Thematische Bibliographien / Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher
  4. Buchteile

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 4. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 10. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von"

1

Hareide, Irene. „Anna Williams: Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning.“ Edda 101, Nr. 04 (11.12.2014): 365–69. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2014-04-11.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Öhman, Anders. „Hilda Jakobsson, Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner“. Barnboken 42 (2019). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v42i0.387.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von"

1

Svensson, Conny. „Agnes von Krusenstjerna : badgäst på tiotalet“. Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201211.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Hasselgren, Bodil. „Förklädd Narcissus(?) : Normbrytande karaktärer och kärlek i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen“. Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-73697.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna uppsats är att klargöra hur normbrytande kärlek, och då främsthomo- och bisexualitet men även transvestitism framställs samt hur de könsmässigtskiljer sig i del V- Älskande par, VI- Bröllop på Ekered och VII - Av samma blod urAgnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen. Detta har genomförtsgenom att studera hur homosocialiteten, den heterosexuella matrisen samtperformativitet påverkar karaktärer beroende på deras könstillhörighet.Uppsatsen har visat att stora skillnader finns i framställningen mellan å ena sidanmanlig samt å andra sidan kvinnlig homo- och bisexualitet samt transvestitism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Jakobsson, Hilda. „"Också väninnor kunna älska varandra" : En queerteoretisk studie av Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen“. Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78482.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren. Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet. Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer. Jag anser att det är häri Krusenstjernas subversiva potential ligger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Jakobsson, Hilda. „Flickstaden : Flickbokens diskurs och sadomasochism i Agnes von Krusenstjernas Ninas dagbok, Helenas första kärlek och Fröknarna von Pahlen“. Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78481.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The object of this essay is the Swedish author Agnes von Krusenstjerna's novels Ninas dagbok (The diary of Nina) and Helenas första kärlek (Helena's first love) as well as the cycle novel Fröknarna von Pahlen (The misses von Pahlen). The purpose is to explore her use of the discourse of girls' fiction, which I analyse by the depiciton of women's sexual awakening, and her depiction of sadomasochism. The theories of Elaine Showalter, Jacques Derrida, Michel Foucault and Judith Butler are used. Women's sexual awakening is depicted similarly in the novels but more explicitly in Fröknarna von Pahlen. In Ninas dagbok and Helenas första kärlek there is an eroticization of dominance and submission, which is not explicitly sadomasochistic. In Fröknarna von Pahlen, sadomasochism is explicitly described as a "perverted" sexuality and reveals the inequality in the violent sexuality, which is described as "normal". The sexuality that is included in Fröknarna von Pahlen's ending utopia is a female same-sex sexuality, which is a further development of the intimate friendships that are often depicted through the discourse of girls' fiction. Accordingly, Fröknarna von Pahlen and its ending utopia can be interpreted as a "city of girls", that is a further developement of subjects such as female same-sex sexuality and sadomasochism that can only be implied within the discourse of girls' fiction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Körvits, Sirle. „De anonyma barnen : En studie av anonymitet hos de ofödda och nyfödda barnen, med hjälp av dekonstruktion, i Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126931.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Med syftet att undersöka de ofödda och nyfödda barnens anonymitet i Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan, har jag med hjälp av metoden som Jonathan Culler har utvecklat ur teorin dekonstruktion visat att, den till synes marginella aspekten, anonymiteten hos barnen, ingår i en argumentationslinje i romanen. För att belysa kvinnornas utsatta situation på ett tydligt sätt och argumentera för deras autonomi vad gäller reproduktionsfrågor, är det fördelaktigt att låta barnen förbli identitetslösa och därmed inte erhålla en väsentlig del i argumentationen. Det ligger dock en inre motsägelse i textens logik, då belysningen av problematiken ur ett kvinnoperspektiv i kontexten har som syfte att förkasta männens maktutövning, samtidigt som en maktutövning utövas på de ofödda och nyfödda barnen genom bl.a. inställningen till deras identitet och människovärde. Den inre motsättningen handlar om avhumanisering och människovärde; samtidigt som målet är att visa på kvinnornas värde som människor, sker en parallell värdeminskning av barnen (främst genom anonymiseringen av dem). På samma gång som den omänskliga behandlingen av kvinnorna förkastas i textens argumentation med önskan om att tala om kvinnor som subjekt, behandlas barnen som objekt; trots att både kvinnan och barnet är människor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Engfelt, Olga. „Barndomen som en metafor : En studie av Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning i psykoanalytisk belysning“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81850.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess – ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet. Barndomen skildras som en dramatisk process vars syfte är att uppnå den nya livsfasen då människan känner sig mer mogen och säker. Ur texterna framträder dock en annan uppfattning av barndomen som ett psykiskt ursprungligt jagtillstånd som alltid finns kvar i människans psyke i form av det kärleksfulla och lekfulla barnet. Hos Krusenstjerna konstrueras den unga Tonys intuitiva världsbild. Huvudpersonens barndom gestaltas som en såväl psykisk som fysiologisk process som även präglar den blivande vuxnes varseblivning. Barndomens metaforiska betydelse innebär det verkliga konkreta barnets förlorade oskuld, det lyckliga omedvetna och spontana tillståndet som visar sig i Tonys fantasier och kärleksdramer. Edelfeldts sätt att skildra tonåringens mognadsprocess är däremot analytiskt. I Georges psyke är det levande inre barnet förträngt till förmån för en intellektuell medvetenhet och rationella lekar vilket resulterar i en bild av någon universell schematisk karaktär som saknar åldersgräns och det verkliga ansiktet. I Edelfeldts roman blir barndomen en slags litterär modell av de psykologiska processer som pågår i den moderna människans själsliv. Barndomens metaforik tar sig uttryck i det förlorade arketypiska barnets förbrukade symbol som i olika former förekommer i Georges drömmar och fantasier. Uppsatsen tangerar också skillnaden inom det narrativa perspektivet i berättelserna. Den tragiska intonation som ligger i Krusenstjernas roman förvandlas till ett intertextuellt spel i Edelfeldts roman. Krusenstjernas verk saknar den ironiska intonation som genomsyrar Edelfeldts skildring. Tony anses som författarinnans alter ego, bäraren av Krusenstjernas verkliga rädslor och komplex. George D. Bratt i Edelfeldts roman blir däremot upphovsmannens marionett; hans dagbok kan uppfattas som skärningspunkt för psykoanalytiska, filosofiska och bibliska diskurser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Svärd, Helena. „“Petra, den lugna och behärskade...” : Den stilistiska gestaltningen av Petra von Pahlen som kvinnlig huvudkaraktär i Agnes von Krusenstjernas roman Den blå rullgardinen“. Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194411.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This study examines the female protagonist Petra von Pahlen in Agnes von Krusenstjerna’s novel Den blå rullgardinen (The blue blind). The aim of the study is to make a stylistic examination of narrative perspective, relations, and agency in several text passages from the novel, to find out how the language of the text shapes Petra von Pahlen as a female character. To see whether the linguistic choices and functions of the text form Petra as an active or passive person, her relation to four other characters in the novel are examined. The material consists of 39 passages of text taken from 10 chapters of the novel, all of which dealing specifically with Petra’s part of the story. Literary theories used for the study are narratology and systemic-functional grammar. The applied methods for analysing the passages are a selection of syntactic and semantic markers compiled by Staffan Hellberg (1985) for stylistic analysis of narrative perspective in Swedish literary texts, and a selection of the tools for investigation of transitivity and ergativity in texts available through the systemic-functional theory of grammar by Michael Halliday (2014). The results show that the narrative perspective used in the text passages are mostly internal focalization, and that the most frequently used stylistic markers are expressions for perception and reflection, similes, metaphors, and words expressing value. The results also show that Petra is most frequently realized through the participant roles of Senser in mental processes, and Goal in material processes. In the ergative analysis Petra is most frequently realized in non-ergative clauses through the participant role as Medium, both in terms of first and second participant; she is seldom realized as Agent. From the quantitative results of the study, Petra can be viewed as a passive character, however an argumentation based on previous research from the fields of literary science and feminist literary stylistics also suggests an interpretation, where the context and themes in the novel, together with an awareness of the different ‘meanings’ of linguistic features, provide a less powerless position for Petra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Paqvalén, Rita. „Kampen om Eros : om kön och kärlek i Pahlensviten /“. Helsingfors : Nordica, Helsingfors univ, 2007. https://oa.doria.fi/dspace/bitstream/10024/3907/1/kampenom.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Runesson, Sara. „"Det er altså professorens mening, at jeg er sinnsyk" : Psykiatrisk vård av kvinnor skildrad i fyra nordiska romaner 1895-1926“. Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-368005.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Bergdahl, Liv Saga. „Kärleken utan namn : Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner“. Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-32516.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this thesis is to study representations of identity and (in)visibility in Swedish lesbian novels written in the 1930s, and to provide a summary of Swedish lesbian literature up to the early 21st century. This study has been done through a close reading primarily of Charlie by Margareta Suber (1932), Fröknarna von Pahlen by Agnes von Krusenstjerna (1930–1935) and Kris by Karin Boye (1934). Lesbian literature is discussed as a loose category, a construction which can be used as an analytical tool in a conscious and reflexive way, with its basis in the categories of author, text and reader. In short, I define lesbian literature as novels written by women, about lesbian figures and/or relationships, and for lesbian readers in the sense that the literature depicts lesbians from an insider’s perspective. As regards the period before 1930, the focus is on romantic friendship and the excitement zone when the romantic friendship becomes a sexual one, as seen in the fictitious case of Sin fars dotter (1920) by Lydia Wahlström. Sexological theories, the image of “the new woman” and changes to the law all colour the first half of the 20th century. This is seen in Charlie by Margareta Suber, where the author makes use of many such explanations in her creation of a lesbian figure. A reading of Fröknarna von Pahlen by Agnes von Krusenstjerna shows an intricate pattern of relationships at its heart. My analysis charts several same-sex couples, a lesbian single woman and two collectives; that is to say, the female collective and the male homosexual collective. The relationships between women are many-faceted and include everything from romantic friendship, kinship and sensualism to eroticism and shared parenthood. In my analysis of Kris by Karin Boye, I focus on Malin, the main character, and the development of her sense of identity, in which the struggle between the language of the world around her and her own emotional experience of love for a woman is a central theme. After the 1930s, the historical context changed in terms of everything from decriminalisation in 1944 via the homophobic panic of the 1950s to the impact of queer theory in the 1990s. Swedish lesbian literature addresses everything from crime of passion (murder) to the coming out process of young women. There exists in all novels from the 1930s an interplay that is (in)visible: the characters or lesbian relationships depicted are both visible and invisible at the same time. The characters are more or less aware of the potential risks attached to being visible as a lesbian, and often they do not notice themselves when this occurs. During the course of the 20th century, (in)visibility becomes replaced by openness and secrecy, and the visibility of the lesbian characters is politicised.
The abstract is translated by Janet French.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von"

1

Merete, Mazzarella. Agnes von Krusenstjerna. Stockholm: Natur och Kultur, 1992.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Anders, Öhman. Apologier: En linje i den svenska romanen från August Strindberg till Agnes von Krusenstjerna. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Anna, Williams. Från verklighetens stränder: Agnes von Krusenstjernas liv och diktning. Stockholm]: Albert Bonniers förlag, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Svanberg, Birgitta. Sanningen om kvinnorna: En läsning av Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. [Stockholm]: Gidlund, 1989.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Buchteile zum Thema "Krusenstjerna, Agnes von, Krusenstjerna, Agnes von"

1

Heitmann, Annegret. „Krusenstjerna, Agnes von“. In Metzler Autorinnen Lexikon, 275. Stuttgart: J.B. Metzler, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03702-2_193.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Hoff, Karin. „Krusenstjerna, Agnes von“. In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_10462-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Keutler, Franz J. „Krusenstjerna, Agnes von: Fröknarna von Pahlen“. In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_10463-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie