The purpose has also been to study if there have occurred any differences over time. The study has therefore included a timeline where we have studied four years with ten years apart. These have been during the years of 1981, 1991, 2001 and finally 2011. The question formulation in this essay has consequently been as follows: In what ways have men and women been portrayed in the trade magazine Veckans Affärer from the 1980’s up to the 2010’s? Are there any similarities and/or differences? Is there also any difference in the amount of space that has been given to men and women in the trade magazine throughout the time? Several theories have been used in order to interpret the results of our study. These have consisted of R.W. Connell’s theory about the hegemonic masculinity, the three feministic perspectives of the liberal feminism, the radical feminism as well as the Marxist-socialistic feminism. Also the theory of different gender structures of Gunilla Jarlbro and Maria Edströms have been used. The method in this study has consisted of two steps, first has a smaller quantitative analysis been made. It has been made on all of the copies that have been published of the magazine Veckans Affärer during the time of our study, which is during 1981, 1991, 2001 and 2011. A critical discourse analysis has subsequently been made on four chosen copies from all the chosen years during the time of our study, which are 16 copies of the magazine in total. The main result that we have been able to distinguish from our material is that men in general are provided more space in the studied magazine than women are. There are also clear differences in the ways that men and women are portrayed. One of the main differences in the magazine is that women are more often than men described to be more connected to the private sphere. The conclusion one therefore can draw from our study is that little has happened over time in the area of gender research. Women are still quite unequal compared to men in the ways they are portrayed in media.

The use of coaching is fairly up to date in the business world although it’s relatively new. Despite this, there’s a lack of clarity about what coaching is and what it signifies. Our point is however not to define coaching. Based on the normative coaching literature, the purpose is, from a critical discourse analysis to explore the power relations that affect the coach and coached in their relation to each other, so as to be able to criticize managerial coaching relationship as presented in the literature. This will contribute to enabling for a more open discourse. The theoretical image of managerial coaching described by the literature as a democratic exercised leadership by a certain type of behavior and attitudes, will lead to improved organizational performance. For this to be possible, the relationship between coach/manager and coached/co-workers need to be characterized by safety, trust and equality. This is considered to be complex, given the power and dependency relationship prevailed between manager and employee. The empirical data on which the analysis is partly based on, have been collected through semi-structured interviews with a group within the National Insurance Office in Karlskoga, consisting of managers and employees where a coaching leadership is applied. Coaching relationship has been explored with the aid of Faircloughs analytical model and therefore conclusions could be obtained, which is that the coaching relationship is characterized by a variety of power conditions affecting coach and coached in their relation to each other. Among other things, it has emerged that the coach is governing the coached thoughts and thus indirectly also the coached acting. Managerial coaching is therefore considered according to us not to be a democratic exercised leadership but may instead implying to be more controlling in comparison with the “traditional” leadership.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt och vilka metoder två olika mediekanaler använder sig av för att övertyga och skapa trovärdighet om HPV-vaccinet.  Metod och material: Kritisk diskursanalys på ett avsnitt ur samhällsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar rörande HPV-vaccinet. Huvudresultat: Framställning av HPV-vaccinet skiljer sig väsentligt åt vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som används i texterna för att skapa trovärdighet är expertutlåtanden och skapa förtroende med tittarna och läsarna.

The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sju vetenskapliga artiklars framställningar av en lämplig respektive olämplig förskollärare. Studien utgår ifrån ett kritiskt teori- och forskningsperspektiv med en relativistiskt orienterad ontologi och epistemologi. Som metod för evaluering av den textuella empirin tillämpas Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten visar att ideala förskollärare är välvilliga, sociabla, osjälviska och psykiskt stabila. De förväntas vara flexibla, vaksamma, kommunikativa, ledande och omsorgsfulla. Resultaten visar också att deras kompetenser konstitueras i interaktionen mellan ideologier, kunskaper och värden. Inom studiens diskussioner ifrågasätts den ideale förskollärarens existens. Olika brister med lämplighetsbedömningar av denne framlyfts likaså. Studien konkluderar att lämplighet inom förskollärarprofessionen är en påtaglig angelägenhet för många olika individer inom olika kulturer. Tillsammans med sociala och diskursiva praktiker utmynnar de vetenskapliga texterna i en lämplighetshegemoni i relation till förskolläraryrket. För att utmana denna hegemoni argumenterar studien för ett bejakande av olikheter beträffande förskolläraraspiranter och redan verksamma förskollärare.

This master’s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors. The main research question is: In what ways do the alternative shelf arrangements affect the sociocultural practice of mediating fiction to library visitors and to what degree has this practice, with its non-discoursive elements, cleared the path for shelf arrangements to become a natural part of the libraries? The question is answered by the analysis of the text and its different modalities, and the analysis of the discoursive practice where the interest has been the production and the consumption of the text. These two aspects of discourse are then contextualized in the sociocultural dimension. The result shows the picture of a public library undergoing major changes. Strained economy and a shift in the habits of reading fiction have forced the libraries to take influence by the commercial book stores, preferably the on-line ones. This thesis shows that the shelf arrangements of fiction are a part of the development for the public libraries in a more individualised, commercial direction.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet. Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer.   Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys.  Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).  Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna. Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats.
The purpose with this study is to describe and analyze discourses on ADHD regarding how the syndrome is presented in the largest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, during the years 2002 to 2011. The study also relates the discourses on the ADHD-syndrome to the existing overall context in society. Another issue is to view the influence from media on discourses in society in general and the trend to repudiate normality towards pathology regarding people’s psychological status.                                                                                                                                                                     This study is looking for discourses regarding ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and to find out which of them who has reached hegemony, and to see how it relates to the manifestation of the overall context in society. Questions have been asked on what is conveyed about ADHD, by whom and in what way. The purpose is to find answers about what identity on ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and who the actors are with the power to define the discourse. There is also a purpose to discriminate different types of mechanism of authority. The discourse analyze is a theoretical frame were social constructivism, identity and authority are included as essential concepts. The model used is the critical analyze of discourses that has been created by Norman Fairclough. His model has three dimensions, `discoursive practice`, `texts` and `the social practice`. All three are included in the study, but there is a main focus on the dimension regarding “text analyze”. The text material for the dimensions “the discourse in practice” and “text analyze” includes 125 articles from “Dagens Nyheter” during 2002 to 2011. The included material for the dimension “The social practice” is three documents who describes ADHD from a over viewing context of society, two from “Socialstyrelsen”  and one from “Statens beredning för medicinsk utvärdering” The result points out those two discourses have been designed by Dagens Nyheter, one medical based and one with a psychosocial focus. That confirms previous research on discourses regarding ADHD in media coverage.                                                                                                                                                      In similar with results from the analyze of the periods over viewing context in society, it has been the medical discourse that has been dominating. That confirms the conclusion that Dagens Nyheter has contributed to the last decays hegemony in the discourse regarding ADHD. The identity about ADHD designed by Dagens Nyheter is divergent and excluding. The divergent part includes mental, physical and social shortcomings. Individuals with ADHD are placed on level with other groups in society as criminals, drug addicts and people with other neuropsychiatric diagnoses, and they describes as a burden for society. The excluding part is exclusion from close relations and working life and also a high risk for bullying in school. A picture of both children and adults in a state of dependence with great needs of support, help and treatment is prominent in the discourses. The medical science and profession have had the precedence to describe the ADHD syndrome in “Dagens Nyheter”. That is consensual with the results from the over viewing context of society for the actual period. The study concludes hereby that during the last decay the medical profession has gained permission to define ADHD and that Dagens Nyheter have contributed to a reproduction of the society’s structure of power. It is primary the field of medical science that has been identified in the discourses on ADHD, even if mechanism connected to pastoral and social control also have been visible.

The aim of the study is to examine how feminist activists in Sweden observe and talk about social problems related to feminism to resist existing power discourses. The questions examined is: What stereotypical portrayals of women were noticed by feminist activists in the podcast ‘Penntricket’?; in which manner does the feminist activists talk of these stereotypical portrayals in order to resist existing power discourses? A critical discourse analysis was carried out on six chosen parts of the podcast Penntricket where the hosts talked about stereotypical portrayals of women and how to resist existing power discourses. The results of the study demonstrates that the feminist activists observed and talked about three stereotypic portrayals of women; ‘the responsible mother’; how ‘the woman is expected to have children’ and ‘the attractive woman’. The resistance differed within the stereotypic portrayals of women. The feminist activists resistance of the stereotypic portrayal of ‘the responsible mother’ was to make the unequal parenting visible. In resisting the stereotypic portrayals of how ‘the woman is expected to have children’ the feminist activists talked about the importance of opening up for more acceptable categories for women who does not desire to have children. The feminist activists resistance of the stereotypic portrayals of ‘the attractive women’ was to make visible that mothers manners can affect their daughters and make visible what happens when women give each other compliment for their looks.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas.

Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.

VOX developed out of the largest right-wing party, Partido Popular, and has since the announcement of their candidature 2013, acquired an increasingly stable support from the voters. Since the election 2018 they became the third biggest party in Spain. One of the core elements of VOX´s political discourse is the term Reconquista. Essentially this term is a historic religious term denoting the successive elimination of Muslim occupied area on the Iberian Peninsula and have through the Spanish history constituted a part of the Spanish identity and still do. This is the subject that I address in this paper, using a critical discourse analysis, I´ve examined how VOX interpret and use the term Reconquista on social media. The material used for this paper is constituted of three Instagram posts and three Youtube videos.   The results show that VOX interpret the term Reconquista as a source for the “true” Spanish identity. The analysis identified three themes that constitutes VOXS´s interpretation of the Reconquista, namely, the significance of places in the material, two contrasting world concepts, and lastly, War.  Through this interpretation VOX uses the term Reconquista as scale to construct a subjective “we” and “them” scenario. The term Reconquista is also used as a yardstick to measure how Spanish an entity is.

Inledning I skollag (SFS 2010:800) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2018 (2018) står det att utbildningen ska vara jämställd och konstrueras så att alla elever ska ha samma möjligheter oberoende av kön och könstillhörighet. Läromedel utgör ofta basen i undervisningen och det är av vikt att våra läromedel följer våra styrdokument, detta för att lärare ska kunna hjälpa elever att utveckla en sund och jämställd uppfattning om kön och könstillhörighet. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa framställningen av kön i tre läromedel i svenska i årskurs 9. Metod Uppsatsen utgår från kvalitativ ansats där jag valt att använda mig av Faircloughs tredimensionella modell som metod för analys. Resultat Resultatet av analysen visar på en överrepresentation av maskulina ord och karaktärer jämfört med feminina ord och karaktärer i svenskläromedel. Resultatet visar även att läromedlen framställer maskulina och feminina karaktärer med stereotypa attribut samt att de utför stereotypa aktiviteter. De tre valda läromedlen innehåller inga tecken på hegemoni vilket är glädjande.

The aim of this study was to examine how a company within the aircraft industry communicates environmental sustainability. We have therefore chosen to investigate the airline SAS - partly because it is an aircraft industry and partly because the airline is criticized today for its negative environmental impact. The purpose of this study has been answered based on two questions (1) How does SAS produces environmental sustainability through linguistic means and (2) How does SAS speaks to its audience through its sustainability communication? Furthermore we have based this study on theories about discourses, critical discourse analysis and sustainability communication. As well as we have used the theoretical perspective of critical discourse analysis, it has also been used as a method in this study. We have based our analysis on the three-dimensional model of Fairclough together with the linguistic and rhetorical tools modality, intertextuality/interdiscursivity, interpellations, ethos, pathos and logos. Our material consisted of social media posts from SAS’s Twitter, Facebook and Instagram that significantly concerned environmental sustainability as well as the sustainability section of their website. The analysis resulted in three recurrent themes (1) Sustainability as a vision of the future (2) Sustainability together with SAS and (3) Sustainability as innovation. Therefore we have found that the focus is shifting from the environmental sustainability of the aviation industry as a dilemma, to being perceived as a long-term solution for us to being able to continue to fly. Thus, SAS is constantly indicating how the airline industry will continue to exist but sustainability aspects should be integrated into the business. We have also discovered how the audience is interpelled as ethical travelers - partly when SAS positions itself as a sustainable alternative for us to choose, and partly by offering us opportunities to act together with them for environmental sustainability.

I denna studie undersöks hur den samiska befolkningen framställs i sju läroböcker kopplade till ämnet geografi i högstadiet mellan åren 1956 och 2012. Syftet med studien var att ta reda på hur framställning sett ut och förändrats över tid, samt att ta reda på orsaker till förändringen. Vidare ställdes resultatet mot respektive kursplan som var aktiv vid den analyserade bokens utgivningstillfälle. För att ta reda hur framställningen sett ut över tid utfördes en kritisk diskursanalys av läroböckerna, sedan kopplades diskurserna som framkommit till kursplanerna. Resultatet visade att diskurserna som fått definiera den samiska befolkningen har ändrats mycket genom åren, även om flera teman var återkommande. I resultatet framkom det att den samiska befolkningen framställs i relation till vad majoritetsbefolkningen inte är. Den samiska befolkningen beskrivs ofta som grupp och inte som individer. Innebörden av att vara same har ändrats från att var något biologiskt till något som definieras av språk och kultur. Möjliga orsaker till diskursförändringar som kom fram i denna undersökning var införandet och avvecklandet av SIL, samernas egna möjlighet att påverka sin framställning och ändrat fokus i kursplanerna. Resultatet visade också att det som efterfrågades i kursplanerna styrde framställningen och vad som togs upp i läroböckerna.

Using Faircloughs critical discourse analysis, this study examines how the drug discourse is constructed in the street newspaper Situation Stockholm and what role harm reduction has in the construction. Sweden has the second highest mortality rate amongst drug users in the EU. One reason for this, studies show, is the restrictive policy towards drug that’s dominating in Sweden. The study identifies four themes in the empirical material, consisting of articles in Situation Stockholm. These themes are “life with drugs”, “reasons for misuse”, “medical care” and “hopes”. The study concludes that the drug discourse in Situation Stockholm is similar to the main discourse in means of drug consumption being something abject and unwanted, but differs in the views of solutions for drug misuse, presenting harm reduction treatments as a solution. Situation Stockholm argues that harm reduction treatments should be more available for drug users. In the social practice that is the Street newspaper Situation Stockholm, the study concludes, the perspective of harm reduction instead of restriction as solution for drug misuse is articulated, but also that their user perspective articles play a small role in the order of discourse, partly due to the low status and stigmatization of drug users.

Världen har upplevt många misslyckade projekt med katastrofal utgång, trots att risker varit kända och att visselblåsare slagit larm, men man har valt att inte lyssna. Varför? Jag bestämde för att titta på tre fall och se om det fanns något samband dem mellan, trots deras olikheter vad gäller tid, geografi och syfte samt jämföra det mot faktorerna risk, mål och makt. Min studie har visat att i organisationer eller grupper där demokrati och öppenhet råder är det lättare att föra dialog om risker, än det motsatta. Diskurser med starkt barriärbrytande målfokus är maktkoncentrat, och ofta ovilliga att lämna ifrån sig makt frivilligt. Dessutom är måluppfyllelse ibland viktigare än resultaten. När projekten gått för långt, när ära och berömmelse smakar för bra, när prestigeförlust och skam väntar ifall man backar, då är det som att rida på en tiger i full galopp. Det är nästintill omöjligt att kliva av.

Inför höstterminen 2017 gav Skolverket ut en reviderad version av läroplanen Lgr 11. Syftet med att revidera läroplanen var att Regeringen bestämt att svenska elevers digitala kompetens skulle stärkas. Utgångspunkten för den reviderade läroplanen var digitaliseringskommissionens arbete och deras rekommendation till Skolverket att föra in begreppet digital kompetens som en basfärdighet. Den här uppsatsen utgår från kunskapssyner, skolpolitiska diskurser och olika sätt att definiera digital kompetens för att visa på de problem som finns i digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens och hur den grundar sig i en syn på kunskap som en samling av arbetsgivare eftertraktade kompetenser. Samtidigt visar jag på problem med att infoga digitaliseringskommissionens definition i läroplanen eftersom läroplanen utgår från en annan kunskapsdiskurs. Avslutningsvis kopplas digitaliseringskommissionens kunskapssyn till de internationella policydokument som till stor del formar europeisk och internationell skola idag.

Organisationsförändring innebär oftast en sorts löpande verksamhet för att följa med i utvecklingen, men det finns också tillfällen då regelbundenhet möts av ett tillstånd som inom forskningen kallas för ”kritisk tidpunkt”, där organisationen möter en omedelbar kris. Två dilemman uppstår för medlemmarna; Först att situationen skapar en osäkerhet; För det andra att situationens komplexitet tvingar medlemmar att agera utan möjlighet till att samla mer information. Forskningen påpekar att meningsskapande påverkar organisationen genom tre funktioner; strategi, lärande och kreativitet. Ledningen behöver hjälpa de anställda att transformera det komplexa mot organisationen till något konkret för den egna omgivningen. Meningsskapandet är därmed både centralt och inflytelserikt som ett verktyg för att förändra instrumentellt handlande. Både självkommunicering likväl som medvetandegörande, kan specifikt relaterats organisationskommunikation, som i ”svenskt” forskningsfält är bristfälligt. Vi ser därmed ett behov lyfta fram organisationskommunikation som metod, med särskilt fokus på en organisation vid ett kritiskt tillstånd. Studiens fokus är Kriminalvården och den nya strafftidslagstiftningen och diskrepansen mellan tillgång och efterfrågan av fängelseplatser. En kritisk diskursanalys har genomförts där textens syntax och meningsskapande urskiljs gentemot analysmaterialet som är två dokument, beslut och PM gällande beredskapsplatser. Som teoretiska inramning har vi använt oss utav systemteori och nyinstitutionell teori.
Studien fann att det råder skillnader mellan ordet och handlingen, då kommuniceringen sker informativt istället för kommunikativt. Det råder motsägelser och otydligheter varpå en förändringsprocess blir försvårande för att möta Kriminalvårdens utmaningar med dubbelbeläggning. Sammantaget är organisationskommunikation som medel för en förändringsprocess i en kritisk tidpunkt avgörande för en organisations förmåga att krishantera.
Organizational changes usually involve a variety of ongoing activities in order to follow developments, but there are also occasions when regularity meets with a condition known in the research as a "critical junction" where the organization faces an immediate crisis. Two dilemmas emerge for the fellows; First and foremost, the situation creates a uncertainy; Secondly and following, the situation creates a complexity where the fellowers is forced to react, without having the opportunity to gather more information about the situation. Previous research shows that the meaning that the organisation is dictating, is affecting the organization in three functions; strategy, learning and creativity. The management therefore needs to help the fellowers to translate the complexity to something more concreate for the organisations own surrounding. The attribute meaning is therefore both central and influential as a tool for changing an organizations instrumental actions. Both self-communication as well as awareness can specifically relate to organizational communication, as in the “Swedish” research field is deficient. We therefore identify a need to put forward organizational communication as a method, in a period when the organization is in a state of a ”critical junction”. The study aims to put emphasis on Kriminalvården and the new incarnation law, and the discrepancy between supply and demand, regarding mass-incarnation in the prison system. A critical discourse analysis have been completed, where the focus has been the written text syntax and what meaning is put in to the sentences between two documents, one is a decision document and the other is a Pro-Memoria regarding “standby-locations” for Kriminalvården. The theoretical framing of this study is new institutional theory and systems theory. The study concludes that there are differences between the word and the act, as the communication is informative rather than communicative. There are contradictions and uncertainties in which a change process becomes aggravating in order to meet the challenges of the Criminal Protection with double occupancy. Altogether, organizational communication, as a means of a change process at a critical moment, is crucial for an organization's ability to crisis management.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå.

I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt.

Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.

Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har i

syfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofri

eller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,

maktdiskursen och etikdiskursen. Det förs även en mer teoretisk kopplad diskussion där texternas relateras till

teorier om hackeretik, frihet och mänskliga rättigheter.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att synen på pedagogik skiljer sig de två propositionerna emellan, samt att de förändringar som föreslås har en ideologisk utgångspunkt. En av de slutsatser som dras är att det är problematiskt med förändring på ett så stort plan som en ny lärarutbildning innebär.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing “social services”. We found four discourses about collaboration, economy, criticism and work practices and procedures. We found social services mentioned in contexts involving money, resources, complaints, cooperation, collaboration, support, routines and responsibilities. The social services was briefly depicted, descriptions of their work was often omitted. The descriptions we found was often negative and contained assumptions that were not explained.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.

Construction of culprits within criminal policy programs: A critical discourse analysis. The purpose of this study was to make visible discourses within criminal policy before the elections of 2018 through analysis of the established political parties ́ criminal policy programs. Method qualitative content analysis was used to bring out categories, later analysed with Fairclough ́s critical discourse analysis. Constructions of culprits as “foreigner”, “in gang”, “organized”, “young”, “male” and “non-ethical Swedish” emerged. Other groups were crime victims identified as “children”, “juveniles”, “elders”, “females” and “entrepreneurs/business owners”. The crimes observed were honor crimes, terrorism, crimes of violence (especially domestic violence), sexual offences and internet-based crime. The constructions may create a skewed interpretation of criminality and feelings of “us and them”. This may lead to “them” labelled as the criminals and “us” as their potential victims. The discourses in the programs therefore risk sustaining unequal power configurations in society.

Studien syftar till att undersöka om, och i så fall hur, Sametingets egna myndighetskommunikation bidrar till att konstruera ojämlika maktrelationer mellan samer och den svenska staten. Remissvar och pressmeddelanden med Sametinget som avsändare studeras genom en kritisk diskursanalys med fokus på hur kunskap, handlingsmöjligheter och handlingsbegränsningar framställs för de båda aktörerna. Studien görs med ett teoretiskt ramverk som inbegriper diskursteori, representationsteori och postkolonial teori. Resultatet visar att det i Sametingets diskurs framkommer fyra teman: Distans till en passiv stat och närhet till ett aktivt Sameting; Samer har en särställd kultur och unik kunskap som inte iakttas av staten; Statens handling och makt är inte legitim och Rovdjurspolitiken är ett problem som behöver åtgärdas. Genom dessa teman framkommer att kunskap som samer besitter inte framställs på samma sätt som kunskap som svenska staten besitter. Samernas unika kunskap framställs som något som borde ligga till grund för politiska beslut och myndighetsutövning medan statens kunskap framställs vara ogrundad och otillräcklig. Detsamma gäller för framställningen av handlingsutrymme, aktörernas handlingsmöjligheter framställs olika. Samernas och Sametingets handlingsmöjligheter framställs ofta som begränsade medan staten framställs ha för stora handlingsmöjligheter särskilt mot bakgrund av att staten varken själva har tillräcklig kunskap eller tar samernas kunskap i beaktande. Slutligen visar studien att Sametinget ifrågasätter den rådande maktrelationen mellan samer och staten och således i stora drag inte bidrar till att bibehålla rådande maktrelation.
This thesis aims to study if communication from Sametinget contribute to the construction of unequal power relations between Sámi people and the Swedish government. In a critical discourse analysis comment letters and press releases from Sametinget where analysed with a focus on how both of the actors’ knowledge and scope of action is depicted. The thesis’ theoretical framework consists of discourse theory, theory of representation and postcolonial theory.  The results show four main themes in Sametinget’s discourse: Distance from a passive government and proximity to the active Sametinget; The Sámi people has a specific culture and unique knowledge that is not sufficiently observed by the government; The government’s actions and power are not legitimate and The current politics of predatory animals is a problem that needs to be solved. Furthermore, the themes show that knowledge of the Sámi people is depicted differently from the government’s knowledge. The Sámi people’s unique knowledge is depicted as something that should, make up the foundation for political decisions and legislation. Meanwhile, the government’s knowledge is depicted to be unfounded and insufficient. The same goes for the depiction of scope of action, where the actors scope of action is depicted differently. The Sámi people’s and Sametinget’s scope of action is often depicted as limited while the government’s scope of action is depicted as being to large. Lastly, the thesis concludes that Sametinget questions the current power relation between the Sámi people and the government and is therefore generally not contributing to the maintaining of current power relations.

I denna uppsats är syftet att analysera en polariserad debatt och undersöka om det går att se tecken på kunskapsresistens, förnekelsen av fakta. Studien bygger på kritisk diskursanalys och analyserar delar av klimatdebatten. Materialet utgörs av en samling artiklar skrivna av kritiker som motsätter sig det som idag anses vara den etablerade forskningen kring klimatet, och fokus ligger på att granska hur detta går att koppla samman med kunskapsresistens. Analysen av materialet visar att det går att finna tendenser på kunskapsresistens bland materialet hämtat ur klimatdebatten och diskuterar hur detta kan komma till uttryck i olika sammanhang inom debatten.

Digital communication system for interaction is a part of the everyday life for the majority of people in the society. The Internet offers a space for counselling, support and/ or discussion. By using the Internet chat page familjeliv.se as a field research for a critical discourse analysis (CDA) following Norman Fairclough approach on the discussed and debated child fostering technique “timeout”, his theory and method enables a study on the construction of identity, roles and discourses. According to Fairclough, CDA does not stand on its own. It is depended on complementary theory(s) in the analysis of the social practice, for example theories on social interaction and power relations. Therefor Erving Goffmans theory on interaction and Anders Perssons comparative analysis of Goffman in the context of online interaction is applied with the company of Michele Foucault and Erich Fromm s theories on power relations. CDA origins from social constructionism and is therefor questioning the statement that there is an absolute objective truth. In that aspect, the theory of social constructionism is integrated and applied on the discussion of how and why certain constructions exist. The users of the forum position them selves for or against timeout and by using the method of CDA on the text and the discursive practice, ideologies can come to light in the social practice such as behaviourism. In certain senses, the discourse on Familejliv mirrors society’s disagreement on the effect and consequences of timeout and how to preserve children’s rights and not place the child at the risk of offensive abuse. The discourse of the child as in need of discipline also constitute and reflects the social learning theory aspects and behaviourism in society and social work through state parent support programs. On the topic of child fostering and the technique timeout, other discourses came to surface and when analysing the texts using the tools of CDA, an unequal power relation between mother and child became noticeable which shows how the parent use its natural power to supress the child verbally and physically which constructs discourses like  “the damn child”. With the same method the construction of  “the powerless and tired mother” is detected which can be explained by society’s anticipations on motherhood and can be traced to high expectation and therefor cause parental burnout.