Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Läroplaner för förskolan“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Läroplaner för förskolan" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Läroplaner för förskolan"
1
Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson und Maria Reis. „Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
2
Williams, Pia, und Sonja Sheridan. „Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
3
Berggren, Helene, und Petra Blixt. „Pedagogers tankar om naturvetenskap i förskolan“. Venue 4, Nr. 1 (27.01.2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1542.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hur arbetar pedagoger på fältet med naturvetenskap efter den reviderade läroplanen för förskolan? Vad gör de för att ta vara på barnens nyfikenhet i naturkunskapsfrågor? Vilka möjligheter och hinder finns? Vi frågade åtta pedagoger på fyra olika förskolor för att söka svaren på dessa frågor.
4
Palla, Linda. „Konstitutionen av den speciella pedagogiken i en barncentrerad förskola för alla“. Studier i Pædagogisk Filosofi 7, Nr. 2 (09.01.2020): 36–57. http://dx.doi.org/10.7146/spf.v7i2.109511.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This paper identifies and analyzes what constitutes special education in the revised Swedish preschool curriculum. The paper also contributes with an analytical mode of understanding political, as well as other, documents, in, for example, an educational system. The analytical strategy is mainly built upon discourse theory and discourse analysis, using the ideas of Ernesto Lacalu, Chantal Mouffe and Michel Foucault. The results show a fortified hegemonic discourse about a preschool for all children, where child-centred and inclusive approaches are dominant and where special education, to a large extent, is constituted by more management, stimulation and special support. The paper raises questions about the possible effects the hegemonic discourse may contribute to.Nyckelord: diskurs, diskursanalys, diskursteori, läroplan, specialpedagogik, inkludering, pedagogik, styrdokument, svensk förskola för alla barn, utbildning
5
Pramling Samuelsson, Ingrid, Pia Williams und Sonja Sheridan. „Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner“. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 9 (28.03.2015). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1012.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Over the last decade the number of children in Swedish preschool has increased in all age groups. Meanwhile, the preschool curriculum has been revised with higher requirements for pedagogical activities. This article aims to problematize preschool teachers expressions on opportunities and obstacles to work with the intentions of the curriculum, in relation to size of the child group. The study takes an interactionistic perspective based on Urie Bronfenbrenner´s ecological system theory. The data production consists of survey responses and interviews with preschool teachers. The qualitative content analysis focuses on themes that preschool teachers express as relevant in order to meet curriculum intentions and support children’s learning and knowledge formation. The results show that the number of children in preschool groups is of crucial importance for preschool teachers selection and deselection of content areas and working approaches. With fewer children in the group, preschool teachers express that they to a greater extent, can work in relation to the intentions instantiated in the curriculum. De senaste åren har antalet barn i svensk förskola ökat i alla åldersgrupper. Samtidigt har förskolans läroplan reviderats med högre krav gällande den pedagogiska verksamheten. Denna artikel problematiserar förskollärares uttryck kring möjligheter och hinder att arbeta med läroplanens intentioner, i relation till barngruppens storlek. Studien är förankrad i Bronfenbrenners systemteori. Dataunderlaget består av enkätsvar och intervjuer med förskollärare. Den kvalitativa analysen fokuserar innehållsteman som förskollärare uttrycker har betydelse för val av målområden och arbetssätt i verksamheten i relation till gruppstorlek. Resultatet visar att antalet barn har betydelse för val och bortval av målområden och arbetssätt. Förskollärarna ser större möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner med mindre antal barn i gruppen.
6
Eriksson, Anita, Dennis Beach und Ann-Katrin Svensson. „Förskolechefens anavar och uppdrag i ett kommunalt förvaltningsperspektiv“. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 11 (03.12.2015). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1204.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The revision of the Swedish Education Act and of the Pre-School Curriculum of 2010 involved a demand for improved pedagogical quality and for an alteration and clarification of roles and responsibilities within the pre-school sector. In the revision the responsibilities, authorizations and rights to make decisions of the Heads of Preschool were articulated and clarified. This article describes and discusses how the new responsibilities and tasks of the Heads of Preschool have been interpreted and how the response to the revisions has manifested itself within a framework of municipal public administration. The data used consists of a questionnaire answered by 48 administrative officials with responsibility for education government in different municipalities. The result shows that the Heads of Preschool in a majority of municipalities are faced with increasing responsibilities and a new accountability structure. In order to meet the demands for improved pedagogical quality they are also expected to provide competence development opportunities for preschool staff.2010-års revideringen av skollagen och förskolans läroplan innebar dels ökade krav på pedagogisk kvalitet och dels på en förändrad och förtydligad ansvarsstruktur i förskolan. För förskolechefens del explicitgjordes och förtydligades både ansvar, befogenhet och beslutsrätt. I artikeln beskrivs och problematiseras hur förskolechefens ansvar och uppdrag tolkas och kommer till uttryck i ett övergripande kommunalt förvaltningsperspektiv i samband med dessa revideringar. Data utgörs av en enkätundersökning besvarad av 48 förvaltningstjänstemän anställda i olika kommuner. Resultatet visar att förskolechefen i flertalet kommuner har tilldelats ett stort ansvar när det gäller att tolka och initiera den förtydligade ansvarsstrukturen och skapa förutsättningar i form av kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonalen för att möta de ökade kraven på pedagogisk kvalitet.
Dissertationen zum Thema "Läroplaner för förskolan"
1
de, Guzman Lauritzson Jennifer. „Läroplanens roll i ett internationellt perspektiv - en jämförande studie kring läroplaner för förskolan i Sverige och Filippinerna“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27689.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur läroplanerna för förskolan ser ut och är uppbyggda i Filippinerna och Sverige samt hur de omsätts i den dagliga verksamheten. Pedagogiska filosofier och tidigare forskning har legat som grund för analyserna av läroplanerna ur olika synvinklar. Detta för att lyfta fram på vilka sätt de skiljer sig och vad de har gemensamt. Totalt fyra förskolor, två i Filippinerna och två i Sverige, har besökts för att få en inblick i den dagliga verksamheten. Information har inhämtats genom både intervjuer och observationer. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan de båda ländernas läroplaner. Genom läroplanerna för förskolan går det att se att det finns olika visioner om vilka roller den uppväxande generationen kommer att ha i samhället i de båda länderna. I Sverige styrs verksamheten mot att barnen ska kunna använda sin fulla potential att förändra samhället att bli mer jämlikt och miljömässigt mer hållbart. Det filippinska samhället vill däremot ha medborgare som är fulla av egna erfarenheter och som kan passa in i samhället. Läroplanerna används i större utsträckning i Sverige, och medvetandet om dem är också större här. Det är dock lätt att se spår av läroplanerna vid förskolor i de båda länderna.Nyckelord: Curriculum, Filippinerna, förskola, läroplan, läroplansteori
2
To, Kim-Anh, und Johanna Eriksson. „Naturvetenskapsmålen i den reviderade läroplanen - en ny riktning för förskolan?“ Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34240.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka följder den reviderade läroplanen för förskolan från 2010, kan innebära för förskolans verksamhet med tanke på det förändrade utbildningssystemet. Förskolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och lyder under Skollagen (SFS 2010:800). Våra frågeställningar är: Enligt vilken anledning har förändringarna av målen i den reviderade läroplanen för naturvetenskap gjorts? Vilka följder kan förändringarna få för innehållet i förskolans verksamhet? Studien är baserad på en textanalys med inriktning av innehållsanalys där texter tolkas och analyseras. Dessa problematiserar vi med hjälp av hermeneutikens fem olika tolkningssituationer i kombination med Gert Biestas resonemang om läroplaner (Biesta, 2011). Vi kom fram till att förskolan är på väg mot den mätkultur som redan omfattar resten av den obligatoriska utbildningen i Sverige, med fokus på högre kvalité och kompetens. Vi menar att en mer resultatorienterad utbildning i förskolan kan leda till ökad fokus på mätning av kunskaper, vilket i sin tur kan medföra negativa följder för barns lärande och utveckling. Vi kom även fram till att det är viktigt att granska styrdokumenten och inte bara fokusera på hur verksamheten brister i förhållande till målen, vilket kan leda till ett skuldbeläggande av yrkeskåren förskollärare.
3
Sääf, Cecilia, und Sanna Haapala. „Med lek som utgångspunkt : En analys av förskolans läroplaner från 1998 till 2018 med fokus på lek“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30375.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.
4
Berglund, Linda, und Emma Näsström. „Begreppet lärande i dåtid, nutid och med en tanke om framtiden : En begreppshistorisk textanalys av begreppet lärande i förskolans läroplaner“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40028.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visarattbegreppetscentralaplatskvarstår.Resultatetavdenkomparativa,diakronaanalysenvisaratt begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext.2020-06-08.
5
Karlsson, Carolina, und Emma Bard. „I jakten på…? : En (ämnes)didaktisk läroplansanalys – förskollärarens handlings- och tolkningsutrymme inom förskolans utbildningsverksamhet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152381.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).
6
Palmén, Johanna. „Synen på begreppet språk i förskolans läroplan : En jämförelse av den svenska och den finländska läroplanen för förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143474.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.
7
Grönberg, Mattias. „Förskolans allra minsta läroplan - en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35692.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractGrönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola.Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar.
8
Andersson, Maja. „Naturvetenskap i förskolans läroplan : En studie om förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i den reviderade läroplanen för förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32840.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskolans läroplan reviderades 2010. I uppdateringen och utvecklingen av läroplanen är det bland annat naturvetenskapen som fått nya och kompletterade strävansmål. Det har kommit fram att intresse och kunskaper saknas hos majoriteten av eleverna senare i skolgången och allt färre söker till naturvetenskapliga program efter grundskolan. Förskolans personal har ett ansvar för att få in detta i arbetet och ledningen ett ansvar för att personalen har den kunskap och det stöd de behöver för att det ska vara möjligt. Denna studie syftar till att undersöka hur revideringen av läroplanen påverkat arbetet med naturvetenskap i förskolan. Vidare undersöks vilket stöd de haft i arbetet med Läroplanen samt om de själva upplever sig besitta en tillräcklig ämneskunskap för att följa dessa strävansmål till fullo. För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar är en kvalitativ metod i form intervjuer använd. Nio intervjuer har utförts varav sex med förskollärare och tre med förskolechefer. Resultatet visar att personalen inte fullt ut har vetskap om läroplanens mål eller vad naturvetenskap är och kan vara i förskolan. Vidare framkommer att personalen fått varierande stöd i implementeringen av den reviderade Läroplanen vilket kan ha påverkat deras intresse för och kunskap om samt deras arbete med naturvetenskap och dess tillkomna strävansmål. För att utveckla arbetet med naturvetenskap i förskolan och ge det samma utrymme som övriga delar i läroplanen behövs vidareutbildning och mer stöd från ledningen.The Swedish curriculum for preschool were revised in 2010. In the updated and developed version of the curriculum science has been given greater emphasis with new and improved course objectives. One reason for the revision was the decline in interest for science later in life and the drop in number of students who pursue a higher education in science. The preschool teachers now have the responsibility to include the subject in the daily routine. Thus, the management must see to that the teaching staff possesses the skillset necessary to complete the task at hand. The purpose of this study is to investigate which impact the revised curriculum has had regarding science in preschool. Further, the aim is to investigate what kind of support the teachers have had with the curriculum and if they, themselves, consider their skillset to be adequate to fulfill the course objectives. To answer the questions posed, a qualitative interview method was used. Nine interviews were conducted out of which six with preschool teachers and three with preschool managers. The results indicate that the teaching staff does not fully comprehend the curriculum or how to use it in regard to science and the use of science in the preschools. The study has also shown that the lack of support during the implementation of the revised curriculum may potentially have had a negative effect on the will and skillset of the teaching staff thus hampering the work with the course objectives. To be able to give science an equal part in the curriculum as other subjects and to expand the work with science in the preschools further education of the teaching staff is needed, as well as more support from the management.
9
Molarin, Anna, und Therese Holm. „Förskolans läroplan : En intervjustudie hur pedagoger arbetar med att nådelar av läroplanens mål“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15594.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I detta arbete har det undersökts hur det är möjligt för förskollärare i förskolan att tillmötesgå delar av målen i läroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lärande utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Syftet var att se vad förskollärarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mål. Med hjälp av intervjuer med förskollärare och förskolechefer har vi tagit reda på vad de kan göra i verksamheten, vad som de känner att de lyckats med och om det är något som de känner att de skulle behöva utveckla eller förändra. Förskolecheferna har även fått berätta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjälpa förskollärarna i deras arbete med att leva upp till dessa mål. Svaren blev överlag ganska lika från de olika förskollärarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att få mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgå alla barnens olika behov. De talade även om att det är de som förskollärare som har kunskapen om Lpfö98 och att det ställer till det när de stretar åt olika håll i arbetslaget. Trots det så är det ändå positivt att samtliga anser att de förmedlar trygghet till barnen vilket de även menar är viktigt. Utan trygghet inget lärande sa en av förskollärarna. Därefter var det däremot mer varierande svar vi fick. Mer utbildning och mindre grupper är något som de menade skulle behövas för att nå målen. En av förskolecheferna menade att förskollärarna borde ha kunskapen att klara målen i den befintliga verksamheten. Men visst kunde han finnas där som ett stöd och bollplank om de så önskade, men då måste de våga och vilja lyfta sina funderingar.
10
Gustavsson, Marie, und Frida Johansson. „Samlingsstunden i förskolan : Pedagogers syfte med samlingen kopplat till läroplanen för förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145946.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna. Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig. Vidare visade det sig att pedagogernas syften även gick att återfinna i samlingens innehåll och genomförande.
Bücher zum Thema "Läroplaner för förskolan"
1
Jonsson, Agneta. Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: Barns perspektiv och nuets didaktik. Göteborg: Göteborgs Universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013.
Den vollen Inhalt der Quelle finden