Thematische Bibliographien / Multimodalt

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Konferenzberichte
Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Multimodalt“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 4. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Multimodalt" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Multimodalt"

Holsting, Alexandra, Cindie Aaen Maagaard und Nina Nørgaard. „Kan man lære at skifte gear? En multimodal tilgang til plot i den litterære tekst“. NyS, Nydanske Sprogstudier, Nr. 56 (27.05.2019): 52–76. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i56.112649.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med udgangspunkt i den multimodale socialsemiotik præsenterer denne artikel en multimodal tilgang til narrativ med særlig fokus på plot i den litterære tekst. Vi argumenterer for, at plot som en strukturering af tekstens begivenheder er særligt kendetegnende for den litterære tekst, og at det realiseres multimodalt gennem billede, grafik, verbalsprog, layout og typografi. Gennem en eksemplarisk analyse af Dorthe Nors’ roman Spejl, skulder, blink viser vi dels den multimodale socialsemiotiks udsigelseskraft i forhold til en roman, der ikke eksplicit fremhæver sin multimodalitet, dels de analytiske fordele ved at inddrage plot som et helt centralt element. Artiklens primære bidrag til det socialsemiotiske multimodale forskningsfelt består i at inddrage plotbegrebet i den multimodale analyse og derved belyse, hvordan den narrative kategori plot, der ofte opfattes som en rent verbalsproglig konstruktion designet af forfatteren, kan ses som resultatet af valg truffet gennem forskellige semiotiske ressourcer og på forskellige realisationsniveauer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jakobsen, Ingrid Karoline. „Inspired by image: A multimodal analysis of 10th grade English school-leaving written examinations set in Norway (2014-2018)“. Acta Didactica Norge 13, Nr. 1 (15.03.2019): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6248.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstractWhat role does multimodality play in assessment in the English subject in Norway? This article focuses on final written examinations from 2014 to 2018 and investigates the multimodal literacy skills that examinations invite lower secondary school students to demonstrate. Examinations in the English subject are digital and technically open to a rich multimodal practice. Analysis in this article finds that the texts to be read in examinations are carefully designed multimodal texts, with plentiful use of visual aspects of writing and with images that add significantly to the creation of complex cohesive ensembles. When it comes to the examination tasks, however, the opportunity for the students’ multimodal output is limited and ambiguous. In sum, there is an imbalance between input and output.Keywords: multimodal literacy, multimodal texts, English, assessment, lower secondary schoolInspirert av bilder: En multimodal analyse av sentralt gitt skriftlig eksamen for 10. trinn i engelsk i Norge fra 2014 til 2018SammendragHvilken rolle spiller multimodalitet i engelskfagets vurderingspraksis i Norge? Denne artikkelen fokuserer på avsluttende skriftlig eksamen fra 2014 til 2018, og undersøker hvilken multimodal literacy (tekstkyndighet) eksamen legger opp til at ungdomsskoleelever får vise fram. Eksamen i faget er digital og teknisk sett åpner den for en rik multimodal praksis. Analysen i artikkelen viser at eksamenstekstene elevene leser er nøye designede multimodale tekster, med rikelig bruk av visuelle aspekter ved skrift, og med bilder som bidrar til komplekse, helhetlige, sammensatte tekster. Når det gjelder eksamensoppgavene derimot, er elevens mulighet til å uttrykke seg multimodalt både begrenset og tvetydig. Alt i alt er det en ubalanse mellom det som skal leses og det som skal skrives til eksamen. Nøkkelord: multimodal literacy, sammensatte tekster, engelsk, vurdering, ungdomstrinn

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Due, Brian L. „Fælles orientering som ressource for idéudvikling: En single case-analyse baseret på Distributed Cognition (DC) & Conversation Analysis (CA)“. NyS, Nydanske Sprogstudier 1, Nr. 50 (04.07.2016): 86. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i50.23799.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denne artikel viser, hvordan deltagere på idéudviklingsmøder i danske organisationer skaber fremdrift og fælles forståelse i idéudviklingsprocessen via en række lokale semiotiske ressourcer. Artiklen trækker på Distributed Cognition (DC) (Hutchins 1995) som en teoretisk baggrundsforståelse for, hvad der konstituerer et aktivitetssystem, og anvender multimodal Etnometodologisk Conversation Analysis (EM/CA) som konkret analysemetode. Artiklen bidrager dels med ny viden om, hvordan idéer kognitivt er indlejret i idéudviklingshandlingerne og dels hvordan idéer skabes sekventielt, simultant og multimodalt. Herunder hvordan ”konceptuelle formulationer” udtrykker fælles orientering og dermed er en ressource for idéudviklingen. Artiklen eksemplificerer også, hvordan DC og EM/CA sammen kan anvendes analytisk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Christensen, Vibeke. „Elevers produktion af multimodale tekster. Hvad ved vi og hvad mangler vi?“ Acta Didactica Norge 10, Nr. 3 (27.09.2016): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2841.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I Danmark er der med de nye Fælles Mål fra 2014 indført et krav om, at eleverne skal kunne lave større multimodale produktioner. Også i de øvrige skandinaviske lande indgår arbejde med multimodale tekster med forskellig betegnelse i læreplanen for modersmålsfaget. Det er således relevant at undersøge, hvad man ved om elevers produktion af multimodale tekster. Denne artikel bidrager med en gennemgang af nordisk forskning inden for området og med udblik til den øvrige vestlige verden. Teoretisk beskrives multimodalitet med udgangspunkt i New London Groups programartikel fra 1996 og den udvikling af multimodalitet, som gruppen omkring Kress og van Leeuwen har bidraget med. Resultaterne af forskningsgennemgangen præsenteres i fem temaer: terminologi, didaktik, undervisning, elevudbytte og vurdering. Diskussion pågår løbende inden for hvert tema, og der peges på didaktiske perspektiver.Nøgleord: multimodale tekster, tekstkompetence, elevpræstation, skrive-pædagogik, produktion, vurderingAbstractIn the new curriculum for the subject Danish from 2014, it is a requirement that students should be able to create major multimodal productions. Working with multimodal texts in the mother tongue subject is included in the curricula for all three Scandinavian countries. Therefore, it is relevant to consider what is already recognized as students’ production of multi-modal texts. This article offers a brief review based on the Nordic research together with a brief look towards the rest of the Western world’s research on multimodality. This paper’s theoretical foundation is based on the New London Group’s article from 1996, “Pedagogy of Multiliteracies: Designing Social Futures”, and the development of multimodality that re-searchers and scholars surrounding Kress and van Leeuwen have contributed with. The results of the research will be presented in the following five themes: terminology, education, teaching, pupil performance, and assessment. Furthermore, the results are discussed within each theme and the didactic perspectives are identified.Key words: multimodal texts, text competence, student achievement, teaching of writing, text production, assessment

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Groth, Sören. „Multioptionalität: Ein neuer („alter“) Terminus in der Alltagsmobilität der modernen Gesellschaft?“ Raumforschung und Raumordnung 77, Nr. 1 (28.02.2019): 17–34. http://dx.doi.org/10.2478/rara-2019-0003.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ZusammenfassungAnlässlich der aktuellen Debatte um den Übergang von der automobilen zur multimodalen Gesellschaft, in der es um eine Abkehr von der weitgehend exklusiven Nutzung des privaten Automobils hin zur flexiblen Nutzung mehrerer Verkehrsmittel geht, wird mit dem vorliegenden Beitrag der sonst vor allem in der Soziologie verwendete Multioptionalitätsbegriff in die Verkehrs- und Mobilitätsforschung übersetzt. Ziel ist es, die im Subtext der Übergangsdebatte mitgeführte potenzielle Ubiquität multimodaler Verhaltensweisen kritisch zu betrachten. Dafür wird Multioptionalität als Voraussetzung für multimodales Verhalten konzeptualisiert, womit innerhalb des Forschungsfeldes eine Perspektivverschiebung von der tatsächlichen hin zur potenziellen Verkehrsmittelwahl angestoßen wird. Die Qualität dieser Perspektivverschiebung wird im Beitrag mithilfe eines Dreischritts aus zwei Narrativen und einem Konzeptvorschlag herausgearbeitet: i) Ein Reflexivitätsnarrativ, wonach die hierarchisch organisierte Ordnung von Verkehrsmitteln innerhalb moderner Alltagsmobilität – das heißt dem privaten Automobil als dominante Option und allen anderen Verkehrsmitteln als rezessive Optionen – zunächst enthierarchisiert zu werden scheint. ii) Ein Regressionsnarrativ, wonach großen Bevölkerungsteilen zunehmend die optionalen Grundlagen zur gesellschaftlichen Teilhabe auf der Basis von Mobilität entzogen werden. Hier scheint eine Nonoptionalität Multioptionalität entgegenzulaufen und die Möglichkeiten zu multimodalen Verhaltensweisen zu unterbinden. iii) Die Ausformulierung eines konzeptionellen Vorschlags zur Integration des Multioptionalitätsbegriffs in die empirisch angelegten Studien zu multimodalem Verhalten, um auf diese Weise ein kritisches Korrektiv in der Übergangsdebatte zur multimodalen Gesellschaft zu verstetigen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nordentoft, Helle Merete, und Karen Louise Møller. „”Vi ved godt, at det bare er på ’note-plan´” - Studerendes digitale læringsstrategier i peer feedback via Screencast“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 13, Nr. 23 (08.12.2020): 17. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v13i23.122012.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Screencast er et digitalt format, som giver mulighed for at give tekstnær peer feedback via lyd og billede. Der er forskningsmæssigt belæg for, at det kvalificerer underviserens feedback (Killingback, Ahmed, & Williams, 2019), men det er ikke undersøgt, hvilke digitale læringsstrategier de studerende bruger i anvendelsen af formatet i deres peer feedback. I næranalyser af 10 autentiske screencasts undersøger vi, hvilke digitale læringsstrategier studerende bruger i balancen mellem at give kritisk og anerkendende peer feedback. Med afsæt i Bakhtins dialogbegreb (Bakhtin, 1981) og Goffmans facework teori (Goffman, 1972) identificerer vi tre læringsstrategier i deres dialoger med teksten og den modtager, de forestiller sig. Strategierne viser, hvordan de studerende forhandler deres relation og akademiske faglighed multimodalt gennem fx ord og brug af kropssprog. I deres dialog balancerer de mellem at fremstå som en kompetent akademiker og loyal medstuderende. Brug af feedback på screencast kan udvikle deres faglige, digitale samt arbejdsrettede kompetencer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kasch, Henrik. „New Multimodal Designs for Foreign Language Learning“. Learning Tech, Nr. 5 (20.12.2018): 28–59. http://dx.doi.org/10.7146/lt.v4i5.111561.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Semiotic multimodality theory speaks of new learning affordances in media ecologies, which is both theoretically and empirically echoed in UDL and in CALL literature, but owing to their neuro-didactic respectively technology-driven standpoints both approaches lack theoretical underpinnings for ecology and semiotic multimodality. Enhanced with multimodality theory and ecological perspectives UDL and CALL can crossbreed, forming a multimodally and ecologically aware inclusive design for language learning. This study from an ongoing project investigates the hypothesis from a theoretical and an empirical perspective, examining digital scaffolds. Multimodal-semiotic and ecological perspectives are used to analyse affordances and ecologies in CALL and UDL learning designs. From this analysis, a principled UDL-CALL learning design is constructed. For empirical testing, a mixed-methods research design is proposed, presenting preliminary results indicative of the design’s viability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Schuettfort, Victor, Shahrokh F. Shariat und Michael Rink. „Nur die Chirurgie? Multimodalkonzepte mit kurativer Intention für das Urothelkarzinom der Harnblase“. Aktuelle Urologie 51, Nr. 04 (14.04.2020): 353–62. http://dx.doi.org/10.1055/a-1146-2938.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ZusammenfassungDie radikale Zystektomie ist der Goldstandard zur Behandlung des muskelinvasiven Urothelkarzinoms. Insbesondere bei Patienten mit fortgeschrittenen Tumoren spielen multimodale, neoadjuvante oder adjuvante Therapiekonzepte eine zunehmend wichtige Rolle für die optimale Patientenversorgung. Zudem sind bei älteren und komorbideren Patienten, die unfit für eine radikale Zystektomie sind, alternative Therapiekonzepte erforderlich. Dieser Artikel fasst die aktuelle Literatur multimodaler Therapien im neoadjuvanten und adjuvanten Setting zusammen und beleuchtet Alternativen zur radikalen Zystektomie mit kurativem Therapieansatz. Ebenfalls werden erste Erkenntnisse über den Einsatz neuer, vielversprechender Therapieoptionen wie der Immuncheckpoint-Blockade im multimodalen Therapieansatz zusammengefasst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

봉미경. „Multimodality and Multimodal Corpus“. Language Facts and Perspectives 28, Nr. ll (November 2011): 191–215. http://dx.doi.org/10.20988/lfp.2011.28..191.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Macknish, Cynthia J. „Creating Multimodal Reflections in an IEP Speaking-Listening Course“. TESL Canada Journal 36, Nr. 3 (30.12.2019): 173–85. http://dx.doi.org/10.18806/tesl.v36i3.1326.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Reflection is a crucial element in service-learning and having English as a second language (ESL) students create multimodal reflections on their service-learning experience helps them develop multiliteracies and results in learning that is authentic and meaningful as students engage in social discourse while they develop their academic language and digital skills. Research indicates that integrating multimodal projects in ESL courses has the capacity to promote collaboration and learner autonomy, and improve motivation, self-confidence, and language skills. That said, the purpose for integrating multimodality should be clear, and explicit teaching, scaffolding, monitoring, and feedback are necessary for success. In addition, there are challenges to address. In this article, procedures for creating multimodal reflections using Adobe Spark are explained with reference to learners in an Intensive English Program (IEP) service-learning context, and suggestions are shared on how teachers of all levels can adopt and modify the project for different contexts. Challenges are discussed and assessment tools are presented. La réflexion étant un élément essentiel du domaine de l’apprentissage par l’expérience axé sur la communauté, il est important que les apprenantes et apprenants d’anglais langue seconde (ESL) créent des réflexions multimodales sur leur expérience d’apprentissage par l’expérience pour les aider à développer des littératies multiples et à acquérir des connaissances authentiques et significatives au moment où ils se socialisent en développant leur expression académique et leurs compétences numériques. Les recherches indiquent que l’intégration de projets multimodaux dans les cours d’anglais langue seconde a le pouvoir de favoriser la collaboration et l’autonomie des apprenantes et apprenants en plus d’en améliorer la motivation, la confiance en soi et les compétences linguistiques. Cela dit, l’objectif de l’intégration de l’intermodalité doit être clairement établi, et le succès de l’entreprise dépendra du caractère explicite de l’enseignement, de l’échafaudage, du suivi et de la rétroaction. Qui plus est, il y a des défis à relever. Dans le présent article, les procédures liées à la création de réflexions multimodales à l’aide d’Adobe Spark sont expliquées en lien avec les apprenantes et apprenants dans un contexte d’apprentissage par l’expérience dans le cadre d’un programme intensif d’anglais (IEP), et des suggestions sont partagées sur la manière dont les enseignantes et enseignants de tous les niveaux peuvent adopter et modifier le projet afin de l’adapter à divers contextes. Des défis sont discutés et des outils d’évaluation sont présentés.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Multimodalt"

Sundström, Jessica. „Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18956.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Awla, Sara. „Visualitet och multimodalt lärande“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30078.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att metoderna multimodalitet, metakognition och visualitet skallanvändas för att observera hur ämnet bild kan förmedlas lättare bland lärare och elever. För attutföra en studie utifrån dessa metoder har material i form av forskningsartiklar,forskningsstudier och böcker använts. Resultatet från materialet har redovisats och förklaratsbåde ytligt och detaljerat.Resultatet redovisade olika förklaringar kring ämnet bild och hur ämnet skall tillämpas ipraktiken. Olika framtidsvisioner och utveckling framfördes i studierna och om vad som skallfokuseras på framöver inom läraryrket.
The purpose of this study is that the methods of multimodality, metacognition and visuality will be used to observe how the subject image can be conveyed more easily among teachers and pupils. In order to conducting a study based on these methods has materials in the form of research articles, research studies and books were used. The results from the material have been reported and explainedboth superficial and detailed.The result presented various explanations regarding the subject image and how the subject should be applied in practice. Various visions of the future and development were presented in the studies and also what is to come focused on the future in the teaching profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

salman, karam, und Mikkel Lind. „Multimodalt meningsskapande i bildundervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40794.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kunskapsöversikten syftar på att belysa det multimodala filmskapandets betydelse i bildundervisningen. Översikten innehåller nio artiklar och två doktorsavhandlingar där författarna på olika sätt gjort undersökningar om vilken betydelse filmskapande har i undervisningen. Forskningsresultatet visar att kreativitet, engagemang och motivation gynnas av filmskapande då elever tillåts att fritt få skapa multimodala filmer genom digital produktion, även elevers meningsskapande och ämneskunskap fördjupades. Forskningsresultatet framhäver även vikten av att lärare besitter digital kunskap för att kunna lära ut digital produktion till sina elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sundström, Jessica. „Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20765.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sandell, Frida, und Julia Kinnbo. „Matematikundervisning ur ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35790.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sjöö, Johan, und Gustav Lind. „Engelskundervisning genom multimodalt material : Hur multimodalt material kan påverka elevers engelskinlärning samt lärares undervisning i årskurs 4–6“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48827.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4–6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hansson, Emelie, und Mallak Amad. „Digitalisering i förskolan ur ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35250.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad digitaliseringen i förskolan innebär och hur den fungerar i praktiken. Vi vill försöka klargöra hur uppdraget om digitaliseringen i läroplanen ska bli relevanta för all personal i förskolan. Vilka tankar och farhågor har pedagogerna om digitalisering, personliga eller professionella, som utgör de förutsättningar arbetet med det digitala ska utgå ifrån. Genom ett multimodalt perspektiv tolkar vi pedagogernas arbete med digitalisering för att även med hjälp av det ge barnen en utökad inlärning. Vi har tagit del av detta arbete genom intervjuer och observationer. Resultatet i examensarbetet är att förskolornas pedagoger är villiga att använda sig av de digitala verktygen men att det saknas riktlinjer kring vad digitalisering egentligen är och hur användandet ska ske. Det gör att pedagogerna blir osäkra eftersom de vill att barnens utbildning på förskolan ska ske på ett säkert och utvecklande sätt. De som styr förskolan inom kommunerna och privata förskolor måste satsa mycket på att utbilda personalen.
The purpose of this essay is to increase the knowledge about digitalization in preschools and how it works in practice. We are trying to clarify how the digitization of the curriculum will be relevant for all preschool staff. What thoughts and fears do the educators have about the conditions that the digitalization is based on, either personal or professional?Through a multimodal perspective, we interpret how the educators' work with digitization to expand the children’s learning. We have through interviews and observations got an insight in the work with digitalization that is taken place in the preschools. The result of the essay is that the preschool educators are willing to use the digital tools that is available for them. They experience a lack of guidelines about how the digitization is to be used properly. This makes the educators insecure because they want the children's preschool education to be safe and developing. The school board and principals, in both the municipality and private preschools must invest in educating the staff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Palmquist, Jens. „Förstå bråk : Läromedelsanalys utifrån ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40429.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sjödén, Camilla. „Vika och skära : ett multimodalt hantverk i praktiken“. Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6113.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här studien har jag undersökt vilka pedagogiska möjligheter och begränsningar somfinns i att använda pappersteknikerna origami och pappersskärning i bildundervisning pågymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av underfrågorna:Vilka multimodala läroresurser finns att tillgå i ett arbete med teknikerna origami ochpappersskärning?Vilka estetiska lärprocesser går att urskilja i ett gestaltningsarbete i teknikerna origami ochpappersskärning?Syftet med studien har varit att få ökade kunskaper om hur estetiska lärprocesser kringpappersskärning och origami verkar genom att undersöka och definiera teknikernaspedagogiska möjligheter och begränsningar. Jag undersökte inledningsvis origamins ochpappersskärningens historiska bakgrund, och vilka multimodala och digitala resurser somfinns att tillgå i teknikerna. Jag har genomfört arbetet genom en metodkombination: dels enteoretiskt kvalitativ metod för att ge arbetet en akademisk stringens, och dels en konstnärligforskning i en gestaltande process för att möjliggöra reflektioner kring estetiska lärprocesser.Resultatet visar att ett arbete med origami är krävande med avseende på sekventiellt tänkandeoch förmåga att följa instruktioner. Att arbeta i pappersskärning kräver endast direktainstruktioner om syftet är tillämpning i ett specifikt projekt eller material. Tekniken ger godamöjligheter att arbeta i projekt tillsammans med digitala bildframställningsmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Daulin, Linn, und Jonna Wedegård. „Digitala verktyg i multimodalt textskapande : En litteraturstudie om relationen mellan digitala verktyg och multimodalt textskapande för elever i årskurs F-3“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52395.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Skolan präglas av det digitaliserade samhälle vi lever i idag. I och med det har digitala verktyg på senare år integrerats i undervisningen. De digitala verktygen möjliggör för multimodala arbetssätt vilket bidrar till en varierad undervisning. Litteraturstudien presenterar hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurserna F-3. Studien har utifrån tidigare forskning lyft fram möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling samt undersökt hur digitala verktyg påverkar elevers motivation och vilja att skapa texter. I bakgrunden beskrivs definitioner av de begrepp som behövs för att förstå studiens resultat och diskussion, där presenteras även ämnet med kopplingar till styrdokumenten. Svenska och internationella vetenskapliga publikationer har hittats genom databassökningar och kedjesökningar. Analysen av de vetenskapliga publikationerna ingår i studiens metodavsnitt. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling. Tidigare forskning hävdar att elevers motivation och vilja till att skapa texter ökar med användandet av digitala verktyg. Studien belyser multimodalt textskapande där valet av olika modaliteter har visat sig ha en positiv påverkan på elevers engagemang och kreativitet. I litteraturstudiens diskussion presenteras reflektioner om studiens metod och resultat och hur det kan tillämpas i yrkesverksamheten. Vidare forskning inom området beskrivs i slutet av resultatdiskussionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Multimodalt"

Selander, Staffan. Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts, 2010.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bateman, John A. Multimodality and genre: A foundation for the systematic analysis of multimodal documents. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bateman, John A. Multimodality and genre: A foundation for the systematic analysis of multimodal documents. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Stanley, Lim, Sim Thomas und Singapore Logistics Association, Hrsg. Multimodal transport. Singapore: SNP Reference, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

1959-, Dybkjær Laila, Hrsg. Multimodal usability. Berlin: Springer, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bernsen, Niels Ole, und Laila Dybkjær. Multimodal Usability. London: Springer London, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-84882-553-6.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kipp, Michael, Jean-Claude Martin, Patrizia Paggio und Dirk Heylen, Hrsg. Multimodal Corpora. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-04793-0.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. Multimodal Communication. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Forceville, Charles J., und Eduardo Urios-Aparisi, Hrsg. Multimodal Metaphor. Berlin, New York: Mouton de Gruyter, 2009. http://dx.doi.org/10.1515/9783110215366.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pandey, Shyam B., und Santosh Khadka. Multimodal Composition. New York: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003163220.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Multimodalt"

Leeuwen, Theo van. „Multimodality and Multimodal Research“. In The SAGE Handbook of Visual Research Methods, 464–83. 1 Oliver's Yard, 55 City Road London EC1Y 1SP: SAGE Publications, Inc., 2020. http://dx.doi.org/10.4135/9781526417015.n29.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dynel, Marta. „When Both Utterances and Appearances are Deceptive: Deception in Multimodal Film Narrative“. In Perspectives in Pragmatics, Philosophy & Psychology, 205–52. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-56696-8_12.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstractThis article gives a comprehensive theoretical account of deception in multimodal film narrative in the light of the pragmatics of film discourse, the cognitive philosophy of film, multimodal analysis, studies of fictional narrative and – last but not least – the philosophy of lying and deception. Critically addressing the extant literature, a range or pertinent notions and issues are examined: multimodality, film narration and the status of the cinematic narrator, the pragmatics of film construction (notably, the characters’ communicative level and the one of the collective sender and the recipient), the fictional world and its truth, the recipient’s film engagement and make believing, as well as narrative unreliability. Previous accounts of deceptive films are revisited and three main types of film deception are proposed with regard to the two levels of communication on which it materialises, the characters’ level and the recipient’s level, as well as the intradiegetic and/or the extradiegetic narrator involved. This discussion is illustrated with multimodally transcribed examples of deception extracted from the American television seriesHouse.In the course of the analysis, attention is paid to how specific types of deception detailed in the philosophy of language (notably, lies, deceptive implicature, withholding information, covert ambiguity, and covert irrelevance) are deployed through multimodal means in the three types of film deception (extradiegetic deception, intradiegetic deception, and a combination of both when performed by both cinematic and intradiegetic narrators). Finally, inspired by the discussion of Hitchcock’s controversial lying flashback scene inStage Fright, as well as films relying on tacit intradiegetic, unreliable narrators (focalising characters) an attempt is made to answer the thorny question of when the extradiegetic (cinematic) narrator can perform lies (through mendacious multimodal assertions) addressed by the collective sender to the recipient, and not just only other forms of deception, as is commonly maintained.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Motschenbacher, Heiko. „Multimodal XE "multimodality Identity Construction in ESC Performances“. In Language, Normativity and Europeanisation, 247–77. London: Palgrave Macmillan UK, 2016. http://dx.doi.org/10.1057/978-1-137-56301-9_7.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Meyer, H. J., H. R. Zachert, G. J. Opitz, C. Raab und H. Wilke. „Multimodale Therapiekonzepte beim Magencarcinom / Multimodality Treatment for Gastric Cancer“. In Deutsche Gesellschaft für Chirurgie, 51–57. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-56458-1_16.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. „Social Semiotics: Setting the Scene“. In Multimodal Communication, 1–9. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8_1.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. „Slim Arms, Waist, Thighs and Hips, but Not the Breasts: Portrayal of Female Body Image in Hong Kong’s Magazine Advertisements“. In Multimodal Communication, 13–53. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8_2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. „Postage Stamps as Windows on Social Changes and Identity in Postcolonial Hong Kong“. In Multimodal Communication, 55–80. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8_3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. „Emotional Branding in Multimodal Personal Loan TV Advertisements: Analysing Voices and Engagement“. In Multimodal Communication, 83–106. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. „The Discourse of Advertising for Luxury Residences in Hong Kong: A Multimodal Critical Discourse Analysis“. In Multimodal Communication, 107–30. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8_5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wong, May. „Digital Photography and Identity of Hong Kong Females: A Case Study of Facebook Images“. In Multimodal Communication, 131–55. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-15428-8_6.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Multimodalt"

Costa, Daniel, Henrique Passos, Sarajane Peres und Clodoaldo Lima. „Um estudo comparativo das estratégias de fusão no nível de característica para Sistemas Biométricos Multimodais baseados em face e íris“. In XI Simpósio Brasileiro de Sistemas de Informação. Sociedade Brasileira de Computação, 2015. http://dx.doi.org/10.5753/sbsi.2015.5820.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Com o avanço da tecnologia, novas abordagens para o reconhecimento automático da identidade de uma pessoa têm sido propostas e tal fato tem encorajado o emprego de Sistemas Biométricos. Essa abordagem utiliza características físicas ou comportamentais de uma pessoa para realizar a sua identificação. Os Sistemas Biométricos podem ser classificados como Unimodais ou Multimodais. Sistemas Biométricos Unimodais utilizam apenas uma modalidade biométrica para realizar o reconhecimento, ao passo que os Sistemas Biométricos Multimodais empregam duas ou mais modalidades. A construção de um Sistema Biométrico Multimodal pode ser realizada de diferentes formas, as quais são categorizadas de acordo com a sua arquitetura, nível de fusão e estratégia de fusão. O objetivo deste trabalho é investigar diferentes formas de fusão de modalidades biométricas no nível de característica, visando projetar um sistema multimodal com alto poder de reconhecimento. Neste artigo, nós utilizamos a Transformada Wavelet para extrair um conjunto de características de imagens de face e íris. Os resultados obtidos mostram que os Sistemas Biométricos Multimodais apresentam melhor desempenho que os Sistemas Biométricos Unimodais, em termos de taxa de reconhecimento calculada sobre a saída produzida pela Máquina de Vetores Suporte usada como classificador.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

R. MOREIRA JUNIOR, JOAQUIM, THAYS ABREU, CARLOS R. MINUSSI und MARA L. M. LOPES. „PREVISÃO DE CARGAS MULTINODAIS REALIZADA ATRAVÉS DA ANÁLISE DA PREVISÃO DE CARGAS ELÉTRICAS AGREGADAS“. In Congresso Brasileiro de Automática - 2020. sbabra, 2020. http://dx.doi.org/10.48011/asba.v2i1.1279.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Realizar a previsão de cargas elétricas é indispensável do ponto de vista prático e econômico, pois é através dessa previsão que é possível fornecer energia de forma segura e continua, sem interrupções no fornecimento. Na literatura a maioria dos trabalhos que realiza a previsão de carga elétrica considera a demanda global, isto é a soma do consumo total de energia. Este trabalho propõe realizar a previsão de carga ao longo dos barramentos de um sistema de distribuição (previsão multimodal). O método pro-posto utiliza uma rede neural ARTMAP Fuzzy para realizar a previsão de cargas elétricas nas subestações (previsão multimodal) 24 horas a frente, tendo como principal objetivo estudar e identificar as possíveis agregações das cargas multimodais, realizadas visando a melhoria da previsão de carga multimodal. O banco de dados utilizado foi de um subsistema de distribuição de energia elétrica da Nova Zelândia, composto por nove subestações.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Darin, Ticianne, Rossana Andrade und Jaime Sánchez. „CLUE: An Observational Checklist for Usability Evaluation of Multimodal Games for Children Who Are Blind“. In XVII Simpósio Brasileiro de Fatores Humanos em Sistemas Computacionais. Sociedade Brasileira de Computação (SBC), 2018. http://dx.doi.org/10.5753/ihc.2018.4226.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This paper summarizes the proposal and validation of a Checklist for Usability Evaluation of Multimodal Games for Children who are Blind (CLUE). CLUE was designed to assist researchers and practitioners in usability evaluation field studies involving people who are blind, addressing multiple aspects of gameplay and multimodality, including audio, graphics, and haptics. Overall, initial evidence indicates that the use of CLUE during user observation helps to raise a greater number of relevant usability issues than other methods such as interview and questionnaire.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mota, Caio, Andressa Lima, André Nascimento, Péricles Miranda und Rafael De Mello. „Classificação de Páginas de Petições iniciais Utilizando Redes Neurais Convolucionais Multimodais“. In Encontro Nacional de Inteligência Artificial e Computacional. Sociedade Brasileira de Computação - SBC, 2020. http://dx.doi.org/10.5753/eniac.2020.12139.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A classificação e separação de documentos é uma etapa de extrema importância na análise de processos judiciais. Algoritmos de aprendizado profundo têm alcançado resultados promissores nesta tarefa, extraindo informações relevantes a partir dos textos destes documentos. No entanto, os documentos de processos judiciais têm se tornado cada vez mais heterogêneos, i.e. fotos, recibos, documentos de texto, etc., impactando diretamente a precisão na classificação. Este trabalho investiga o uso de redes convolucionais multimodais, combinando características extraídas de textos e imagens, para classificação de páginas de processos. Duas abordagens multimodais foram comparadas com quatro monomodais. Todos os algoritmos foram avaliados, em termos em acurácia e kappa, em uma base de dados composta por 117 processos judiciais. Os resultados mostraram que a abordagem que atingiu o melhor desempenho é multimodal, apresentando eficácia e eficiência na classificação de páginas de processos.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sanchez-Rada, J. Fernando, Carlos A. Iglesias, Hesam Sagha, Bjorn Schuller, Ian Wood und Paul Buitelaar. „Multimodal multimodel emotion analysis as linked data“. In 2017 Seventh International Conference on Affective Computing and Intelligent Interaction Workshops and Demos (ACIIW). IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.1109/aciiw.2017.8272599.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Falci, Maria Luiza, Andréa Magalhães, Vanessa Braganholo, Aline Paes und Daniel De Oliveira. „Análise de Colaboração em Processos de Negócio por meio de SGBDs de Grafos e Dados de Proveniência Multimodais“. In XXXV Simpósio Brasileiro de Banco de Dados. Sociedade Brasileira de Computação - SBC, 2020. http://dx.doi.org/10.5753/sbbd.2020.13636.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Durante a definição e execução de processos de negócio, dados de proveniência em diferentes formatos são coletados, e analisá-los de forma integrada é uma tarefa complexa e propensa a erros, se realizada de forma manual. Entretanto, tal integração pode trazer insights sobre o processo. O presente artigo apresenta a abordagem MINERVA (Multimodal busINEss pRoVenance Analysis), que permite a análise de colaboração e identificação de pontos de melhoria em processos de negócio por meio de dados de proveniência multimodais e Bancos de Dados orientados a grafos. A abordagem foi avaliada por meio de um estudo de viabilidade com dados reais de uma empresa de consultoria.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Clay, Alexis, Nadine Couture und Laurence Nigay. „Towards an Architecture Model for Emotion Recognition in Interactive Systems: Application to a Ballet Dance Show“. In ASME-AFM 2009 World Conference on Innovative Virtual Reality. ASMEDC, 2009. http://dx.doi.org/10.1115/winvr2009-704.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In the context of the very dynamic and challenging domain of affective computing, we adopt a software engineering point of view on emotion recognition in interactive systems. Our goal is threefold: first, developing an architecture model for emotion recognition. This architecture model emphasizes multimodality and reusability. Second, developing a prototype based on this architecture model. For this prototype we focus on gesture-based emotion recognition. And third, using this prototype for augmenting a ballet dance show. We hence describe an overview of our work so far, from the design of a flexible and multimodal emotion recognition architecture model, to a presentation of a gesture-based emotion recognition prototype based on this model, to a prototype that augments a ballet stage, taking emotions as inputs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Magalhães, Cristiane Ribeiro, Cristiane Rosa Lopes und Carla Conti de Freitas. „Formação de professores e multimodalidades: uma experiência com Grafite“. In III Seminário de Educação a Distância da Região Centro-Oeste. Sociedade Brasileira de Computação, 2020. http://dx.doi.org/10.5753/seadco.2020.14685.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A formação de professores representa um papel estratégico na qualidade da educação, por isso é importante pensar no processo educativo do século 21, tanto no âmbito da formação do professor quanto no contexto atual que o espera lá fora, o qual é caracterizado por novas exigências devido ao contexto tecnológico. Essas novas demandas emergem pela perspectiva dos multiletramentos, considerando as múltiplas linguagens e culturas. Assim, o presente artigo traz como tema as discussões acerca da formação de professores, considerando as experiências multimodais, pois com a revolução digital o caráter multimodal dos textos está cada vez mais marcante, a partir dos novos recursos semióticos existentes, os quais podem ser observados especialmente nas plataformas digitas. Este estudo traz apontamentos sobre uma experiência com Grafite, realizada em um curso de formação de professores de línguas, mas que também foram utilizados recursos midiáticos digitais. Este tem como objetivo possibilitar reflexões com experiências multimodais na formação de professores. A metodologia utilizada na pesquisa foi a qualitativa interpretativa. E como fundamentação teórica, foram considerados os estudos de Andreotti (2017), Rojo (2019), Lopes e Borges (2015), Souza (2018) e Souza (2017). Com isso, foi possível perceber que o tipo de experiência desenvolvida motiva o professor a repensar suas práticas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Oosterhuis, Kas, und Arwin Hidding. „Participator, A Participatory Urban Design Instrument“. In International Conference on the 4th Game Set and Match (GSM4Q-2019). Qatar University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.29117/gsm4q.2019.0008.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A point cloud of reference points forms the programmable basis of a new method of urban and architectural modeling. Points in space from the smallest identifiable units that are informed to communicate with each other to form complex data structures. The data are visualized as spatial voxels [3d pixels] as to represent spaces and volumes that maintain their mutual relationships under varying circumstances. The subsequent steps in the development from point cloud to the multimodal urban strategy are driven by variable local and global parameters. Step by step new and more detailed actors are introduced in the serious design game. Values feeding the voxel units may be fixed, variables based on experience, or randomly generated. The target value may be fixed or kept open. Using lines or curves and groups of points from the original large along the X, Y and Z-axes organized crystalline set of points are selected to form the shape of actual working space. The concept of radical multimodality at the level of the smallest grain requires that at each stage in the design game individual units are addressed as to adopt a unique function during a unique amount of time. Each unit may be a home, a workplace, a workshop, a shop, a lounge area, a school, a garden or just an empty voxel anytime and anywhere in the selected working space. The concept of multimodality [MANIC, K Oosterhuis, 2018] is taken to its extreme as to stimulate the development of diversity over time and in its spatial arrangement. The programmable framework for urban multimodality acknowledges the rise and shine of the new international citizen, who travels the world, lives nowhere and everywhere, inhabits places and spaces for ultrashort, shorter or longer periods of time, lives her/his life as a new nomad [New Babylon, Constant Nieuwenhuys, 1958]. The new nomad lives on her/his own or in groups of like-minded people, effectuated by setting preferences and choices being made via the ubiquitous multimodality app, which organizes the unfolding of her / his life. In the serious design game nomadic life is facilitated by real time activation of a complex set of programmable monads. Playing and further developing the design journey was executed in 4 workshop sessions with different professional stakeholders, architects, engineers, entrepreneurs and project developers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lee, Junwon, Jeremy D. Rogers, Dawn L. Nida, Jesse S. Aaron, Konstantin V. Sokolov, Rebecca R. Richards-Kortum und Michael R. Descour. „Multimodal miniature microscope (4M Device): novel methodology for multimodality tissue imaging in vivo“. In Biomedical Optics 2003, herausgegeben von Dan V. Nicolau, Joerg Enderlein, Robert C. Leif und Daniel L. Farkas. SPIE, 2003. http://dx.doi.org/10.1117/12.478121.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Multimodalt"

Cheung, Steven W., und Srikantan S. Nagarajan. Tinnitus Multimodal Imaging. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, Oktober 2014. http://dx.doi.org/10.21236/ada613544.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gelperin, Alan, Boris Shraiman und Daniel D. Lee. Multimodal Olfactory Scence Analysis. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, Juli 2006. http://dx.doi.org/10.21236/ada455446.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Cohen, Philip R. Multimodal Interaction for Virtual Environments. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, Januar 1999. http://dx.doi.org/10.21236/ada413862.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Cohen, Philip R., und David R. McGee. Multimodal Command Interaction: Scientific and Technical. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, November 2003. http://dx.doi.org/10.21236/ada418922.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nadimi, Sohail, Edward Hong und Bir Bhanu. Multimodal Human Identification for Computer Security. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, März 2005. http://dx.doi.org/10.21236/ada430881.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Perzanowski, Dennis, Alan C. Schultz, William Adams, Elaine Marsh und Magda Bugajska. Building a Multimodal Human-Robot Interface. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, Januar 2001. http://dx.doi.org/10.21236/ada434941.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gazzaniga, Michael S. Multimodal Interactions in Sensory-Motor Processing. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, Juni 1992. http://dx.doi.org/10.21236/ada255780.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mitra, Sabayachi, Bhuwan Bhaskar Agrawal, Hoe Yun Jeong, Shreyans Jain, Kavita Iyengar und Atul Sanganeria. Developing Multimodal Logistics Parks in India. Asian Development Bank, Juni 2020. http://dx.doi.org/10.22617/brf200189-2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Linville, Lisa M., Joshua James Michalenko und Dylan Zachary Anderson. Multimodal Data Fusion via Entropy Minimization. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), März 2020. http://dx.doi.org/10.2172/1614682.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Chen, Fang. Robust Multimodal Cognitive Load Measurement (RMCLM). Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, März 2013. http://dx.doi.org/10.21236/ada582471.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!